Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås"

Transkript

1 Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

2 Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013.

3 RAPPORT NR Författare: Sven Kindell Uppdragsgivare: Borås Stad, Planavdelningen Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: Hans Backström, Marina Verbova 2014/1556/ Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Borås Stad Planavdelningen Borås Projektansvarig Sven Kindell Telefon E-post Kontaktperson Erika Lundén Telefon E-post Distribution Borås Stad, Planavdelningen Klassificering ( ) Allmän (X) Affärssekretess Nyckelord Spridningsberäkningar, luftföroreningar, SIMAIR, Borås, Alideberg, Skogshyddan, förskola Övrigt Version 1.1 innehåller främst förbättrade underlagskartor i figurerna. Version 1.2 är därutöver försedd med några mindre kompletteringar och ersätter tidigare versioner.

4 Denna sida är avsiktligt blank

5 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR Beräkningsmetodik Områdesförutsättningar Indata Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål RESULTAT Kvävedioxid (NO 2 ) Bensen (C 6 H 6 ) Slutsatser Resultatfigurer REFERENSER... 12

6 Denna sida är avsiktligt blank

7 1 Sammanfattning Borås stad ska ta fram en detaljplan för en ny förskola ( Skogshyddan ) i Alidebergsområdet, mellan Skogshyddegatan och Alidelundsgatan. Nära planområdet finns en drivmedelsstation och den livligt trafikerade riksväg 42 passerar i närheten. SMHI har därför fått i uppdrag att utröna vilka halter av kvävedioxid och bensen som kan förväntas i luften på förskoletomten. SMHIs spridningsmodellsystem SIMAIR-korsning har använts för beräkningsarbetet. Man kan konstatera att planområdet ligger tillräckligt långt bort från såväl riksväg 42 som den aktuella drivmedelsstationen för att inte utsättas för halter som överstiger miljökvalitetsnorm eller någon av utvärderingströsklarna. Även miljökvalitetsmålen beräknas klaras, bensen dock med knapp marginal. Resultatet sammanfattas i Tabell A för kvävedioxid (NO 2 ) och i Tabell B för bensen (C 6 H 6 ) genom redovisning för ogynnsammaste plats inom planområdet. Jämförelse kan göras med miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och miljökvalitetsmål i Tabell C. Kvävedioxidhalterna ligger väl under den nedre utvärderingströskeln och också under miljökvalitetsmålet. Halterna sjunker markant mellan beräkningsåren 2013 och 2030, trots ökande trafik, vilket beror på förväntat sjunkande emissionsfaktorer (utsläpp per fordon) och lägre regionala och urbana bakgrundshaltbidrag. Bensenhalterna ligger långt under nedre utvärderingströskel och även under miljökvalitetsmålet. Halterna ökar något mellan åren 2013 och 2030, vilket kan knytas till förväntat något högre regionalt bakgrundsbidrag. Trots ökningen ligger halterna långt under nedre utvärderingströskel samt med liten marginal under miljökvalitetsmålet. Tabell A Beräknade NO 2 -halter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42. Jämför Tabell C där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 12 4,6 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år Tabell B Beräknade bensenhalter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42 och drivmedelsstationen. Jämför Tabell C där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 0,8 0,9 Tabell C Ämne Miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och nationella miljökvalitetsmål. Streck betyder att norm/utvärderingströskel/miljömål inte finns för aktuell kombination ämnehaltmått. Färgerna används i tabellerna A och B ovan som signal på om respektive norm eller tröskel överskrids. Klarad nedre utvärderingströskel symboliseras med grön färg. Understrykning innebär överskridande av miljökvalitetsmål. Haltenhet: µg/m 3. Haltmått Norm/Tröskel/Mål Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år NO 2 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Bensen Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel 3,5 - - Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 1

8 2 Inledning Borås stad ska ta fram en detaljplan för en ny förskola ( Skogshyddan ) i Alidebergsområdet, mellan Skogshyddegatan och Alidelundsgatan. Nära planområdet finns en drivmedelsstation och den livligt trafikerade riksväg 42 passerar i närheten. SMHI har därför fått i uppdrag att utröna vilka halter av kvävedioxid och bensen som kan förväntas i luften på förskoletomten. SMHIs spridningsmodellsystem SIMAIR-korsning har använts för arbetet. 3 Förutsättningar 3.1 Beräkningsmetodik Beräkningarna i denna utredning har gjorts med modellsystemet SIMAIR-korsning. Systemet har utvecklats vid SMHI och bygger vidare på det först utvecklade systemet SIMAIR-väg (ref. 1). SIMAIR-korsning beräknar i motsats till SIMAIR-väg i ett helt rutnät av beräkningspunkter. Man kan inkludera som källor i den lokala haltberäkningen några utvalda gator/vägar i närområdet. (SIMAIR-väg tar däremot endast grovt med upplösningen 1 km hänsyn till andra gator/vägar än den vars gaturumshalt man beräknar.) SIMAIR-korsning kan även ta fram halter i en valfri punkt, utöver nätpunkterna. SIMAIR-väg utvecklades av SMHI tillsammans med dåvarande Vägverket (nuvarande Trafikverket) för att möjliggöra att relativt enkelt beräkna föroreningshalter vid gator och vägar samt jämföra med miljökvalitetsnormer och tillhörande s.k. utvärderingströsklar. SIMAIR-ved utvecklades därefter med sikte på i första hand källtypen småskalig vedeldning. SIMAIR-korsning bygger vidare på basen av både SIMAIR-ved och SIMAIR-väg. En av fördelarna med SIMAIR-systemen är att man får fram totalhalter, direkt jämförbara med de svenska miljökvalitetsnormerna. För partiklar beräknas således även uppvirvlingsbidraget, varvid hänsyn tas till dubbrivning och eventuell sandning som ökar vägbanans depå av uppvirvlingsbart material. Hänsyn tas också till nederbörd som binder vägdammet och till efterföljande upptorkning. För kväveoxider (NO X ) beräknas den hälsomässigt intressanta delen, nämligen halten av kvävedioxid (NO 2 ). SIMAIR erbjuder även möjlighet att beräkna bensen- och kolmonoxidhalter. Den typ av halt i en tätort som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator med betydande trafik brukar benämnas urban bakgrundshalt. Relevant mätplats kan vara i en mindre park eller dylikt. Även mätningar i taknivå kan sägas visa en urban bakgrundshalt. Denna typ av halt beräknas i ett förberedande beräkningssteg, och adderas i SIMAIR-korsning till det lokala haltbidraget från de utvalda gatorna/vägarna. Totalhalten i beräkningarna med SIMAIR-korsning sätts samman av föroreningsbidragen från tre olika geografiska skalor: Ett urval väglänkar i det närmaste grannskapet (lokala haltbidraget), från övriga vägar och andra källor runtom i tätorten (urbana haltbidraget) samt bidragen från övriga Sverige och utlandet (regionala haltbidraget). Observera skillnaden mellan urbant haltbidrag och urban bakgrundshalt. Den förstnämnda avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten, medan den senare inkluderar även de mer avlägsna källorna. Det lokala haltbidraget beräknas i det detaljerade beräkningsnätet med linjekällemodellerna från SMHIs lokalskaliga spridningsmodell Dispersion (ref. 2). Det urbana haltbidraget beräknas i 1 1 kmrutor med en urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH, Mesoscale Atmospheric Transport and Chemistry model (ref. 3). En modellberäkning med SIMAIR-korsning innebär tidsstegning timme för timme genom ett års meteorologiska data samt genom i förväg framtagna föroreningsdata från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga. För framtidsscenarier tas hänsyn till förändrade emissionsfaktorer för fordonsparken och förändringar i intransporten av luftföroreningar till den aktuella tätorten SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

9 3.2 Områdesförutsättningar Figur 1 visar beräkningsrutnätet med förskolebyggnaden inplacerad enligt Alternativ 1 respektive Alternativ 2. En beräkningspunkt finns i varje kvadratruta om meter. I figuren indikeras läget för mest haltutsatt sida/hörn av förskolebyggnaden i respektive placeringsalternativ. Planområdet omfattar större delen av det tomma utrymmet i figuren mellan befintliga byggnader (blå) i väster och öster, respektive gatorna i söder och norr, Skogshyddegatan respektive Alidelundsgatan. Riksväg 42 löper nord-sydligt i vänstra delen av figuren. Korsningen mellan Alidelundsgatan och riksvägen utgörs av Folkparksrondellen. Bränslepumparnas läge på den nya automatstationen kan ses i bensenfigurerna i avsnitt 4 (figurerna 8 och 9) som en punkt innanför den innersta isolinjen i haltmaximat ett stycke nordväst om mitten av figurerna. Bränslehanteringen påverkar endast de beräknade bensenhalterna, inte halten av kvävedioxid. Figur 1 Beräkningsområde (rutnätet) med förskola inplacerad enligt Alternativ 1 byggnad orienterad sydväst-nordost (röd) respektive enligt Alternativ 2 med orientering väst-ost (orange). Varje beräkningsruta mäter meter. Två svarta punkter markerar var ungefär på byggnaden de högsta halterna av kvävedioxid/bensen förväntas inträffa i respektive placeringsalternativ. I Alternativ 1 är dock skillnaderna små längs med den västliga fasaden. Bränslepumparnas läge är inprickat som en svart punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 3

10 3.3 Indata Indata i form av geografiskt fördelade emissioner från olika källtyper i Sverige härrör från SMED, Svenska MiljöEmissionsData (ref. 4). Grunden för trafikemissionsdelen är Trafikverkets rikstäckande trafikkartläggning, som kombineras med data från den europeiska emissionshandboken HBEFA (ref. 5). Utländska emissionsdata har tagits fram av SMHI (ref. 6) baserat på PRIMES energiprognoser framtagna av IIASA, International Institute for Applied System Analysis (ref. 7). De utländska och svenska emissionerna utgör indata till MATCH-Europa och MATCH-Sverige för beräkning av transport och kemisk omvandling för långväga transporterade ämnen. Resultatet från dessa beräkningar kategoriseras i SIMAIR som regional bakgrundshalt och avser intransporten av luftföroreningar över den aktuella tätorten. Då kvävedioxid eller partiklar (PM10) beräknas görs även en jämförelse med mätdata från norska och svenska mätstationer i regional bakgrund. Mätningar och modellresultat assimileras med en tvådimensionell variationsanalys för att skapa en syntes av modeller och mätningar. En förfining av indata görs för tätortsmiljön. Utsläppen av de olika ämnena finns geografiskt fördelade med upplösningen 1 km. Utifrån dessa data görs för tätorter beräkningar av urbant haltbidrag dvs. från utsläpp i den egna tätorten med denna upplösning. Det framräknade urbana bakgrundshaltbidraget varierar alltså med läget i tätorten. Meteorologiska data är hämtade från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata, Mesan Mesoskaligt analyssystem (ref. 8). I Mesan interpoleras data, från olika typer av observationssystem, till ett rikstäckande nät av analyspunkter med tätheten 11 km. Analyserna från Mesan för var tredje timme används till MATCH-Sverige samt efter interpolering till 1 1 km täthet och timvisa data till de urbana och lokala spridningsmodellerna i SIMAIR. Beräkningar har utförts med meteorologiska data för år 2013, extraherat för det aktuella beräkningsområdet. Vidare har använts emissionsfaktorer och föroreningsdata (haltbakgrund) för år 2013 respektive prognoser för 2030 (ref. 9). Termen beräkningsår betecknar i det följande just året för emissionsfaktorer och bakgrundshalter. Beräkningsrutnätet i SIMAIR-korsning är orienterat i nordsyd/ost-väst och har i detta fall bestått av punkter med avståndet 10 meter mellan varje punkt. Borås kommun, Planavdelningen, har gett underlag till SMHI gällande uppmätta och förväntade framtida trafikflöden på riksväg 42. För beräkningen av de lokala haltbidragen har använts värden enligt Tabell 1. I Tabell 2 ges uppgifter om den närliggande drivmedelsstationens emissioner av bensen. Tabell 1 Trafikvärden antal fordon per årsmedeldygn (ÅDT) samt andel tung trafik som utnyttjats för riksväg 42. År för trafikmätning står inom parentes. Beräkningsår ÅDT, söder om Folkparksrondellen (mätår 2014) ÅDT, norr om Folkparksrondellen (mätår 2009) Andel tung trafik (%) 8 10 Tabell 2 Försäljningsvolym för den närliggande drivmedelsstationen, som har s.k. återföringssystem, steg 1 och steg 2; utifrån detta beräknad bensenemission inkluderande även s.k. breathing (avdunstning från stationens tankar samt från droppning/spill vid kundernas tankning av sina fordon). Bränsle Försäljningsvolym (m 3 /år) Bensen-emission (kg/år) Bensin ,15 Diesel ,10 E ,13 Summa , SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

11 3.4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Beräkningsresultaten från modellberäkningarna tas fram för samma statistiska haltmått som återfinns i de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt SFS 2010:477, se tabell 3. Dessa är formulerade för årsmedelvärden och vissa s.k. percentiler, ett statistiskt begrepp som innebär att halterna ligger under en viss nivå under en viss andel av tiden. Till miljökvalitetsnormerna hör s.k. utvärderingströsklar som också återfinns i tabellen. Dessa anger när bestämda krav på kontroll från kommunens sida av föroreningsnivån inträder. Även värden för miljökvalitetsmålet Frisk luft anges i tabellen. Det är de s.k. preciseringarna för miljökvalitetsmålen som anges. Målår för att uppnå dessa är Normen (MKN) är bindande, medan målen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till de är således mer långsiktiga. Tabell 3 Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar för kvävedioxid (NO 2 ) och bensen (C 6 H 6 ). Tabellen visar även nationella miljökvalitetsmål. Tabellen har färgkodats för att underlätta resultatutvärderingen i kapitel 4. Streck betyder att norm/utvärderingströskel/miljökvalitetsmål inte finns för aktuell kombination ämne-haltmått. Haltenheten är µg/m 3. Färgerna återkommer i tabeller och resultatfigurer som signal på om respektive miljökvalitetsnorm eller utvärderingströskel överskrids. Klarad nedre utvärderingströskel symboliseras med grön färg. Figurerna använder även blå nyanser som symboliserar lägre nivåer. Observera att de gröna och blå färgerna symboliserar olika haltvärden i olika figurer. Haltvärdena framgår av isolinjer i figurerna. Understrykning i resultattabell innebär överskridande av miljökvalitetsmål. Ämne Haltmått Norm/Tröskel/Mål Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år (98-percentil) Timmedelvärde, 175:e högsta/år (98-percentil) NO 2 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Bensen Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel 3,5 - - Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 5

12 4 Resultat Figurerna 2-7 visar i kartform resulterande totalhalter för kvävedioxid (NO 2 ) och figurerna 8-9 ger resultaten för bensen (C 6 H 6 ). De presenterade haltmåtten (medelvärden och percentiler) är desamma som i miljökvalitetsnormerna, se Tabell 3. I figurerna svarar olika färger mot olika intervall för haltnivån i respektive beräkningsruta på meter. Gränsen mellan två färger svarar således mot ett visst haltvärde, något som förtydligas av figurenas haltisolinjer. Eventuella överskridanden av miljökvalitetsnorm eller utvärderingströskel signaleras generellt i våra utredningar med färgerna rött, orange och gult i överensstämmelse med Tabell 3. Färgerna för lägre halter än nedre utvärderingströskel sätts däremot individuellt för varje figur, så att de i figuren aktuella haltnivåerna ska framträda tydligt. I Tabell 4 redovisas beräknade kvävedioxidhalter i den ogynnsammaste delen av planområdet den som vetter mot riksväg 42. Tabell 5 anger bensenhalterna i den ogynnsammaste delen närmast mot drivmedelsstationen och riksvägen. Tabellerna använder liksom figurerna färgkodning som indikerar haltnivån i relation till miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar, se Tabell 3. Understrykning av haltvärde signalerar överskridande av miljökvalitetsmål. Beräkningsrutnätet har en upplösning svarande mot meters-rutor, se Figur 1. Halterna utgörs av ytmedelvärden över meter och underskattas därför närmare den kraftiga källan riksväg 42 än ca 5 meter. För bensenhalter från drivmedelsstationen gäller samma avstånd därifrån som gräns under vilken högre halter närmast pumparna inte framgår Kvävedioxid (NO 2 ) I kartfigurerna 2-7 kan man se att kvävedioxidhalterna ligger under miljökvalitetsnormens värden, i planområdet under den nedre utvärderingströskeln och under miljömålet. Se även Tabell 4 där resultatet för förskoletomten förtydligas. Nära riksväg 42 ligger däremot halterna för år 2013 över den nedre utvärderingströskeln och markeras gult i figurerna 4 och 6. (Det skulle som nämndes ovan kunna finnas högre haltnivåer än så närmare riksvägen än ca 5 meter hur det förhåller sig med detta vet vi inte på grundval av dessa beräkningar och detta har ju ingen bäring på den nu aktuella frågeställningen som rör förskoletomten.) Man kan se att halterna sjunker markant mellan år 2013 och 2030, trots ökande trafik, vilket beror på förväntat sjunkande emissionsfaktorer (utsläpp per fordon) och lägre regionala och urbana bakgrundshaltbidrag. Andelen dieselbilar är en osäkerhetsfaktor av betydelse för kvävedioxidhalterna, vilket sammanhänger med att motortypen ger en större mängd direktemitterad kvävedioxid än till exempel bensindrift. Det finns undersökningar som indikerar att de körcykler som används vid emissionsbestämning kan ha underskattat denna emission. Därmed är det möjligt att här presenterade halter kan vara underskattade. Emellertid får marginalerna till miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar ses som betryggande inom planområdet. Tabell 4 Beräknade NO 2 -halter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42. Jämför Tabell 3 där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 12 4,6 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år Vid andra tillämpningar, då halterna alldeles intill en väg är det intressanta och inte en bit bort, används SIMAIR-väg istället för den nu använda, yttäckande modellen SIMAIR-korsning SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

13 4.2 Bensen (C 6 H 6 ) Bensenhalterna (se figurerna 8-9 och Tabell 5) ligger under såväl miljökvalitetsnorm som utvärderingströsklar, i planområdet långt under och även under miljökvalitetsmålet. Bensenhalterna ökar något mellan åren 2013 och 2030, vilket kan knytas till förväntat något högre regionalt bakgrundsbidrag. Trots ökningen ligger de beräknade halterna inom planområdet långt under nedre utvärderingströskel samt med liten marginal under miljökvalitetsmålet. Tabell 5 Beräknade bensenhalter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42 och drivmedelsstationen. Jämför Tabell 3 där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 0,8 0,9 4.3 Slutsatser Man kan konstatera att planområdet ligger tillräckligt långt bort från såväl riksväg 42 som den aktuella drivmedelsstationen för att inte utsättas för halter som överstiger miljökvalitetsnorm eller någon av utvärderingströsklarna. Även miljökvalitetsmålen beräknas klaras, bensen dock med knapp marginal. Haltbelastningen vid förskolebyggnaden skiljer inte mycket mellan de båda placeringsalternativen. En noggrann kontroll ger vid handen att i Alternativ 2 ligger det nordvästliga hörnet av byggnaden i ett något mer framskjutet läge (ca 5 meter) in mot de högre halterna i väster och nordväst än vad byggnadens begränsningslinje gör i Alternativ 1. I det sistnämnda fallet är det den västra fasaden som ligger ogynnsammast till. Men ser man till hela byggnaden så kan ändå den öst-västliga utsträckningen i Alternativ 2 vara något gynnsammare genom att den bortre delen av byggnaden kommer in i ett område där halterna är lite lägre. Orientering enligt Alternativ 1 tycks eventuellt kunna medge en byggnadsplacering lite längre åt ostsydost, vilket i så fall skulle minska haltbelastningen något. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 7

14 4.4 Resultatfigurer Jämför Tabell 3. Figur 2 Årsmedelhalt NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 3 Årsmedelhalt NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

15 Figur 4 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 5 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 9

16 Figur 6 Timmedelvärde, 175:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 7 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

17 Figur 8 Årsmedelhalt bensen (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Bränslepumparnas läge är inprickat som en punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren, innanför den innersta isolinjen i haltmaximat nordost om Folkparksrondellen. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 9 Årsmedelhalt bensen (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Bränslepumparnas läge är inprickat som en punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren, innanför den innersta isolinjen i haltmaximat nordost om Folkparksrondellen. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 11

18 5 Referenser (1) (2) Omstedt G.: An operational air pollution model. SMHI RMK 57, (3) Persson Ch., Ressner E., Klein T.: Nationell miljöövervakning MATCH-Sverige modellen. Metod- och resultatsammanställning för åren samt diskussion av osäkerheter, trender och miljömål. SMHI Meteorologi Nr 113, (4) SMED Svenska MiljöEmissionsdata se (5) Handbook of Emission Factors for Road Transport (HBEFA), se (6) Andersson C., Andersson S., Langner J. och Segersson D., 2011: Halter och deposition av luftföroreningar. Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart. SMHI Meteorologi, Nr. 147, 32 pp. (7) PRIMES energiprognoser se (8) Häggmark L., Ivarsson K.I., Gollvik S. and Olofsson P.O.: Mesan, an operational mesoscale analysis system. Tellus 52A, pp. 1-20, (9) SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

19 Denna sida är avsiktligt blank

20 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Hans Backström RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Pärmbild. Bilden föreställer en vy över det utbyggda Pottholmen i Karlskrona Rapport Pottholmen 1 Senast sparad 2014-10-20

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband

Läs mer

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-53 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014 Pärmbild.

Läs mer

Sven Kindell 5$ SSGDWHUDGH VSULGQLQJVEHUlNQLQJDU I U gvwud.\unrjdwdq RFK QlUOLJJDQGH JDWXDYVQLWW L 8PHn

Sven Kindell 5$ SSGDWHUDGH VSULGQLQJVEHUlNQLQJDU I U gvwud.\unrjdwdq RFK QlUOLJJDQGH JDWXDYVQLWW L 8PHn Sven Kindell Pärmbild. Spridningsberäkningar har utförts för bland annat Östra Kyrkogatan i centrala Umeå. Författare: Uppdragsgivare: Sven Kindell WSP Samhällsbyggnad Granskningsdatum: Granskare: Dnr:

Läs mer

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal Punktkälla: Beräknade luftföroreningskomponenter: Utsläppsdata: Två arbetsmaskiner á 520

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Härryda Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan. bild Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Miljöförvaltningen Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Utredningsrapport 2016:9 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten

Läs mer

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Grundläggande övningar

Grundläggande övningar Grundläggande övningar Del 1 i laboration i SIMAIR-verktyget Syfte Syftet med denna övning är att ge grundläggande färdigheter i SIMAIR-användning. Vi kommer att gå igenom: Inloggning, verktygets utseende

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Stenungsund Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999

Läs mer

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON Luftkvalitet Konstruktören 2 UPPDRAGSNUMMER 2175311002 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR KVÄVEDIOXID NO 2 OCH PARTIKLAR PM 10 Detaljplan för kv. Konstruktören

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3 Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år 2020. Uppdragsrapport 2009:3 Förord I samband med arbetet med ett nytt program för Lerums centrum fick Miljöförvaltningen

Läs mer

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE SWECO NORGE AS E39 Langeland Moskog UPPDRAGSNUMMER 1321335000 BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE KONCEPT GÖTEBORG 2013-01-15 SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS 1 (18) S w e

Läs mer

Luftutredning Kronetorps gård

Luftutredning Kronetorps gård Kronetorp Park AB Luftutredning Kronetorps gård 1 Malmö 2014-05-08 Luftutredning Kronetorps gård Datum 2014-05-08 Uppdragsnummer 1320006681 Utgåva/Status Revidering 1 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson

Läs mer

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI varför och hur enklare kartläggning -Norrköping som exempel omfattande kartläggning -Umeå som exempel 1 Varför? ger en hel bild för

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka LVF 2013:18 Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR, (PM10) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS JUNI 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

Läs mer

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Malin Andersson Björn Nilsson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 149 Juni 2009 1 2 Förord På uppdrag av Luftvårdsprogrammet

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken Kartläggning och tilläggsprogram - Kartläggning av 2015 års halter av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle kommun och Sandvikens kommun. -

Läs mer

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013 Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 213 Dokumenttitel: Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatterna Västsvenska paketet rapport

Läs mer

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Luftkvalitet i Växjö Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013 Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Elina Ek Miljö-och hälsoskyddskontoret Juli 2014 Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem Rapport Nr. 62 Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem David Segersson Pärmbild. Bilden föreställer strömningen kring planerad bebyggelse i Danvikshem vid sydvästliga vindar. Rapport Författare:

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Användardagar SIMAIR 17-18 november 2011, Hans Backström Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet NFS 2010:8 Varje kommun ska kontrollera

Läs mer

UTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD

UTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD RAPPORT UTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD 2014-04-08 Uppdrag: 252485, Utredning luftkvalitet - Östra Mörbylund Titel på rapport: Utredning luftkvalitet - Östra Mörbylund Status: Slutrapport

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum

Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum SLB 11:2013 Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum UPPMÄTTA HALTER AV KVÄVEOXIDER VID SVEAVÄGEN, STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, OKTOBER 2013 Förord I rapporten

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Beräkningsförutsättningar... 6 Beräkningsområdet... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner...

Läs mer

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje LVF 2005:16 Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje SLB-ANALYS, AUGUSTI 2005 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Lilla Essingen, kv Primus

Lilla Essingen, kv Primus LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år

Läs mer

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? JUNI 29 Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? En kartläggning av hur utsläppen från luftvårdsprogrammets medlemsföretag påverkar luftkvaliteten är nu färdig. Därmed finns en aktuell bild av hur

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04 Luftutredning E6 Kållered Rapport 2005:04 Luftutredning E6 Kållered R 2005:04 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Metoder... 5 Beräkningar... 5 Osäkerhet i beräkningarna... 5 Scenarier... 5 Undersökningsområde...

Läs mer

Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005

Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005 Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005 Harald Bouma Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 141 April 2006 2 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har fått i uppdrag att mäta, beräkna

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

LVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning

LVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Planområde och trafikmängder... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner... 8 Osäkerhet i beräkningarna...

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning FÖRORD... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 BERÄKNINGSUNDERLAG... 5 PLANOMRÅDE OCH TRAFIKMÄNGDER... 5 SPRIDNINGSMODELLER... 7 EMISSIONER... 7 MILJÖKVALITETSNORMER

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftmätningar i Luleå 2010 projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör

Läs mer

Kv. Stora Frösunda, Solna

Kv. Stora Frösunda, Solna LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i

Läs mer

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: 2016-03-30 Innehåll Bakgrund och målsättning... 1 Luftkvalitetssituation... 2 Uppgifter om dominerande utsläpp... 2 Krav på kontroll inom samverkansområdet...

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50 Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Beräkningsförutsättningar... 6 Beräkningsområdet... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner...

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala

Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala LVF 2014:4 Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020. Lars Burman SLB-ANALYS, MARS 2014 Förord Denna utredning är genomförd av

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer