Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås
|
|
- Siv Bergqvist
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås
2 Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013.
3 RAPPORT NR Författare: Sven Kindell Uppdragsgivare: Borås Stad, Planavdelningen Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: Hans Backström, Marina Verbova 2014/1556/ Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Borås Stad Planavdelningen Borås Projektansvarig Sven Kindell Telefon E-post sven.kindell@smhi.se Kontaktperson Erika Lundén Telefon E-post erika.lunden@boras.se Distribution Borås Stad, Planavdelningen Klassificering ( ) Allmän (X) Affärssekretess Nyckelord Spridningsberäkningar, luftföroreningar, SIMAIR, Borås, Alideberg, Skogshyddan, förskola Övrigt Version 1.1 innehåller främst förbättrade underlagskartor i figurerna. Version 1.2 är därutöver försedd med några mindre kompletteringar och ersätter tidigare versioner.
4 Denna sida är avsiktligt blank
5 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR Beräkningsmetodik Områdesförutsättningar Indata Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål RESULTAT Kvävedioxid (NO 2 ) Bensen (C 6 H 6 ) Slutsatser Resultatfigurer REFERENSER... 12
6 Denna sida är avsiktligt blank
7 1 Sammanfattning Borås stad ska ta fram en detaljplan för en ny förskola ( Skogshyddan ) i Alidebergsområdet, mellan Skogshyddegatan och Alidelundsgatan. Nära planområdet finns en drivmedelsstation och den livligt trafikerade riksväg 42 passerar i närheten. SMHI har därför fått i uppdrag att utröna vilka halter av kvävedioxid och bensen som kan förväntas i luften på förskoletomten. SMHIs spridningsmodellsystem SIMAIR-korsning har använts för beräkningsarbetet. Man kan konstatera att planområdet ligger tillräckligt långt bort från såväl riksväg 42 som den aktuella drivmedelsstationen för att inte utsättas för halter som överstiger miljökvalitetsnorm eller någon av utvärderingströsklarna. Även miljökvalitetsmålen beräknas klaras, bensen dock med knapp marginal. Resultatet sammanfattas i Tabell A för kvävedioxid (NO 2 ) och i Tabell B för bensen (C 6 H 6 ) genom redovisning för ogynnsammaste plats inom planområdet. Jämförelse kan göras med miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och miljökvalitetsmål i Tabell C. Kvävedioxidhalterna ligger väl under den nedre utvärderingströskeln och också under miljökvalitetsmålet. Halterna sjunker markant mellan beräkningsåren 2013 och 2030, trots ökande trafik, vilket beror på förväntat sjunkande emissionsfaktorer (utsläpp per fordon) och lägre regionala och urbana bakgrundshaltbidrag. Bensenhalterna ligger långt under nedre utvärderingströskel och även under miljökvalitetsmålet. Halterna ökar något mellan åren 2013 och 2030, vilket kan knytas till förväntat något högre regionalt bakgrundsbidrag. Trots ökningen ligger halterna långt under nedre utvärderingströskel samt med liten marginal under miljökvalitetsmålet. Tabell A Beräknade NO 2 -halter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42. Jämför Tabell C där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 12 4,6 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år Tabell B Beräknade bensenhalter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42 och drivmedelsstationen. Jämför Tabell C där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 0,8 0,9 Tabell C Ämne Miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och nationella miljökvalitetsmål. Streck betyder att norm/utvärderingströskel/miljömål inte finns för aktuell kombination ämnehaltmått. Färgerna används i tabellerna A och B ovan som signal på om respektive norm eller tröskel överskrids. Klarad nedre utvärderingströskel symboliseras med grön färg. Understrykning innebär överskridande av miljökvalitetsmål. Haltenhet: µg/m 3. Haltmått Norm/Tröskel/Mål Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år NO 2 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Bensen Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel 3,5 - - Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 1
8 2 Inledning Borås stad ska ta fram en detaljplan för en ny förskola ( Skogshyddan ) i Alidebergsområdet, mellan Skogshyddegatan och Alidelundsgatan. Nära planområdet finns en drivmedelsstation och den livligt trafikerade riksväg 42 passerar i närheten. SMHI har därför fått i uppdrag att utröna vilka halter av kvävedioxid och bensen som kan förväntas i luften på förskoletomten. SMHIs spridningsmodellsystem SIMAIR-korsning har använts för arbetet. 3 Förutsättningar 3.1 Beräkningsmetodik Beräkningarna i denna utredning har gjorts med modellsystemet SIMAIR-korsning. Systemet har utvecklats vid SMHI och bygger vidare på det först utvecklade systemet SIMAIR-väg (ref. 1). SIMAIR-korsning beräknar i motsats till SIMAIR-väg i ett helt rutnät av beräkningspunkter. Man kan inkludera som källor i den lokala haltberäkningen några utvalda gator/vägar i närområdet. (SIMAIR-väg tar däremot endast grovt med upplösningen 1 km hänsyn till andra gator/vägar än den vars gaturumshalt man beräknar.) SIMAIR-korsning kan även ta fram halter i en valfri punkt, utöver nätpunkterna. SIMAIR-väg utvecklades av SMHI tillsammans med dåvarande Vägverket (nuvarande Trafikverket) för att möjliggöra att relativt enkelt beräkna föroreningshalter vid gator och vägar samt jämföra med miljökvalitetsnormer och tillhörande s.k. utvärderingströsklar. SIMAIR-ved utvecklades därefter med sikte på i första hand källtypen småskalig vedeldning. SIMAIR-korsning bygger vidare på basen av både SIMAIR-ved och SIMAIR-väg. En av fördelarna med SIMAIR-systemen är att man får fram totalhalter, direkt jämförbara med de svenska miljökvalitetsnormerna. För partiklar beräknas således även uppvirvlingsbidraget, varvid hänsyn tas till dubbrivning och eventuell sandning som ökar vägbanans depå av uppvirvlingsbart material. Hänsyn tas också till nederbörd som binder vägdammet och till efterföljande upptorkning. För kväveoxider (NO X ) beräknas den hälsomässigt intressanta delen, nämligen halten av kvävedioxid (NO 2 ). SIMAIR erbjuder även möjlighet att beräkna bensen- och kolmonoxidhalter. Den typ av halt i en tätort som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator med betydande trafik brukar benämnas urban bakgrundshalt. Relevant mätplats kan vara i en mindre park eller dylikt. Även mätningar i taknivå kan sägas visa en urban bakgrundshalt. Denna typ av halt beräknas i ett förberedande beräkningssteg, och adderas i SIMAIR-korsning till det lokala haltbidraget från de utvalda gatorna/vägarna. Totalhalten i beräkningarna med SIMAIR-korsning sätts samman av föroreningsbidragen från tre olika geografiska skalor: Ett urval väglänkar i det närmaste grannskapet (lokala haltbidraget), från övriga vägar och andra källor runtom i tätorten (urbana haltbidraget) samt bidragen från övriga Sverige och utlandet (regionala haltbidraget). Observera skillnaden mellan urbant haltbidrag och urban bakgrundshalt. Den förstnämnda avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten, medan den senare inkluderar även de mer avlägsna källorna. Det lokala haltbidraget beräknas i det detaljerade beräkningsnätet med linjekällemodellerna från SMHIs lokalskaliga spridningsmodell Dispersion (ref. 2). Det urbana haltbidraget beräknas i 1 1 kmrutor med en urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH, Mesoscale Atmospheric Transport and Chemistry model (ref. 3). En modellberäkning med SIMAIR-korsning innebär tidsstegning timme för timme genom ett års meteorologiska data samt genom i förväg framtagna föroreningsdata från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga. För framtidsscenarier tas hänsyn till förändrade emissionsfaktorer för fordonsparken och förändringar i intransporten av luftföroreningar till den aktuella tätorten SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås
9 3.2 Områdesförutsättningar Figur 1 visar beräkningsrutnätet med förskolebyggnaden inplacerad enligt Alternativ 1 respektive Alternativ 2. En beräkningspunkt finns i varje kvadratruta om meter. I figuren indikeras läget för mest haltutsatt sida/hörn av förskolebyggnaden i respektive placeringsalternativ. Planområdet omfattar större delen av det tomma utrymmet i figuren mellan befintliga byggnader (blå) i väster och öster, respektive gatorna i söder och norr, Skogshyddegatan respektive Alidelundsgatan. Riksväg 42 löper nord-sydligt i vänstra delen av figuren. Korsningen mellan Alidelundsgatan och riksvägen utgörs av Folkparksrondellen. Bränslepumparnas läge på den nya automatstationen kan ses i bensenfigurerna i avsnitt 4 (figurerna 8 och 9) som en punkt innanför den innersta isolinjen i haltmaximat ett stycke nordväst om mitten av figurerna. Bränslehanteringen påverkar endast de beräknade bensenhalterna, inte halten av kvävedioxid. Figur 1 Beräkningsområde (rutnätet) med förskola inplacerad enligt Alternativ 1 byggnad orienterad sydväst-nordost (röd) respektive enligt Alternativ 2 med orientering väst-ost (orange). Varje beräkningsruta mäter meter. Två svarta punkter markerar var ungefär på byggnaden de högsta halterna av kvävedioxid/bensen förväntas inträffa i respektive placeringsalternativ. I Alternativ 1 är dock skillnaderna små längs med den västliga fasaden. Bränslepumparnas läge är inprickat som en svart punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 3
10 3.3 Indata Indata i form av geografiskt fördelade emissioner från olika källtyper i Sverige härrör från SMED, Svenska MiljöEmissionsData (ref. 4). Grunden för trafikemissionsdelen är Trafikverkets rikstäckande trafikkartläggning, som kombineras med data från den europeiska emissionshandboken HBEFA (ref. 5). Utländska emissionsdata har tagits fram av SMHI (ref. 6) baserat på PRIMES energiprognoser framtagna av IIASA, International Institute for Applied System Analysis (ref. 7). De utländska och svenska emissionerna utgör indata till MATCH-Europa och MATCH-Sverige för beräkning av transport och kemisk omvandling för långväga transporterade ämnen. Resultatet från dessa beräkningar kategoriseras i SIMAIR som regional bakgrundshalt och avser intransporten av luftföroreningar över den aktuella tätorten. Då kvävedioxid eller partiklar (PM10) beräknas görs även en jämförelse med mätdata från norska och svenska mätstationer i regional bakgrund. Mätningar och modellresultat assimileras med en tvådimensionell variationsanalys för att skapa en syntes av modeller och mätningar. En förfining av indata görs för tätortsmiljön. Utsläppen av de olika ämnena finns geografiskt fördelade med upplösningen 1 km. Utifrån dessa data görs för tätorter beräkningar av urbant haltbidrag dvs. från utsläpp i den egna tätorten med denna upplösning. Det framräknade urbana bakgrundshaltbidraget varierar alltså med läget i tätorten. Meteorologiska data är hämtade från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata, Mesan Mesoskaligt analyssystem (ref. 8). I Mesan interpoleras data, från olika typer av observationssystem, till ett rikstäckande nät av analyspunkter med tätheten 11 km. Analyserna från Mesan för var tredje timme används till MATCH-Sverige samt efter interpolering till 1 1 km täthet och timvisa data till de urbana och lokala spridningsmodellerna i SIMAIR. Beräkningar har utförts med meteorologiska data för år 2013, extraherat för det aktuella beräkningsområdet. Vidare har använts emissionsfaktorer och föroreningsdata (haltbakgrund) för år 2013 respektive prognoser för 2030 (ref. 9). Termen beräkningsår betecknar i det följande just året för emissionsfaktorer och bakgrundshalter. Beräkningsrutnätet i SIMAIR-korsning är orienterat i nordsyd/ost-väst och har i detta fall bestått av punkter med avståndet 10 meter mellan varje punkt. Borås kommun, Planavdelningen, har gett underlag till SMHI gällande uppmätta och förväntade framtida trafikflöden på riksväg 42. För beräkningen av de lokala haltbidragen har använts värden enligt Tabell 1. I Tabell 2 ges uppgifter om den närliggande drivmedelsstationens emissioner av bensen. Tabell 1 Trafikvärden antal fordon per årsmedeldygn (ÅDT) samt andel tung trafik som utnyttjats för riksväg 42. År för trafikmätning står inom parentes. Beräkningsår ÅDT, söder om Folkparksrondellen (mätår 2014) ÅDT, norr om Folkparksrondellen (mätår 2009) Andel tung trafik (%) 8 10 Tabell 2 Försäljningsvolym för den närliggande drivmedelsstationen, som har s.k. återföringssystem, steg 1 och steg 2; utifrån detta beräknad bensenemission inkluderande även s.k. breathing (avdunstning från stationens tankar samt från droppning/spill vid kundernas tankning av sina fordon). Bränsle Försäljningsvolym (m 3 /år) Bensen-emission (kg/år) Bensin ,15 Diesel ,10 E ,13 Summa , SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås
11 3.4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Beräkningsresultaten från modellberäkningarna tas fram för samma statistiska haltmått som återfinns i de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt SFS 2010:477, se tabell 3. Dessa är formulerade för årsmedelvärden och vissa s.k. percentiler, ett statistiskt begrepp som innebär att halterna ligger under en viss nivå under en viss andel av tiden. Till miljökvalitetsnormerna hör s.k. utvärderingströsklar som också återfinns i tabellen. Dessa anger när bestämda krav på kontroll från kommunens sida av föroreningsnivån inträder. Även värden för miljökvalitetsmålet Frisk luft anges i tabellen. Det är de s.k. preciseringarna för miljökvalitetsmålen som anges. Målår för att uppnå dessa är Normen (MKN) är bindande, medan målen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till de är således mer långsiktiga. Tabell 3 Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar för kvävedioxid (NO 2 ) och bensen (C 6 H 6 ). Tabellen visar även nationella miljökvalitetsmål. Tabellen har färgkodats för att underlätta resultatutvärderingen i kapitel 4. Streck betyder att norm/utvärderingströskel/miljökvalitetsmål inte finns för aktuell kombination ämne-haltmått. Haltenheten är µg/m 3. Färgerna återkommer i tabeller och resultatfigurer som signal på om respektive miljökvalitetsnorm eller utvärderingströskel överskrids. Klarad nedre utvärderingströskel symboliseras med grön färg. Figurerna använder även blå nyanser som symboliserar lägre nivåer. Observera att de gröna och blå färgerna symboliserar olika haltvärden i olika figurer. Haltvärdena framgår av isolinjer i figurerna. Understrykning i resultattabell innebär överskridande av miljökvalitetsmål. Ämne Haltmått Norm/Tröskel/Mål Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år (98-percentil) Timmedelvärde, 175:e högsta/år (98-percentil) NO 2 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Bensen Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel 3,5 - - Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 5
12 4 Resultat Figurerna 2-7 visar i kartform resulterande totalhalter för kvävedioxid (NO 2 ) och figurerna 8-9 ger resultaten för bensen (C 6 H 6 ). De presenterade haltmåtten (medelvärden och percentiler) är desamma som i miljökvalitetsnormerna, se Tabell 3. I figurerna svarar olika färger mot olika intervall för haltnivån i respektive beräkningsruta på meter. Gränsen mellan två färger svarar således mot ett visst haltvärde, något som förtydligas av figurenas haltisolinjer. Eventuella överskridanden av miljökvalitetsnorm eller utvärderingströskel signaleras generellt i våra utredningar med färgerna rött, orange och gult i överensstämmelse med Tabell 3. Färgerna för lägre halter än nedre utvärderingströskel sätts däremot individuellt för varje figur, så att de i figuren aktuella haltnivåerna ska framträda tydligt. I Tabell 4 redovisas beräknade kvävedioxidhalter i den ogynnsammaste delen av planområdet den som vetter mot riksväg 42. Tabell 5 anger bensenhalterna i den ogynnsammaste delen närmast mot drivmedelsstationen och riksvägen. Tabellerna använder liksom figurerna färgkodning som indikerar haltnivån i relation till miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar, se Tabell 3. Understrykning av haltvärde signalerar överskridande av miljökvalitetsmål. Beräkningsrutnätet har en upplösning svarande mot meters-rutor, se Figur 1. Halterna utgörs av ytmedelvärden över meter och underskattas därför närmare den kraftiga källan riksväg 42 än ca 5 meter. För bensenhalter från drivmedelsstationen gäller samma avstånd därifrån som gräns under vilken högre halter närmast pumparna inte framgår Kvävedioxid (NO 2 ) I kartfigurerna 2-7 kan man se att kvävedioxidhalterna ligger under miljökvalitetsnormens värden, i planområdet under den nedre utvärderingströskeln och under miljömålet. Se även Tabell 4 där resultatet för förskoletomten förtydligas. Nära riksväg 42 ligger däremot halterna för år 2013 över den nedre utvärderingströskeln och markeras gult i figurerna 4 och 6. (Det skulle som nämndes ovan kunna finnas högre haltnivåer än så närmare riksvägen än ca 5 meter hur det förhåller sig med detta vet vi inte på grundval av dessa beräkningar och detta har ju ingen bäring på den nu aktuella frågeställningen som rör förskoletomten.) Man kan se att halterna sjunker markant mellan år 2013 och 2030, trots ökande trafik, vilket beror på förväntat sjunkande emissionsfaktorer (utsläpp per fordon) och lägre regionala och urbana bakgrundshaltbidrag. Andelen dieselbilar är en osäkerhetsfaktor av betydelse för kvävedioxidhalterna, vilket sammanhänger med att motortypen ger en större mängd direktemitterad kvävedioxid än till exempel bensindrift. Det finns undersökningar som indikerar att de körcykler som används vid emissionsbestämning kan ha underskattat denna emission. Därmed är det möjligt att här presenterade halter kan vara underskattade. Emellertid får marginalerna till miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar ses som betryggande inom planområdet. Tabell 4 Beräknade NO 2 -halter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42. Jämför Tabell 3 där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 12 4,6 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år Vid andra tillämpningar, då halterna alldeles intill en väg är det intressanta och inte en bit bort, används SIMAIR-väg istället för den nu använda, yttäckande modellen SIMAIR-korsning SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås
13 4.2 Bensen (C 6 H 6 ) Bensenhalterna (se figurerna 8-9 och Tabell 5) ligger under såväl miljökvalitetsnorm som utvärderingströsklar, i planområdet långt under och även under miljökvalitetsmålet. Bensenhalterna ökar något mellan åren 2013 och 2030, vilket kan knytas till förväntat något högre regionalt bakgrundsbidrag. Trots ökningen ligger de beräknade halterna inom planområdet långt under nedre utvärderingströskel samt med liten marginal under miljökvalitetsmålet. Tabell 5 Beräknade bensenhalter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42 och drivmedelsstationen. Jämför Tabell 3 där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 0,8 0,9 4.3 Slutsatser Man kan konstatera att planområdet ligger tillräckligt långt bort från såväl riksväg 42 som den aktuella drivmedelsstationen för att inte utsättas för halter som överstiger miljökvalitetsnorm eller någon av utvärderingströsklarna. Även miljökvalitetsmålen beräknas klaras, bensen dock med knapp marginal. Haltbelastningen vid förskolebyggnaden skiljer inte mycket mellan de båda placeringsalternativen. En noggrann kontroll ger vid handen att i Alternativ 2 ligger det nordvästliga hörnet av byggnaden i ett något mer framskjutet läge (ca 5 meter) in mot de högre halterna i väster och nordväst än vad byggnadens begränsningslinje gör i Alternativ 1. I det sistnämnda fallet är det den västra fasaden som ligger ogynnsammast till. Men ser man till hela byggnaden så kan ändå den öst-västliga utsträckningen i Alternativ 2 vara något gynnsammare genom att den bortre delen av byggnaden kommer in i ett område där halterna är lite lägre. Orientering enligt Alternativ 1 tycks eventuellt kunna medge en byggnadsplacering lite längre åt ostsydost, vilket i så fall skulle minska haltbelastningen något. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 7
14 4.4 Resultatfigurer Jämför Tabell 3. Figur 2 Årsmedelhalt NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 3 Årsmedelhalt NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås
15 Figur 4 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 5 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 9
16 Figur 6 Timmedelvärde, 175:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 7 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås
17 Figur 8 Årsmedelhalt bensen (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Bränslepumparnas läge är inprickat som en punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren, innanför den innersta isolinjen i haltmaximat nordost om Folkparksrondellen. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 9 Årsmedelhalt bensen (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Bränslepumparnas läge är inprickat som en punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren, innanför den innersta isolinjen i haltmaximat nordost om Folkparksrondellen. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 11
18 5 Referenser (1) (2) Omstedt G.: An operational air pollution model. SMHI RMK 57, (3) Persson Ch., Ressner E., Klein T.: Nationell miljöövervakning MATCH-Sverige modellen. Metod- och resultatsammanställning för åren samt diskussion av osäkerheter, trender och miljömål. SMHI Meteorologi Nr 113, (4) SMED Svenska MiljöEmissionsdata se (5) Handbook of Emission Factors for Road Transport (HBEFA), se (6) Andersson C., Andersson S., Langner J. och Segersson D., 2011: Halter och deposition av luftföroreningar. Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart. SMHI Meteorologi, Nr. 147, 32 pp. (7) PRIMES energiprognoser se (8) Häggmark L., Ivarsson K.I., Gollvik S. and Olofsson P.O.: Mesan, an operational mesoscale analysis system. Tellus 52A, pp. 1-20, (9) SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås
19 Denna sida är avsiktligt blank
20 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax
Haltberäkningar för planområde Kongahälla Östra och centrums planprogram i Kungälv
Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-28 Haltberäkningar för planområde Kongahälla Östra och centrums planprogram i Kungälv Pärmbild. Bilden visar beräkningsresultatet avseende årsmedelhalt av NO 2 (µg/m 2 ) i
Beräknade partikelhalter i luften vid området Villa Fehr i Karlskrona
Sven Kindell RAPPORT NR 2016-9 Beräknade partikelhalter i luften vid området Villa Fehr i Karlskrona Pärmbild. Dygnsmedelvärde, 36:e högsta/år (90-percentil) av partiklar PM10 (µg/m 2 ), framtid år 2020
Spridningsberäkningar för tre vägavsnitt i Kristianstad - Underlag för ny detaljplan
Sven Kindell RAPPORT NR 2011-5 Spridningsberäkningar för tre vägavsnitt i Kristianstad - Underlag för ny detaljplan Pärmbild. Karta som visar läget av de tre vägavsnitt för vilka beräkningar utförts. Copyright
Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn
Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg
Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona
Hans Backström RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Pärmbild. Bilden föreställer en vy över det utbyggda Pottholmen i Karlskrona Rapport Pottholmen 1 Senast sparad 2014-10-20
Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones
Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband
Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län
Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-53 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014 Pärmbild.
Sven Kindell 5$ SSGDWHUDGH VSULGQLQJVEHUlNQLQJDU I U gvwud.\unrjdwdq RFK QlUOLJJDQGH JDWXDYVQLWW L 8PHn
Sven Kindell Pärmbild. Spridningsberäkningar har utförts för bland annat Östra Kyrkogatan i centrala Umeå. Författare: Uppdragsgivare: Sven Kindell WSP Samhällsbyggnad Granskningsdatum: Granskare: Dnr:
PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal
PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal Punktkälla: Beräknade luftföroreningskomponenter: Utsläppsdata: Två arbetsmaskiner á 520
Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen
Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket
Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun Utredningsrapport 2017:05 www.goteborg.se Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun
Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Luftkvaliteten vid Resecentrum
Datum 2014-12-01 Rapport Luftkvaliteten vid Resecentrum Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 4B, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 4B Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41 Hemsida
Spridningsberäkningar för ny bro över Fyrisån i Uppsala
Wing Leung, Fredrik Windmark RAPPORT NR 2017-31 Spridningsberäkningar för ny bro över Fyrisån i Uppsala Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PLA 2012-020082, 2017-08-31 Pärmbild. Bilden visar
Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun Utredningsrapport 2017:07 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad
Sid 1(9) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plan- och byggavdelningen 2018-07-04, reviderad 2019-03-06 Karolina Norlin, 054-540 45 40 PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad SYFTE Denna PM tas fram för att
Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Utredningsrapport 2017:10 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun Utredningsrapport 2017:04 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Luftkvalitetsberäkning för Luthagens Strand i Uppsala
Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-9 Luftkvalitetsberäkning för Luthagens Strand i Uppsala Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i nuläget. Gul färg indikerar
PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP
ULRICEHAMNS KOMMUN PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PROJEKTNR. A039724 DOKUMENTNR.
Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1
PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad
Instruktion till verktyget
Instruktion till verktyget VOSS - Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering 2018-04-26 Innehållsförteckning Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering VOSS... 1 Vad är VOSS?...
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i
Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun
2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3
Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad
Luftkvalitetsutredning Krokslätt 182:2 bild Karta: Göteborgs Stad Förord Luftkvalitetsutredningen är utförd av miljöförvaltningen på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Beräkningar och rapport
Inledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå
UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning
Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Beräkningar av luftkvalietet vid detaljplan för Tullholmssågen 4 m.fl. Karlstad Kommun Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan Göteborg 2019-02-12 Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker
Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för
Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun
Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Härryda Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller
Luftutredning Litteraturgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och
GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN
UPPDRAG Luftmiljöutr Fredriksdalsgatan UPPDRAGSNUMMER 7001263000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Sammanfattning Spridningsberäkningar genomfördes för gaturummen vid detaljplansområdet
Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget
2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg
Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun
Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2018-06-12 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna
PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN
PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN Marie Haeger-Eugensson och Anna Bjurbäck 2017-09-20 Projekt: A096520 Inledning Detta PM bygger vidare på tidigare genomförd luftkvalitetsutredning
Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson
Luftutredning Fyrklöversgatan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten runt Fyrklöversgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer
RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]
STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD Luftutredning, Gårda/Ullevimotet UPPDRAGSNUMMER 7002316000 LEIF AXENHAMN CARL THORDSTEIN Sammanfattning Göteborgs stad arbetar med att upprätta kontor- och verksamhetslokaler
Luftutredning Litteraturgatan. bild
Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Alingsås Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller
Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Utredningsrapport 2016:9 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten
PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Luftutredning Distansgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Distansgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten runt Distansgatan i Göteborg och hur
Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013
LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO
I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10
Uppdragsnr: 10197660 1 (5) PM 10197660.01 Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10 Uppdrag WSP har blivit ombedda att i ett tidigt skede ge en uppskattning av möjliga halter av PM 10 och
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,
PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen
Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande
Grundläggande övningar
Grundläggande övningar Del 1 i laboration i SIMAIR-verktyget Syfte Syftet med denna övning är att ge grundläggande färdigheter i SIMAIR-användning. Vi kommer att gå igenom: Inloggning, verktygets utseende
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER
MÖLNDALS STAD Spridningsberäkningar, Kållered köpstad UPPDRAGSNUMMER 1321566000 LUFTUTREDNING GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LEIF AXENHAMN Sammanfattande bedömning Spridningsberäkningar har utförts för Kållered
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Stenungsund Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet
Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar
Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet
Kungälvs kommun Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet Göteborg 2017-08-17 Datum 2017-08-17 Uppdragsnummer 1320029372 Utgåva/Status Slutversion Daniel Nilsson Daniel Nilsson Erik Mattson Uppdragsledare
2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009
2007:30 Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009 SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 Sammanfattning...
Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006
Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006 Malin Andersson Miljöförvaltningen Göteborg Delrapport 145 Februari 2008 2 Göteborgsregionens luftvårdsprogram Miljökvalitetsnormer Sedan
Luftkvalitetsutredning Mjölktorget
Luftkvalitetsutredning Mjölktorget bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av stadsbyggnadskontoret. Mätningar och rapportskrivning är gjort av Emma Björkman och Erik Svensson på
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Öckerö Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller miljökvalitetsnormer
RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON
repo001.docx 2012-03-2914 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON Luftkvalitet Konstruktören 2 UPPDRAGSNUMMER 2175311002 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR KVÄVEDIOXID NO 2 OCH PARTIKLAR PM 10 Detaljplan för kv. Konstruktören
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Mölndal Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller
Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun
RAPPORT Datum 1(8) Bygg- och miljöfunktion Rikard Ulander, tfn 0555-421 29 rikard.ulander@grums.se Inledande kartläggning av luftkvaliteten i Grums kommun Grums kommun Grums kommun Hemsida www.grums.se
Arbetsgång
Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys
Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Berä kning äv luftkvälitet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING. Samhällsbyggnadskontoret SALA KOMMUN
Berä kning äv luftkvälitet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samhällsbyggnadskontoret SALA KOMMUN 3 (16) FÖRORD För luftkvalitet finns miljökvalitetsnormer i Sverige som kommuner har att förhålla sig till.
Luftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1
PM 201 6-0 4-26 Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 SLB - analys den 26 april 201 6 Jennie Hurkmans Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag
Varför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.
Uppdragsnr:1014 2837 1 (8) 2013-04-16 PM Luftkvalité Reviderad 2013-04-19 Nytt scenarioår 2030 Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad. Inledning I detta reviderade PM har
Luftkvalitetsutredning för detaljplan Utveckling av före detta Fryshuset vid Fiskhamnsgatan
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning för detaljplan Utveckling av före detta Fryshuset vid Fiskhamnsgatan Bild från Göteborgs Stads karttjänst Infovisaren Utredningsrapport 2017:02 www.goteborg.se
Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3
Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år 2020. Uppdragsrapport 2009:3 Förord I samband med arbetet med ett nytt program för Lerums centrum fick Miljöförvaltningen
Helene Alpfjord, 22 oktober Källfördelning med hjälp av modellering
Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Källfördelning med hjälp av modellering Vad är källfördelning? Uppdelning av olika utsläppskällors bidrag till den totala halten. Olika modelleringstyper Käll-receptormodellering
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
SIMAIR och VEDAIR. Enkla verktyg för att presentera luftkvalitet och olika framtida scenarier för politiker och allmänhet.
SIMAIR och VEDAIR. Enkla verktyg för att presentera luftkvalitet och olika framtida scenarier för politiker och allmänhet. Gunnar Omstedt, SMHI Trafik Småskalig uppvärmning Bakgrund Modeller och databaser
Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lerums kommun 2012 Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 157 Lerum December 2013 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND OCH SYFTE...
Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI
Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI varför och hur enklare kartläggning -Norrköping som exempel omfattande kartläggning -Umeå som exempel 1 Varför? ger en hel bild för
Sammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Sammanfattande rapport Bohusgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är utförd av miljöförvaltningen på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Beräkningar och rapportskrivning är genomfört
Luftutredning Kronetorps gård
Kronetorp Park AB Luftutredning Kronetorps gård 1 Malmö 2014-05-08 Luftutredning Kronetorps gård Datum 2014-05-08 Uppdragsnummer 1320006681 Utgåva/Status Revidering 1 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
UPPDRAGSLEDARE. Emma Hedberg UPPRÄTTAD AV. Emma Hedberg
UPPDRAG Nacka K:n luftmodellering UPPDRAGSNUMMER 6299833000 UPPDRAGSLEDARE Emma Hedberg UPPRÄTTAD AV Emma Hedberg DATUM GRANSKAD AV Carl Thordstein Spridningsmodellering för analys av 10 och NO 2 för uppförande
Undersökning av nomogrammetoden för uppskattning av halter av PM-10 och NO2
Rapport Nr. 2009-33 100 90 80 PM10 [µg m -3 ] nomogram 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 PM10 [µg m -3 ] uppmätt Undersökning av nomogrammetoden för uppskattning av halter av PM-10
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?
Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser? Effekter av åtgärder En av de mest centrala delarna i åtgärdsprogrammet Modeller är ett utmärkt sätt att
Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis
RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE
SWECO NORGE AS E39 Langeland Moskog UPPDRAGSNUMMER 1321335000 BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE KONCEPT GÖTEBORG 2013-01-15 SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS 1 (18) S w e
PM Luftkvalitet Haga entré
Sid 1(7) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN PM Luftkvalitet, 2016-04-19 Per Anders Olsson, 054 540 45 07 per.anders.olsson@karlstad.se PM Luftkvalitet Haga entré Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post karlstadskommun@karlstad.se