Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Transkript

1 Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

2 Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013.

3 RAPPORT NR Författare: Sven Kindell Uppdragsgivare: Borås Stad, Planavdelningen Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: Hans Backström, Marina Verbova 2014/1556/ Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Borås Stad Planavdelningen Borås Projektansvarig Sven Kindell Telefon E-post Kontaktperson Erika Lundén Telefon E-post Distribution Borås Stad, Planavdelningen Klassificering ( ) Allmän (X) Affärssekretess Nyckelord Spridningsberäkningar, luftföroreningar, SIMAIR, Borås, Alideberg, Skogshyddan, förskola Övrigt Version 1.1 innehåller främst förbättrade underlagskartor i figurerna. Version 1.2 är därutöver försedd med några mindre kompletteringar och ersätter tidigare versioner.

4 Denna sida är avsiktligt blank

5 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR Beräkningsmetodik Områdesförutsättningar Indata Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål RESULTAT Kvävedioxid (NO 2 ) Bensen (C 6 H 6 ) Slutsatser Resultatfigurer REFERENSER... 12

6 Denna sida är avsiktligt blank

7 1 Sammanfattning Borås stad ska ta fram en detaljplan för en ny förskola ( Skogshyddan ) i Alidebergsområdet, mellan Skogshyddegatan och Alidelundsgatan. Nära planområdet finns en drivmedelsstation och den livligt trafikerade riksväg 42 passerar i närheten. SMHI har därför fått i uppdrag att utröna vilka halter av kvävedioxid och bensen som kan förväntas i luften på förskoletomten. SMHIs spridningsmodellsystem SIMAIR-korsning har använts för beräkningsarbetet. Man kan konstatera att planområdet ligger tillräckligt långt bort från såväl riksväg 42 som den aktuella drivmedelsstationen för att inte utsättas för halter som överstiger miljökvalitetsnorm eller någon av utvärderingströsklarna. Även miljökvalitetsmålen beräknas klaras, bensen dock med knapp marginal. Resultatet sammanfattas i Tabell A för kvävedioxid (NO 2 ) och i Tabell B för bensen (C 6 H 6 ) genom redovisning för ogynnsammaste plats inom planområdet. Jämförelse kan göras med miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och miljökvalitetsmål i Tabell C. Kvävedioxidhalterna ligger väl under den nedre utvärderingströskeln och också under miljökvalitetsmålet. Halterna sjunker markant mellan beräkningsåren 2013 och 2030, trots ökande trafik, vilket beror på förväntat sjunkande emissionsfaktorer (utsläpp per fordon) och lägre regionala och urbana bakgrundshaltbidrag. Bensenhalterna ligger långt under nedre utvärderingströskel och även under miljökvalitetsmålet. Halterna ökar något mellan åren 2013 och 2030, vilket kan knytas till förväntat något högre regionalt bakgrundsbidrag. Trots ökningen ligger halterna långt under nedre utvärderingströskel samt med liten marginal under miljökvalitetsmålet. Tabell A Beräknade NO 2 -halter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42. Jämför Tabell C där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 12 4,6 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år Tabell B Beräknade bensenhalter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42 och drivmedelsstationen. Jämför Tabell C där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 0,8 0,9 Tabell C Ämne Miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och nationella miljökvalitetsmål. Streck betyder att norm/utvärderingströskel/miljömål inte finns för aktuell kombination ämnehaltmått. Färgerna används i tabellerna A och B ovan som signal på om respektive norm eller tröskel överskrids. Klarad nedre utvärderingströskel symboliseras med grön färg. Understrykning innebär överskridande av miljökvalitetsmål. Haltenhet: µg/m 3. Haltmått Norm/Tröskel/Mål Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år NO 2 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Bensen Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel 3,5 - - Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 1

8 2 Inledning Borås stad ska ta fram en detaljplan för en ny förskola ( Skogshyddan ) i Alidebergsområdet, mellan Skogshyddegatan och Alidelundsgatan. Nära planområdet finns en drivmedelsstation och den livligt trafikerade riksväg 42 passerar i närheten. SMHI har därför fått i uppdrag att utröna vilka halter av kvävedioxid och bensen som kan förväntas i luften på förskoletomten. SMHIs spridningsmodellsystem SIMAIR-korsning har använts för arbetet. 3 Förutsättningar 3.1 Beräkningsmetodik Beräkningarna i denna utredning har gjorts med modellsystemet SIMAIR-korsning. Systemet har utvecklats vid SMHI och bygger vidare på det först utvecklade systemet SIMAIR-väg (ref. 1). SIMAIR-korsning beräknar i motsats till SIMAIR-väg i ett helt rutnät av beräkningspunkter. Man kan inkludera som källor i den lokala haltberäkningen några utvalda gator/vägar i närområdet. (SIMAIR-väg tar däremot endast grovt med upplösningen 1 km hänsyn till andra gator/vägar än den vars gaturumshalt man beräknar.) SIMAIR-korsning kan även ta fram halter i en valfri punkt, utöver nätpunkterna. SIMAIR-väg utvecklades av SMHI tillsammans med dåvarande Vägverket (nuvarande Trafikverket) för att möjliggöra att relativt enkelt beräkna föroreningshalter vid gator och vägar samt jämföra med miljökvalitetsnormer och tillhörande s.k. utvärderingströsklar. SIMAIR-ved utvecklades därefter med sikte på i första hand källtypen småskalig vedeldning. SIMAIR-korsning bygger vidare på basen av både SIMAIR-ved och SIMAIR-väg. En av fördelarna med SIMAIR-systemen är att man får fram totalhalter, direkt jämförbara med de svenska miljökvalitetsnormerna. För partiklar beräknas således även uppvirvlingsbidraget, varvid hänsyn tas till dubbrivning och eventuell sandning som ökar vägbanans depå av uppvirvlingsbart material. Hänsyn tas också till nederbörd som binder vägdammet och till efterföljande upptorkning. För kväveoxider (NO X ) beräknas den hälsomässigt intressanta delen, nämligen halten av kvävedioxid (NO 2 ). SIMAIR erbjuder även möjlighet att beräkna bensen- och kolmonoxidhalter. Den typ av halt i en tätort som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator med betydande trafik brukar benämnas urban bakgrundshalt. Relevant mätplats kan vara i en mindre park eller dylikt. Även mätningar i taknivå kan sägas visa en urban bakgrundshalt. Denna typ av halt beräknas i ett förberedande beräkningssteg, och adderas i SIMAIR-korsning till det lokala haltbidraget från de utvalda gatorna/vägarna. Totalhalten i beräkningarna med SIMAIR-korsning sätts samman av föroreningsbidragen från tre olika geografiska skalor: Ett urval väglänkar i det närmaste grannskapet (lokala haltbidraget), från övriga vägar och andra källor runtom i tätorten (urbana haltbidraget) samt bidragen från övriga Sverige och utlandet (regionala haltbidraget). Observera skillnaden mellan urbant haltbidrag och urban bakgrundshalt. Den förstnämnda avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten, medan den senare inkluderar även de mer avlägsna källorna. Det lokala haltbidraget beräknas i det detaljerade beräkningsnätet med linjekällemodellerna från SMHIs lokalskaliga spridningsmodell Dispersion (ref. 2). Det urbana haltbidraget beräknas i 1 1 kmrutor med en urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH, Mesoscale Atmospheric Transport and Chemistry model (ref. 3). En modellberäkning med SIMAIR-korsning innebär tidsstegning timme för timme genom ett års meteorologiska data samt genom i förväg framtagna föroreningsdata från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga. För framtidsscenarier tas hänsyn till förändrade emissionsfaktorer för fordonsparken och förändringar i intransporten av luftföroreningar till den aktuella tätorten SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

9 3.2 Områdesförutsättningar Figur 1 visar beräkningsrutnätet med förskolebyggnaden inplacerad enligt Alternativ 1 respektive Alternativ 2. En beräkningspunkt finns i varje kvadratruta om meter. I figuren indikeras läget för mest haltutsatt sida/hörn av förskolebyggnaden i respektive placeringsalternativ. Planområdet omfattar större delen av det tomma utrymmet i figuren mellan befintliga byggnader (blå) i väster och öster, respektive gatorna i söder och norr, Skogshyddegatan respektive Alidelundsgatan. Riksväg 42 löper nord-sydligt i vänstra delen av figuren. Korsningen mellan Alidelundsgatan och riksvägen utgörs av Folkparksrondellen. Bränslepumparnas läge på den nya automatstationen kan ses i bensenfigurerna i avsnitt 4 (figurerna 8 och 9) som en punkt innanför den innersta isolinjen i haltmaximat ett stycke nordväst om mitten av figurerna. Bränslehanteringen påverkar endast de beräknade bensenhalterna, inte halten av kvävedioxid. Figur 1 Beräkningsområde (rutnätet) med förskola inplacerad enligt Alternativ 1 byggnad orienterad sydväst-nordost (röd) respektive enligt Alternativ 2 med orientering väst-ost (orange). Varje beräkningsruta mäter meter. Två svarta punkter markerar var ungefär på byggnaden de högsta halterna av kvävedioxid/bensen förväntas inträffa i respektive placeringsalternativ. I Alternativ 1 är dock skillnaderna små längs med den västliga fasaden. Bränslepumparnas läge är inprickat som en svart punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 3

10 3.3 Indata Indata i form av geografiskt fördelade emissioner från olika källtyper i Sverige härrör från SMED, Svenska MiljöEmissionsData (ref. 4). Grunden för trafikemissionsdelen är Trafikverkets rikstäckande trafikkartläggning, som kombineras med data från den europeiska emissionshandboken HBEFA (ref. 5). Utländska emissionsdata har tagits fram av SMHI (ref. 6) baserat på PRIMES energiprognoser framtagna av IIASA, International Institute for Applied System Analysis (ref. 7). De utländska och svenska emissionerna utgör indata till MATCH-Europa och MATCH-Sverige för beräkning av transport och kemisk omvandling för långväga transporterade ämnen. Resultatet från dessa beräkningar kategoriseras i SIMAIR som regional bakgrundshalt och avser intransporten av luftföroreningar över den aktuella tätorten. Då kvävedioxid eller partiklar (PM10) beräknas görs även en jämförelse med mätdata från norska och svenska mätstationer i regional bakgrund. Mätningar och modellresultat assimileras med en tvådimensionell variationsanalys för att skapa en syntes av modeller och mätningar. En förfining av indata görs för tätortsmiljön. Utsläppen av de olika ämnena finns geografiskt fördelade med upplösningen 1 km. Utifrån dessa data görs för tätorter beräkningar av urbant haltbidrag dvs. från utsläpp i den egna tätorten med denna upplösning. Det framräknade urbana bakgrundshaltbidraget varierar alltså med läget i tätorten. Meteorologiska data är hämtade från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata, Mesan Mesoskaligt analyssystem (ref. 8). I Mesan interpoleras data, från olika typer av observationssystem, till ett rikstäckande nät av analyspunkter med tätheten 11 km. Analyserna från Mesan för var tredje timme används till MATCH-Sverige samt efter interpolering till 1 1 km täthet och timvisa data till de urbana och lokala spridningsmodellerna i SIMAIR. Beräkningar har utförts med meteorologiska data för år 2013, extraherat för det aktuella beräkningsområdet. Vidare har använts emissionsfaktorer och föroreningsdata (haltbakgrund) för år 2013 respektive prognoser för 2030 (ref. 9). Termen beräkningsår betecknar i det följande just året för emissionsfaktorer och bakgrundshalter. Beräkningsrutnätet i SIMAIR-korsning är orienterat i nordsyd/ost-väst och har i detta fall bestått av punkter med avståndet 10 meter mellan varje punkt. Borås kommun, Planavdelningen, har gett underlag till SMHI gällande uppmätta och förväntade framtida trafikflöden på riksväg 42. För beräkningen av de lokala haltbidragen har använts värden enligt Tabell 1. I Tabell 2 ges uppgifter om den närliggande drivmedelsstationens emissioner av bensen. Tabell 1 Trafikvärden antal fordon per årsmedeldygn (ÅDT) samt andel tung trafik som utnyttjats för riksväg 42. År för trafikmätning står inom parentes. Beräkningsår ÅDT, söder om Folkparksrondellen (mätår 2014) ÅDT, norr om Folkparksrondellen (mätår 2009) Andel tung trafik (%) 8 10 Tabell 2 Försäljningsvolym för den närliggande drivmedelsstationen, som har s.k. återföringssystem, steg 1 och steg 2; utifrån detta beräknad bensenemission inkluderande även s.k. breathing (avdunstning från stationens tankar samt från droppning/spill vid kundernas tankning av sina fordon). Bränsle Försäljningsvolym (m 3 /år) Bensen-emission (kg/år) Bensin ,15 Diesel ,10 E ,13 Summa , SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

11 3.4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Beräkningsresultaten från modellberäkningarna tas fram för samma statistiska haltmått som återfinns i de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt SFS 2010:477, se tabell 3. Dessa är formulerade för årsmedelvärden och vissa s.k. percentiler, ett statistiskt begrepp som innebär att halterna ligger under en viss nivå under en viss andel av tiden. Till miljökvalitetsnormerna hör s.k. utvärderingströsklar som också återfinns i tabellen. Dessa anger när bestämda krav på kontroll från kommunens sida av föroreningsnivån inträder. Även värden för miljökvalitetsmålet Frisk luft anges i tabellen. Det är de s.k. preciseringarna för miljökvalitetsmålen som anges. Målår för att uppnå dessa är Normen (MKN) är bindande, medan målen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till de är således mer långsiktiga. Tabell 3 Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar för kvävedioxid (NO 2 ) och bensen (C 6 H 6 ). Tabellen visar även nationella miljökvalitetsmål. Tabellen har färgkodats för att underlätta resultatutvärderingen i kapitel 4. Streck betyder att norm/utvärderingströskel/miljökvalitetsmål inte finns för aktuell kombination ämne-haltmått. Haltenheten är µg/m 3. Färgerna återkommer i tabeller och resultatfigurer som signal på om respektive miljökvalitetsnorm eller utvärderingströskel överskrids. Klarad nedre utvärderingströskel symboliseras med grön färg. Figurerna använder även blå nyanser som symboliserar lägre nivåer. Observera att de gröna och blå färgerna symboliserar olika haltvärden i olika figurer. Haltvärdena framgår av isolinjer i figurerna. Understrykning i resultattabell innebär överskridande av miljökvalitetsmål. Ämne Haltmått Norm/Tröskel/Mål Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år (98-percentil) Timmedelvärde, 175:e högsta/år (98-percentil) NO 2 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Bensen Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel 3,5 - - Nedre utvärderingströskel Miljökvalitetsmål Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 5

12 4 Resultat Figurerna 2-7 visar i kartform resulterande totalhalter för kvävedioxid (NO 2 ) och figurerna 8-9 ger resultaten för bensen (C 6 H 6 ). De presenterade haltmåtten (medelvärden och percentiler) är desamma som i miljökvalitetsnormerna, se Tabell 3. I figurerna svarar olika färger mot olika intervall för haltnivån i respektive beräkningsruta på meter. Gränsen mellan två färger svarar således mot ett visst haltvärde, något som förtydligas av figurenas haltisolinjer. Eventuella överskridanden av miljökvalitetsnorm eller utvärderingströskel signaleras generellt i våra utredningar med färgerna rött, orange och gult i överensstämmelse med Tabell 3. Färgerna för lägre halter än nedre utvärderingströskel sätts däremot individuellt för varje figur, så att de i figuren aktuella haltnivåerna ska framträda tydligt. I Tabell 4 redovisas beräknade kvävedioxidhalter i den ogynnsammaste delen av planområdet den som vetter mot riksväg 42. Tabell 5 anger bensenhalterna i den ogynnsammaste delen närmast mot drivmedelsstationen och riksvägen. Tabellerna använder liksom figurerna färgkodning som indikerar haltnivån i relation till miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar, se Tabell 3. Understrykning av haltvärde signalerar överskridande av miljökvalitetsmål. Beräkningsrutnätet har en upplösning svarande mot meters-rutor, se Figur 1. Halterna utgörs av ytmedelvärden över meter och underskattas därför närmare den kraftiga källan riksväg 42 än ca 5 meter. För bensenhalter från drivmedelsstationen gäller samma avstånd därifrån som gräns under vilken högre halter närmast pumparna inte framgår Kvävedioxid (NO 2 ) I kartfigurerna 2-7 kan man se att kvävedioxidhalterna ligger under miljökvalitetsnormens värden, i planområdet under den nedre utvärderingströskeln och under miljömålet. Se även Tabell 4 där resultatet för förskoletomten förtydligas. Nära riksväg 42 ligger däremot halterna för år 2013 över den nedre utvärderingströskeln och markeras gult i figurerna 4 och 6. (Det skulle som nämndes ovan kunna finnas högre haltnivåer än så närmare riksvägen än ca 5 meter hur det förhåller sig med detta vet vi inte på grundval av dessa beräkningar och detta har ju ingen bäring på den nu aktuella frågeställningen som rör förskoletomten.) Man kan se att halterna sjunker markant mellan år 2013 och 2030, trots ökande trafik, vilket beror på förväntat sjunkande emissionsfaktorer (utsläpp per fordon) och lägre regionala och urbana bakgrundshaltbidrag. Andelen dieselbilar är en osäkerhetsfaktor av betydelse för kvävedioxidhalterna, vilket sammanhänger med att motortypen ger en större mängd direktemitterad kvävedioxid än till exempel bensindrift. Det finns undersökningar som indikerar att de körcykler som används vid emissionsbestämning kan ha underskattat denna emission. Därmed är det möjligt att här presenterade halter kan vara underskattade. Emellertid får marginalerna till miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar ses som betryggande inom planområdet. Tabell 4 Beräknade NO 2 -halter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42. Jämför Tabell 3 där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 12 4,6 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år Timmedelvärde, 175:e högsta/år Vid andra tillämpningar, då halterna alldeles intill en väg är det intressanta och inte en bit bort, används SIMAIR-väg istället för den nu använda, yttäckande modellen SIMAIR-korsning SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

13 4.2 Bensen (C 6 H 6 ) Bensenhalterna (se figurerna 8-9 och Tabell 5) ligger under såväl miljökvalitetsnorm som utvärderingströsklar, i planområdet långt under och även under miljökvalitetsmålet. Bensenhalterna ökar något mellan åren 2013 och 2030, vilket kan knytas till förväntat något högre regionalt bakgrundsbidrag. Trots ökningen ligger de beräknade halterna inom planområdet långt under nedre utvärderingströskel samt med liten marginal under miljökvalitetsmålet. Tabell 5 Beräknade bensenhalter (µg/m 3 ) på ogynnsammaste plats inom planområdet närmast mot riksväg 42 och drivmedelsstationen. Jämför Tabell 3 där färgkodningen förklaras. Haltmått År 2013 År 2030 Årsmedelhalt 0,8 0,9 4.3 Slutsatser Man kan konstatera att planområdet ligger tillräckligt långt bort från såväl riksväg 42 som den aktuella drivmedelsstationen för att inte utsättas för halter som överstiger miljökvalitetsnorm eller någon av utvärderingströsklarna. Även miljökvalitetsmålen beräknas klaras, bensen dock med knapp marginal. Haltbelastningen vid förskolebyggnaden skiljer inte mycket mellan de båda placeringsalternativen. En noggrann kontroll ger vid handen att i Alternativ 2 ligger det nordvästliga hörnet av byggnaden i ett något mer framskjutet läge (ca 5 meter) in mot de högre halterna i väster och nordväst än vad byggnadens begränsningslinje gör i Alternativ 1. I det sistnämnda fallet är det den västra fasaden som ligger ogynnsammast till. Men ser man till hela byggnaden så kan ändå den öst-västliga utsträckningen i Alternativ 2 vara något gynnsammare genom att den bortre delen av byggnaden kommer in i ett område där halterna är lite lägre. Orientering enligt Alternativ 1 tycks eventuellt kunna medge en byggnadsplacering lite längre åt ostsydost, vilket i så fall skulle minska haltbelastningen något. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 7

14 4.4 Resultatfigurer Jämför Tabell 3. Figur 2 Årsmedelhalt NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 3 Årsmedelhalt NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

15 Figur 4 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 5 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 9

16 Figur 6 Timmedelvärde, 175:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 7 Dygnsmedelvärde, 7:e högsta/år av NO 2 (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Observera att kopplingen färg-haltvärde inte är densamma som i föregående figur. Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

17 Figur 8 Årsmedelhalt bensen (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Bränslepumparnas läge är inprickat som en punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren, innanför den innersta isolinjen i haltmaximat nordost om Folkparksrondellen. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Figur 9 Årsmedelhalt bensen (µg/m 2 ), beräkningsår Förskolebyggnad syns placerad enligt Alternativ 1 (orientering sydväst nordost) respektive Alternativ 2 (väst-öst). Bränslepumparnas läge är inprickat som en punkt ett stycke nordväst om mitten av figuren, innanför den innersta isolinjen i haltmaximat nordost om Folkparksrondellen. Längdskala 1:2 500 (1 cm 25 m). Felaktighet i karta: Herrljungagatan norr om förskolan, ska stå Alidelundsgatan. Nr SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås 11

18 5 Referenser (1) (2) Omstedt G.: An operational air pollution model. SMHI RMK 57, (3) Persson Ch., Ressner E., Klein T.: Nationell miljöövervakning MATCH-Sverige modellen. Metod- och resultatsammanställning för åren samt diskussion av osäkerheter, trender och miljömål. SMHI Meteorologi Nr 113, (4) SMED Svenska MiljöEmissionsdata se (5) Handbook of Emission Factors for Road Transport (HBEFA), se (6) Andersson C., Andersson S., Langner J. och Segersson D., 2011: Halter och deposition av luftföroreningar. Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart. SMHI Meteorologi, Nr. 147, 32 pp. (7) PRIMES energiprognoser se (8) Häggmark L., Ivarsson K.I., Gollvik S. and Olofsson P.O.: Mesan, an operational mesoscale analysis system. Tellus 52A, pp. 1-20, (9) SMHI - Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

19 Denna sida är avsiktligt blank

20 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax