Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås"

Transkript

1 Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

2 Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013.

3 RAPPORT NR Författare: Sven Kindell Uppdragsgivare: Borås Stad, Planavdelningen Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: Hans Backström, Marina Verbova 2014/1556/ Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Borås Stad Planavdelningen Borås Projektansvarig Sven Kindell Telefon E-post Kontaktperson Erika Lundén Telefon E-post Distribution Borås Stad, Planavdelningen Klassificering ( ) Allmän (X) Affärssekretess Nyckelord Spridningsberäkningar, luftföroreningar, SIMAIR, Borås, Alideberg, Skogshyddan, förskola Övrigt Version 1.1 innehåller främst förbättrade underlagskartor i figurerna. Version 1.2 är därutöver försedd med några mindre kompletteringar och ersätter tidigare versioner.

4 Denna sida är avsiktligt blank

5 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR Beräkningsmetodik Områdesförutsättningar Indata Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål RESULTAT Kvävedioxid (NO 2 ) Bensen (C 6 H 6 ) Slutsatser Resultatfigurer REFERENSER... 12

6 Denna sida är avsiktligt blank

7 1 Sammanfattning Borås stad ska ta fram en detaljplan för en ny förskola ( Skogshyddan ) i Alidebergsområdet, mellan Skogshyddegatan och Alidelundsgatan. Nära planområdet finns en drivmedelsstation och den livligt trafikerade riksväg 42 passerar i närheten. SMHI har därför fått i uppdrag att utröna vilka halter av kvävedioxid och bensen som kan förväntas i luften på förskoletomten. SMHIs spridningsmodellsystem SIMAIR-korsning har använts för beräkningsarbetet. Man kan konstatera att planområdet ligger tillräckligt långt bort från såväl riksväg 42 som den aktuella drivmedelsstationen för att inte utsättas för halter som överstiger miljökvalitetsnorm eller någon av utvärderingströsklarna. Även miljökvalitetsmålen beräknas klaras, bensen dock med knapp marginal. Resultatet sammanfattas i Tabell A för kvävedioxid (NO 2 ) och i Tabell B för bensen (C 6 H 6 ) genom redovisning för ogynnsammaste plats inom planområdet. Jämförelse kan göras med miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och miljökvalitetsmål i Tabell C. Kvävedioxidhalterna ligger väl under den nedre utvärderingströskeln och också under miljökvalitetsmålet. Halterna sjunker markant mellan beräkningsåren 2013 och 2030, trots ökande trafik, vilket beror på förväntat sjunkande emissionsfaktorer (utsläpp per fordon) och lägre regionala och urbana bakgrundshaltbidrag. Bensenhalterna ligger långt under nedre utvärderingströskel och även under miljökvalitetsmålet. Halterna ökar något mellan åren 2013 och 2030, vilket kan knytas till förväntat något högre regionalt bakgrundsbidrag. Trots ökningen ligger halterna långt under nedre utvärderingströskel samt med liten marginal under miljökvalitetsmålet. Tabell A Beräknade NO 2 -halter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42. Jämför Tabell C där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 12 4,6 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år Tabell B Beräknade bensenhalter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42 och drivmedelsstationen. Jämför Tabell C där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 0,8 0,9 Tabell C Ämne Miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och nationella miljökvalitetsmål. Streck betyder att norm/utvärderingströskel/miljömål inte finns för aktuell kombination ämnehaltmått. Färgerna används i tabellerna A och B ovan som signal på om respektive norm eller tröskel överskrids. Klarad nedre utvärderingströskel symboliseras med grön färg. Understrykning innebär överskridande av miljökvalitetsmål. Haltenhet: µg/m 3. Haltmått Norm/Tröskel/Mål Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år NO 2 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Bensen Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel 3,5 - - Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 1

8 2 Inledning Borås stad ska ta fram en detaljplan för en ny förskola ( Skogshyddan ) i Alidebergsområdet, mellan Skogshyddegatan och Alidelundsgatan. Nära planområdet finns en drivmedelsstation och den livligt trafikerade riksväg 42 passerar i närheten. SMHI har därför fått i uppdrag att utröna vilka halter av kvävedioxid och bensen som kan förväntas i luften på förskoletomten. SMHIs spridningsmodellsystem SIMAIR-korsning har använts för arbetet. 3 Förutsättningar 3.1 Beräkningsmetodik Beräkningarna i denna utredning har gjorts med modellsystemet SIMAIR-korsning. Systemet har utvecklats vid SMHI och bygger vidare på det först utvecklade systemet SIMAIR-väg (ref. 1). SIMAIR-korsning beräknar i motsats till SIMAIR-väg i ett helt rutnät av beräkningspunkter. Man kan inkludera som källor i den lokala haltberäkningen några utvalda gator/vägar i närområdet. (SIMAIR-väg tar däremot endast grovt med upplösningen 1 km hänsyn till andra gator/vägar än den vars gaturumshalt man beräknar.) SIMAIR-korsning kan även ta fram halter i en valfri punkt, utöver nätpunkterna. SIMAIR-väg utvecklades av SMHI tillsammans med dåvarande Vägverket (nuvarande Trafikverket) för att möjliggöra att relativt enkelt beräkna föroreningshalter vid gator och vägar samt jämföra med miljökvalitetsnormer och tillhörande s.k. utvärderingströsklar. SIMAIR-ved utvecklades därefter med sikte på i första hand källtypen småskalig vedeldning. SIMAIR-korsning bygger vidare på basen av både SIMAIR-ved och SIMAIR-väg. En av fördelarna med SIMAIR-systemen är att man får fram totalhalter, direkt jämförbara med de svenska miljökvalitetsnormerna. För partiklar beräknas således även uppvirvlingsbidraget, varvid hänsyn tas till dubbrivning och eventuell sandning som ökar vägbanans depå av uppvirvlingsbart material. Hänsyn tas också till nederbörd som binder vägdammet och till efterföljande upptorkning. För kväveoxider (NO X ) beräknas den hälsomässigt intressanta delen, nämligen halten av kvävedioxid (NO 2 ). SIMAIR erbjuder även möjlighet att beräkna bensen- och kolmonoxidhalter. Den typ av halt i en tätort som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator med betydande trafik brukar benämnas urban bakgrundshalt. Relevant mätplats kan vara i en mindre park eller dylikt. Även mätningar i taknivå kan sägas visa en urban bakgrundshalt. Denna typ av halt beräknas i ett förberedande beräkningssteg, och adderas i SIMAIR-korsning till det lokala haltbidraget från de utvalda gatorna/vägarna. Totalhalten i beräkningarna med SIMAIR-korsning sätts samman av föroreningsbidragen från tre olika geografiska skalor: Ett urval väglänkar i det närmaste grannskapet (lokala haltbidraget), från övriga vägar och andra källor runtom i tätorten (urbana haltbidraget) samt bidragen från övriga Sverige och utlandet (regionala haltbidraget). Observera skillnaden mellan urbant haltbidrag och urban bakgrundshalt. Den förstnämnda avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten, medan den senare inkluderar även de mer avlägsna källorna. Det lokala haltbidraget beräknas i det detaljerade beräkningsnätet med linjekällemodellerna från SMHIs lokalskaliga spridningsmodell Dispersion (ref. 2). Det urbana haltbidraget beräknas i 1 1 kmrutor med en urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH, Mesoscale Atmospheric Transport and Chemistry model (ref. 3). En modellberäkning med SIMAIR-korsning innebär tidsstegning timme för timme genom ett års meteorologiska data samt genom i förväg framtagna föroreningsdata från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga. För framtidsscenarier tas hänsyn till förändrade emissionsfaktorer för fordonsparken och förändringar i intransporten av luftföroreningar till den aktuella tätorten SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

9 3.2 Områdesförutsättningar Figur 1 visar beräkningsrutnätet med förskolebyggnaden inplacerad enligt Alternativ 1 respektive Alternativ 2. En beräkningspunkt finns i varje kvadratruta om meter. I figuren indikeras läget för mest haltutsatt sida/hörn av förskolebyggnaden i respektive placeringsalternativ. Planområdet omfattar större delen av det tomma utrymmet i figuren mellan befintliga byggnader (blå) i väster och öster, respektive gatorna i söder och norr, Skogshyddegatan respektive Alidelundsgatan. Riksväg 42 löper nord-sydligt i vänstra delen av figuren. Korsningen mellan Alidelundsgatan och riksvägen utgörs av Folkparksrondellen. Bränslepumparnas läge på den nya automatstationen kan ses i bensenfigurerna i avsnitt 4 (figurerna 8 och 9) som en punkt innanför den innersta isolinjen i haltmaximat ett stycke nordväst om mitten av figurerna. Bränslehanteringen påverkar endast de beräknade bensenhalterna, inte halten av kvävedioxid. Figur 1 Beräkningsområde (rutnätet) med förskola inplacerad enligt Alternativ 1 byggnad orienterad sydväst-nordost (röd) respektive enligt Alternativ 2 med orientering väst-ost (orange). Varje beräkningsruta mäter meter. Två svarta punkter markerar var ungefär på byggnaden de högsta halterna av kvävedioxid/bensen förväntas inträffa i respektive placeringsalternativ. I Alternativ 1 är dock skillnaderna små längs med den västliga fasaden. Bränslepumparnas läge är inprickat som en svart punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 3

10 3.3 Indata Indata i form av geografiskt fördelade emissioner från olika källtyper i Sverige härrör från SMED, Svenska MiljöEmissionsData (ref. 4). Grunden för trafikemissionsdelen är Trafikverkets rikstäckande trafikkartläggning, som kombineras med data från den europeiska emissionshandboken HBEFA (ref. 5). Utländska emissionsdata har tagits fram av SMHI (ref. 6) baserat på PRIMES energiprognoser framtagna av IIASA, International Institute for Applied System Analysis (ref. 7). De utländska och svenska emissionerna utgör indata till MATCH-Europa och MATCH-Sverige för beräkning av transport och kemisk omvandling för långväga transporterade ämnen. Resultatet från dessa beräkningar kategoriseras i SIMAIR som regional bakgrundshalt och avser intransporten av luftföroreningar över den aktuella tätorten. Då kvävedioxid eller partiklar (PM10) beräknas görs även en jämförelse med mätdata från norska och svenska mätstationer i regional bakgrund. Mätningar och modellresultat assimileras med en tvådimensionell variationsanalys för att skapa en syntes av modeller och mätningar. En förfining av indata görs för tätortsmiljön. Utsläppen av de olika ämnena finns geografiskt fördelade med upplösningen 1 km. Utifrån dessa data görs för tätorter beräkningar av urbant haltbidrag dvs. från utsläpp i den egna tätorten med denna upplösning. Det framräknade urbana bakgrundshaltbidraget varierar alltså med läget i tätorten. Meteorologiska data är hämtade från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata, Mesan Mesoskaligt analyssystem (ref. 8). I Mesan interpoleras data, från olika typer av observationssystem, till ett rikstäckande nät av analyspunkter med tätheten 11 km. Analyserna från Mesan för var tredje timme används till MATCH-Sverige samt efter interpolering till 1 1 km täthet och timvisa data till de urbana och lokala spridningsmodellerna i SIMAIR. Beräkningar har utförts med meteorologiska data för år 2013, extraherat för det aktuella beräkningsområdet. Vidare har använts emissionsfaktorer och föroreningsdata (haltbakgrund) för år 2013 respektive prognoser för 2030 (ref. 9). Termen beräkningsår betecknar i det följande just året för emissionsfaktorer och bakgrundshalter. Beräkningsrutnätet i SIMAIR-korsning är orienterat i nordsyd/ost-väst och har i detta fall bestått av punkter med avståndet 10 meter mellan varje punkt. Borås kommun, Planavdelningen, har gett underlag till SMHI gällande uppmätta och förväntade framtida trafikflöden på riksväg 42. För beräkningen av de lokala haltbidragen har använts värden enligt Tabell 1. I Tabell 2 ges uppgifter om den närliggande drivmedelsstationens emissioner av bensen. Tabell 1 Trafikvärden antal fordon per årsmedeldygn (ÅDT) samt andel tung trafik som utnyttjats för riksväg 42. År för trafikmätning står inom parentes. Beräkningsår ÅDT, söder om Folkparksrondellen (mätår 2014) ÅDT, norr om Folkparksrondellen (mätår 2009) Andel tung trafik (%) 8 10 Tabell 2 Försäljningsvolym för den närliggande drivmedelsstationen, som har s.k. återföringssystem, steg 1 och steg 2; utifrån detta beräknad bensenemission inkluderande även s.k. breathing (avdunstning från stationens tankar samt från droppning/spill vid kundernas tankning av sina fordon). Bränsle Försäljningsvolym (m 3 /år) Bensen-emission (kg/år) Bensin ,15 Diesel ,10 E ,13 Summa , SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

11 3.4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Beräkningsresultaten från modellberäkningarna tas fram för samma statistiska haltmått som återfinns i de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt SFS 2010:477, se tabell 3. Dessa är formulerade för årsmedelvärden och vissa s.k. percentiler, ett statistiskt begrepp som innebär att halterna ligger under en viss nivå under en viss andel av tiden. Till miljökvalitetsnormerna hör s.k. utvärderingströsklar som också återfinns i tabellen. Dessa anger när bestämda krav på kontroll från kommunens sida av föroreningsnivån inträder. Även värden för miljökvalitetsmålet Frisk luft anges i tabellen. Det är de s.k. preciseringarna för miljökvalitetsmålen som anges. Målår för att uppnå dessa är Normen (MKN) är bindande, medan målen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till de är således mer långsiktiga. Tabell 3 Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar för kvävedioxid (NO 2 ) och bensen (C 6 H 6 ). Tabellen visar även nationella miljökvalitetsmål. Tabellen har färgkodats för att underlätta resultatutvärderingen i kapitel 4. Streck betyder att norm/utvärderingströskel/miljökvalitetsmål inte finns för aktuell kombination ämne-haltmått. Haltenheten är µg/m 3. Färgerna återkommer i tabeller och resultatfigurer som signal på om respektive miljökvalitetsnorm eller utvärderingströskel överskrids. Klarad nedre utvärderingströskel symboliseras med grön färg. Figurerna använder även blå nyanser som symboliserar lägre nivåer. Observera att de gröna och blå färgerna symboliserar olika haltvärden i olika figurer. Haltvärdena framgår av isolinjer i figurerna. Understrykning i resultattabell innebär överskridande av miljökvalitetsmål. Ämne Haltmått Norm/Tröskel/Mål Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år (98-percentil) Timmedelvärde, 175:e högsta/år (98-percentil) NO 2 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Bensen Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel 3,5 - - Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 5

12 4 Resultat Figurerna 2-7 visar i kartform resulterande totalhalter för kvävedioxid (NO 2 ) och figurerna 8-9 ger resultaten för bensen (C 6 H 6 ). De presenterade haltmåtten (medelvärden och percentiler) är desamma som i miljökvalitetsnormerna, se Tabell 3. I figurerna svarar olika färger mot olika intervall för haltnivån i respektive beräkningsruta på meter. Gränsen mellan två färger svarar således mot ett visst haltvärde, något som förtydligas av figurenas haltisolinjer. Eventuella överskridanden av miljökvalitetsnorm eller utvärderingströskel signaleras generellt i våra utredningar med färgerna rött, orange och gult i överensstämmelse med Tabell 3. Färgerna för lägre halter än nedre utvärderingströskel sätts däremot individuellt för varje figur, så att de i figuren aktuella haltnivåerna ska framträda tydligt. I Tabell 4 redovisas beräknade kvävedioxidhalter i den ogynnsammaste delen av planområdet den som vetter mot riksväg 42. Tabell 5 anger bensenhalterna i den ogynnsammaste delen närmast mot drivmedelsstationen och riksvägen. Tabellerna använder liksom figurerna färgkodning som indikerar haltnivån i relation till miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar, se Tabell 3. Understrykning av haltvärde signalerar överskridande av miljökvalitetsmål. Beräkningsrutnätet har en upplösning svarande mot meters-rutor, se Figur 1. Halterna utgörs av ytmedelvärden över meter och underskattas därför närmare den kraftiga källan riksväg 42 än ca 5 meter. För bensenhalter från drivmedelsstationen gäller samma avstånd därifrån som gräns under vilken högre halter närmast pumparna inte framgår Kvävedioxid (NO 2 ) I kartfigurerna 2-7 kan man se att kvävedioxidhalterna ligger under miljökvalitetsnormens värden, i planområdet under den nedre utvärderingströskeln och under miljömålet. Se även Tabell 4 där resultatet för förskoletomten förtydligas. Nära riksväg 42 ligger däremot halterna för år 2013 över den nedre utvärderingströskeln och markeras gult i figurerna 4 och 6. (Det skulle som nämndes ovan kunna finnas högre haltnivåer än så närmare riksvägen än ca 5 meter hur det förhåller sig med detta vet vi inte på grundval av dessa beräkningar och detta har ju ingen bäring på den nu aktuella frågeställningen som rör förskoletomten.) Man kan se att halterna sjunker markant mellan år 2013 och 2030, trots ökande trafik, vilket beror på förväntat sjunkande emissionsfaktorer (utsläpp per fordon) och lägre regionala och urbana bakgrundshaltbidrag. Andelen dieselbilar är en osäkerhetsfaktor av betydelse för kvävedioxidhalterna, vilket sammanhänger med att motortypen ger en större mängd direktemitterad kvävedioxid än till exempel bensindrift. Det finns undersökningar som indikerar att de körcykler som används vid emissionsbestämning kan ha underskattat denna emission. Därmed är det möjligt att här presenterade halter kan vara underskattade. Emellertid får marginalerna till miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar ses som betryggande inom planområdet. Tabell 4 Beräknade NO 2 -halter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42. Jämför Tabell 3 där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 12 4,6 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år Vid andra tillämpningar, då halterna alldeles intill en väg är det intressanta och inte en bit bort, används SIMAIR-väg istället för den nu använda, yttäckande modellen SIMAIR-korsning SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

13 4.2 Bensen (C 6 H 6 ) Bensenhalterna (se figurerna 8-9 och Tabell 5) ligger under såväl miljökvalitetsnorm som utvärderingströsklar, i planområdet långt under och även under miljökvalitetsmålet. Bensenhalterna ökar något mellan åren 2013 och 2030, vilket kan knytas till förväntat något högre regionalt bakgrundsbidrag. Trots ökningen ligger de beräknade halterna inom planområdet långt under nedre utvärderingströskel samt med liten marginal under miljökvalitetsmålet. Tabell 5 Beräknade bensenhalter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42 och drivmedelsstationen. Jämför Tabell 3 där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 0,8 0,9 4.3 Slutsatser Man kan konstatera att planområdet ligger tillräckligt långt bort från såväl riksväg 42 som den aktuella drivmedelsstationen för att inte utsättas för halter som överstiger miljökvalitetsnorm eller någon av utvärderingströsklarna. Även miljökvalitetsmålen beräknas klaras, bensen dock med knapp marginal. Haltbelastningen vid förskolebyggnaden skiljer inte mycket mellan de båda placeringsalternativen. En noggrann kontroll ger vid handen att i Alternativ 2 ligger det nordvästliga hörnet av byggnaden i ett något mer framskjutet läge (ca 5 meter) in mot de högre halterna i väster och nordväst än vad byggnadens begränsningslinje gör i Alternativ 1. I det sistnämnda fallet är det den västra fasaden som ligger ogynnsammast till. Men ser man till hela byggnaden så kan ändå den öst-västliga utsträckningen i Alternativ 2 vara något gynnsammare genom att den bortre delen av byggnaden kommer in i ett område där halterna är lite lägre. Orientering enligt Alternativ 1 tycks eventuellt kunna medge en byggnadsplacering lite längre åt ostsydost, vilket i så fall skulle minska haltbelastningen något. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 7

14 4.4 Resultatfigurer Jämför Tabell 3. Figur 2 Årsmedelhalt NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 3 Årsmedelhalt NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

15 Figur 4 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 5 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 9

16 Figur 6 Timmedelvärde, 175:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 7 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

17 Figur 8 Årsmedelhalt bensen (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Bränslepumparnas läge är inprickat som en punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren, innanför den innersta isolinjen i haltmaximat nordost om Folkparksrondellen. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 9 Årsmedelhalt bensen (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Bränslepumparnas läge är inprickat som en punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren, innanför den innersta isolinjen i haltmaximat nordost om Folkparksrondellen. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 11

18 5 Referenser (1) (2) Omstedt G.: An operational air pollution model. SMHI RMK 57, (3) Persson Ch., Ressner E., Klein T.: Nationell miljöövervakning MATCH-Sverige modellen. Metod- och resultatsammanställning för åren samt diskussion av osäkerheter, trender och miljömål. SMHI Meteorologi Nr 113, (4) SMED Svenska MiljöEmissionsdata se (5) Handbook of Emission Factors for Road Transport (HBEFA), se (6) Andersson C., Andersson S., Langner J. och Segersson D., 2011: Halter och deposition av luftföroreningar. Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart. SMHI Meteorologi, Nr. 147, 32 pp. (7) PRIMES energiprognoser se (8) Häggmark L., Ivarsson K.I., Gollvik S. and Olofsson P.O.: Mesan, an operational mesoscale analysis system. Tellus 52A, pp. 1-20, (9) SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

19 Denna sida är avsiktligt blank

20 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS September 2011 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund...1

Läs mer

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning

Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning -förslag till utvecklingsprojekt November 2004 Gunnar Omstedt Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Krav på modellen...

Läs mer

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen

Läs mer

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101 102 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Förord Denna utredning är genomförd av miljöförvaltningen i Göteborg. Utredningen och rapporten är framtagna för att beskriva hur trängselskatten

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige år 2020

Luftkvaliteten i Sverige år 2020 METEOROLOGI Nr 150, 2012 Luftkvaliteten i Sverige år 2020 Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Christian Asker, Jörgen Jones,

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun LVF 2011:19 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun Magnus Brydolf Boel Lövenheim SLB-ANALYS, FEBRUARI 2012 Förord Denna

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan SLB 7:21 Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan ANALYS AV TRAFIKMÄTNINGAR UNDER HÖSTEN 29 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Vedrök i Västerbotten mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser

Vedrök i Västerbotten mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser METEOROLOGI NR 156, 2014 Vedrök i Västerbotten mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser Gunnar Omstedt, Bertil Forsberg 1* och Karin Persson 2* 1* Umeå universitet, 2* IVL Svenska Miljöinstitutet METEOROLOGI

Läs mer

Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län

Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län Titel: Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor

Läs mer

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet

Luftkvalitet Påverkan i byggskedet Skapad av: Kjell Ericson, Tyréns AB Fackansvarig: Kjell Ericson, Tyréns AB Dokumentdatum: Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Utgivare: Trafikverket Projekt: Uppdragsnr: 102531 Kontaktperson: Projektledare:

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version 211-5-2 1 INLEDNING...3 2 REGELVERK M.M....3 2.1 Miljökvalitetsnormer...3 2.2 VOC...5 3 FAKTORER SOM PÅVERKAR LUFTMILJÖN...5 3.1 Föroreningshalterna runt

Läs mer

Småskalig biobränsleeldning i tätbebyggda områden Verktyg för tillståndsgivning på kommunal nivå

Småskalig biobränsleeldning i tätbebyggda områden Verktyg för tillståndsgivning på kommunal nivå Småskalig biobränsleeldning i tätbebyggda områden Verktyg för tillståndsgivning på kommunal nivå B 1516 Energimyndighetens projekt nr 12634-1 inom Utsläpp och luftkvalitet Göteborg, 2004-05-26 IVL Svenska

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 Stefan Andersson Gunnar Omstedt METEOROLOGI Nr 37/29 Validering av mot mätningar av PM, och bensen Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 24 och 25 Omslagsbilden visar en Sverigekarta

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Olskroken planskildhet och Västlänken

Olskroken planskildhet och Västlänken Underlag till järnvägsplaner Olskroken planskildhet och Västlänken Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra Götalands län Underlagsrapport Luftkvalitet TRV 2013/92338 2014-09-01 Titel: Olskroken planskildhet

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:25 Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER Michael Norman SLB-ANALYS, NOVEMBER 2008

Läs mer

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 METEOROLOGI Nr 152 Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar Stefan

Läs mer

Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Skyddsavstånd till tryckeri

Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Skyddsavstånd till tryckeri Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Beställare: Hökerum Bygg AB Beställarens representant: Maria Ståhl Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anna-Maria

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun

PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun PM Risker med transport av farligt gods Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Centrum; Kajan 18

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Centrum; Kajan 18 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning SBK 2011/341 Vasallen AB Luleå Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Centrum; Kajan 18 Antal sidor: 35 Göteborg 2013-01-23

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Östra Kongahälla, Kungälv. Trafikbullerutredning nya bostäder

Östra Kongahälla, Kungälv. Trafikbullerutredning nya bostäder Author Johan Hässel Phone +46 10 505 84 27 Mobile +46701847427 E-mail johan.hassel@afconsult.com Date 2015-10-19 Project ID 701045 Report ID 701045-rB-Rev 151019 Client Kungälvs kommun, Matilda Svenning

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

Enger K M-konsult AB

Enger K M-konsult AB Enger K M-konsult AB Luftföroreningar i Västra Götaland Emissioner, halter och spridning Rapport 2004/05 Göteborg 2006-03-24 Uppsala 2006-03-24 Vänersborg 2006-03-24 IVL Svenska miljöinstitutet AB Enger

Läs mer

Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 2007

Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 2007 Miljöförvaltningen Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 27 Malmö Stad Miljöförvaltningen Henric Nilsson Miljöförvaltningen Malmö Stad 7514 Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund

Läs mer

Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion

Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Sjælland Magnus Engardt Joakim Langner Kenneth Häggkvist SMHI AB Miljöenheten Skåne i utveckling 2002:10

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA SLB 2:26 EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA STOCKHOLM JUNI 26 Kort sammanfattning Det är väl dokumenterat att luftföroreningar, speciellt partiklar, har betydande effekter på Stockholmarnas hälsa, både

Läs mer

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi Nr 133, 2008 Meteorologi Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv Stefan Andersson, Robert Bergström, Gunnar Omstedt och Magnuz

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid höstens möte blir det som vanligt information om projekt och aktuella frågor inom förbundet

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Ozon ny miljökvalitetsnorm

Ozon ny miljökvalitetsnorm 2006:6 Ozon ny miljökvalitetsnorm HUR PÅVERKAS LUFTKONTROLLEN I LÄNEN AV DEN NYA MILJÖKVALITETSNORMEN? SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2006 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte...

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ENLIGT PLAN OCH BYGGLAGEN (PBL) Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens län Uställningshandling UMEÅ KOMMUN Juni 2011 Uppdragsnr: 10129106

Läs mer

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet LVF 2004:13 Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet av Christer Johansson, Lars Burman & Boel Lövenheim, SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bertil Forsberg

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

Nomogram för uppskattning av halter av PM 10 och NO 2. Gata: lokalt bidrag PM 10. - reviderad version (december 2004) Emissionsfaktor (mg/fordon km)

Nomogram för uppskattning av halter av PM 10 och NO 2. Gata: lokalt bidrag PM 10. - reviderad version (december 2004) Emissionsfaktor (mg/fordon km) Nr 12, 21 Meteorologi Gata: lokalt bidrag PM 1 Bredd 2m Bredd m Emissionsfaktor (mg/fordon km) 2 1 Miljökvalitetsnorm: µg/m 3 8 2 5 3 2 PM 1 (µg/m 3 ) årsmedelvärde 1 1 2 3 Fordonsmängd ( fordon/dygn )

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2014 FRÅN Foto: Håkan Pleijel. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort hälsoproblem. Här finns en

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner. Meteorologi

Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner. Meteorologi Nr 135, 2008 Meteorologi Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Christer Johansson och Bengt-Erik Löfgren Nr 135,

Läs mer

Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer

Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer Karin Persson Karin Sjöberg Gun Lövblad B 1479 Mars 2003 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs mer

Trängselavgifter i Stockholm

Trängselavgifter i Stockholm LVF 2003:6 Trängselavgifter i Stockholm EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET ÅR 2015 Christer Johansson, Lars Burman och Boel Lövenheim SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bo Segerstedt Institutionen för

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i

Läs mer