Handlingar till socialnämndens sammanträde den 3 december 2009

Transkript

1 Handlingar till socialnämndens sammanträde den 3 december 2009

2

3 Sidan 3 av 231 Ärende 1

4 Sidan 4 av 231

5 Socialförvaltningen Äldre- och handikappomsorg Marja Kammouna Sidan 5 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr (2) Socialnämnden Biståndsbedömning inom hemtjänst och särskilt boende Förslag till beslut Socialnämnden tar del av kommunrevisionens granskning av biståndsbedömning inom hemtjänst och särskilt boende samt godkänner förvaltningens redogörelse om fortsatt arbete med kvalitetssäkring av biståndsenheten och verksamheterna Ärendebeskrivning Komrev, inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har i uppdrag från Upplands- Bro kommuns revision genomfört en granskning av biståndsbedömning inom hemtjänst och särskilt boende. Granskningen visar att myndigheten uppfyller till verksamheten uppställda mål och uppdrag. Vidare visar granskningen att organisationen är ändamålsenlig. Biståndsbedömningen säkerställer en rättsäker myndighetsutövning genom tydliga riktlinjer och rutiner. Av aktgranskningen framkommer att besluten dokumenteras på ett enhetligt sätt. Revisionen lyfter också fram det positiva i arbetet som är genomfört för att minska differensen mellan beviljade och utförda timmar inom hemtjänsten. Kommunens revisorer rekommenderar att biståndsenheten slutför sitt utvecklingsarbete med handläggningsrutiner, följer kostnadsutvecklingen samt ser över konsekvenserna med kvarboendeprincipen i särskilda boenden. Förvaltningarnas kommentarer Biståndsenheten för äldre och personer med funktionsnedsättning arbetar tillsammans med socialförvaltningens utvecklingsledare med enhetens kvalitetsplan. Kvalitetsplanen är en del av socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet. Enhetens kvalitetsplan beskiver hur enheten ska uppnå nämndens mål och uppdrag för verksamheten beskrivning av enhetens verksamhet, organisation, ansvar och resurser kvalitetsindikatorer kvalitetssäkring av enhetens kärnverksamhet hantering av synpunkter och klagomål samverkan, samarbete, information och tillgänglighet

6 Sidan 6 av 231 Sida 2 personal och kompetensförsörjning förebyggande av fel och brister i verksamheten uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Genom detta kvalitetssäkringsarbete kommer biståndsenheten för äldre och personer funktionsnedsättning slutföra arbetet med riktlinjer och rutiner för verksamheten. Enheten följer upp kostnadsutvecklingen för verksamheten varje månad i samverkan med förvaltningens ekonom. Vid öppnande av det nya äldreboendet hösten 2010 beräknar förvaltningen att minska antalet externa platser inom äldreomsorg. Kvarboendeprincipen gäller även i särskilda boenden. Den enskildes önskemål och behov ska vara vägledande i biståndsbedömning. Om den enskilde med t.ex. långt framskridna demenssjukdomar inte längre har behov av demensboende utan enbart behov av ren omvårdnad kan den enskilde flyttas till boende med annan inriktning. Detta sker i samråd med anhöriga/företrädare till den enskilde. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef Bilagor: 1. Revisionsskrivelse

7 Sidan 7 av 231

8 Sidan 8 av 231

9 Sidan 9 av 231

10 Sidan 10 av 231

11 Sidan 11 av 231

12 Sidan 12 av 231

13 Sidan 13 av 231

14 Sidan 14 av 231

15 Sidan 15 av 231

16 Sidan 16 av 231

17 Sidan 17 av 231

18 Sidan 18 av 231

19 Sidan 19 av 231

20 Sidan 20 av 231

21 Sidan 21 av 231 Ärende 2

22 Sidan 22 av 231

23 Socialförvaltningen Sidan 23 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden 1 Utbyggnadsplan för särskilt boende med heldygnsomsorg i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till utbyggnadsplan för särskilt boende med heldygnsomsorg i Upplands-Bro kommun. 2. Socialnämnden beställer av Upplands-Bro Hus AB, en översiktlig kalkyl för byggnation av 20 platser särskilt boende med heldygnsomsorg. Kalkylen ska redovisa kostnader för ombyggnation av Solgårdens lokaler kontra nybyggnation på Solgårdens nuvarande mark. Sammanfattning Under de kommande åren ökar antalet äldre, 65 år och uppåt, i Upplands-Bro kommun. Insatserna i eget boende ska så långt möjligt främja kvarboende. För att kunna möta behovet av äldreomsorg behöver kommunen planera för särskilt boende för äldre med heldygnsomsorg. Idag finns 92 platser särskilt boende med heldygnsomsorg, 81 permanent platser samt 11 korttidsplatser (avlösning samt rehab). Under de kommande åren ökar behovet av platser enligt beräkning med cirka fyra platser per år. Utgångspunkter i utbyggnadsplanen är att andelen i behov av särskilt boende med heldygnsomsorg inte kommer att öka, boende planeras till tidpunkt då faktiskt behov finns, samverkan med närliggande kommuner samt att kvarboende principen kvarstår. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 28 oktober Ärendet Under de kommande tio år ökar antalet äldre, 65 år och uppåt, i Upplands-Bro kommun. Mest ökar, enligt prognos, åldersgruppen år w 65-w

24 2(4) Sidan 24 av 231 Insatserna i eget boende ska så långt möjligt främja kvarboende. Anhörig/närståendevårdare är en viktig och kompletterande resurs till äldreomsorgen. För att kunna möta behovet av äldreomsorg behöver kommunen planera för särskilt boende för äldre med heldygnsomsorg. I planeringen av särskilda boenden är det viktigt att beakta behovet av integration, bostadsområden, service och offentliga miljöer för att tillgodose en god äldreomsorg till medborgarna. Det är viktigt att samverka med ideella organisationer och intresseföreningar för att tillgodose och bättre belysa äldres behov. Nuläge I dag finns fyra särskilda boende med heldygnsomsorg. Allégården med 16 platser Norrgården 23 platser, Solgården 21 platser varav 10 platser är korttidsplatser (rehabiliterings- och avlösningsplatser) och Kungsgården 32 platser totalt 92 platser. Beläggningsgrad år 2008 var 98,9% vilket innebär att inga tomma platser har förekommit. För att täcka behovet av särskilt boende med heldygnsomsorg köptes, under 2008, 10 externa platser (helårsbasis) i andra kommuner. För 2009 beräknar förvaltningen att köpa externa platser på helårsbasis. Framtid Utifrån befolkningsprognos kommer behovet av platser till särskilt boende med heldygnsomsorg (permanent samt korttidsplatser) att öka. Prognosen bygger på att 3,3 % av befolkningen över 65 år kommer att ha behov av särskilt boende med heldygnsomsorg. Hänsyn är inte tagen till att åldersgruppen 65 år och äldre är friskare längre och behovet av insatser från äldreomsorgen kommer allt senare i livet. Troligt är att en mindre andel av befolkningen över 65 år, även om gruppen ökar, kommer att ha behov av särskilt boende med heldygnsomsorg w w ,3 %

25 Sidan 25 av 231 3(4) Utbyggnadsplan År Not Händelse Platser permanent samt korttids Prognos behov Driftskostnad särskilt boende (626 tkr/plats brutto bokslut 2008) Solgårdens verksamhet med 22 platser avvecklas Tibble äldreboende med 36 platser startar Särskilt boende med heldygnsomsorg 20 platser på Solgårdens mark eller i renoverade lokaler Nybyggnation, Särskilt boende med heldygnsomsorg 36 platser söder om järnvägen i Bro tkr tkr tkr 1. Verksamheter vid Solgården avvecklas enligt beslut i socialnämnden den 23 april Solgårdens lokaler/lägenheter är inte godkända, ej fullgod boendestandard, för särskilt boende med heldygnsomsorg enligt Länsstyrelsen. 2. Tibble äldreboende startar i oktober Bygg kostnader för Tibble äldreboende är beräknade till 75 miljoner. Verksamheten kommer att inrymma både platser för särskilt boende med heldygnsomsorg samt korttidsplatser. 3. Särskilt boende med heldygnsomsorg inriktning korttidsplatser står klart på den mark där nuvarande Solgården finns. Upplands-Bro hus får i uppdrag att kostnadsberäkna vilket som är mest ekonomiskt fördelaktigt, renovera nuvarande lokaler/lägenheter eller riva och bygga nytt. Det nya planerade boendet bör byggas ihop med Norrgården för att kunna erhålla samordningsvinster. Boendet föreslås ha inriktning korttidsplatser (avlösning, växelvård och rehab). Tibble äldreboende får från år 2013 inriktning endast permanent platser. 4. För närvarande pågår utformning av plan för området söder om järnvägen i Bro. I planarbetet är mark reserverad för särskilt boende. G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \E5 Tjänsteskrivelse utbyggnadsplan särskilt boende.doc /

26 4(4) Sidan 26 av 231 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef Bilagor: Särskilt boende med heldygnsomsorg, Upplands-Bro kommun. Kopia av beslut till: Upplands-Bro Hus AB

27 Sidan 27 av okt Bef prognos w Summa Behov platser Nuvarande andel SÄBO 3,3% Summa antal platser Faktiskt antal SÄBO platser (exkl. korttids) med nybygg. 36 pl Faktiskt antal korttidsplatser Särskilt boende för äldre med heldygnsomsorg, Upplands-Bro kommun Allégården Kungsgården Norrgården Solgården Nybyggnation Korttidsplatser Sol (10), Norr (1)

28 Sidan 28 av 231

29 Sidan 29 av 231 Ärende 3

30 Sidan 30 av 231

31 Socialförvaltningen Sidan 31 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Redovisning av fokusgruppens (socialnämndens) arbete med kvalitetskriterier för Tibble - äldreboende Förslag till beslut Socialnämnden: 1. Godkänner förvaltningens redovisning av fokusgruppens (nämndens) arbete om kvalitetskrav och kvalitetskriterier för Tibble-äldreboende. 2. Beslutar att i förslag till dokument Socialnämndens kvalitetskrav och kvalitetskriterier för Tibble-äldreboende tillskrivs kvalitetskrav och kvalitetskriterier i enlighet med förvaltningens förslag i detta ärende för att säkerställa och öka kvalitet i verksamhet. 3. Beslutar att avvakta med fastställande av kvalitetskrav och kvalitetskriterier för matlagning på plats och införandet av vårdhund i Tibble-äldreboende efter att förvaltningen har utrett möjlighet och kostnader för dessa. 4. Beslutar att förvaltningen ska se över och anpassa förslaget till dokumentet Socialnämndens kvalitetskrav och kvalitetskriterier för Tibble-äldreboende utifrån nämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet. Sammanfattning Förvaltningen redovisar resultatet från fokusgruppers (nämndens) kartläggning och viktning av kvalitetskriterier. Utifrån nämndens viktning av olika kvalitetskrav föreslår förvaltningen att socialnämnden säkerställer några kvalitetskrav genom beslut. Vidare föreslås att nämnden avvaktar med fastställandet av kvalitetskrav avseende vårdhund och matlagning på plats efter att förvaltningen har utrett möjligheten och kostnaderna för dessa. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 27 oktober Ärendet Socialförvaltningen genomförde vid tre olika tillfällen under maj och augusti 2009 fokusgrupper för kartläggning av kvalitetskriterier för äldreboende med heldygnsomsorg. Fokusgrupp Samtliga ledamöter från socialnämndens bjöds till ett av fokusgruppsmöte. Sammanlagt elva ledamöter deltog i de två första fokusgruppens kartläggningstillfällen. Det sista fokusgruppsmötet kunde inte genomföras p.g.a. få deltagare.

32 2(6) Sidan 32 av 231 Deltagarna i fokusgrupperna fick diskutera och kartlägga vad de ansåg är viktigt i ett äldreboende (Tibble äldreboende) inom nio förutbestämda kvalitetsområden. Kvalitetsområden var fysisk miljö, omvårdnad, service, mat, hälso- och sjukvård, personal, socialsamvaro, aktiviteter och information. Enkät för vikting Deltagarnas kartläggning om vad de ansåg är viktigt i ett äldreboende sammanställdes och formulerades till en enkät. Enkät skickades till samtliga (22) ledamöter för viktning. Ledamöterna fick i uppgift att vikta varje kvalitetsområde var för sig. Varje ledamot fick markera en ordningssiffra för de fem viktigaste påståendena per kvalitetsområde. Det viktigaste påståendet fick en etta (1), näst viktigaste påståendet fick en tvåa (2) och så vidare. Ledamöterna fick vikta endast fem viktigaste påståenden per kvalitetsområde. Svar på enkät Nio av 22 ledamöter svarade på enkäten. Resultaten från fokusgruppernas kartläggning om vad som är bra kvalitet inom äldreboendet med heldyngsomsorg och från enkätundersökningen (deltagarnas viktning) har sammanställts och poängsatts. Det påståendet som ansågs vara viktigast fick placering 1. Placering 1 ger 5 poäng. Det näst viktigaste påståendet fick placering 2. Placering 2 ger 4 poäng och så vidare. Resultatet från fokusgruppens arbete anger endast de ledamöters åsikter som deltog i fokusgruppens kartläggning vad de ansåg är bra kvalitet i ett äldreboende och endast de ledamöters åsikter som svarade på enkäten vad de ansåg är viktigast i ett äldreboende utifrån kartläggningen. Resultat - vad är bra kvalitet och vad är viktigast Socialförvaltningens förslag till dokument Socialnämndens kvalitetskriterier och kvalitetskrav för särskilt boende med heldygnsomsorg innehåller i stort samma kvalitetskrav som fokusgruppens kartläggning. Flera av kvalitetskriterierna som fokusgruppen inventerade finns redan presenterade i förvaltningens förslag till nämndens kvalitetskriterier och kvalitetskrav. Förvaltningens förslag till nämndens kvalitetskriterier och kvalitetskrav innehåller andra kvalitetskrav som inte är upptagna i fokusgruppens kartläggning. I fokusgruppens inventering finns kvalitetskrav som saknas i förvaltningens förslag till nämndens kvalitetskrav och kvalitetskriterier. I det följande presenteras endast de kvalitetsområden och de kvalitetskriterier som fick10 poäng eller mer från nämndens viktning och som saknades i förvaltningens förslag. Efter varje kvalitetskriterium anges förvaltningens synpunkt och förslag. Fysisk miljö Fokusgruppens kvalitetskriterium med 16 poäng: Boendemiljön ska vara flexibelt och enkelt kunna ändras utifrån boendes och verksamhetens behov. T.ex. ska verksamheten kunna erbjuda parboende utifrån behov och önskemål. Förvaltningens synpunkt

33 Sidan 33 av 231 3(6) I planering av Tibble-äldreboendet har hänsyn tagits till flexibelt boendemiljö och parboende utifrån behov. I dagsläget erbjuder verksamheten i Upplands-Bro boende för äldre par i en gemensam lägenhet eller separata lägenheter i samma äldreboende så långt det är möjligt då båda av makarna är i behov av heldygnsomsorg. Förvaltningens förslag Nämnden har möjlighet att säkra kvalitetskraven för flexibel boendemiljö genom att besluta att verksamheten i Tibble-äldreboende ska erbjuda boende för äldre par i gemensam lägenhet eller i separata lägenheter i samma äldreboende så långt det är möjligt då båda av makarna är i behov av heldygnsomsorg. Fokusgruppens kvalitetskriterium med 12 poäng: Boendemiljön ska vara anpassad så att de boende kan vara delaktiga i trädgårdssysslor med odling m.m. Förvaltningens synpunkt Detta kvalitetskriterium är möjligt att tillgodose inom Tibble-äldreboende. I förvaltningens förslag till nämndens kvalitetskriterier och kvalitetskrav för särskilt boende med heldygnsomsorg anges att aktiviteter för äldre ska erbjudas utifrån var och ens förutsättningar, behov och önskemål. I planering av Tibble-äldreboende har hänsyn tagits till boendes möjlighet att vara delaktiga i trädgårdssysslor. Förvaltningens förslag Nämnden har möjlighet att säkra kvalitetskraven för delaktighet i trädgårdssysslor genom att besluta att verksamheten i Tibble-äldreboende ska anpassa aktiviteterna så att de boende kan vara delaktiga i trädgårdssysslor. Mat (inkl måltidsmiljö) Fokusgruppens kvalitetskriterium med 12 poäng: Maten ska lagas på plats i boendet. Förvaltningens synpunkt: Förvaltningen utreder möjligheten att laga mat på plats i det planerade Tibble - äldreboendet. Förvaltningens förslag Socialförvaltningen föreslår att nämnden avvaktar med beslut att fasställa kvalitetskrav avseende matlagning på plats i Tibble äldreboendet efter att förvaltningen har utrett kostnader för detta. Fokusgruppens kvalitetskriterium med 11 poäng: Den äldre ska erbjudas möjlighet att ta alkohol till maten om han/hon så önskar. Förvaltningens synpunkt: Detta kvalitetskriterium är möjligt att tillgodose inom Tibble-äldreboende. Den äldre ska själv bekosta drycken. Förvaltningens förslag

34 4(6) Sidan 34 av 231 Socialförvaltningen föreslår att nämnden säkrar kvalitetskrav på måltidsmiljö genom att besluta att den äldre i Tibble-äldreboende ska erbjudas möjlighet att ta alkohol till maten om han/hon så önskar. Fokusgruppens kvalitetskriterium med 10 poäng: Maten ska vara husmanskost. Förvaltningens synpunkt: Detta kvalitetskriterium att maten ska vara husmanskost är möjligt att tillgodose i Tibble-äldreboende Förvaltningens förslag Socialförvaltningen föreslår att nämnden säkrar kvalitetskrav på mat genom att besluta att maten i Tibble-äldreboende ska vara husmanskost. Social samvaro Fokusgruppens kvalitetskriterium med 25 poäng: De boende ska erbjudas möjlighet att få besök av husdjur (t.ex. vårdhund). Förvaltningens synpunkt Förvaltningen utreder möjligheten och kostnader för vårdhund för Tibbleäldreboende. Förvaltningens förslag Socialförvaltningen föreslår att nämnden avvaktar med beslut att fastställa kvalitetskrav avseende vårdhund i Tibble-äldreboende efter att förvaltningen har utrett möjlighen och kostnaderna för införandet av vårdhund. Fokusgruppens kvalitetskriterium med 13 poäng: Det ska finnas egna vrår för att kunna sitta avskilt. Förvaltningens synpunkt Detta kvalitetskriterium är möjligt att tillgodose inom äldreboenden genom att verksamheterna möblera allmänna utrymmen på sådant sätt att det blir egna vrår för att kunna sitta avskilt. Förvaltningens förslag Nämnden har möjlighet att säkra kvalitetskravet för egna vrår genom att besluta att verksamheten ska möblera allmänna utrymmen i Tibble-äldreboende på sådant sätt att det blir egna vrår för att kunna sitta avskilt. Aktiviteter Fokusgruppens kvalitetskriterium med 15 poäng: Boendeenheten ska ha tillgång till sinnenas trädgård. Förvaltningens synpunkt Trädgården i Tibble-äldreboende är planerat utifrån konceptet sinnenas trädgård. Fokusgruppens kvalitetskriterium med 13 poäng: Verksamheten ska ha ansvarig personal för aktiviteter.

35 Sidan 35 av 231 5(6) Förvaltningens synpunkt Detta kvalitetskriterium är möjligt att tillgodose inom äldreboenden. Förvaltningens förslag Socialförvaltningen föreslår att nämnden säkerställer högre kvalitetskrav på aktiviteter för äldre genom att besluta att för varje enhet i Tibble-äldreboende ska verksamheten utse en personal som har huvudansvaret om aktiviteter för äldre. Socialförvaltningens förslag Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens redovisning avseende fokusgruppens (nämndens) arbete om kvalitetskrav på äldreboenden. Förvaltningen föreslår vidare att nämnden beslutar att i förvaltningens förslag till nämndens kvalitetskrav och kvalitetskriterier för Tibbleäldreboende tillskrivs följande kvalitetskrav för att säkerställa: - flexibel boendemiljö genom att besluta att verksamheten ska erbjuda boende för äldre par i en gemensam lägenhet eller separata lägenheter i samma äldreboende så långt det är möjligt då båda av makarna är i behov av heldygnsomsorg - delaktighet i trädgårdssysslor genom att besluta att aktiviteterna ska anpassas så att de boende kan vara delaktiga i trädgårdssysslor - bra boendemiljö genom att besluta att verksamheterna ska möblera allmänna utrymmen på sådant sätt att det blir egna vrår för att kunna sitta avskilt - bra måltidsmiljö genom att besluta att den äldre ska erbjudas möjlighet att ta alkohol till maten om han/hon så önskar - husmanskost i äldreboendet genom att besluta att maten i Tibbleäldreboende ska vara husmanskost om de äldre så önskar - aktiviteter för äldre genom att besluta att för varje enhet i Tibbleäldreboende ska verksamheterna utse en personal som har huvudansvaret om aktiviteter för äldre. Socialförvaltningen föreslår att nämnden avvaktar med beslut att fasställa kvalitetskrav avseende matlagning på plats i Tibble äldreboendet efter att förvaltningen har utrett kostnader för detta. Socialförvaltningen föreslår att nämnden avvaktar med beslut att fastställa kvalitetskrav avseende vårdhund i Tibble-äldreboende efter att förvaltningen har utrett möjlighet och kostnaderna för införandet av vårdhund. SOCIALFÖRVALTNINGEN

36 6(6) Sidan 36 av 231 Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef

37 Sidan 37 av 231 Ärende 4

38 Sidan 38 av 231

39 Socialförvaltningen Sidan 39 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Återremiss Ändringar till rutiner för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt SoL och LSS (Lex Sarah) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till förtydliganden av rutiner för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sammanfattning Den 23 september 2009 återremitterade socialnämnden förvaltningens förslag till rutiner för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden för vidare handläggning samt att KD, M och C yrkat på återremiss med bilagda protokollsanteckningar. Socialförvaltningen har sett över och förtydligat rutinerna. Ändringarna avser främst ansvarsfördelning i handläggning, löpande anmälan till socialnämndens arbetsutskott, årlig rapportering om allvaliga missförhållanden i verksamheten till socialnämnden samt dokumentation. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 27 oktober Ärendet Den 23 september 2009 återremitterade socialnämnden förvaltningens förslag till rutiner för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden utifrån Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd, för vidare handläggning. KD, M och C har yrkat på återremiss enligt bilagda protokollsanteckningar, se bilaga 1. Socialförvaltningen har sett över och förtydligat rutinerna i dokumentet Anmälan och handläggning av allvariga missförhållanden enligt SoL och LSS i avsnittet Rutiner för handläggning av inkommande anmälan. se bilaga 2. Anmälan om allvarliga missförhållanden avser omsorger om äldre personer och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen samt stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS. Anmälan om allvariga missförhållanden ska ske i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:10 S och SOSFS:11 S) och avser alla oavsett ålder eller verksamhetens placering i nämndens organisation. Samma dag som missförhållandena anmäls, ska adekvata åtgärder vidtas för att förhindra att missförhållanden som utgör ett hot mot enskildas liv, hälsa eller säkerhet fortsätter. Vidare ska anmälan om allvarliga missförhållanden vidarebefordras omgående till socialförvaltningen för diarieföring och till socialnämndens arbetsutskott för kännedom.

40 2(2) Sidan 40 av 231 Det är viktigt att akuta åtgärder vidtas omedelbart vilket kan ske samma dag, direkt efter mottagandet av anmälan, för att förhindra att missförhållanden som utgör ett hot mot enskildas liv, hälsa eller säkerhet fortsätter. Dokumentation ska ske löpande vilket också kan ske samma dag, direkt efter mottagandet av anmälan, och i samband med vidtagande av akuta åtgärder för att viktig information i ärendehanteringen inte tappas bort. Anmälan till socialförvaltningen för diarieföring och till socialnämndens arbetsutskott för kännedom ska se omgående men kan ske efter vidtagna akuta åtgärder. Förvaltningen har sett över handläggningsprocessen och förtydligat rutiner för handläggning av inkommen anmälan. Förtydliganden avser främst anmälan, information till länsstyrelsen, årlig rapportering till socialnämnden, ansvarsfördelning och dokumentation. Socialförvaltningens förslag Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till förtydliganden i rutiner för handläggning av inkommande anmälan enligt sidorna 6 och 7 i dokumentet Anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt SoL och LSS i bilaga 2 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: 1. Socialnämndens protokoll 73 och KD, M och C:s yrkanden på återremiss och medföljande protokollsanteckningar. 2. Rutiner för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 2 SoL och SOSFS 2008:10 samt 24 a LSS och SOSFS 2008:11 (Lex Sarah). Uppdaterade rutiner

41 Sidan 41 av 231 Socialförvaltningen Uppdaterat ANMÄLAN OCH HANDLÄGGNING AV ALLVARLIGA MISSFÖRHÅLLANDEN ENLIGT SoL och LSS VAKA ÖVER Att enskilda får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden (SoL) Att enskilda får gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden (LSS) ANMÄLAN om missförhållanden (SoL och LSS) Ansvaret att vaka över och anmäla om allvariga missförhållanden gäller: Anställda Uppdragstagare Praktikanter eller motsvarande under utbildning Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Frivilligarbetare d.v.s. deltar i frivilligarbete inom ramen för ett organiserat samarbete med en kommun eller en enskild verksamhet Socialtjänstlagen 14 kap. 2 SoL - Anmälan om missförhållanden Var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 24 a LSS - Anmälan om allvarliga missförhållanden Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska vaka över att de personer som får insatser enligt LSS får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en enskild som får insats enligt LSS ska genast anmäla detta till den eller de nämnder som avser 22. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag eller lagen (1993:389) assistansersättning. Anmälan ska göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten. 1(8)

42 Sidan 42 av 231 SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD SOSFS 2008:10 (S) Tillämpningen av 14 kap 2 SoL i verksamheter som avser omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder Vaka över att enskilda får god omvårdnad Anmäla allvarliga missförhållanden SOSFS 2008:11 (S) Tillämpningen av 24 a LSS (i socialstyrelsens föreskrifter 2 kap. 4 kap. och 5 kap. 1, 8 och 9 ) skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden inom verksamheten med särskilda insatserna enligt 9 LSS. Enligt socialstyrelsens föreskrifter 3 kap. 5 kap. 2-7 ska i kommunal verksamhet gälla de särskilda insatserna i LSS. I kommunala verksamheter bör tillämpningen gälla även i verksamheterna med de särskilda insatserna i LSS. Skyldigheten är att vaka över att enskilda får gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden i verksamheterna samt att informera, vidta omedelbara åtgärder, utreda och dokumentera. LSS insatser Rådgivning (Landstingets ansvar) 2. Personlig assistans (Gäller ej LASS) 3. Ledsagarservice 4. Kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad 10. Daglig verksamhet 2(8)

43 Sidan 43 av 231 ENHETSCHEFEN ANSVARAR 1. Att följande personalkategorier har kännedom om sina skyldigheter att anmäla allvarliga missförhållanden Anställda, Uppdragstagare, Praktikanter eller motsvarande under utbildning, Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Frivilligarbetare d.v.s. deltar i frivilligarbete inom ramen för ett organiserat samarbete med en kommun eller en enskild verksamhet 2. Att informationen ges både muntligt och skriftligt i samband med att person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod Informationen ges fortlöpande, dock minst en gång per år 3. Över uppgiften att vaka över att enskilda får: God omvårdnad (SoL) Nämnden i en kommunal verksamhet respektive den som ansvarar för yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska se till att de som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder informeras om uppgiften att vaka över att enskilda får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Gott stöd och god service (LSS) Nämnden i en kommunal verksamhet respektive den som ansvarar för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska se till att de som fullgör uppgifter enligt LSS informeras om uppgiften att vaka över att enskilda får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. 4. Att all personal har kännedom om definitionen av allvarliga missförhållanden Med allvarliga missförhållanden avses såväl aktiva handlingar som försummelser som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, personiga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avses med: Allvarliga missförhållanden: Övergrepp och brister i omsorgerna som utgör hot mot en enskilds liv, hälsa eller säkerhet. Övergrepp kan vara: o Fysiska (t.ex. slag, nypningar och hårda tag) 3(8)

44 Sidan 44 av 231 o o o Psykiska (t.ex. hot, bestraffningar, trakasserier, skrämsel och kränkningar) Sexuella Ekonomiska oegentligheter (t ex stöld av pengar eller ägodelar, utpressning, förskingring) Brister i omsorgerna kan röra o Personlig hygien o Mathållning, tand- och munhygien o Brister i den tillsyn som den enskilde får Ett bemötande av äldre och funktionshindrade som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet Återkommande brister i omsorgerna, som t ex beror på bristande arbetsrutiner, kan sammantaget utgöra allvarliga missförhållanden även om bristerna var för sig inte kan anses vara det. 5. Att all personal har kännedom vilka rutiner som gäller för anmälan av allvarliga missförhållanden 4(8)

45 Sidan 45 av 231 RUTIN FÖR VEM SOM SKA GÖRA ANMÄLAN AV ALLVARLIGA MISSFÖRHÅLLANDEN Vem ska anmäla och när anmälan ska göras? Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande ska genast anmäla detta. Anmälan bör göras redan när det finns en grundad anledning att anta att det föreligger allvarliga missförhållanden. Vem man ska anmäla till? Anmälan ska göras till socialnämnden. Enhetschefen mottar och vidarebefordrar anmälan till avdelningschefen. Avdelningschefen utreder och beslutar om åtgärder samt informerar socialnämnden. Hur ska missförhållanden och misstanke om missförhållanden anmälas? Fyll i blankett Anmälan om allvarliga missförhållanden i omsorger om äldre personer och personer med funktionshinder. Du kan också lämna anmälan muntligt till enhetschefen eller till den som är ansvarig att ta emot anmälan. Lämna anmälan till din enhetschef för vidarebefordran till avdelningschef. Om din enhetschef berörs av innehållet i anmälan, kan anmälan även lämnas direkt till avdelningschefen, socialnämnden eller länsstyrelsen i Stockholms län. Adresser: Upplands-Bro kommun Socialnämnden Kungsängen Länsstyrelsen i Stockholms län Box Stockholm 5(8)

46 Sidan 46 av 231 RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV INKOMMEN ANMÄLAN UPPGIFT Anmäla Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande ska genast anmäla detta. Anmälan ska göras omgående till socialnämndes arbetsutskott via enhetschef. Om enhetschefen för verksamheten berörs av innehållet görs anmälan via avdelningschef. Om avdelningschefen berörs av innehållet görs anmälan via administrativ chef. Anmälan kan också göras direkt till länsstyrelsen. Ta emot anmälningar Tar emot anmälningar av missförhållanden (både muntligt och skriftligt). Muntliga anmälningar ska omgående nedtecknas i blanketten Anmälan om missförhållanden. Anmälan dokumenteras i blanketten Löpande dokumentation i ärendet och sparas i akten. Vidta adekvata åtgärder och dokumentera Samma dag som missförhållandena anmälts, ska adekvata åtgärder vidtas för att förhindra att missförhållanden som utgör ett hot mot enskildas liv, hälsa eller säkerhet fortsätter. Vidtagna åtgärder dokumenteras i blanketten Utredning om missförhållanden och i Löpande dokumentation i ärendet. Dokumentation sparas i akten. Anmäla till socialförvaltningen och socialnämndens arbetsutskott Anmälan om allvarliga missförhållanden lämnas omgående till socialförvaltningen för diarieföring och till socialnämndens arbetsutskott för kännedom. Diarieföring och anmälan till arbetsutskott dokumenteras i den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. Utreda och besluta åtgärder Utreder anmälan om missförhållanden och påbörjar utredning samma dag som anmälan mottagits. Beslutar om åtgärder utifrån genomförd utredning. ANSVARIG Alla, d.v.s. Anställda Uppdragstagare Praktikanter Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Frivilligarbetare Enhetschef alt. Avd. chef alt. Adm. chef Enhetschef alt. Avd. chef alt Adm. chef Enhetschef alt. Avd. chef alt. Adm. chef Enhetschef alt. Avd. chef alt. Adm. chef Utredning och beslut om åtgärder dokumenteras i blanketten Utredning om missförhållanden och i den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. Socialnämndens arbetsutskott ska löpande informeras om utredningen och åtgärderna. Ta ställning till den enskildes stöd och informera Tar ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och information om anmälan, utredning och beslut. Ställningstagandet om stöd och information till den enskilde dokumenteras i blanketten Utredning om missförhållanden i avsnittet vidtagna åtgärder, samt i den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. Enhetschef i samråd med avd. alt avd. chef i samråd med adm. chef alt adm. chef tabell fortsätter på nästa sida 6(8)

47 Sidan 47 av 231 UPPGIFT Ta ställning till verksammas stöd och informera Tar ställning till i vilken omfattning och hur de verksamma som berörs av en anmälan ges stöd, information om anmälan, utredning och beslutet. Vidtar åtgärder utifrån beslut. Ställningstagandet om stöd och information till verksamma om anmälan, utredning och beslut dokumenteras i blanketten Utredning om missförhållanden i avsnittet vidtagna åtgärder samt i den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. tabellen börjar från föregående sida ANSVARIG Enhetschef i samråd med avd. alt avd. chef i samråd med adm. chef alt adm. chef Erbjud stöd Erbjuder stöd både individuellt och i grupp för anmälaren, för den som blivit anmäld och för övriga medarbetare i arbetslaget. Erbjudet stöd både individuellt och i grupp för anmälaren, för den som blivit anmäld och för övriga medarbetare i arbetslaget dokumenteras i blanketten Utredning om missförhållanden i avsnittet vidtagna åtgärder, samt den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. Informera om rutiner Informerar medarbetarna om eventuella ändringar i rutiner. Information till medarbetarna om eventuella ändringar i rutiner dokumenteras i blanketten Utredning om missförhållanden i avsnittet vidtagna åtgärder, samt den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. Informera socialnämnden löpande Informerar löpande socialnämndens arbetsutskott om utredning, beslut och åtgärderna. Enhetschef i samråd med avd. alt avd. chef i samråd med adm. chef alt adm. chef Enhetschef i samråd med avd. alt avd. chef i samråd med adm. chef alt adm. chef Avd. chef alt. Adm. chef Den löpande informationen ska dokumenteras i den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. Informera länsstyrelsen Om allvarligt missförhållande inte har avhjälpts utan dröjsmål. Socialnämndens arbetsutskott För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder vidtagits för att hörhindra att missförhållanden uppkommer igen. Årlig rapportering till socialnämnden Socialförvaltningen ska årligen sammanställa en rapport om allvarliga missförhållanden i verksamheten som redovisas i verksamhetsberättelsen. Rapporten ska innehåll uppgifter om: - antal inkomna anmälningar per typ av anmälan - antal missförhållanden som har avhjälpts utan dröjsmål - antal missförhållanden som inte har avhjälpts utan dröjsmål och antal anmälningar om detta som har skickats till länsstyrelsen - antal anmälan/åtgärder som har föranlett till ev. ändringar i rutiner - typ av rutin som har förändrats Avdelningschef 7(8)

48 Sidan 48 av 231 SOCIALNÄMNDENS ANMÄLAN TILL LÄNSSTYRELSEN Nämnden ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder vidtagits för att förhindra att missförhållanden uppkommer igen. 3 Omedelbara åtgärder När ett allvarligt missförhållande har anmälts till nämnden ska den omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att: 1. Undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. Förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska psykiska hälsa förvärras. 8(8)

49 Sidan 49 av 231 ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN Enligt 14 kap. 2 SoL Enligt 24 a LSS I Upplands-Bro kommun används detta formulär för anmälan om missförhållanden i omsorger för äldre personer och personer med funktionshinder enligt 14 kap. 2 SoL, inom äldreoch handikappomsorgen och i verksamheter om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt 24 a LSS, avseende korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, korttidsvistelse utanför hemmet, ledsagarservice, avlösarservice, bostad med särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet. Anmälan avser: Missförhållanden enligt 14 kap. 2 SoL Missförhållanden enligt 24 a LSS Anmälan lämnas till närmaste verksamhetsansvarig chef, socialnämnden eller Länsstyrelsen Anmälan lämnad till, namn: Befattning: Datum: Den enskilde som anmälan gäller (i förekommande fall) Namn: Personnummer: Adress: Postadress: Telefon: När har misstanke om allvarligt missförhållande börjat? Verksamheten där missförhållandet skett: Verksamhetsansvarig: Adress: Postadress: Telefon: e-postadress:

50 Sidan 50 av 231 Beskriv vad som hänt Ange tydligt vad som är faktiska omständigheter, och vad som är din bedömning? Underskrift av anmälningsskyldig Namnteckning: Namnförtydligande: Befattning/titel/funktion:

51 Sidan 51 av 231 UTREDNING OM MISSFÖRHÅLLANDEN Enligt 14 kap. 2 SoL Enligt 24 a LSS Ansvarig för utredningen är verksamhetsansvarig chef. Utredningen avser anmälan om missförhållanden: Enligt 14 kap. 2 SoL, äldre- och handikappomsorgen Enligt 24 a LSS, stöd och service till vissa funktionshindrad Av utredningen och dokumentationen ska framgå följande: 1. Vad det anmälda missförhållandet bestod i? 2. När den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot? 3. Vem som gjorde anmälan? 4. När och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes? 5. Vad som framkom när anmälan utressed? 6. Vilket beslut som utredningen avslutades med? 7. Vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan? 8. När (år, månad, dag och om nödvändigt klockslag)olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs? 9. Varifrån uppgifterna i utredningen kommer? 10. Vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar? 11. Har missförhållanden av likartade art tidigare inträffat i verksamheten? Om ja, när? 12. Har den enskilde underrättats om anmälan? Om ja, när? 13. Har missförhållandet föranlett kontakt med anhörig? Om ja, när? 14. Har missförhållandet anmälts till Länsstyrelsen? Om ja, när? Utredning

52 Sidan 52 av 231 Fortsättning för utredning Vidtagna åtgärder: Vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden uppkommer igen? Underskrift Namnteckning verksamhetsansvarig enhetschef: Namnförtydligande: Datum: Telefon:

53 Sidan 53 av 231 Socialförvaltningen LÖPANDE DOKUMENTATION I ÄRENDET ENHET... DATUM KLOCKSLAG HÄNDELSER VAD GÖRS I ÄRENDET (Exempel: Anmälan inkom, vidtagna åtgärder, anmälan skickades till socialförvaltningen för registrering, information och stöd till den enskilde, information och stöd till verksamma, information till avdelningschef, avdelningschefens utredning o beslut, rutin, information till socialchef, socialnämnd, rapport vidare till länsstyrelsen, polisanmälan.) NAMN PÅ CHEF (Den som för löpande dokumentation)

54 Sidan 54 av 231 SOSFS 2008:10 (S) Beslutade den 3 juni 2008 Utkom från trycket den 26 juni 2008 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Nils Blom Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Det är den tryckta utgåvan av författningssamlingen som gäller. Föreskrifterna och allmänna råden presenteras inte i konsoliderad form. Om föreskrifterna och allmänna råden har ändrats framgår det endast genom Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS), sökbar databas. Denna SOSFS finns också i pdf-format (225 kb). Det formatet innebär att dokumentet får samma utseende som den tryckta versionen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 14 kap. 2 SoL; Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 och 5 socialtjänstförordningen (2001:937) och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska gälla inom sådan verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), nedan förkortad till SoL, som avser omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder. 2 Föreskrifterna i 2 5 kap. ska tillämpas av den eller de nämnder som 1. enligt 2 kap. 4 SoL fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten, 2. avses i 3 kap. 3 a kommunallagen (1991:900), och 3. avses i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. 3 Föreskrifterna i 2 4 kap. ska även tillämpas i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, dvs. sådan verksamhet som bedrivs regelbundet av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild näringsidkare. 4 Föreskrifterna i 6 kap. ska endast tillämpas i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. 2 kap. Verksamma som omfattas av skyldigheterna i 14 kap. 2 SoL 1 Med var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska, vid tillämpningen av 14 kap. 2 SoL, avses den som är 1. anställd, 2. uppdragstagare, 3. praktikant, eller motsvarande, under utbildning, 3 4 SOSFS 2008:10 4. deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, eller 5. frivilligarbetare, dvs. deltar i frivilligarbete inom ramen för ett organiserat samarbete med en kommun eller en enskild verksamhet.

55 Sidan 55 av kap. Uppgiften att vaka över att enskilda får god omvårdnad 1 Nämnden i en kommunal verksamhet respektive den som ansvarar för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska se till att de som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder informeras om uppgiften att vaka över att enskilda får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Allmänna råd Informationen bör ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod samt i samband med att en frivilligarbetare introduceras i verksamheten. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. 4 kap. Skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden 1 Med allvarliga missförhållanden som ska anmälas enligt 14 kap. 2 SoL ska avses såväl aktiva handlingar som försummelser som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. 5 kap. Anmälan av allvarliga missförhållanden i kommunal verksamhet Handläggning av anmälningar 1 Nämnden ska fastställa rutiner för handläggning av anmälningar av allvarliga missförhållanden. Rutinerna ska dokumenteras. Allmänna råd Rutinerna i en och samma kommun bör ha en likartad utformning. Av rutinerna bör det framgå vem anmälan ska göras till, hur en anmälan ska göras, vem som ska ansvara för att omedelbara åtgärder vidtas när en anmälan har tagits emot, 5 SOSFS 2008:10 hur en anmälan ska registreras i enlighet med 15 kap. 1 och 2 sekretesslagen (1980:100), vem som ska ansvara för att en anmälan utreds, hur en utredning ska genomföras och dokumenteras, vem som ska avsluta utredningen med ett beslut, vem som ska ansvara för att ta emot en anmälan, vidta omedelbara åtgärder, göra en utredning och fatta beslut efter utredningen, om den som i vanliga fall ansvarar för dessa uppgifter själv berörs av innehållet i anmälan, och hur nämnden vid ett sammanträde får information om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Av rutinerna bör det även framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Vidare bör det av rutinerna framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur de verksamma som berörs av en anmälan ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Information till dem som omfattas av anmälningsskyldigheten 2 Nämnden ska se till att de som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder informeras om innebörden av anmälningsskyldigheten och om rutinerna för handläggning av anmälningar av allvarliga missförhållanden.

56 Sidan 56 av 231 Omedelbara åtgärder 3 När ett allvarligt missförhållande har anmälts till nämnden ska den omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att 1. undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa förvärras. Utredning och dokumentation 4 Nämnden ska inleda en utredning senast dagen efter att en anmälan om ett allvarligt missförhållande har tagits emot. Utredningen ska genomföras skyndsamt. 5 Handläggningen av ärenden som rör allvarliga missförhållanden ska dokumenteras. Detta ska göras fortlöpande. Dokumentationen ska utvisa 1. vad det anmälda missförhållandet bestod i, 2. när den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot, 3. vem som gjorde anmälan, 4. när och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes, 5. vad som framkom när anmälan utreddes, 6. vilket beslut som utredningen avslutades med, 7. vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan, och 8. när (år, månad, dag och, om nödvändigt, klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs. 6 Av varje handling som upprättas under utredningen med anledning av en anmälan om ett allvarligt missförhållande ska det framgå 1. när (år, månad, dag) handlingen upprättades, 2. varifrån uppgifterna i handlingen kommer, 3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och 4. vem (namn och befattning eller titel) som har upprättat handlingen. 7 Nämnden ska dokumentera vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden uppkommer igen. Anmälan till länsstyrelsen 8 Av 14 kap. 2 första stycket SoL framgår det att nämnden ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. 9 För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder, förutom sådana som avses i 3, vidtagits för att förhindra att missförhållandet uppkommer igen. 6 kap. Anmälan av allvarliga missförhållanden i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet Hantering av anmälningar 1 I en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska det fastställas rutiner för hur anmälningar av allvarliga missförhållanden ska hanteras. Rutinerna ska dokumenteras.

57 Sidan 57 av 231 Allmänna råd Av rutinerna bör det framgå vem som är ansvarig för verksamheten, hur en anmälan ska göras, vem som ska ta emot en anmälan när den som är ansvarig för verksamheten inte är i tjänst, vem som ska ansvara för att omedelbara åtgärder vidtas när en anmälan har tagits emot, vem som ska ansvara för att en anmälan utreds, hur en utredning ska genomföras och dokumenteras, vem som avslutar utredningen med ett ställningstagande, och hur huvudmannen för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, t.ex. styrelsen för ett bolag eller en stiftelse, får information om anmälan och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Av rutinerna bör det även framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Vidare bör det av rutinerna framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur de verksamma som berörs av en anmälan ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Information till dem som omfattas av anmälningsskyldigheten 2 I en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska information ges till dem som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder om innebörden av anmälningsskyldigheten och om rutinerna för hantering av anmälningar av allvarliga missförhållanden. Allmänna råd Informationen bör ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod samt i samband med att en frivilligarbetare introduceras i verksamheten. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. Omedelbara åtgärder 3 När ett allvarligt missförhållande har anmälts till den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska denne se till att det omedelbart vidtas de åtgärder som krävs för att 1. undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa förvärras. Utredning och dokumentation 4 Arbetet med att utreda en anmälan om ett allvarligt missförhållande ska inledas senast dagen efter att anmälan har tagits emot. Anmälan ska utredas skyndsamt och avslutas med ett ställningstagande. 5 Det som framkommer när en anmälan om ett allvarligt missförhållande utreds ska dokumenteras. Uppgifterna ska fortlöpande föras in i dokumentationen. Dokumentationen ska utvisa 1. vad det anmälda missförhållandet bestod i, 2. när den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot, 3. vem som gjorde anmälan,

58 Sidan 58 av när och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes, 5. vad som framkom när anmälan utreddes, 6. vilket ställningstagande som utredningen avslutades med, 7. vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan, och 8. när (år, månad, dag och, om nödvändigt, klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs. 6 Av det som dokumenteras när en anmälan om ett allvarligt missförhållande utreds ska det även framgå 1. när (år, månad, dag) dokumentationen gjordes, 2. varifrån uppgifterna i dokumentationen kommer, 3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och 4. vem (namn och befattning) som har dokumenterat. 7 De åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden uppkommer igen ska dokumenteras. 8 Dokumentationen ska bevaras minst två år efter det att den sista anteckningen gjordes. Information till berörd nämnd 9 Den yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheten ska informera den nämnd som har beslutat om insatsen för den enskilde som berörs av en anmälan såväl när en anmälan om ett allvarligt missförhållande har tagits emot som när utredningen med anledning av en anmälan har avslutats. Om anmälan berör en verksamhet med allmänt inriktade insatser som bedrivs på uppdrag av en kommun, är det den nämnd som har tecknat avtal om verksamheten som ska informeras. 10 Informationen som lämnas när en utredning av en anmälan om ett allvarligt missförhållande har avslutats ska omfatta vad som har framkommit när anmälan har utretts, ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Anmälan till länsstyrelsen 11 Av 14 kap. 2 andra stycket SoL följer att den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. 12 För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder, förutom sådana som avses i 3, vidtagits för att förhindra att missförhållandet uppkommer igen. 1. Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag då författningen utkom från trycket. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:5) om anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt 14 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453). Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Helena Axestam (Socialtjänstavdelningen)

59 Sidan 59 av 231 SOSFS 2008:11 (S) Beslutade den 3 juni 2008 Utkom från trycket den 26 juni 2008 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Nils Blom Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Det är den tryckta utgåvan av författningssamlingen som gäller. Föreskrifterna och allmänna råden presenteras inte i konsoliderad form. Om föreskrifterna och allmänna råden har ändrats framgår det endast genom Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS), sökbar databas. Denna SOSFS finns också i pdf-format (225 kb). Det formatet innebär att dokumentet får samma utseende som den tryckta versionen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 24 a LSS; Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 13 och 14 andra stycket förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Föreskrifterna i 2 kap., 4 kap. och 5 kap. 1, 8 och 9 ska i kommunal verksamhet gälla inom verksamheten med de särskilda insatserna i 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, nedan förkortad till LSS. Föreskrifterna i 3 kap. och 5 kap. 2 7 ska i kommunal verksamhet gälla endast inom verksamheten med de särskilda insatserna i LSS. Allmänna råd Föreskrifterna i 3 kap. och 5 kap. 2 7 bör i kommunal verksamhet även tillämpas i verksamheten med de särskilda insatserna i LSS. 2 Föreskrifterna i 1 ska tillämpas av den eller de nämnder som 1. enligt 22 LSS utövar ledningen av landstingets eller kommunens verksamhet enligt den lagen, 2. avses i 3 kap. 3 a kommunallagen (1991:900), och 3. avses i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. 3 Föreskrifterna i 2 kap., 4 kap. och 6 kap. 1, 11 och 12 ska gälla i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet för insatserna i 9 LSS. Föreskrifterna i 3 kap. och 6 kap ska i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet endast gälla för insatserna i LSS.

60 Sidan 60 av 231 Allmänna råd Föreskrifterna i 3 kap. och 6 kap bör tillämpas i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet för insatserna i LSS. 2 kap. Personer som omfattas av skyldigheterna i 24 a LSS 1 Med var och en som fullgör uppgifter enligt LSS ska, vid tillämpningen av 24 a LSS, avses den som är 1. anställd, 2. uppdragstagare, 3. praktikant, eller motsvarande, under utbildning, eller 4. deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 3 kap. Uppgiften att vaka över att enskilda får gott stöd och god service 1 Nämnden i en kommunal verksamhet respektive den som ansvarar för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska se till att de som fullgör uppgifter enligt LSS informeras om uppgiften att vaka över att enskilda får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Allmänna råd Informationen bör ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. 4 kap. Skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden 1 Med allvarliga missförhållanden som ska anmälas enligt 24 a LSS ska avses såväl aktiva handlingar som försummelser som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. 5 kap. Anmälan av allvarliga missförhållanden i kommunal verksamhet Handläggning av anmälningar 1 Nämnden ska fastställa rutiner för handläggning av anmälningar av allvarliga missförhållanden. Rutinerna ska dokumenteras. Allmänna råd Rutinerna i en och samma kommun bör ha en likartad utformning. Av rutinerna bör det framgå vem anmälan ska göras till, hur en anmälan ska göras, vem som ska ansvara för att omedelbara åtgärder vidtas när en anmälan har tagits emot, 5 SOSFS 2008:10 hur en anmälan ska registreras i enlighet med 15 kap. 1 och 2 sekretesslagen (1980:100), vem som ska ansvara för att en anmälan utreds, hur en utredning ska genomföras och dokumenteras, vem som ska avsluta utredningen med ett beslut, vem som ska ansvara för att ta emot en anmälan, vidta omedelbara åtgärder, göra en utredning och fatta beslut efter utredningen, om den som i vanliga fall ansvarar för dessa uppgifter själv berörs av innehållet i anmälan, och hur nämnden vid ett sammanträde får information om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder

61 Sidan 61 av 231 Av rutinerna bör det även framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Vidare bör det av rutinerna framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur de verksamma som berörs av en anmälan ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Information till dem som omfattas av anmälningsskyldigheten 2 Nämnden ska se till att de som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder informeras om innebörden av anmälningsskyldigheten och om rutinerna för handläggning av anmälningar av allvarliga missförhållanden. Allmänna råd Informationen bör ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod samt i samband med att en frivilligarbetare introduceras i verksamheten. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. Omedelbara åtgärder 3 När ett allvarligt missförhållande har anmälts till nämnden ska den omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att 1. undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa förvärras. Utredning och dokumentation 4 Nämnden ska inleda en utredning senast dagen efter att en anmälan om ett allvarligt missförhållande har tagits emot. Utredningen ska genomföras skyndsamt. 5 Handläggningen av ärenden som rör allvarliga missförhållanden ska dokumenteras. Detta ska göras fortlöpande. Dokumentationen ska utvisa 1. vad det anmälda missförhållandet bestod i, 2. när den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot, 3. vem som gjorde anmälan, 4. när och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes, 5. vad som framkom när anmälan utreddes, 6. vilket beslut som utredningen avslutades med, 7. vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan, och 8. när (år, månad, dag och, om nödvändigt, klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs. 6 Av varje handling som upprättas under utredningen med anledning av en anmälan om ett allvarligt missförhållande ska det framgå 1. när (år, månad, dag) handlingen upprättades, 2. varifrån uppgifterna i handlingen kommer, 3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och 4. vem (namn och befattning eller titel) som har upprättat handlingen.

62 Sidan 62 av Nämnden ska dokumentera vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden uppkommer igen. Anmälan till länsstyrelsen 8 Av 24 a första stycket LSS framgår det att nämnden ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. 9 För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder, förutom sådana som avses i 3, vidtagits för att förhindra att missförhållandet uppkommer igen. 6 kap. Anmälan av allvarliga missförhållanden i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet Hantering av anmälningar 1 I en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska det fastställas rutiner för hur anmälningar av allvarliga missförhållanden ska hanteras. Rutinerna ska dokumenteras. Allmänna råd Av rutinerna bör det framgå vem som är ansvarig för verksamheten, hur en anmälan ska göras, vem som ska ta emot en anmälan när den som är ansvarig för verksamheten inte är i tjänst, vem som ska ansvara för att omedelbara åtgärder vidtas när en anmälan har tagits emot, vem som ska ansvara för att en anmälan utreds, hur en utredning ska genomföras och dokumenteras, vem som avslutar utredningen med ett ställningstagande, och hur huvudmannen för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, t.ex. styrelsen för ett bolag eller en stiftelse, får information om anmälan och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Av rutinerna bör det även framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Av rutinerna bör det även framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Vidare bör det av rutinerna framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur de verksamma som berörs av en anmälan ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Information till dem som omfattas av anmälningsskyldigheten 2 I en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska information ges till dem som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder om innebörden av anmälningsskyldigheten och om rutinerna för hantering av anmälningar av allvarliga missförhållanden.

63 Sidan 63 av 231 Allmänna råd Informationen bör ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod samt i samband med att en frivilligarbetare introduceras i verksamheten. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. Omedelbara åtgärder 3 När ett allvarligt missförhållande har anmälts till den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska denne se till att det omedelbart vidtas de åtgärder som krävs för att 1. undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa förvärras. Utredning och dokumentation 4 Arbetet med att utreda en anmälan om ett allvarligt missförhållande ska inledas senast dagen efter att anmälan har tagits emot. Anmälan ska utredas skyndsamt och avslutas med ett ställningstagande. 5 Det som framkommer när en anmälan om ett allvarligt missförhållande utreds ska dokumenteras. Uppgifterna ska fortlöpande föras in i dokumentationen. Dokumentationen ska utvisa 1. vad det anmälda missförhållandet bestod i, 2. när den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot, 3. vem som gjorde anmälan, 4. när och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes, 5. vad som framkom när anmälan utreddes, 6. vilket ställningstagande som utredningen avslutades med, 7. vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan, och 8. när (år, månad, dag och, om nödvändigt, klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs. 6 Av det som dokumenteras när en anmälan om ett allvarligt missförhållande utreds ska det även framgå 1. när (år, månad, dag) dokumentationen gjordes, 2. varifrån uppgifterna i dokumentationen kommer, 3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och 4. vem (namn och befattning) som har dokumenterat. 7 De åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden uppkommer igen ska dokumenteras. 8 Dokumentationen ska bevaras minst två år efter det att den sista anteckningen gjordes. Information till berörd nämnd 9 Den yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheten ska informera den nämnd som har beslutat om insatsen för den enskilde som berörs av en anmälan såväl när en anmälan om ett allvarligt missförhållande har tagits emot som när utredningen med anledning av en anmälan har avslutats.

64 Sidan 64 av Informationen som lämnas när en utredning av en anmälan om ett allvarligt missförhållande har avslutats ska omfatta vad som har framkommit när anmälan har utretts, ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Anmälan till länsstyrelsen 11 Av 24 a andra stycket LSS följer att den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. 12 För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder, förutom sådana som avses i 3, vidtagits för att förhindra att missförhållandet uppkommer igen. 1. Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag då författningen utkom från trycket. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:17) Anmälan av personskada i verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions hindrade. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Helena Axestam (Socialtjänstavdelningen)

65 Sidan 65 av 231 Ärende 5

66 Sidan 66 av 231

67 Socialförvaltningen Sidan 67 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom Dnr Socialnämnden Återremiss angående motion om ändrad lokalanvändning m.m. på dagcentralen i Kungsängen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. Förslag till yttrande över återremitterad motion godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige. 2. Motionen anses därmed besvarad Sammanfattning Den 17 oktober 2007 inkom till kommunstyrelsen en motion angående; ändrad lokalanvändning på dagcentralen i Kungsängen så att pensionärer får tillgång till delar av lokalerna som ligger mot söder och uteplatser samt undersöka möjligheten att erbjuda mat i gemenskap även på elevers lovdagar. Motionen ger också förslag på andra kvalitetshöjande insatser såsom; gemensam samvaro och fika för de pensionärer som så önskar. Socialnämnden besvarade motionen vid sitt sammanträde den 18 februari I svaret framkom att; nuvarande disponering av lokalerna är ändamålsenlig, uteplatser finns med möjlighet att öka tillgänglighet och utformning, restaurangverksamhet sommartid är utifrån ekonomiska perspektiv inte möjligt samt att hemtjänsten idag bedriver caféverksamhet för pensionärer i samlingssalen. Ärendet återremitterades från kommunfullmäktige den 11 juni till socialnämnden och Bildningsnämnden för att söka alternativa lösningar enligt motionens intentioner. Socialnämnden besvarade motionen vid sitt sammanträde den 23 september Där förvaltningen redogjorde för genomförda åtgärder för förbättrad tillgänglighet och möjlighet till samvaro utifrån motionens intentioner. Det finns idag två nyrenoverade tillgängliga uteplatser/altaner i bottenplanet på servicehuset en mot söder och en i anslutning till samlingssalen. Hemtjänsten bedriver fortsatt caféverksamhet för pensionärer i servicehuset. En träffpunkt för pensionärer kommer att starta upp under hösten i f.d. Kungsliljans lokaler. Ärendet återremitterades därefter från socialnämnden den 23 september på grund av oklarheter i fakta beskrivningen av genomförda åtgärder. Fakta beskrivningen av genomförda åtgärder är nu klarlagda, altaner är färdigställda och tillgängliga enligt beskrivning i ärendet. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 10 november 2009.

68 2(3) Sidan 68 av 231 Ärendet Under året har socialförvaltningen och bildningsförvaltningen planerat och genomfört kvalitetshöjande insatser till pensionärer i enlighet med motionens intentioner. Uteplatser/altaner Två uteplatser är renoverade och tillgängliga för boende på servicehuset och andra för att öka möjligheten till samvaro för de pensionärer som önskar. En uteplats mot söder på servicehuset och en uteplats i anslutning till samlingssalen. Träffpunkt Under hösten kommer en träffpunkt att öppna i f.d. Kungsliljans lokaler. Lokalerna ligger i anslutning till uteplatsen i söder. Träffpunkten bedrivs inom ramen för projekt Socialt innehåll. Projektet finansieras delvis via stimulansmedel från Socialstyrelsen. Träffpunkten kommer att vara öppen ett par/tre gånger i veckan. Projektet samarbetar med den volontärverksamhet som är under uppbyggnad. Volontärverksamheten kommer också att ha sin utgångspunkt i lokalerna. Volontärer tillsammans med projektledare kommer att möjliggöra olika gemensamma aktiviteter riktade till äldre. Kokbok för äldre Bildningsförvaltningen/restaurangskolan bedriver i samverkan med socialförvaltningen ett projekt Kokbok för äldre. Recept från äldre samlas in, vinnare utses och kokbok ska ges ut. Inlämnade recept kommer att lagas och serveras på restaurangskolan. Pågående caféverksamhet Inom ramen för nuvarande uppdrag bedriver hemtjänsten i Kungsängen en café verksamhet, en gång varannan vecka i samlingssalen, för äldre som bor i huset och som har insats ifrån hemtjänsten. Caféet är mycket uppskattat. Ändrad lokalanvändning Att genomföra omfattande lokalförändringar i form av omflyttning av olika verksamheter är utifrån kvalitetsmässiga och ekonomiska skäl inte motiverat. Fastigheten vid Torget 9 i Kungsängen ägs av Upplands-Brohus AB. Fastighetsägaren hyr ut olika delar av lokalerna i markplanet på fastigheten till bildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt till en privat aktör. Hyresgästerna bedriver olika verksamheter i lokalerna på markplanet. Hemtjänsten inom Socialförvaltningen har lokaler för sin personal, restaurang programmet inom gymnasieskolan har lokaler för undervisning i form av klassrum samt restaurang, en samlingssal som kan hyras/lånas för olika sammankomster, en fotvårdslokal samt ett allmänt utrymme som används av personer som bor i huset för gemensam samvaro. Ombyggnation för att tillgodose samtliga hyresgästers behov genomfördes Ytterligare ombyggnation har skett i år av restaurangens kök för 3,5 mkr.

69 Sidan 69 av 231 3(3) En ombyggnation som var nödvändig utifrån livsmedelslagens krav på restaurang kök. Utgångspunkt vid tidigare ombyggnation och disponering av lokaler var både ökad kvalitet till äldre personer som är hyresgäster i huset samt ett gymnasieprogram med god kvalitet. Inom lokalerna bedrivs idag en treårig gymnasieutbildning, restaurangprogrammet. Eleverna studerar teoretiska ämnen som t.ex. kost kunskap samt har praktisk utbildning i restaurangen; tillagning, planering och servering. En sammanhållen restaurang utbildning med god kvalité och som möjliggör integration mellan praktik och teori kräver undervisningslokaler för teori lektioner samt lokaler för praktiska ämnen. Att restaurangprogrammet har sin verksamhet i lokalerna innebär att pensionärer som bor i huset kan erbjudas en god lunch till ett bra pris. Mervärdet med en restaurangskola i huset är högt. Om restaurang delen ska öppnas upp mot söder så är det enda alternativet att kök och teori lokaler måste byta plats. Köket måste ligga i anslutning till matsalen (lagkrav) och det måste finnas teori lokaler. Flyttning av ett restaurangkök innebär betydande kostnader (se ovan kostnad ombyggnation). Yta som inte används finns inte i markplanet och det finns ingen möjlighet att lägga teorilokalerna på annan plats i markplanet. Nuvarande disponering av lokaler möjliggör en restaurang utbildning med hög kvalité och samtidigt en mötesplats för målgruppen äldre. Sommarrestaurang De insatser som ges till äldre är biståndsbedömt, d.v.s. med utgångspunkt från lagstiftning och politiskt beslutade riktlinjer beviljas den enskilde insatser efter ansökan och behovsbedömning. I nuvarande uppdrag ingår inte att ordna mat i gemenskap. Personalresurser är anpassade utifrån nuvarande uppdrag. Att t.ex. bedriva verksamhet liknande restaurangskolan kräver stora ekonomiska resurser i form av personal och kvalificerad kunskap. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \Ändrad lokalanvändning på dagcentralen i Kungsängen.doc /

70 Sidan 70 av 231

71 Sidan 71 av 231 Ärende 6

72 Sidan 72 av 231

73 Socialförvaltningen Sidan 73 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Agneta Kanhov Socialnämnden Uppföljande redogörelse till länsstyrelsen efter nationell tillsyn av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Förslag till beslut Lämna denna skrivelse med bilagor som redogörelse till länsstyrelsen samt att förklara paragrafen för omedelbart justerad. Sammanfattning Länsstyrelsen gjorde under hösten 2008 en tillsyn av socialtjänstens arbete när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, vilket var ett led i en nationell tillsyn. Upplands-Bro kommun fick i länsstyrelsens beslut en del kritik vilken besvarades i en redogörelse från socialförvaltningen som socialnämnden beslutade att godkänna som svar till länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutade att avsluta den aktuella tillsynen då socialnämnden åtgärdat eller planerat att åtgärda de brister som länsstyrelsen tidigare funnit. Samtidigt begärde länsstyrelsen att senast få en uppföljande redogörelse av hur utvecklingsarbetet fortskrider samt ta del av färdigställda styrdokument och en plan för hur nya regler och riktlinjer skall implementeras i verksamheten. Uppskov har senare lämnats av länsstyrelsen till socialnämndens sammanträde , då nämnden ej sammanträder i november. Ärendet Styrdokumentet handlingsplan för kvinnofridsarbetet har nyligen färdigställts, se bilaga 1 och därmed finns riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas. I handlingsplanen ingår även delar av samverkan mellan interna och externa parter, t ex kvinnojouren, samt informations strukturer. Socialförvaltningen har sedan en gemensam mottagningsgrupp för rådgivning, information och mottagning av alla ansökningar och anmälningar i nya ärenden. Mottagningsgruppen har telefontid dagligen och personal från gruppen finns alltid tillgänglig under kontorstid för akuta ärenden. Övrig tid finns den inom NordVäst kommunerna gemensamma socialjouren tillgänglig. Socialförvaltningen har också bildat en referensgrupp för familjevåldsfrågor som skall utgöra en kompetensbank för handläggarna samt arbeta med implementeringen av handlingsplanen! Handläggarna har också varit på ett flertal utbildningar under året som behandlat både kvinnofridsfrågor och hedersrelaterat våld. Handläggarna har ett nära samarbete med kvinnojouren Anna och särskilt med den person där som är projektanställd via medel från länsstyrelsen.

74 2(2) Sidan 74 av 231 Familjevåldsteamet har kommit igång med sin verksamhet och är en resurs för kommunen i kvinnofridsarbetet. I kvalitetssäkringsarbetet har ett övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamheten som är upprättad i enlighet med socialtjänstlagen 3 kap 3 och socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:1 antagits av socialnämnden. Ledningssystemet inklusive internkontrollplan fastställer samtliga processer för verksamhet och kvalitet inom individ- och familjeomsorgen samt äldre- och handikappomsorgen och detta revideras årligen. Varje enhet utformar egna kvalitetsplaner utifrån fastställda kvalitetsindikatorer och regelverk för verksamheten. Enhetscheferna ska tillsammans med personalen och socialförvaltningens utvecklingsledare kvalitetssäkra verksamheten. Enhetens kvalitetssäkring är en del av förvaltningens kvalitetsledningssystem som är upprättad utifrån socialtjänstlagen 3 kap. 3 och socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:1. Kommunens hemsida är under omarbetning och nystartas , vilket kommer att innebära att det blir lättare att söka efter relevant information och att informationen är aktuell. När det gäller förvaltningens arbete med nya riktlinjer för handläggning av barn och ungdomsärenden så har detta tyvärr blivit försenat på grund av en ansträngd personalsituation och beräknas nu vara klara under våren SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avdelningschef Bilagor: 1. Handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn 2. Ledningssystem för kvalitet

75 Sidan 75 av 231 I NNEHÅLLSFÖRTECKNI NG Inledning.. 2 Bakgrund.. 2 Definition.. 2 Finns det en orsak till våld mot kvinnor? 3 Våld i samkönade relationer 3 Reaktioner på våld 3 Vägen ut. 4 Vilka är dessa kvinnor? 4 Kommunens målsättning 5 Socialtjänstens ansvar 5 Enheternas ansvar inom socialförvaltningen. 6 Andra myndigheters ansvar. 6 Bemötande 9 Skyddade personuppgifter Sekretess 11 Underårig och vårdnadshavare 12 Barnen 12 Mannen. 13 Familjevåldsteam Nordväst 14 Socialjouren 14 Brottsofferjouren 16 Kvinnojourer 15 Ekonomi 16 Våld i hederns namn. 16 Hur kan våldet se ut? 16 Särskild kunskap 16 Olika uttryck 17 Kommunens pågående förebyggande insatser för att motverka våld i nära relationer 17 Uppföljning av handlingsplanen 18 Checklista.. 18 Källor.. 22 Bilaga: Telefon- och Mailadresser 1

76 Sidan 76 av 231 Inledning Denna handlingsplan är Upplands-Bro kommuns grundläggande utgångspunkt för hur personer som utsätts för våld i nära relationer ska bemötas av kommunens anställda och hur handläggningen skall bedrivas. Kommunen ska se till att det finns en förebyggande verksamhet och en strukturerad samverkan när det gäller våld i nära relationer både lokalt och centralt. Det gäller både mellan verksamheter som socialtjänst, förskola och skola inom kommunen, som med kvinnojouren och andra myndigheter. I handlingsplanen beskriver vi genomgående kvinnan som offret för våld och mannen som förövaren. Men förövaren kan också vara en kvinna och offret en man eller ske i en sam-könad relation. Arbetsrutinerna gäller dock våld i alla relationer, oavsett kön. Bakgrund Enligt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor är varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i psykisk, fysisk eller sexuell skada eller lidande för kvinnor samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande oacceptabel, vare sig det sker i offentligt rum eller i det privata livet. FN:s deklaration tilldelar medlemsstaterna ett stort ansvar för att motverka våldet mot kvinnor. Med tillämpliga medel och utan dröjsmål bör staterna arbeta för att våldet mot kvinnor skall upphöra. Alla människor är fria och har lika värde. Definition Socialförvaltningen utgår från FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor. Utifrån denna definition så beskriver Socialstyrelsen följande former av mäns våld mot kvinnor som nedan: Fysiskt våld- kan innefatta sparkar, slag, bett, strypning, kvävning, örfilar och att man bränner. Psykiskt våld- består av olika systematiska verbala angrepp; kränkningar, nedsättande och förnedrande ord. Sexuellt våld- fysiskt våld inriktat mot könsorganen eller påtvingade sexuella handlingar. Materiellt våld- man förstör och slår sönder inredning, personliga tillbehörigheter som dagbok, brev med mera. Ekonomisk våld- mannen kontrollerar familjens ekonomi och kvinnans pengar 2

77 Sidan 77 av 231 Finns det en orsak till våld mot kvinnor? I den pågående diskussionen om varför detta våld överhuvudtaget existerar, är jämlikhet och acceptansen av den manliga dominansen återkommande ämnen. Det är viktigt att notera att allt våld mot kvinnor är rått och oförutsägbart, vare sig det äger rum i hemmiljön, på jobbet eller ute i samhället, och det finns inte några sociala orsaker till att det sker. Det enda sättet att bekämpa våldet är att i grunden förändra människors fördomar och attityder. Det är svårt att föra statistik över våld mot kvinnor, eftersom det i många fall begås i det tysta, och ofta förknippas med skam och skräck av kvinnan i fråga. En uppenbar konsekvens av våld mot kvinnor är just rädsla, vilket i sin tur ofta leder till att kvinnans självständighet inskränks och binder henne till hemmet i allt större utsträckning. En annan uppenbar konsekvens är hälsoproblem. Förutom fysiska skador drabbas utsatta kvinnor ofta av depressioner och personlighetsförändringar. Nästan varannan kvinna i Sverige, cirka 46 procent, har efter sin 15-årsdag utsatts för våld av någon man. 56 procent har trakasserats sexuellt, och nästan var fjärde kvinna i åldersgruppen år utsattes för våld under år Våld i samkönade relationer Våld förekommer också i samkönade relationer och följer då i princip samma mönster som i heterosexuella relationer. Rädslan för att bli avslöjad av sin partner som homosexuell, bisexuell eller transperson om man inte redan berättat om det för sin omgivning kan göra våldet ännu svårare att hantera. Det kan finnas skamkänslor inför att som exempelvis lesbisk leva med våld och förtryck av en annan kvinna med risken att skada bilden av homosexuella i ett samhälle där det redan finns fördomar om denna grupp. Brist på kunskap i samhället kan också bidra till större utsatthet. Till exempel kanske inte sjukvårdspersonal misstänker våld om någon söker vård i sällskap med sin partner av samma kön. Det kan också handla om att homosexuella inte är välkomna, eller inte känner sig välkomna, till hjälpinstanser för (heterosexuella) kvinnor. Reaktioner på våld Människor reagerar på våld och hot på en rad olika sätt. Somliga reagerar omedelbart och för andra kan reaktionen dröja, ibland flera år. Hur man 3

78 Sidan 78 av 231 reagerar på våld är individuellt men det finns reaktioner som är gemensamma för våldsoffer, speciellt vid upprepat pågående våld. Många kvinnor känner sorg, skam och tar på sig skulden för det som har hänt. Man kan också känna vrede och ilska eller förstumning och vanmakt. Att ha blivit utsatt för våld och ha levt under svår stress kan leda till så kallat posttraumatiskt stressyndrom och kraftlöshet. Det orsakar också en rad fysiska reaktioner som huvudvärk, magbesvär, sömnsvårigheter, ätstörningar och utmattning. Den intellektuella förmågan kan påverkas och man kan bli förvirrad och få minnesstörningar. Relationsmässiga reaktioner kan vara tillitsförlust, förändringar i sexuell aktivitet eller känslor av ensamhet och främlingskap. Vägen ut Undersökningar visar att det är vanligt att kvinnan slutligen lämnar mannen efter mellan fem och sju uppbrottsförsök. Den process som leder till att kvinnan lämnar mannen beskrivs i termer av en uppbrottsprocess. Uppbrottet är ett uttryck för motstånd mot mannens våld och övergrepp. I processen finns flera faktorer som kan bidra till att hon lämnar mannen. En studie visar att en utlösande faktor, som gör att kvinnan lämnar mannen, är när kvinnan förlorar hoppet om äktenskapet. Ytterligare en faktor är när hon börjar längta efter ett nytt liv. En annan forskningsstudie pekar på att kvinnan lämnar mannen när hon upplever sig ha nått botten och att hon psykiskt håller på att dö. Andra utlösande faktorer är när kvinnan blir medveten om hur illa hennes barn far av att bevittna våld, eller när hon själv upplever att hon riskerar livet. Vilka är dessa kvinnor? Misshandlade kvinnor finns överallt. Klichén är den blåslagna kvinnan som är totalt underkuvad, men det kan också vara din chef, din arbetskamrat eller din lärare.. En misshandlad kvinna kan te sig stark i andra situationer, även om hennes hemförhållanden är usla. Det är lätt att avfärda en misshandlad kvinna som dum och svag eftersom hon inte tar sig ur förhållandet. Det vet de som är utsatta, och därför håller många en stark fasad utåt för att slippa bli dömda. Verkligheten är nämligen lite mer komplex än så. Det finns många skäl till varför kvinnorna väljer att stanna kvar. En del är hårt uppfostrade i att hålla ihop familjen - särskilt om det finns barn med i bilden. Somliga har fortfarande inte gett upp hoppet om att det ska bli bättre, om att mannen ska förvandlas tillbaka till den som kvinnan blev kär i. 4

79 Sidan 79 av 231 En del ser ingen ekonomisk möjlighet att klara sig på egen hand. Många har inget socialt nätverk och tror sig inte klara att starta ett nytt liv på egen hand. Att då ta alla stora beslut och omvälvningar kan kännas övermäktigt. En del orkar heller inte leva med rädslan att han ska komma efter och hämnas. Det är enklare och mindre skrämmande att stanna kvar i det man känner till. En kvinna som utsätts för våld i en nära relation har ofta tvingats leva med mannens förtryck och krav på kontroll under lång tid. Våld i en nära relation skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott. Parterna är beroende av varandra känslomässigt, inte sällan med delat hem och livshistoria, umgängeskrets, barn och gemensam ekonomi. Ett uppbrott är komplicerat och har vanligtvis föregåtts av ett flertal tidigare försök. Kommunens målsättning Att utveckla en välfungerande samverkan mellan socialtjänst, polis, frivilligorganisationer samt sjukvård för att förebygga att våld i nära relationer uppkommer. Att ge alla våldsutsatta samma sorts stöd och skydd oavsett etnisk och kulturell härkomst, kön eller sexuell läggning. Eventuella fysiska eller psykiska funktionshinder, förekomst av missbruk eller social situation ska inte heller påverka individens möjligheter att få rätt sorts hjälp. Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens ansvar regleras framför allt i Socialtjänstlagen (SoL). Enligt 5 kap 11 SoL bör socialnämnden verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får hjälp och stöd. Våldutsatta kvinnors behov ska särskilt tillvaratas. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver. Det föreligger ingen skyldighet att anmäla begångna brott, men däremot att anmäla allvar liga br ot t som bef ar as var a å f är de. Om en socialsekr et er ar e exempelvis får reda på en klient är i begrepp att döda eller allvarligt misshandla sin fru eller sitt barn, så är man skyldig att anmäla det till polisen enligt 23 kap. 6 Brottsbalken. Vid tveksamhet om vad som gäller ur rättslig aspekt i misshandelsfrågor, kan polis och åklagare rådfrågas utan att kvinnans identitet röjs. 1 kap. 1 2, 5 kap. 1a 11 och kap är paragrafer i Socialtjänstlagen som lyfter fram Socialtjänstens ansvar för barn som far illa eller på annat sätt lever i en utsatt situation. Så snart något kommer till Socialförvaltningens 5

80 Sidan 80 av 231 kännedom som kan innebära att en insats eller åtgärd behövs till stöd för barnet ska en utredning inledas enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen. För Socialtjänstens personal, som kommer i kontakt med misshandlade kvinnor är det viktigt att alltid uppmärksamma barnens situation. Det ska alltid göras en förhandsbedömning beträffande barnen för att ta ställning till om utredning skall inledas. Enheternas ansvar inom Socialförvaltningen Här beskrivs vilken enhet som har huvudansvar för utredning och insatser när det gäller våldsutsatta kvinnor och deras barn. Mottagningsenheten Alla nya ärenden till Individ och familjeomsorgen kommer först till Mottagningsenheten för förhandsbedömning och beslut om att inleda utredning. Mottagningsenheten handlägger även akuta jourplaceringar av kvinnor/barn där det inte finns handläggare. Försörjningsstödsgruppen, handlägger ekonomiskt bistånd. Utredningsenheten Utredning, beslut och uppföljning gällande barn, ungdomar och vuxna. Utförarenheten Insatser i öppenvård till barn, ungdomar och vuxna. Krissamtal till män/kvinnor/barn som utsatts för våld i nära relationer. När det gäller barn är det alltid viktigt att barnet är skyddat och inte lever eller har umgänge med vårdnadshavare som är våldsam. Biståndsenheten för äldre och personer med funktionsnedsättning Enheten utreder, beslutar och uppföljer ärenden inom äldreomsorg, SoL under 65 år, socialpsykiatri och LSS. Enheten erbjuder stöd och insatser under sitt verksamhetsområde. Behövs det t ex akuta jourplaceringar för kvinnor/barn och/eller ekonomiskt bistånd hjälper biståndshandläggaren ta kontakt med mottagningsenheten. Andra myndigheters ansvar Hälso-, sjuk och tandvården Sjukvårdens ansvar styrs främst av hälso- och sjukvårdslagen, som i sin portalparagraf har samma helhetssyn som SoL. Det finns även bestämmelser kring att förebygga ohälsa och om skyldighet att verka för att förebygga 6

81 Sidan 81 av 231 sjukdom eller skada. För att uppnå dessa mål betonas vikten av att beakta psykosociala faktorer och ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet. Det är sjukvårdens ansvar att dokumentera skador och skriva underlag för rättsintyg. Åklagarkammaren Våld mot kvinnor och barn samt våldtäkt faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökningen och bedömer om det finns skäl att väcka åtal. Åklagaren beslutar också om anhållande, häktningsframställan till domstol och om besöksförbud. Polismyndigheten Polisen är skyldig att lämna information om olika stöd och skyddsinsatser. Polisen arbetar även med hot och riskbedömningar, samt gör konsekvensanalyser utifrån ett barnperspektiv. Polisens uppgif t är at t hj älpa, f ör ebygga och f ör hindr a br ot t. Men också at t utreda brott som begåtts. Misshandel Misshandel är straffbart både när den sker i hemmet och utanför. Misshandel är ett brott som faller under allmänt åtal. Det vill säga att samhället kan vidta åtgärder mot en misshandlare även om den som blivit utsatt för misshandeln inte anmäler det. Uppgift om misshandel kan polisen få om kvinnan själv gör anmälan, om anmälan görs av anhöriga, grannar eller vänner om polisen kallas till ett lägenhetsbråk Kvinnan måst e allt så int e sj älv gör a anmälan f ör at t polisen ska kunna påbör j a en utredning. Anhållande När polisen f åt t kännedom om et t misshandelsbr ot t kan den kalla eller hämt a den misst änkt e t ill f ör hör. Han kan också gr ipas och genom beslut av åklagare senare anhållas om man har skäl att tro att han f ortsätter att misshandla någon försvårar utredningen (genom att t ex påverka vittnen) håller sig undan från förhör och rättegång En anhållen per son ska som r egel begär as häkt ad eller f r iges av åklagar en, samma dag eller senast dagen efter anhållandet. 7

82 Sidan 82 av 231 Häktning Häktning beslutas av domstolen (tingsrätten). Blir den misstänkte häktad får han stanna i häktet fram till rättegången. Om domstolen inte finner tillräckliga skäl för häktning friges den misstänkte. Skulle det ske meddelar polisen den drabbade. Utredning Utredning om misshandel görs av polisen. Utredaren måste prata med kvinnan själv som så kallad målsägande den misstänkte eventuella vittnen Vid f ör hör et har kvinnan möj lighet at t t a med någon som hon känner f ör t r oende för (förhörsvittne) som stöd. Rät t sint yg är et t int yg som kvinnan begär hos den läkar e som under sökt hennes skador från misshandeln. Åklagar en avgör om den misst änkt e ska f r iges eller kvar hållas och är den som beslut ar om åt al. Om åklagar en, sedan han pr övat möj lighet en at t f å en f ällande dom, väcker åtal, kan han föra din talan vid rättegången. Alla br ot t sof f er har r ät t t ill inf or mat ion om vad som händer med der as är ende, f r ån det at t de gör en anmälan t ill dess at t den ar kiver as. Redan vid anmälningst illf ället ska inf or mat ion gå ut om hur der as är ende kommer at t beredas, om ärendet kommer att direktarkiveras och vad det innebär. Dokumentera skador Det är viktigt att få alla skador dokumenterade. Dokumentationen har stor betydelse vid en eventuell framtida rättsprocess. Också tidigare skador kan dokumenteras. Den som inte är beredd att anmäla just nu, vill kanske göra det senare. Då finns rättsintyg och medicinska intyg kvar. Ett viktigt ansvar som hälso- och sjukvården har är att på anmodan av polis eller åklagarmyndighet utfärda rättsintyg. Journalanteckningar och dokumentation från husläkare är inte tillräckligt i en rättegång. Rättsintyg inhämtas från läkare inom Rättsmedicinalverket eller läkare som enligt avtal med verket åtagit sig att skriva rättsintyg. Om det finns särskilda skäl kan även läkare med tillräcklig kompetens utfärda rättsintyg. Även tandläkare kan utfärda rättsintyg. 8

83 Sidan 83 av 231 Domstolsförhandling Vid domstolsförhandlingen går man igenom utredningen. Åklagaren och försvarsadvokaten förhör målsäganden och den misstänkte, vittnen och i bland även polis och experter. Rättegången är offentlig, men kan ibland ske inom lyckta (stängda) dörrar och då har allmänheten inte tillträde. Målsägandebiträde Den som blivit utsatt för ett sexualbrott eller misshandelsbrott har numera en utvidgad möjlighet att kostnadsfritt få ett särskilt juridiskt biträde - så kallat målsägandebiträde. På begäran av den målsäganden, eller när det annars finns anledning till det, förordar domstolen ett biträde för att ge stöd och hjälp under förundersökningen och rättegången. Övrig juridisk hjälp Juridisk rådgivning kan kvinnan få på privat advokatbyrå. Det finns möjlighet att f å en så kallad en r ådgivningst imme t ill en lägr e kost nad. Rådgivningst immen är som regel inte gratis. Exempel på rådgivningsärenden: regler för äktenskap och samboende regler för skilsmässa hur man gör om man är missnöjd med beslut av myndighet Allmän rättshjälp Allmän rättshjälp kan ges till en person i mer omfattande ärenden som inte ryms inom rådgivningstimmen. Rättshjälpen täcker kostnaden för advokat eller annan sakkunnig person. Avgiften beräknas efter inkomst och övriga ekonomiska förhållanden. Information om rådgivning och rättshjälp lämnas på advokatbyråerna. Bemötande Kvinnan befinner sig i kris och det är av extra stor vikt att hon bemöts med respekt och förståelse. Hon är i en utsatt situation och hon kan vara orolig för att inte bli trodd och förstådd. Vad vill kvinnan? Undvik pekpinnar och färdiga lösningar om vad hon borde göra. Vilket stöd har hon från sitt nätverk? Vilka handlingsvägar ser hon för att komma bort från våldet? Informera om att personal inom socialförvaltningen har tystnadsplikt och omfattas av sekretesslagen. Det är av vikt att hitta lösningar kring praktiska saker som exempelvis säkerhet, boende, ekonomi och om hon har barn hur det blir för dem. Informera om vilket 9

84 Sidan 84 av 231 stöd och skydd hon kan få ifrån socialtjänsten och var behjälplig att informera vad andra myndigheter kan göra för henne. Kvinnan kan behöva tid att bedöma var hon står i sin relation till mannen. Det är viktigt att inte ifrågasätta eller kritisera. Särskilt vid upprepat våld och om kvinnan återvänt till mannen kan det vara lätt att mer eller mindre omedvetet utsätta henne för kritik och fördömanden. Känslorna mellan mannen och kvinnan kan vara starka. Om man kritiserar mannen kan kvinnan uppfatta detta som kritik mot sig själv, eftersom hon lever och har levt med honom. I det läget kan det vara lätt att återvända till mannen istället för att bygga upp en relation till en hjälpande socialsekreterare. Det gäller att bygga upp ett förtroende gentemot kvinnan så at t hon vågar lit a på sin hj älpar e. Poängt er a at t ingen f ör t j änar at t bli slagen och att det alltid är den som slår som har ansvar för sina handlingar. Informera om att även mannen kommer att erbjudas stöd av familjevåldsteamet. Kvinnan behöver också veta att ett beslut att lämna en våldsam man kan öka risken för förvärrat våld och kvinnan kan behöva tänka på att vara väl förberedd. Prata om detta och ge lista på saker att tänka på. Pressa aldrig på en kvinna ett beslut att lämna mannen och fördöm henne inte om hon beslutar att stanna kvar hos mannen. Skyddade personuppgifter Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn på de tre skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Fullständig information finns på Skatteverkets hemsida. Sekretessmarkering I de fall skattekontoret på förhand kan bedöma att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan en s.k. markering f ör sär skild sekr et esspr övning ( sekr et essmar ker ing ) sät t as f ör per sonen i folkbokföringsdatabasen. Markeringen skall fungera som en varningssignal så att en noggrann prövning görs innan några uppgifter om personen lämnas ut. En sekretessmarkering innebär inte någon absolut sekretess. Ansökan Sekretessmarkering begärs hos det skattekontor i kvinnans region som handlägger ärenden om skydd av personuppgifter. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla: personnummer, namn, adress och anledningen till att personuppgifterna ska sekretessmarkeras. Skäl ska styrkas genom intyg från t.ex. socialtjänsten, polisen, genom kopior av domar och beslut om besöksförbud. 10

85 Sidan 85 av 231 Kvarskrivning Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att medge en person vid flyttning att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år. Kravet för en person att få bli kvarskriven är att han av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Omständigheterna ska i princip motsvara de som gäller för meddelande av besöksförbud. Fördelen med kvarskrivning är att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringsregistret och därmed inte heller sprids till aviseringsmottagarna. Den gamla adr essen t as bor t och per sonen r egist r er as som på f ör samlingen skr iven. Skat t ekont or et s adr ess anges som en sär skild post adr ess. All post går då till skattekontoret som har den faktiska adressen manuellt förvarad och kan vidarebefordra posten. Fingerade personuppgifter Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda annan identitet. Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen (RPS). Det är för närvarande endast ca personer som får använda fingerade personuppgifter. Sekretess Skyldiga att iaktta sekretess är alla som deltar eller har deltagit i en myndighets verksamhet: anställda (fast anställda, vikarier) och uppdragstagare (även tolkar och översättare) m.fl. En uppgift får lämnas ut till en annan myndighet bara om det står klart att den som uppgiften rör inte kommer att lida men av det. Inom hälso- och sjukvården samt inom socialtjänsten gäller inte den s.k. generalklausulen (14 kap. 3 sekretesslagen) som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut är starkare än det intresse som sekretessen skall skydda. Enligt 14 kap 2 sekretesslagen kan personalen inom socialtjänsten lämna uppgift till polis och åklagarmyndighet angående misstankar om vissa allvarliga brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Det handlar om t.ex. mord, dråp, våldtäkt, grovt rån, mordbrand och grovt narkotikabrott. 11

86 Sidan 86 av 231 Underårig och vårdnadshavare Normalt har vårdnadshavare rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter (t.ex. en patientjournal) som rör hans eller hennes underåriga barn. Under vissa förutsättningar, vilka anges i 14 kap. 4 andra stycket sekretesslagen, bortfaller denna rätt. Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren, enligt 7 kap 1 a tex beträffande att lämna ut en adressuppgift. Viktigt att känna till Sekretessreglerna omfattar både muntliga och skriftliga uppgifter. Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten har i stort likalydande sekretessbestämmelser. Inom kommunal familjerådgivning finns förtroendesekretess. Det finns bestämmelser om sekretess myndigheter emellan. Begäran om att få ta del av en allmän handling skall behandlas skyndsamt. Vårdnadshavare har som huvudregel, men inte alltid, rätt att ta del av underårigs patientjournal. Barnen Kvinnan kan ha mycket svårt att i en akut egen kris se barnens behov. Det är dock mycket angeläget att omgående aktualisera barnens situation och bedöma åtgärdsbehovet. Barn som i hemmet bevittnat våld mot mamman har alltid behov av stöd. Mottagningsenheten ska alltid kontaktas när det finns barn i familjen för en omedelbar bedömning kring barnets situation här och nu, eventuellt behov av akut skydd och stöd. Bedöm var i processen kvinnan är vad gäller skyddet av barnen och sig själv samt sätt det i relation till var hon är i beslutsprocessen kring sin egen relation till den som misshandlar. Ta reda på var barnen finns, om de själva blivit slagna eller varit närvarande vid misshandeln. När det finns barn i familjen är det viktigt att ta reda på om båda föräldrarna eller endast den ena är vårdnadshavare. Kontrollera detta med folkbokföringen eller KIR. Det viktigaste stödet för barn är ett gott föräldrastöd. Grundläggande är således att föräldrarna förstår barnens utsatthet och behov av hjälp. De måste också få kunskap om hur de kan hjälpa och stödja sina barn. Barn som växer upp i våldets närhet kan uppvisa en rad symtom som beteendestörningar och bristande sociala färdigheter, ätstörningar och andra somatiska besvär, emotionella problem som ångest, depression, lågt självförtroende, sömnproblem samt posttraumatiskt stressyndrom. När det gäller barn som bevittnat våld förekommer det också långsiktig påverkan på personligheten. Brist på tillit till andra människor och en pessimistisk syn när det 12

87 Sidan 87 av 231 gäller förmågan att påverka sin egen livssituation. I ett läge där socialtjänsten bedömer att det finns stark oro för barnens säkerhet och utveckling behöver kvinnan förstå att övervägande om behov av att placera barnen kommer att göras. Socialtjänsten kan via anmälan få kännedom om att ett barn befaras fara illa från t ex polis, barnomsorg och skola. Innan socialtjänsten kan ta ställning till om en inkommen anmälan kan komma att föranleda någon åtgärd görs en första bedömning i ärendet. Står det klart att barnet behöver skydd som det är oklart om föräldrarna kan ge inleds omedelbart utredning med stöd av 11 kap. 1 SoL. Socialtjänsten gör alltid en riskbedömning angående barnets situation för att ta ställning till om barnet behöver omedelbart skydd. En ut r edning ska bedr ivas så at t int e någon onödigt ut sät t s f ör skada eller olägenhet. Den ska int e gör as mer omf at t ande än nödvändigt. Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom fyra månader. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Det är viktigt med tydlighet kring att utredningen syftar till att förbättra förhållandet för såväl kvinnan som barnen. Kvinnan kan få stöd och hjälp i sitt förhållningssätt gentemot barnen och barnen i sin tur kan få hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Kontakten med socialtjänsten innebär ett erbjudande om hjälp. Socialtjänstens utredning och insatser ska syfta till att stärka kvinnans egna resurser att skydda barnen och sig själv. När socialtjänsten misstänker eller får reda på att ett barn utsatts för fysiskt eller sexuellt våld, ska alltid Barnahus (se kontaktuppgifter i telefonlista) kontaktas för konsultation om hur vi ska agera/handlägga ärendet. Det är viktigt att alltid göra en riskbedömning huruvida barnet är skyddat. Mannen Kvinnan avgör själv om mannen får kontaktas såvida inte en utredning inleds kring gemensamma barn. Mannen kan vara i stort behov av stöd och ska då erbjudas tid hos en handläggare för eventuella frågor kring situationen. Låt mannen känna att han kan få stöd och att man är beredd att lyssna, utan att fördöma honom. Att samtala med mannen om misshandeln kan vara ett sätt att påtala att det är han som är ytterst ansvarig för våldet. Respektive enhet ansvarar för att informera mannen om var ifrån han kan få fortsatt stöd. Mannen ska inte ha samma handläggare som kvinnan. Man bör inte heller vara ensam med honom under första besöket tills man gjort en riskbedömning. 13

88 Sidan 88 av 231 Mannen behöver erbjudas stöd och behandling för att kunna bryta sina handlingsmönster, t ex samtalsstöd hos socialsekreterare, psykiatri, hjälp med eventuellt missbruk, Familjevåldsteamet, Manscentrum i Stockholm eller Mansjouren som är en ideell verksamhet. Familjevåldsteam Nordväst Familjevåldsteam Nordväst är ett projekt i samarbete mellan socialtjänsten i Sigtuna, Upplands Väsby, Upplands Bro, Sollentuna, Sundbyberg, Järfälla och Solna kommun. Familjevåldsteamet kan erbjuda följande (för kontaktuppgifter se Checklista): 1. Konslutation och rådgivning. Till Familjevåldsteamet kan man ringa i enskilda ärenden och för mer generella frågor. De försöker lotsa, tipsa och i förekommande fall hjälpa till att söka ytterligare information. 2. Behandling för våldsutövare enligt den modell som tagits fram av stiftelsen Alternativ till våld i Norge. 3. Stödgrupp för våldsutsatta kvinnor. 4. Utbildningsinsatser. Socialjouren Norrorts socialjour ansvarar för att på kvällar, nätter och helger ge personer som utsatts för våld eller hot akut skydd och stöd som inte kan vänta tills nästa vardag. Det kan innebära krissamtal, rådgivning, information, (akut ekonomiskt stöd?) eller skyddat boende. De kan också bistå i att hjälpa den som utsatts med transport till vänner eller släktingar som de kan söka skydd hos. Socialjouren ansvarar sedan för att vidarebefordra informationen till individ- och familjeomsorgens tjänstemän som arbetar dagtid och kan följa upp Socialjourens insats. Brottsofferjouren Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation. Riksförbundet arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer runt i landet. Den som drabbats av brott, exempelvis rån, misshandel, våldtäkt eller hot om våld behöver hjälp och tid att bearbeta vad som hänt. Ofta upplever den drabbade att han eller hon förlorat kontrollen över sitt liv. Då kan det vara särskilt viktigt med en erfaren samtalspartner som kan ge råd och stöd. Stödpersonerna lyssnar och bekräftar den drabbade. Stödpersonen har tystnadslöfte och ställer upp med den diskretion som är tillrådig. 14

89 Sidan 89 av 231 BOJ kan erbjuda den som har utsatts för brott: tid att lyssna och hjälp att formulera vad du varit med om information om hur en polisanmälan går till stöd vid eventuell rättegång information om hur det går till i rättssalen hänvisa till myndighetskontakter hjälp att ställa krav på skadestånd samtal och stöd på vägen för att underlätta bearbetningen av vad som hänt och kunna gå vidare. Kvinnojourer Tjej- och kvinnojourer är ideella organisationer och erbjuder våldsutsatta kvinnor skyddat boende, stöd och rådgivning. I Sverige finns det två paraplyorganisationer som organiserar kvinnojourerna i landet. Den ena är Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige (ROKS). Den andra är Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR). Några kvinnojourer drivs av kommunerna själva. Det finns två olika verksamhetsinriktningar hos kvinnojourerna. En inriktning är den jourverksamhet som i princip sköts helt och hållet per telefon. Den våldsutsatta kvinnan ringer till en telefonjour för att få stöd och hjälp. Den verksamheten har inget skyddat boende. På många kvinnojourer finns det volontärer som behärskar flera språk och en kvinna som inte talar svenska kan få kontakt med en jourkvinna som talar det egna språket. Den andra inriktningen är de kvinnojourer som har både telefonjour och skyddat boende. Syftet med ett skyddat boende är att våldsutsatta kvinnor och deras barn ska vara säkra och känna sig trygga där, vilket innebär bland annat att adressen är hemlig. Oavsett vilken verksamhetsinriktning kvinnojouren har är det viktigt att veta, att på kvinnojouren blir kvinnan alltid bemött med respekt och ingen ifrågasätter hennes upplevelser. Kvinnan kan även vara anonym så länge det är stöd och rådgivande insatser och inte ett boende hon behöver. Många kvinnojourer ger även kvinnan stöd vid kontakter med olika myndigheter, exempelvis socialtjänsten. All hjälp är kostnadsfri, dock inte det skyddade boendet. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till skyddat boende. Kvinnojourer liksom myndigheter har anmälningsplikt till socialtjänsten när man misstänker att ett barn far illa. 15

90 Sidan 90 av 231 Om kvinnan har barn kan de oftast bo tillsammans med mamman på jouren. En del jourer har även barnverksamhet. Det finns jourer som vänder sig särskilt till unga tjejer. En del kvinnojourer har särskilda stödgrupper, både för barn och för kvinnor. Det finns även andra verksamhetsinriktningar inom kvinnojourerna. Ekonomi Undersök om kvinnan har pengar för omedelbara behov ex. till mat, resor, medicin etc. Kvinnan måste ha en fungerande ekonomi så att hon inte på grund av detta måste återvända. Hon kanske saknar egna inkomster eller mannen kan ha tagit över ekonomin i hemmet. Vid akut kris finns skäl att bevilja ekonomiskt bistånd avseende bl.a matpengar. Ge hänvisning var kvinnan kan söka underhållsstöd, bostadsbidrag, sjukpenning, försörjningsstöd etc. VÅLD I HEDERNS NAMN Det som kallas hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar. När det gäller hedersrelaterat tänkande är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till ett kollektiv. I "hederstänkandet" står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Hur kan våldet se ut? Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. Särskild kunskap Det s.k. hedersrelaterade våldets kollektiva uttryck innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet godkänns av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor. Detta gör att det i vissa fall är viktigt med särskilda insatser för att bekämpa s.k. hedersrelaterat tänkande. 16

91 Sidan 91 av 231 Specifik kunskap och särskilda rutiner är nödvändigt, exempelvis i polisutredningar, vid riskbedömningar och vid bedömningar av vilka stödinsatser som bör ges till den våldsutsatta personen. Olika uttryck "Hederstänkandet" kan ta sig olika uttryck beroende på kulturella föreställningar och religion, men är inte kopplat till någon specifik kultur eller religion. Hederstänkande kan även förekomma i icke-religiösa sammanhang. Tvångsäktenskap och könsstympning är specifika företeelser som har sin grund i bl.a. föreställningen om att mäns och familjers heder är avhängig kvinnors och flickors sexuella beteende (därför kontrolleras flickans och kvinnors sexualitet genom könsstympning). Arrangerade äktenskap har inte sällan starka inslag av påverkan och det kan vara svårt att avgöra om det fråga om ett tvångsäktenskap. Att gå emot familjens och andra släktingars tradition och önskemål kan för den enskilda flickan eller kvinnan, och även för unga män, vara så kännbart att det i praktiken inte är ett möjligt alternativ. S.k. hedersrelaterat våld och förtryck drabbar också homooch bisexuella av båda könen, samt transpersoner eller transsexuella personer. Hedersrelaterat våld är en extrem form av våld mot kvinnor som främst drabbar flickor och kvinnor med invandrarbakgrund. Detta våldsbrott innebär att män, ofta kollektivt, försöker kontrollera och bestraffa kvinnor som vill frigöra sig och som vågar bestämma över sin sexualitet och sin kropp. Hedersrelaterat våld kan beskrivas som resultatet av en krock mellan en modern och en traditionell kultur, eller mellan jämställda och patriarkala värderingar. FN:s generalförsamling antog 2001 en resolution om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn. Resolutionen slår fast att det är statens ansvar att förhindra och utreda dessa brott, samt att underlåtenhet att skydda offren utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Kommunens pågående förebyggande insatser för att motverka våld i nära relationer Länsstyrelsen har beviljat utvecklingsmedel för att främja samarbetet mellan socialt j änst och kvinnoj our en Anna. Ut vecklingsmedlet används till: en samordnare på kvinnojouren samt att genomföra en kompetensutveckling för att arbeta med barn som bevittnat våld och som vistas på kvinnojouren. Bidraget används även till att utveckla gruppstöd för kvinnor på kvinnojour. 17

92 Sidan 92 av 231 För att främja samarbetet med polis och socialtjänst kommer en socialsekreterare att vara lokaliserad på på polisstationen en dag per vecka, vilket bidrar till att förenkla kommunikationen mellan myndigheterna. Socialförvaltningen har bildat en referensgrupp som ska fungera som en kunskapsbank inom området våld i nära relationer. Personal inom Socialförvaltningen kan konsultera denna grupp för rådgivning. Uppföljning av handlingsplanen Referensgruppen har som uppdrag att fungera som kunskapsbank inom området. Uppdraget innefattar omvärldsbevakning, inhämtning av evidensbaserad kunskap samt kontinuerlig revidering av handlingsplanen. Referensgruppen definierar följande utvecklingsområden: personer med dubbeldiagnos äldre (över 65 år) personer med funktionsnedsättning. nymottagna flyktingar Checklista I det akuta läget Ge kvinnan tillräckligt med tid, lyssna och ta emot hennes berättelse. Viktigt att ej ifrågasätta, moralisera eller fördöma det hon säger. Tala om att du förstår att det kan vara svårt att berätta allt på en gång. Var medveten om att trots att kvinnan söker hjälp pga våldet så underdriver hon kanske det hon varit med om och riskerna som finns. Dokumentera allt kvinnan berättar, liksom blåmärken el andra skador hon visar. Inget tyckande, skillnad mellan at t skr iva Eva påst år at t och Eva säger at t Bekräfta kvinnan i att hon har anledning att känna oro och att våld är en brottslig handling. Var dock försiktig med att kritisera mannen eftersom bindningen till honom ofta är väldigt stark och kvinnan kan uppfatta det som kritik av henne själv. Använd alltid professionell tolk, aldrig barn eller andra släktingar och anhöriga. Om hon har barn, ta reda på var de finns just nu och om föräldrarna har gemensam vårdnad. 18

93 Sidan 93 av 231 Fråga kvinnan om hon har pengar så hon klarar sig närmsta tiden. Om kvinnan har fysiska skador hjälp henne uppsöka vård och för att dokumentera skadorna. Blåmärken blir synliga först efter ett dygn. För rättsintyg görs en grundlig undersökning av både nya och gamla skador och kan användas i en rättegång. Informera om möjlighet till skyddat boende. Om placering på kvinnojour ska ske, följ med kvinnan dit. Att stödja på sikt Stödkontakter Förmedla stödkontakter t.ex. Kvinnojouren eller Utförarenheten, inom Socialförvaltningen, för samtal om föräldrarollen. (t.ex erbjuder verksamheten Solängen 5 öppna samtal som kan ske anonymt). Kvinnan bestämmer vilka förändringar och i vilken takt. I en relation med våld har kvinnan haft begränsad möjlighet att fatta egna beslut, viktigt att inte socialsekreteraren tar på sig rollen som den som fattar beslut. Viktigt att kvinnan återtar kontrollen över sitt liv. Skador Dokumentera skador, ett rättsintyg kan utfärdas på de större sjukhusen. En rättsläkare dokumenterar även äldre skador. Polisanmälan Uppmuntra kvinnan till att göra polisanmälan och informera hur det går till. Målsägandebiträde Informera om rätten till målsägandebiträde och att denna kan vara med vid anmälan. Kvinnojouren har kontaktuppgifter till målsägandebiträden med kunskap om kvinnofridsfrågor. Besöksförbud och trygghetstelefon Ansök hos polis eller åklagare om besöksförbud och/eller trygghetstelefon Skyddade personuppgifter Spärrmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter är tre grader av skyddade uppgifter som ansöks om hos Skatteverket. Brev från kvinnan med intyg från socialtjänst, kopia av besöksförbud, polisanmälan etc ska bifogas. Ekonomi 19

94 Sidan 94 av 231 Hjälp kvinnan att reda ut den ekonomiska situationen. Säg upp telefon- och elabonnemang i den gamla lägenheten. Finns det lån som är tagna i hennes namn? Kan hon få bidrag till hyran när hon bor på kvinnojour? Viktigt med ekonomisk hjälp för är att undvika skulder som kan försvåra eget boende. I Upplands-Bro kommuns riktlinjer för ekonomiskt bistånd finns särskilda avsnitt som berör våldsutsatta personer och socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ekonomiskt bistånd följs vad gäller möjligheten att gå utöver normen när det gäller brottsoffer och kvinnor som utsatts för våld. Flytt Socialtjänsten kan skriva förtursansökan åt kvinnan till kommunens bostadsbolag, Upplands Bro hus eller ordna boende i annan NordVäst kommun genom den boendekedja som skapats via Familjevåldsteamet. Vid flytt till annan kommun kan socialtjänsten kontakta den nya kommunen och etablera kontakt så kvinnan snabbare får ta del av ev. stödinsatser. Kvinnan kan också behöva hjälp med kostnader i samband med flytten. Ska tillhörigheter i gamla bostaden hämtas ska kvinnan inte göra det ensam, gör bedömning om ev. polisskydd behövs. Skilsmässa Hjälp kvinnan skaffa advokat. Det är viktigt eftersom det ofta uppstår tvister om vårdnads- och umgängesfrågor. Rättshjälp kan beviljas för detta. Barnen Barn som bevittnat våld är brottsoffer enligt socialtjänstlagen. Lämna ej ut barnens vistelseadress vid placering på skyddat boende. Informera mannen om att kvinnan och barnen har det bra men att han inte får veta adressen för närvarande, motivera med att barnen lider betydande men om adressuppgifterna röjs. Om mannen ej accepterar skall beslut fattas och besvärshänvisning lämnas, (sekretesslagen7 kap 1 a ). Nätverket Stötta kvinnan i att bygga upp sitt nätverk, gör en nätverkskarta och uppmuntra henne att ta kontakt med vänner och bekanta igen. Långsiktighet Kvinnor lämnar igenomsnitt mannen 5 ggr före ett definitivt uppbrott sker. Det är viktigt att finnas med som fortsatt stöd och visa förståelse för hennes beslut även om kvinnan väljer att gå tillbaka till mannen. När kvinnan söker i annat ärende 20

95 Sidan 95 av 231 Om kvinnan kommer tillsammans med sin partner i ett ärende som rör ekonomi eller barnen och det finns misstankar om våld ska kvinnan kontaktas för en egen tid. Här kan ställas krav på socialsekreteraren att vara kreativ för att kvinnan ska våga eller få tillåtelse att komma på egen hand. Använd ordet partner istället för man eller make. Tänk på att en medföljande vän kan vara en våldsutövande partner. Använd alltid professionell tolk, aldrig barn eller andra släktingar och anhöriga. Det är viktigt att kvinnan känner sig trygg i kontakten med socialsekreteraren. Var noga med att berätta vilken hjälp hon kan få. Kvinna måste ha en egen socialsekreterare och mannen en annan. Använd inte ordet misshandel. Även om kvinnan utsatts för våld ser hon det kanske int e som misshandel och anser sig int e var a en misshandlad kvinna. Om våld är ett vanligt inslag i hennes vardag kan hon normalisera och underdriva våldet. Fr åga t.ex: Om ni gr älar hemma, har du då någon gång känt dig r ädd eller blivit skadad? Om kvinnan har en synlig skada, ställ raka och enkla frågor: Det ser ut som om någon gj or t dig illa, vill du ber ät t a f ör mig om det? Om kvinnan säger att de bråkar ibland, fråga vad bråken handlar om och tänk på att våld inte alltid är fysiskt. Fråga vad mannen säger till henne och vilka utryck han använder. Fråga om parets samliv. Händer det att han tvingar kvinnan till sexuella handlingar som hon egentligen inte vill göra? Många våldstillfällen avslutas med att mannen tilltvingar sig samlag. Eftersom kvinnan då inte vågar säga nej är det egentligen våldtäkt, men det kan ta tid innan kvinnan själv orkar och vill inse detta. Det kan vara enklare att säga att hon blev tvingad till sex. Gör en riskbedömning tillsammans med kvinnan och här kan kommande bedömningsinstrument från Socialstyrelsen vara till hjälp. Gör en riskbedömning för barnen. Kvinnan tror kanske inte att barnen hört eller sett, förklara att forskning och erfarenhet visar att nästan alla barn vet om våldet och att det får allvarliga konsekvenser för dem. Anklaga inte kvinnan om hon anser att hon inte kunnat skydda barnen, bekräfta henne i att hon gjort vad hon kunnat men att det inte går om våldet fortsätter. Hon kan bli mer motiverad att lämna mannen om hon ser att det gagnar barnen och att hon kan fungerar bättre som mamma. 21

96 Sidan 96 av 231 Om barnen utsätts för fysiskt våld bör åtgärder vidtas i samförstånd med mamman, t.ex att de tillsammans placeras på skyddat boende. Om kvinnan vill lämna mannen, gör en flyktplanering tillsammans med kvinnan. Undvik konkreta råd eftersom de kan innebära ökad risk om mannen upptäcker att hon förbereder sig på att lämna honom. Gör planeringen utifrån kvinnans förutsättningar, om mannen tex. kontrollerar hennes mobil bör hon lära sig viktiga telefonnummer utantill istället för att programmera in dem i telefonen. Om kvinnan inte berättar om våld men misstanke kvarstår, var tydlig med vilka rättigheter hon har och vilken hjälp hon kan få och att samhället inte accepterar våld och att det är ett brott. Lägg inte hela ansvaret på henne, boka in en ny tid för besök. Lämna telefonnummer till kvinnojour, socialjour och polis. Var tydlig med socialtjänstens ansvar om det finns barn med i bilden. Hedersrelaterat våld Vid misst anke st äll f r ågor na: Vad f år du int e gör a som du skulle vilj a gör a? Vad måst e du gör a som du int e vill gör a? Fråga också mer specifikt: måste komma hem direkt efter skolan, får du välja kamrater själv, får du välja kläder själv, har du utsatts för hot. Våldsutsatta kvinnor med missbruk Synliggör våldet som en egen problematik och inte något som har med missbruket att göra. Källor: Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar (Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK) När vi möter en misshandlad kvinna, en guide för socialsekreterare i bemötandet av misshandlade kvinnor (Stockholms stad, Operation kvinnofrid) 22

97 Sidan 97 av 231 TELEFON- och MAILADRESSER: Polisen Kvinnojourer med anställd personal och boende i norrort Kvinnojouren Anna, Upplands-Bro Jourtele: , Kvinnojouren i Solna-Sundbyberg-Ekerö Jourtele: Kvinnojouren i Vallentuna Jourtele: Kvinnojouren i Österåker Jourtele: Kvinnojouren Snäckan, Norrtälje Jourtele: Kvinnojouren Stina, Järfälla Jourtele: Kvinnojouren Täby-Danderyd Jourtele: Kvinnojouren i Sigtuna Kommun Jourtele: Sollentuna kvinnojour Jourtele:

98 Sidan 98 av 231 Flerspråkiga kvinnojourer Terrafem Jourtele: Systerjouren Somaya Jourtele: För våldsutsatta kvinnor med missbruk Q-jouren, Stockholm Jourtele: Övriga telefonjourer Kvinnofridslinjen Jourtele: Team för våldtagna kvinnor, Alla kvinnors hus Romsk och resande kvinnojour Jourtele: Kvinnojouren NINA, Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter Jourtel: För barn som utsatts för fysiskt eller sexuellt våld Barnahus Norrort Samordnare Katarina Neider För HBT- personer RFSL:s Brottsofferjour Jourtele:

99 Sidan 99 av 231 För unga Järfälla tjejjour Jourtele: Sollentuna tjejjour Indra Jourtele: Tjejjouren Alla Kvinnors Hus Jourtele: Systerjouren Somaya - Tjejjour Jourtele: Stjärnjouren, Sundbybergs tjejjour Jourtele: Barnjouren Alla kvinnors Hus För våldsutövande kvinnor Familjevåldsteamet Nordväst Mansjouren, Stockholm För våldsutövande och utsatta män Familjevåldsteamet Nordväst Manscentrum, Stockholm Mansmottagningen, Uppsala Mansjouren, Stockholm

100 Sidan 100 av 231 Webbsidor med information Sveriges kvinnojourers riksförbund, förteckning över jourer Faktacentrum om våld mot kvinnor Riksorganisationen för kvinnojourer, förteckning över jourer Nationellt centrum för kvinnofrid. För personal och utsatta. Myndigheter i Stockholms län. För personal och utsatta och våldsutövande. Om hedersrelaterat våld och förtryck, drivs av Länsstyrelsen Östergötland. Män för jämställdhet, information och länkar. 26

101 Socialförvaltningen Sidan 101 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Eija Ghamsary tfn Datum Vår beteckning Socialnämnden Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Socialnämnden fastställer nämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun. Sammanfattning Detta dokument utgör socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamheter i Upplands-Bro kommun och är upprättad utifrån socialtjänstlagen 3 kap. 3 och socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:11. Ärendet Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet består av följande styrdokument: - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet (bilaga 2) - Internkontrollplan (bilaga 3). I dokument Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet samt i internkontrollplan fastställer socialnämnden årligen samtliga processer för verksamhet och kvalitet inom individ- och familjeomsorgen samt äldre- och handikappomsorgen. Förvaltningens förslag För att ytterligare förtydliga nämndens ledningssystem för kvalitet i verksamhet har förvaltningen utarbetat modell för enhetliga kvalitetsplaner och kvalitetsredovisningar för socialnämndens verksamheter. Socialnämndens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen och äldre- och handikappomsorgen kommer att starta ett ledarstött kvalitetssäkringsarbete med enheternas kvalitetsplaner under Enhetens kvalitetsplan Varje enhet ska årligen upprätta en kvalitetsplan (bilaga 4) utifrån fastställda kvalitetsindikatorer och regelverk för verksamheten. Kvalitetsplanen innehåller: - Enheternas beskrivning hur de ska uppnå nämndens mål och uppdrag för verksamheten

102 2(2) Sidan 102 av Beskrivning av enhetens verksamhet, organisation, ansvar och resurser - Kvalitetsindikatorer - Kvalitetssäkring av enhetens kärnverksamhet - Hantering av synpunkter och klagomål - Samverkan, samarbete, information och tillgänglighet - Personal- och kompetensförsörjning - Förebyggande av fel och brister i verksamhet - Uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamhet Enhetens kvalitetsredovisning Varje enhet ska årligen följa upp föregående års kvalitetsplan och redovisa resultatet till förvaltningsledningen i enhetens kvalitetsredovisning (bilaga 5). Socialförvaltningen sammanställer och redovisar enheternas resultat till nämnden enligt ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet samt internkontrollplan. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: 1. Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun 2. Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet Mall - Internkontrollplan Mall - Enhetens kvalitetsplan 5. Mall - Enhetens kvalitetsredovisning

103 Sidan 103 av 231 MALL FÖR KVALITETSREDOVISNING 2010 ENHETENS NAMN Enhetschef: Förnamn och Efternamn Telefon: E-post: Besöksadress: Kungsängens centrum 0 Postadress: Kungsängen

104 Sidan 104 av 231 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR NÄMNDENS VERKSAMHETER Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd för individen ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. Nämnden ska försäkra sig om att barnets bästa redovisas i arbetsprocessen och att besluten ska innefatta ett barnperspektiv. Brukarenkäter ska genomföras som en del av uppföljning och kvalitetskontroll samt användas i det fördjupade samarbetet med Stockholms läns landsting. Mål Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. All verksamhet ska utformas med brukaren i centrum och genomsyras av en humanistisk människosyn där alla människors lika värde är utgångspunkten. Uppdrag Socialnämnden ska tillsammans med bildningsnämnden samordna resurser till ett övergripande nätverk och arbeta aktivt med såväl akuta insatser som förebyggande för att långsiktigt skapa ett främjande miljö för barn och unga i vår kommun. Gemensamt Samtliga verksamheter ska: Utöka fokus på kost, social gemenskap, aktiviteter och utevistelser och utgå från den enskilde individens behov och önskemål. Utformas med brukarens behov av tillgänglighet, inflytande och trygghet i fokus, tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information, kvalitetssäkras och följas upp. Samverka med andra för att gagna den enskilde, bidra till utveckling och vara en del av effektivt resursutnyttjande. Vidareutveckla samarbetet med frivilligorganisationer. Ha beredskap för att söka pengar från EU:s program och fonder samt delta i EU-projekt. Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Omsorg om personer med funktionsnedsättning 2

105 Sidan 105 av 231 X ENHETENS UPPDRAG UTIFRÅN NÄMNDENS MÅL OCH UPPDRAG ÅR 2010 Enhetens uppdrag för.. Enhetens beskrivning hur man avser att uppnå nämndens mål och uppdrag. Enhetens arbetssätt för att uppnå mål Enhetens beskrivning hur uppföljning ska gå till Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys hur man har uppnått målen samt redovisning hur enheten har följt upp måluppfyllelsen samt redovisning av eventuella brukarundersökningar. VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamhetsidé Inriktning och omfattning Organisation Resurser och ansvar KVALITETSINDIKATORER Självbestämmande Enhetens beskrivning hur man säkrar självbestämmande för den enskilde i verksamhet. Delaktighet Enhetens beskrivning hur man säkrar delaktighet för den enskilde i verksamhet. Integritet Enhetens beskrivning hur man säkrar integritet för den enskilde i verksamhet. Kontinuitet Enhetens beskrivning hur man säkrar kontinuitet för den enskilde i verksamhet. Trygghet Enhetens beskrivning hur man säkrar trygghet för den enskilde i verksamhet. 3

106 Sidan 106 av 231 Gott bemötande Enhetens beskrivning hur man säkrar gott bemötande för den enskilde i verksamhet. Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys hur man har uppnått målen och hur man har följt upp måluppfyllelsen samt redovisning av resultat från eventuella brukarundersökningar. KVALITETSSÄKRING AV ENHETENS KÄRNVERKSAMHET X-verksamhet (namn på enhetens kärnverksamhet/er) av god kvalitet Enhetens åtagande Enheten åtar sig att erbjuda (kärverksamhet, vad?) av god kvalitet. Enhetens arbetssätt Enhetens utformning/beskrivning om arbetssätt för att säkra god kvalitet i kärnverksamheten. Uppföljning Enhetens beskrivning av uppföljning för att veta om god kvalitet har uppnåtts (t.ex. genom brukarundersökning). Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys hur man har uppnått målen samt redovisning hur man har följt upp samt redovisning av eventuella brukarundersökningar vad brukarna anser om kvaliteten i kärnverksamheten. HANTERING AV SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL Verksamhetens hantering av synpunkter och klagomål Verksamheten har skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för att samla in synpunkter och klagomål i verksamheten och hur denna information används i arbetsprocessen. Alla anställda inom verksamheten ska ta emot, både muntligt och skriftligt, synpunkter och klagomål som kommer till personalens kännedom om verksamheten. Så långt det är möjligt åtgärdar personalen bristerna omgående. 4

107 Sidan 107 av 231 Samtliga synpunkter och klagomål vidarebefordras till enhetschefen för vidare hantering. Synpunkter som avser hälso- och sjukvård vidarebefordras till ansvarig sjuksköterska för åtgärd. Enhetschefen gör en bedömning om vilka åtgärder behöver vidtas. Enhetschefen ansvarar att fel och brister blir åtgärdade omgående om detta är möjligt. Den enskilde (brukaren) informeras om vidtagna åtgärder. Om synpunkterna/klagomålen har inkommit från någon annan än den enskilde boenden ska enhetschefen beakta om och vilken information om vidtagna åtgärderna kan återkopplas p.g.a. sekretess och tystnadsplikt. Beroende på klagomålets och synpunktens art ska enhetschefen anmäla detta samt vidtagna åtgärder vidare till förvaltningsledningen. Enhetschefen tar upp synpunkterna och klagomålen samt vidtagna åtgärder med berörd personal/ personalgrupp/personalgrupper. Enhetschefen ansvarar att arbetsrutiner/arbetsätt ändras vid behov för att undvika att liknande brister och fel ska uppstå igen. Samtliga inkomna synpunkter och klagomål sammanställs och används i verksamhetens verksamhetsplanering i syfte att förbättra verksamheten. Resultatredovisning Enhetens redovisning av antalet inkomna synpunkter och klagomål, vilken typ av klagomål har inkommit, har klagomålen föranlett till förändring av rutiner/arbetssätt för att förbättra kvaliteten för brukarna. SAMVERKAN, SAMARBETE, INFORMATION OCH TILLGÄNGLIGHET Intern samverkan I nedanstående tabell redovisas all planerad intern samverkan som verksamheten har samt, samverkans form, deltagare i samverkan, syftet med samverkan samt hur ofta t.ex. möten sker. Samverkan Ansvarig/Deltagare Syfte Frekvens 5

108 Sidan 108 av 231 Extern samverkan I nedanstående tabell redovisas all planerad extern samverkan som verksamheten har samt, samverkans form, deltagare i samverkan, syftet med samverkan samt hur ofta t.ex. möten ska ske. Samverkan Deltagare Syfte Frekvens Information Beskrivning hur verksamheten informerar den enskilde, anställda, samverkanspartners och allmänheten om verksamheten. Tydlig information Informationen är tillgänglig Tillgänglighet Verksamheten är tillgänglig för den enskilde och allmänheten, hur och när? Resultatredovisning Enhetens samlad bedömning redovisning av samverkan, information (ex vidtagna åtgärder för att förbättra informationen) och bedömning hur tillgängligheten har varit i förhållande till brukaren. Vidare ska här sammanställas eventuella resultat från brukarundersökning avseende tillgänglighet. PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Personalsituation i nuläget Personalkategori Summa Antal årsanställda Antal personer Anmärkning Statistik Relevant statistik av verksamheten t.ex. antal personal per brukare inom verksamheten o.s.v. Rekryteringsplan Enheten samverkar med andra enheter i samband med rekrytering. Enheten följer avdelnings rekryteringsplan avseende utbildning, kompetens och erfarenhet vid nyanställning samt introduktion av nyanställda. Dessutom följer enheten avdelningens riktlinjer för elever, praktikanter, fortbildning. 6

109 Sidan 109 av 231 Utbildning, kompetensutveckling och handledning Verksamhetens utbildnings- och kompetensutvecklingsplan för 2010 Personalkategori Planerad utbildning/ kompetensutveckling/ handledning När Kommentar Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys om personal- och kompetensförsörjning. Resultat av genomförda utbildningar, kompetensutveckling och handledning. Samt analys/bedömning hur åtgärderna har eller kan bidra till bättre kvalitet för den enskilde brukaren. FÖREBYGGANDE AV FEL OCH BRISTER Verksamhetens hantering av fel och brister Verksamheten har skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för identifiering, dokumentation och analys av fel och brister samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp för att utveckla verksamheten. Inkomna synpunkter och klagomål Fel och brister identifieras utifrån inkomna synpunkter och klagomål. Fel och brister åtgärdas omgående om det är möjligt. Samtliga inkomna synpunkter och klagomål rapporteras alltid vidare till enhetschef. Fel, bister och åtgärd dokumenteras och kategoriseras av enhetschefen och följs upp/diskuteras och analyseras vid arbetsplatsträffar. Enhetschefen ansvarar att eventuella förändringar i skriftliga arbetsrutiner och arbetssätt justeras och görs kända för berörd personal. Genomgång av brukares insatser samt fel och brister Enhetschefen tillsammans med ansvarig personal har löpande uppföljning av de enskildas beställda och genomförda insatser samt avvikelser och eventuella fel och brister i utförandet. En gång per månad i varje APT möte tar enhetschefen upp frågor med all personal om inkomna synpunkter och klagomål samt har genomgång av fel och brister samt åtgärder. Genomgång av verksamhetens rutiner Enhetschefen ansvarar att samtlig personal är involverade i enhetens arbete för kvalitetssäkring, att rutiner och arbetssätt i verksamhetens kvalitetssäkringssystem/ verksamhetsplan är aktuella och att uppföljningar sker enligt gällande rutiner för verksamhetens kvalitetssäkring. Vaka över och anmälan om missförhållanden I samband med APT möten minst en gång per år ansvarar enhetschefen för genomgång av rutiner för anmälan av missförhållanden. Vid varje APT tas upp samtliga anmälningar om missförhållanden och vidtagna åtgärder som har skett efter det förra APT mötet. 7

110 Sidan 110 av 231 Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys om eventuella fel och brister i verksamhet samt eventuella förebyggande åtgärder för att förbättra kvaliteten i förhållande till den enskilde brukaren. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Personalens delaktighet att säkra och utveckla kvalitet i verksamhet Enhetschefen ansvarar att enhetens skriftliga kvalitetsplan är aktuell, tillgänglig och känd av enhetens all personal. All personal förbinder sig att följa fastställda rutiner för enheten. Enhetens rutiner följs upp och ändringar fastställs löpande på arbetsplatsträffar/planeringsdagar. Personalens ansvar för dokumentation, rapportering och uppföljning är fastställd i enhetens kvalitetsplan och övriga rutiner. Verksamhetens uppföljning och utvärdering Beskrivning vilka löpande uppföljningar verksamheten har. Enhetschefen ansvarar att övrig uppföljning och resultatredovisning sker i enlighet med enhetens kvalitetsplan. Enhetens uppföljning av nämndens mål samt resultatredovisning till förvaltningsledningen sker i enlighet med ledningssystem verksamhetsstyrning och kvalitet samt enligt interkontrollplan. Enhetschefen ansvarar för årlig resultatredovisning till förvaltningsledningen i enhetens kvalitetsredovisning. Enhetschefen ansvarar att resultatet från olika uppföljningar utvärderas och analyseras tillsammans med personalen och tas tillvara för att kontinuerligt utveckla och höja kvaliteten i verksamheten. Resultatredovisning Enhetens redovisning om enheten har haft en skriftlig kvalitetsplan och analys hur den har varit tillgänglig och känd av all personal. Sammanfattning vilka uppföljningar och utvärderingar enheten har genomfört samt vilka eventuella åtgärder verksamheten har vidtagit för att höja kvaliteten i verksamheten i förhållande till den enskilde brukaren. 8

111 Sidan 111 av 231 UTVECKLING AV VERKSAMHET Verksamhetens utvecklingsområden för år 2010 Verksamhetens utvecklingsområden planeras bl.a. utifrån föregående års resultat och från nämndens mål, krav och uppdrag på verksamheten. Under 2010 kommer x verksamheten att genomföra följande åtgärder för att höja kvalitet inom x verksamheten. Uppföljning Uppföljning av utvecklingsområden redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. Resultatredovisning Enhetens redovisning av utvecklingsområden samt resultat och analys vad och hur detta har förbättrat verksamheten/insatsen i förhållande till den enskilde brukaren. 9

112 Sidan 112 av 231

113 Sidan 113 av 231 Ärende 7

114 Sidan 114 av 231

115 Socialförvaltningen Sidan 115 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Agneta Kanhov Dnr Socialnämnden Svar till länsstyrelsen Förslag till beslut Lämna förvaltningens skrivelse med bilagor som svar på länsstyrelsens beslut. Sammanfattning Länsstyrelsen har i april och maj 2009 gjort en tillsyn av kommunens insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Länsstyrelsen har i sitt beslut kritiserat följande punkter: Socialnämnden har inte inrättat ett ledningssystem för kvalitet enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, SOSFS 2006:11 som medför brister inom följande områden: - samverkan och samarbete, - handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda, - fel och brister i verksamheten, - kompetensförsörjning, - uppföljning och utvärdering av verksamheten. Rutiner för anmälan av allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 2 socialtjänstlagen, SoL, kommer att behandlas för fastställande på socialnämnden den 3 december Uppsökande verksamhet gentemot personer med psykisk funktionsnedsättning enligt 3 kap. 4 och 5 kap. 8 socialtjänstlagen saknas. De två första punkterna har behandlats av socialnämnden, där nämnden har fastställt övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet samt diskuterat och återremitterat ärendet rörande rutiner för anmälan av allvarliga missförhållanden. Rutinerna kommer att behandlas för fastställande på socialnämnden den 3 december Gällande punkt tre pågår arbete med att färdigställa en informationsguide samt arbete med kommunens hemsida och kvalitetssäkringsarbetet inbegriper även den uppsökande verksamheten. Socialnämnden skall senast 1 december redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med de påtalade bristerna och länsstyrelsen kommer därefter att bedöma om åtgärderna är tillräckliga för att avhjälpa

116 2(2) Sidan 116 av 231 bristerna. Uppskov med svaret i avvaktan socialnämndens beslut har senare lämnats av länsstyrelsen. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avdelningschef

117 Sidan 117 av 231 1(2) Socialförvaltningen Dnr Agneta Kanhov Svar till länsstyrelsen efter tillsyn av kommunens insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning I länsstyrelsens beslut påpekas tre brister i Upplands-Bro kommun vad gäller insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning: Socialnämnden har inte inrättat ett ledningssystem för kvalitet enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, SOSFS 2006:11 som medför brister inom följande områden: - samverkan och samarbete, - handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda, - fel och brister i verksamheten, - kompetensförsörjning, - uppföljning och utvärdering av verksamheten. Rutiner för anmälan av allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 2 socialtjänstlagen, SoL, kommer att behandlas för fastställande på socialnämnden den 3 december Uppsökande verksamhet gentemot personer med psykisk funktionsnedsättning enligt 3 kap. 4 och 5 kap. 8 socialtjänstlagen saknas. När det gäller den första punkten fasställde socialnämnden nämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamheten som är upprättad i enlighet med socialtjänstlagen 3 kap 3 och socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:1, se bilagor. Ledningssystemet inklusive internkontrollplan fastställer samtliga processer för verksamhet och kvalitet inom individ- och familjeomsorgen samt äldre- och handikappomsorgen och detta revideras årligen. Varje enhet utformar egna kvalitetsplaner utifrån fastställda kvalitetsindikatorer och regelverk för verksamheten. Enhetscheferna ska tillsammans med personalen och socialförvaltningens utvecklingsledare kvalitetssäkra verksamheten. Enhetens kvalitetssäkring är en del av förvaltningens kvalitetsledningssystem som är upprättad utifrån socialtjänstlagen 3 kap. 3 och socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:1. Dessa planer revideras också årligen. Därmed anses punkt nummer ett helt åtgärdad. Den andra punkten behandlades på socialnämnden där dokument med rutiner för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt SoL och LSS förelades nämnden, se bilaga. De nya rutinerna följer Socialstyrelsens Upplands-Bro kommun Furuhällsplan KUNGSÄNGEN Telefon Fax socialnamnden@upplands-bro.se Bankgiro Org.nr

118 Sidan 118 av 231 Sida 2 nya föreskrifter och råd; SOSFS 2008:10 och SOSFS 008:11. Rutinerna är gemensamma för äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden fattade dock beslut att återremittera ärendet till förvaltningen för förtydligande av några punkter och ärendet behandlas åter på nämnden All personal kommer att informeras om de nya rutinerna ( så snart de antagits ) och om skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden. En omfattande informationsguide till målgruppen är snart färdigställd och tillsammans med information på kommunens nya hemsida som skall vara klar i mitten av december och pågående kvalitetssäkringsarbete som också inbegriper den uppsökande verksamheten anses punkt 3 åtgärdad. I FOU:s rapport kartläggning/inventering av behov av insatser för personer med psykiska funktionshinder inom nordvästkommunerna framträder 2 grupper med särskilda behov; yngre personer med funktionshinder relaterade till neuropsykiatriska diagnoser och en grupp av medelålders och äldre personer med psykiska funktionshinder där samordning mellan äldreomsorg och socialpsykiatri behöver inledas. Upplands-Bro kommun har i inventeringen inte framträtt på något specifikt sätt utan situationen för målgruppen är liknande inom hela nordväst. Inom socialförvaltningen pågår en omorganisation av socialpsykiatrin som innebär att myndighetsutövningen inom socialpsykiatrin flyttades från individ och familjeomsorg till avdelningen äldre- och handikappomsorg den första juli Handläggningen organiserades inom biståndsenheten. Omorganisationen innebär att ärenden delas mellan fyra handläggare som också handlägger övriga biståndsärenden inom verksamhetsområde personer med funktionsnedsättning. Rutiner för handläggning tas fram och ett kartläggningsinstrument för behovsbedömning är framtagen. Utförarverksamheterna för socialpsykiatrin flyttas till avdelningen äldre och handikappomsorg vid årsskiftet. Här finns bl a det nystartade Arbetsfokus som riktar sig till yngre personer och erbjuder bl a sysselsättning och arbetsträning inklusive möjlighet till praktik. Rekrytering av en ny enhetschef är nyligen avslutad. Det pågår en omfattande utbildning av personalen på Skutan tillsammans med övriga kommuner i FOU Nordväst och med finansiering av länsstyrelsen. SOCIALFÖRVALTNINGEN Agneta Kanhov avdelningschef G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \svar länsst soc psyk\bsvarsskrivelse till länsstyrelsen doc /

119 Socialförvaltningen Sidan 119 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Eija Ghamsary tfn Datum Vår beteckning Socialnämnden Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Socialnämnden fastställer nämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun. Sammanfattning Detta dokument utgör socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamheter i Upplands-Bro kommun och är upprättad utifrån socialtjänstlagen 3 kap. 3 och socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:11. Ärendet Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet består av följande styrdokument: - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet (bilaga 2) - Internkontrollplan (bilaga 3). I dokument Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet samt i internkontrollplan fastställer socialnämnden årligen samtliga processer för verksamhet och kvalitet inom individ- och familjeomsorgen samt äldre- och handikappomsorgen. Förvaltningens förslag För att ytterligare förtydliga nämndens ledningssystem för kvalitet i verksamhet har förvaltningen utarbetat modell för enhetliga kvalitetsplaner och kvalitetsredovisningar för socialnämndens verksamheter. Socialnämndens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen och äldre- och handikappomsorgen kommer att starta ett ledarstött kvalitetssäkringsarbete med enheternas kvalitetsplaner under Enhetens kvalitetsplan Varje enhet ska årligen upprätta en kvalitetsplan (bilaga 4) utifrån fastställda kvalitetsindikatorer och regelverk för verksamheten. Kvalitetsplanen innehåller: - Enheternas beskrivning hur de ska uppnå nämndens mål och uppdrag för verksamheten

120 2(2) Sidan 120 av Beskrivning av enhetens verksamhet, organisation, ansvar och resurser - Kvalitetsindikatorer - Kvalitetssäkring av enhetens kärnverksamhet - Hantering av synpunkter och klagomål - Samverkan, samarbete, information och tillgänglighet - Personal- och kompetensförsörjning - Förebyggande av fel och brister i verksamhet - Uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamhet Enhetens kvalitetsredovisning Varje enhet ska årligen följa upp föregående års kvalitetsplan och redovisa resultatet till förvaltningsledningen i enhetens kvalitetsredovisning (bilaga 5). Socialförvaltningen sammanställer och redovisar enheternas resultat till nämnden enligt ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet samt internkontrollplan. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: 1. Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun 2. Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet Mall - Internkontrollplan Mall - Enhetens kvalitetsplan 5. Mall - Enhetens kvalitetsredovisning

121 Sidan 121 av 231 Socialförvaltningen Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet består av: - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet (bilaga 1) - Internkontrollplan (bilaga 2). I dokumentet ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet samt i internkontrollplan fastställer socialnämnden årligen samtliga processer för verksamhet och kvalitet inom nämndens verksamhetsområden. Bilagor: 1. Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet Mall - Internkontrollplan 2010

122 Sidan 122 av 231 MALL FÖR KVALITETSPLAN 2009 ENHETENS NAMN Enhetschef: Förnamn och Efternamn Telefon: E-post: Besöksadress: Kungsängens centrum 0 Postadress: Kungsängen

123 Sidan 123 av 231 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR NÄMNDENS VERKSAMHETER Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd för individen ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. Nämnden ska försäkra sig om att barnets bästa redovisas i arbetsprocessen och att besluten ska innefatta ett barnperspektiv. Brukarenkäter ska genomföras som en del av uppföljning och kvalitetskontroll samt användas i det fördjupade samarbetet med Stockholms läns landsting. Mål Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. All verksamhet ska utformas med brukaren i centrum och genomsyras av en humanistisk människosyn där alla människors lika värde är utgångspunkten. Uppdrag Socialnämnden ska tillsammans med bildningsnämnden samordna resurser till ett övergripande nätverk och arbeta aktivt med såväl akuta insatser som förebyggande för att långsiktigt skapa ett främjande miljö för barn och unga i vår kommun. Gemensamt Samtliga verksamheter ska: Utöka fokus på kost, social gemenskap, aktiviteter och utevistelser och utgå från den enskilde individens behov och önskemål. Utformas med brukarens behov av tillgänglighet, inflytande och trygghet i fokus, tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information, kvalitetssäkras och följas upp. Samverka med andra för att gagna den enskilde, bidra till utveckling och vara en del av effektivt resursutnyttjande. Vidareutveckla samarbetet med frivilligorganisationer. Ha beredskap för att söka pengar från EU:s program och fonder samt delta i EU-projekt. Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Omsorg om personer med funktionsnedsättning 2

124 Sidan 124 av 231 X ENHETENS UPPDRAG UTIFRÅN NÄMNDENS MÅL OCH UPPDRAG ÅR 2010 Enhetens uppdrag för.. Enhetens beskrivning hur man avser att uppnå nämndens mål och uppdrag. Enhetens arbetssätt för att uppnå mål Enhetens beskrivning hur uppföljning ska gå till VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamhetsidé Inriktning och omfattning Organisation Resurser och ansvar KVALITETSINDIKATORER Självbestämmande Enhetens beskrivning hur man säkrar självbestämmande för den enskilde i verksamhet. Delaktighet Enhetens beskrivning hur man säkrar delaktighet för den enskilde i verksamhet. Integritet Enhetens beskrivning hur man säkrar integritet för den enskilde i verksamhet. Kontinuitet Enhetens beskrivning hur man säkrar kontinuitet för den enskilde i verksamhet. Trygghet Enhetens beskrivning hur man säkrar trygghet för den enskilde i verksamhet. 3

125 Sidan 125 av 231 Gott bemötande Enhetens beskrivning hur man säkrar gott bemötande för den enskilde i verksamhet. KVALITETSSÄKRING AV ENHETENS KÄRNVERKSAMHET X-verksamhet (namn på enhetens kärnverksamhet/er) av god kvalitet Enhetens åtagande Enheten åtar sig att erbjuda (kärverksamhet, vad?) av god kvalitet. Enhetens arbetssätt Enhetens utformning/beskrivning om arbetssätt för att säkra god kvalitet i kärnverksamheten. Uppföljning Enhetens beskrivning av uppföljning för att veta om god kvalitet har uppnåtts (t.ex. genom brukarundersökning). HANTERING AV SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL Verksamhetens hantering av synpunkter och klagomål Verksamheten har skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för att samla in synpunkter och klagomål i verksamheten och hur denna information används i arbetsprocessen. Alla anställda inom verksamheten ska ta emot, både muntligt och skriftligt, synpunkter och klagomål som kommer till personalens kännedom om verksamheten. Så långt det är möjligt åtgärdar personalen bristerna omgående. Samtliga synpunkter och klagomål vidarebefordras till enhetschefen för vidare hantering. Synpunkter som avser hälso- och sjukvård vidarebefordras till ansvarig sjuksköterska för åtgärd. Enhetschefen gör en bedömning om vilka åtgärder behöver vidtas. Enhetschefen ansvarar att fel och brister blir åtgärdade omgående om detta är möjligt. 4

126 Sidan 126 av 231 Den enskilde (brukaren) informeras om vidtagna åtgärder. Om synpunkterna/klagomålen har inkommit från någon annan än den enskilde boenden ska enhetschefen beakta om och vilken information om vidtagna åtgärderna kan återkopplas p.g.a. sekretess och tystnadsplikt. Beroende på klagomålets och synpunktens art ska enhetschefen anmäla detta samt vidtagna åtgärder vidare till förvaltningsledningen. Enhetschefen tar upp synpunkterna och klagomålen samt vidtagna åtgärder med berörd personal/ personalgrupp/personalgrupper. Enhetschefen ansvarar att arbetsrutiner/arbetsätt ändras vid behov för att undvika att liknande brister och fel ska uppstå igen. Samtliga inkomna synpunkter och klagomål sammanställs och används i verksamhetens verksamhetsplanering i syfte att förbättra verksamheten. SAMVERKAN, SAMARBETE, INFORMATION OCH TILLGÄNGLIGHET Intern samverkan I nedanstående tabell redovisas all planerad intern samverkan som verksamheten har samt, samverkans form, deltagare i samverkan, syftet med samverkan samt hur ofta t.ex. möten sker. Samverkan Ansvarig/Deltagare Syfte Frekvens Extern samverkan I nedanstående tabell redovisas all planerad extern samverkan som verksamheten har samt, samverkans form, deltagare i samverkan, syftet med samverkan samt hur ofta t.ex. möten ska ske. Samverkan Deltagare Syfte Frekvens Information Beskrivning hur verksamheten informerar den enskilde, anställda, samverkanspartners och allmänheten om verksamheten. Tydlig information Informationen är tillgänglig Tillgänglighet Verksamheten är tillgänglig för den enskilde och allmänheten, hur och när? 5

127 Sidan 127 av 231 PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Personalsituation i nuläget Personalkategori Summa Antal årsanställda Antal personer Anmärkning Statistik Relevant statistik av verksamheten t.ex. antal personal per brukare inom verksamheten o.s.v. Rekryteringsplan Enheten samverkar med andra enheter i samband med rekrytering. Enheten följer avdelnings rekryteringsplan avseende utbildning, kompetens och erfarenhet vid nyanställning samt introduktion av nyanställda. Dessutom följer enheten avdelningens riktlinjer för elever, praktikanter, fortbildning. Utbildning, kompetensutveckling och handledning Verksamhetens utbildnings- och kompetensutvecklingsplan för 2010 Personalkategori Planerad utbildning/ kompetensutveckling/ handledning När Kommentar FÖREBYGGANDE AV FEL OCH BRISTER Verksamhetens hantering av fel och brister Verksamheten har skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för identifiering, dokumentation och analys av fel och brister samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp för att utveckla verksamheten. Inkomna synpunkter och klagomål Fel och brister identifieras utifrån inkomna synpunkter och klagomål. Fel och brister åtgärdas omgående om det är möjligt. Samtliga inkomna synpunkter och klagomål rapporteras alltid vidare till enhetschef. Fel, bister och åtgärd dokumenteras och kategoriseras av enhetschefen och följs upp/diskuteras och analyseras vid arbetsplatsträffar. Enhetschefen ansvarar att eventuella förändringar i skriftliga arbetsrutiner och arbetssätt justeras och görs kända för berörd personal. Genomgång av brukares insatser samt fel och brister Enhetschefen tillsammans med ansvarig personal har löpande uppföljning av de enskildas beställda och genomförda insatser samt avvikelser och eventuella fel och brister i utförandet. 6

128 Sidan 128 av 231 En gång per månad i varje APT möte tar enhetschefen upp frågor med all personal om inkomna synpunkter och klagomål samt har genomgång av fel och brister samt åtgärder. Genomgång av verksamhetens rutiner Enhetschefen ansvarar att samtlig personal är involverade i enhetens arbete för kvalitetssäkring, att rutiner och arbetssätt i verksamhetens kvalitetssäkringssystem/ verksamhetsplan är aktuella och att uppföljningar sker enligt gällande rutiner för verksamhetens kvalitetssäkring. Vaka över och anmälan om missförhållanden I samband med APT möten minst en gång per år ansvarar enhetschefen för genomgång av rutiner för anmälan av missförhållanden. Vid varje APT tas upp samtliga anmälningar om missförhållanden och vidtagna åtgärder som har skett efter det förra APT mötet. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Personalens delaktighet att säkra och utveckla kvalitet i verksamhet Enhetschefen ansvarar att enhetens skriftliga kvalitetsplan är aktuell, tillgänglig och känd av enhetens all personal. All personal förbinder sig att följa fastställda rutiner för enheten. Enhetens rutiner följs upp och ändringar fastställs löpande på arbetsplatsträffar/planeringsdagar. Personalens ansvar för dokumentation, rapportering och uppföljning är fastställd i enhetens kvalitetsplan och övriga rutiner. Verksamhetens uppföljning och utvärdering Beskrivning vilka löpande uppföljningar verksamheten har. Enhetschefen ansvarar att övrig uppföljning och resultatredovisning sker i enlighet med enhetens kvalitetsplan. Enhetens uppföljning av nämndens mål samt resultatredovisning till förvaltningsledningen sker i enlighet med ledningssystem verksamhetsstyrning och kvalitet samt enligt interkontrollplan. Enhetschefen ansvarar för årlig resultatredovisning till förvaltningsledningen i enhetens kvalitetsredovisning. Enhetschefen ansvarar att resultatet från olika uppföljningar utvärderas och analyseras tillsammans med personalen och tas tillvara för att kontinuerligt utveckla och höja kvaliteten i verksamheten. 7

129 Sidan 129 av 231 UTVECKLING AV VERKSAMHET Verksamhetens utvecklingsområden för år 2010 Verksamhetens utvecklingsområden planeras bl.a. utifrån föregående års resultat och från nämndens mål, krav och uppdrag på verksamheten. Under 2010 kommer x verksamheten att genomföra följande åtgärder för att höja kvalitet inom x verksamheten. Uppföljning Uppföljning av utvecklingsområden redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. 8

130 Sidan 130 av 231 MALL FÖR KVALITETSREDOVISNING 2010 ENHETENS NAMN Enhetschef: Förnamn och Efternamn Telefon: E-post: Besöksadress: Kungsängens centrum 0 Postadress: Kungsängen

131 Sidan 131 av 231 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR NÄMNDENS VERKSAMHETER Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd för individen ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. Nämnden ska försäkra sig om att barnets bästa redovisas i arbetsprocessen och att besluten ska innefatta ett barnperspektiv. Brukarenkäter ska genomföras som en del av uppföljning och kvalitetskontroll samt användas i det fördjupade samarbetet med Stockholms läns landsting. Mål Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. All verksamhet ska utformas med brukaren i centrum och genomsyras av en humanistisk människosyn där alla människors lika värde är utgångspunkten. Uppdrag Socialnämnden ska tillsammans med bildningsnämnden samordna resurser till ett övergripande nätverk och arbeta aktivt med såväl akuta insatser som förebyggande för att långsiktigt skapa ett främjande miljö för barn och unga i vår kommun. Gemensamt Samtliga verksamheter ska: Utöka fokus på kost, social gemenskap, aktiviteter och utevistelser och utgå från den enskilde individens behov och önskemål. Utformas med brukarens behov av tillgänglighet, inflytande och trygghet i fokus, tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information, kvalitetssäkras och följas upp. Samverka med andra för att gagna den enskilde, bidra till utveckling och vara en del av effektivt resursutnyttjande. Vidareutveckla samarbetet med frivilligorganisationer. Ha beredskap för att söka pengar från EU:s program och fonder samt delta i EU-projekt. Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Omsorg om personer med funktionsnedsättning 2

132 Sidan 132 av 231 X ENHETENS UPPDRAG UTIFRÅN NÄMNDENS MÅL OCH UPPDRAG ÅR 2010 Enhetens uppdrag för.. Enhetens beskrivning hur man avser att uppnå nämndens mål och uppdrag. Enhetens arbetssätt för att uppnå mål Enhetens beskrivning hur uppföljning ska gå till Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys hur man har uppnått målen samt redovisning hur enheten har följt upp måluppfyllelsen samt redovisning av eventuella brukarundersökningar. VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamhetsidé Inriktning och omfattning Organisation Resurser och ansvar KVALITETSINDIKATORER Självbestämmande Enhetens beskrivning hur man säkrar självbestämmande för den enskilde i verksamhet. Delaktighet Enhetens beskrivning hur man säkrar delaktighet för den enskilde i verksamhet. Integritet Enhetens beskrivning hur man säkrar integritet för den enskilde i verksamhet. Kontinuitet Enhetens beskrivning hur man säkrar kontinuitet för den enskilde i verksamhet. Trygghet Enhetens beskrivning hur man säkrar trygghet för den enskilde i verksamhet. 3

133 Sidan 133 av 231 Gott bemötande Enhetens beskrivning hur man säkrar gott bemötande för den enskilde i verksamhet. Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys hur man har uppnått målen och hur man har följt upp måluppfyllelsen samt redovisning av resultat från eventuella brukarundersökningar. KVALITETSSÄKRING AV ENHETENS KÄRNVERKSAMHET X-verksamhet (namn på enhetens kärnverksamhet/er) av god kvalitet Enhetens åtagande Enheten åtar sig att erbjuda (kärverksamhet, vad?) av god kvalitet. Enhetens arbetssätt Enhetens utformning/beskrivning om arbetssätt för att säkra god kvalitet i kärnverksamheten. Uppföljning Enhetens beskrivning av uppföljning för att veta om god kvalitet har uppnåtts (t.ex. genom brukarundersökning). Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys hur man har uppnått målen samt redovisning hur man har följt upp samt redovisning av eventuella brukarundersökningar vad brukarna anser om kvaliteten i kärnverksamheten. HANTERING AV SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL Verksamhetens hantering av synpunkter och klagomål Verksamheten har skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för att samla in synpunkter och klagomål i verksamheten och hur denna information används i arbetsprocessen. Alla anställda inom verksamheten ska ta emot, både muntligt och skriftligt, synpunkter och klagomål som kommer till personalens kännedom om verksamheten. Så långt det är möjligt åtgärdar personalen bristerna omgående. 4

134 Sidan 134 av 231 Samtliga synpunkter och klagomål vidarebefordras till enhetschefen för vidare hantering. Synpunkter som avser hälso- och sjukvård vidarebefordras till ansvarig sjuksköterska för åtgärd. Enhetschefen gör en bedömning om vilka åtgärder behöver vidtas. Enhetschefen ansvarar att fel och brister blir åtgärdade omgående om detta är möjligt. Den enskilde (brukaren) informeras om vidtagna åtgärder. Om synpunkterna/klagomålen har inkommit från någon annan än den enskilde boenden ska enhetschefen beakta om och vilken information om vidtagna åtgärderna kan återkopplas p.g.a. sekretess och tystnadsplikt. Beroende på klagomålets och synpunktens art ska enhetschefen anmäla detta samt vidtagna åtgärder vidare till förvaltningsledningen. Enhetschefen tar upp synpunkterna och klagomålen samt vidtagna åtgärder med berörd personal/ personalgrupp/personalgrupper. Enhetschefen ansvarar att arbetsrutiner/arbetsätt ändras vid behov för att undvika att liknande brister och fel ska uppstå igen. Samtliga inkomna synpunkter och klagomål sammanställs och används i verksamhetens verksamhetsplanering i syfte att förbättra verksamheten. Resultatredovisning Enhetens redovisning av antalet inkomna synpunkter och klagomål, vilken typ av klagomål har inkommit, har klagomålen föranlett till förändring av rutiner/arbetssätt för att förbättra kvaliteten för brukarna. SAMVERKAN, SAMARBETE, INFORMATION OCH TILLGÄNGLIGHET Intern samverkan I nedanstående tabell redovisas all planerad intern samverkan som verksamheten har samt, samverkans form, deltagare i samverkan, syftet med samverkan samt hur ofta t.ex. möten sker. Samverkan Ansvarig/Deltagare Syfte Frekvens 5

135 Sidan 135 av 231 Extern samverkan I nedanstående tabell redovisas all planerad extern samverkan som verksamheten har samt, samverkans form, deltagare i samverkan, syftet med samverkan samt hur ofta t.ex. möten ska ske. Samverkan Deltagare Syfte Frekvens Information Beskrivning hur verksamheten informerar den enskilde, anställda, samverkanspartners och allmänheten om verksamheten. Tydlig information Informationen är tillgänglig Tillgänglighet Verksamheten är tillgänglig för den enskilde och allmänheten, hur och när? Resultatredovisning Enhetens samlad bedömning redovisning av samverkan, information (ex vidtagna åtgärder för att förbättra informationen) och bedömning hur tillgängligheten har varit i förhållande till brukaren. Vidare ska här sammanställas eventuella resultat från brukarundersökning avseende tillgänglighet. PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Personalsituation i nuläget Personalkategori Summa Antal årsanställda Antal personer Anmärkning Statistik Relevant statistik av verksamheten t.ex. antal personal per brukare inom verksamheten o.s.v. Rekryteringsplan Enheten samverkar med andra enheter i samband med rekrytering. Enheten följer avdelnings rekryteringsplan avseende utbildning, kompetens och erfarenhet vid nyanställning samt introduktion av nyanställda. Dessutom följer enheten avdelningens riktlinjer för elever, praktikanter, fortbildning. 6

136 Sidan 136 av 231 Utbildning, kompetensutveckling och handledning Verksamhetens utbildnings- och kompetensutvecklingsplan för 2010 Personalkategori Planerad utbildning/ kompetensutveckling/ handledning När Kommentar Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys om personal- och kompetensförsörjning. Resultat av genomförda utbildningar, kompetensutveckling och handledning. Samt analys/bedömning hur åtgärderna har eller kan bidra till bättre kvalitet för den enskilde brukaren. FÖREBYGGANDE AV FEL OCH BRISTER Verksamhetens hantering av fel och brister Verksamheten har skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för identifiering, dokumentation och analys av fel och brister samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp för att utveckla verksamheten. Inkomna synpunkter och klagomål Fel och brister identifieras utifrån inkomna synpunkter och klagomål. Fel och brister åtgärdas omgående om det är möjligt. Samtliga inkomna synpunkter och klagomål rapporteras alltid vidare till enhetschef. Fel, bister och åtgärd dokumenteras och kategoriseras av enhetschefen och följs upp/diskuteras och analyseras vid arbetsplatsträffar. Enhetschefen ansvarar att eventuella förändringar i skriftliga arbetsrutiner och arbetssätt justeras och görs kända för berörd personal. Genomgång av brukares insatser samt fel och brister Enhetschefen tillsammans med ansvarig personal har löpande uppföljning av de enskildas beställda och genomförda insatser samt avvikelser och eventuella fel och brister i utförandet. En gång per månad i varje APT möte tar enhetschefen upp frågor med all personal om inkomna synpunkter och klagomål samt har genomgång av fel och brister samt åtgärder. Genomgång av verksamhetens rutiner Enhetschefen ansvarar att samtlig personal är involverade i enhetens arbete för kvalitetssäkring, att rutiner och arbetssätt i verksamhetens kvalitetssäkringssystem/ verksamhetsplan är aktuella och att uppföljningar sker enligt gällande rutiner för verksamhetens kvalitetssäkring. Vaka över och anmälan om missförhållanden I samband med APT möten minst en gång per år ansvarar enhetschefen för genomgång av rutiner för anmälan av missförhållanden. Vid varje APT tas upp samtliga anmälningar om missförhållanden och vidtagna åtgärder som har skett efter det förra APT mötet. 7

137 Sidan 137 av 231 Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys om eventuella fel och brister i verksamhet samt eventuella förebyggande åtgärder för att förbättra kvaliteten i förhållande till den enskilde brukaren. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Personalens delaktighet att säkra och utveckla kvalitet i verksamhet Enhetschefen ansvarar att enhetens skriftliga kvalitetsplan är aktuell, tillgänglig och känd av enhetens all personal. All personal förbinder sig att följa fastställda rutiner för enheten. Enhetens rutiner följs upp och ändringar fastställs löpande på arbetsplatsträffar/planeringsdagar. Personalens ansvar för dokumentation, rapportering och uppföljning är fastställd i enhetens kvalitetsplan och övriga rutiner. Verksamhetens uppföljning och utvärdering Beskrivning vilka löpande uppföljningar verksamheten har. Enhetschefen ansvarar att övrig uppföljning och resultatredovisning sker i enlighet med enhetens kvalitetsplan. Enhetens uppföljning av nämndens mål samt resultatredovisning till förvaltningsledningen sker i enlighet med ledningssystem verksamhetsstyrning och kvalitet samt enligt interkontrollplan. Enhetschefen ansvarar för årlig resultatredovisning till förvaltningsledningen i enhetens kvalitetsredovisning. Enhetschefen ansvarar att resultatet från olika uppföljningar utvärderas och analyseras tillsammans med personalen och tas tillvara för att kontinuerligt utveckla och höja kvaliteten i verksamheten. Resultatredovisning Enhetens redovisning om enheten har haft en skriftlig kvalitetsplan och analys hur den har varit tillgänglig och känd av all personal. Sammanfattning vilka uppföljningar och utvärderingar enheten har genomfört samt vilka eventuella åtgärder verksamheten har vidtagit för att höja kvaliteten i verksamheten i förhållande till den enskilde brukaren. 8

138 Sidan 138 av 231 UTVECKLING AV VERKSAMHET Verksamhetens utvecklingsområden för år 2010 Verksamhetens utvecklingsområden planeras bl.a. utifrån föregående års resultat och från nämndens mål, krav och uppdrag på verksamheten. Under 2010 kommer x verksamheten att genomföra följande åtgärder för att höja kvalitet inom x verksamheten. Uppföljning Uppföljning av utvecklingsområden redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. Resultatredovisning Enhetens redovisning av utvecklingsområden samt resultat och analys vad och hur detta har förbättrat verksamheten/insatsen i förhållande till den enskilde brukaren. 9

139 Sidan 139 av 231 Mall - Internkontrollplan för socialförvaltningen 2010 Process Kontrollmoment Ansvarig Metod Frekvens Rapporteras i Ekonomi Fakturakontroll i Att fakturan är beslutsattesterad av ekonomisystem behörig attestant Ekonomiskt bistånd Att utbetalning sker till rätt betalningsmottagare Verksamhet/Brukare/klient Rättsäker handläggning Att handläggningen av bistånd är och dokumentation inom rättsäkert Myndighetsenheten Genomförandeplaner inom äldre- och handikappomsorg Dokumentation inom den kommunala hälso- och sjukvården. Att alla brukare har genomförandeplaner där alla beviljade insatser är inplanerade samt att planen har tagits fram i samverkan med brukaren Att dokumentationen inom den kommunala hälso- och sjukvården är korrekt och rättsäker. Ekonom Stickprov Två gång under år Verksamhetsberättelse Ekonom Stickprov Två gånger per år Verksamhetsberättelse MAS Aktgranskning: handläggarna inom enheten granskar varandras akter (5 akter/handläggare) utifrån givet underlag samt att enhetschef gör stickprov Genom att handläggarna inom myndighetsenheten noterar att de har mottagit genomförandeplan från utföraren och att den motsvarar beställningen. Stickprov av enhetschefen 10 akter granskas utifrån givet underlag. Akter väljs utifrån ett slumpmässigt urval. En gång under året En gång under året En gång under året Enhetschef för myndighetsenheten Verksamhetsberättelse Enhetschef för myndighetsenheten Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 1

140 Sidan 140 av 231 Process Kontrollmoment Ansvarig Metod Frekvens Rapporteras i Verksamhet/Brukare/klient Handdatorer inom Hur handdatorer inom hemtjänsten hemtjänsten hanteras i praktiken. Bemötande av brukare/klient Medarbetare Arbetsmiljöplaner Att brukare/klienter får ett gott bemötande. Att varje enhet har en arbetsmiljöplan som under året har följts upp och reviderats. Utvecklings ledare Utvecklings ledare Utvecklings ledare Utvecklingsledare följer med hemtjänstpersonal under en förmiddag och kontrollerar att handdatorer hanteras enligt riktlinjer. Brukarundersökningar Genomgång av samtliga enheter arbetsmiljöplaner Tre tillfällen under året En gång under året avseende de brukarundersökningar som genomförts. En gång under året. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2

141 Sidan 141 av 231 Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet inom socialförvaltningen i Upplands-Bro kommun 2010 Område Ekonomi Verksamhetsberättelse/ bokslut Internbudget Kvalitetsplan per enhet Kvalitetsredovisning Innehåll/ Kontrollmoment Uppföljning av mål, uppdrag, nyckeltal och ekonomiskt utfall Ansvarsområde, mål, uppdrag, nyckeltal samt budget för respektive avdelning/enhet Mål o uppdrag Verksamhet, organisation, ansvar o resurser Kvalitetsindikatorer Kvalitetssäkring kärnverksamhet(er) Synpunkter o klagomål Samverkan, information tillgänglighet Personal- o kompetensförsörjning Förebyggande fel o brister Uppföljning, utvärdering och utveckling Resultat redovisning utifrån kvalitetsplan Ansvarig Frekvens/metod Rapporteras i/ Dokument; Förvaltningen Färdigställande av produkt gemensam administration Förvaltningen Färdigställande av produkt gem.adm. Prognos (1) Helårsprognos avseende ekonomi Förvaltningen Färdigställande av produkt gem. adm. Vårprognos (2) Förslag till budget 2011 Höstprognos (3) Helårsprognos avseende ekonomi Ansvarsområde, mål, uppdrag, nyckeltal samt ek. konsekvenser utifrån befolkningsförändringar samt individ LSS. Helårsprognos avseende ekonomi Enl. anvisningar från Ksf samt internt socialförv. Fastställande av budget för resp. avd./ enhet efter bes. KF Verksamhetsberättelse/ bokslut Internbudget Enhetschef En gång/år Enheternas kvalitetsplan till förvaltningsledningen senast 1 mars Enhetschef En gång per år Enheternas kvalitetsredovisning ar till förvaltningsledningen senast 1 februari Förvaltningen Färdigställande av produkt gem. adm. Förvaltningen Färdigställande av produkt gem. adm. Förvaltningen Färdigställande av produkt gem.adm. Enl. anvisningar från socialförv./ gemensam adm. Enl. anvisningar från socialförv./ gemensam adm. Enl. anvisningar från Ksf samt internt socialförv Enligt anvisningar från socialförv./ gemensam adm. Prognos 1 per den sista mars Prognos 2 per den sista april Förslag till budget 2011 samt konsekvenser av befolkningsförändringar Höstprognos Rapporteras till/beslutas Socialnämnden 18 feb (SN handlingar senast 2 februari) Kf 26 mars Socialnämnden 18 feb (SN handlingar senast 2 februari) Anmäls till april nämnden Resultatet sammanställs från kvalitetsredovisningar av gem. adm. till mars nämnden Socialnämnden 16 april (SN handlingar senast 30 mars) Socialnämnden 28 maj (SN handlingar senast 11/5) o Kf 11 juni Socialnämnden 23 sept. (SN handlingar senast 7/9) o Kf 22 oktober Socialnämnden 23 sept (SN handlingar senast 7/9) o Kf 22 oktober 1

142 Sidan 142 av 231 Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet inom socialförvaltningen i Upplands-Bro kommun 2010 Område Kontrollmoment Ansvarig Frekvens/metod Rapporteras i/ Dokument; Rapporteras till/beslutas Ekonomi Delårsbokslut Delårsbokslut per den sista augusti samt uppföljning av mål och uppdrag Förvaltningen Färdigställande av produkt gemensam administration Prognos 4 Helårsprognos avseende ekonomi Förvaltningen Färdigställande av produkt gemensam administration Enligt anvisningar från socialförv./ gemensam adm. Enligt anvisningar från socialförv./ gemensam adm. Delårsbokslut Prognos 4 Socialnämnden 23 sept (SN handlingar senast 7/9) Kf 22 oktober Socialnämnden 3 december (SN handlingar senast 16/11) 2

143 Sidan 143 av 231 Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet inom socialförvaltningen i Upplands-Bro kommun 2010 Område Kontrollmoment Ansvarig Frekvens/metod Rapporteras i/ Dokument; Rapporteras till/beslutas Verksamhet/brukare Delegationsförteckning Riktlinjer Äldre och handikappoms. Regler för hantering av privata medel Taxor och avgifter inom Äldre och handikappoms Riktlinjer för utskänkning av alkohol Riktlinjer för handläggning av stöd till funktionshindrade enl. LSS Riktlinjer enl. SoL, Individ o familjeomsorg Klagomåls och synpunktshantering Brukardialog Dokumenthanteringsplan Ej verkställda beslut; SoL samt LSS Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Rapport av inkomna synp. o klagomål Brukarundersökningar genomförs Revidering Beslut som är äldre än tre månader och ej är verkställda Gemensam administration Avdelning; äldre och handikappomsorg Avdelning; äldre och handikappomsorg Gemensam administration Gemensam administration Avdelning; äldre och handikappomsorg Avdelning Individ och familjeomsorgen Gemensam administration Gemensam adm./ enheterna Gemensam administration Avdelningarna Huvudrapportör Gem.adm. Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering - årligen Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Delegationsförteckning Riktlinjer Äldre och handikappomsorgen Regler för hantering av privata medel Taxor och avgifter för Äldre och handikappomsorgen Riktlinjer för utskänkning av alkohol Riktlinjer för handläggning av stöd till funktionshindrade enl. LSS Riktlinjer för handläggning av stöd enligt SoL, Individ och familjeomsorgen Socialnämnden Socialnämnden Socialnämnden Socialnämnden - KF Socialnämnden - KF Socialnämnden Socialnämnden Årligen Verksamhetsberättelse Socialnämnden Kf Undersökning genomförs vart annat år inom respektive verksamhet Resultat till nämnd efter genomförd undersökning Socialnämnden Vid behov Dokumenthanteringsplan Socialnämnden Fyra gånger per år; Per den; 30 sept., 30 dec., 31 april, 30 juni Ärende ej verkställda Länsstyrelsen SN, Kf, Kommunens revisorer 3

144 Sidan 144 av 231 Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet inom socialförvaltningen i Upplands-Bro kommun 2010 Område Kontrollmoment Ansvarig Frekvens/metod Rapporteras i/ Dokument; Medarbetare Arbetsmiljöpolicy Handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljö FAS-avtal Förnyelse, arbetsmiljö, samverkan Uppföljning och revidering av handlingsplaner Uppföljning och sammanställning av anmälda arbetsskador, tillbud, hot och våld Samverkan och delaktighet enligt avtal Respektive ansvarig chef Gemensam administration Respektive ansvarig chef Årligen Handlingsplan för arbetsmiljöarbetet Rapporteras till/beslutas Socialförvaltningens ledningsgrupp Årligen Sammanställning till nämnd Socialnämnden Medarbetarsamtal, minst en gång per år Arbetsplatsträffar minst nio gånger/år Samverkansgrupp (arbetsgivare/fackliga representanter) Individuell utvecklingsplan Skriftliga protokoll 4

145 Socialförvaltningen Sidan 145 av 231 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom Dnr Socialnämnden Rutiner för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt SoL och LSS (Lex Sarah) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till rutiner för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sammanfattning Det har kommit två nya författningar från Socialstyrelsen; SOSFS 2008:10, gällande anmälan av allvarliga misshållanden, enligt socialtjänstlagen (2001:453), 14 kap. 2 SoL (Lex Sarah), som avser omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder SOSFS 2008:11, som gäller anmälan av allvarliga missförhållanden, enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 24 a LSS. De tidigare författningarna SOSFS 2000:5 (Lex Sarah) och SOSFS 1996:1 om anmälan av personskada i verksamhet enligt LSS upphävs. Förvaltning har uppdaterat och förtydligat de egna rutinerna för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden, utifrån Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd. Rutinerna är gemensamma för äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. All personal ska informeras om rutinerna och skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 16 juli 2009 Ärendet Det har kommit nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:10) från Socialstyrelsen gällande anmälan av allvarliga misshållanden, enligt socialtjänstlagen (2001:453), 14 kap. 2 SoL (Lex Sarah), som avser omsorger om äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens tidigare föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:5). Nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:11) gäller också för anmälan av allvarliga missförhållanden, enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 24 a LSS. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens tidigare föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:17) om anmälan av personskada i verksamhet enligt LSS. Författningarna trädde i kraft den 10 juli Syftet med de nya föreskrifterna och allmänna råden är; att bidra till en mer enhetlig tillämpning av

146 2(2) Sidan 146 av 231 bestämmelserna i 14 kap. 2 SoL respektive 24 a LSS, att betona vikten av att förhindra att allvarliga missförhållanden uppkommer. Båda föreskrifterna och allmänna råden är disponerade så att kapitel 1 4 är gemensamma för kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Femte kapitlet gäller för kommunal verksamhet och sjätte kapitlet för yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Det som är nytt i föreskrifterna och allmänna råden är att både uppgiften att vaka över att enskilda får god omvårdnad, gott stöd och god service samt lever under trygga förhållanden och skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden lyfts fram, ett förtydligande av att anmälningsskyldigheten gäller allvarliga missförhållanden, att omedelbara åtgärder ska vidtas när en anmälan har gjorts, att en anmälan ska utredas skyndsamt och att utredningen ska dokumenteras, att en enskild verksamhet ska informera nämnden som har beslutat om insatsen för den enskilde som berörs av en anmälan om ett allvarligt missförhållande, och att i enskilda verksamheter ska dokumentationen av utredningar av allvarliga missförhållanden sparas i minst två år. Av rutinerna bör det även framgå hur den enskilde som blivit utsatt för ett allvarligt missförhållande ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Vidare också hur de verksamma som berörs av en anmälan ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna känna sig trygga och veta att den vård och omsorg som ges är säker och av god kvalitet. Socialförvaltningen har sedan tidigare rutiner för Lex Sarah och anmälan av missförhållanden enligt LSS. Rutinerna har nu uppdaterats och förtydligas utifrån Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd. Förvaltningens nya rutiner är enhetliga och gemensamma för äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. All personal ska informeras om rutinerna och skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden. Syftet är att förhindra att ett allvarligt missförhållande upprepas. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till rutiner för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt SoL och LSS (Lex Sarah) av Lex Sarah, enligt bilaga. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: Rutiner för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 2 SoL och SOSFS 2008:10 samt 24 a LSS och SOSFS 2008:11. (Lex Sarah)

147 Sidan 147 av 231 Socialförvaltningen Uppdaterat ANMÄLAN OCH HANDLÄGGNING AV ALLVARLIGA MISSFÖRHÅLLANDEN ENLIGT SoL och LSS VAKA ÖVER Att enskilda får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden (SoL) Att enskilda får gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden (LSS) ANMÄLAN om missförhållanden (SoL och LSS) Ansvaret att vaka över och anmäla om allvariga missförhållanden gäller: Anställda Uppdragstagare Praktikanter eller motsvarande under utbildning Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Frivilligarbetare d.v.s. deltar i frivilligarbete inom ramen för ett organiserat samarbete med en kommun eller en enskild verksamhet Socialtjänstlagen 14 kap. 2 SoL - Anmälan om missförhållanden Var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 24 a LSS - Anmälan om allvarliga missförhållanden Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska vaka över att de personer som får insatser enligt LSS får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en enskild som får insats enligt LSS ska genast anmäla detta till den eller de nämnder som avser 22. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag eller lagen (1993:389) assistansersättning. Anmälan ska göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten. 1(7)

148 Sidan 148 av 231 SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD SOSFS 2008:10 (S) Tillämpningen av 14 kap 2 SoL i verksamheter som avser omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder Vaka över att enskilda får god omvårdnad Anmäla allvarliga missförhållanden SOSFS 2008:11 (S) Tillämpningen av 24 a LSS (i socialstyrelsens föreskrifter 2 kap. 4 kap. och 5 kap. 1, 8 och 9 ) skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden inom verksamheten med särskilda insatserna enligt 9 LSS. Enligt socialstyrelsens föreskrifter 3 kap. 5 kap. 2-7 ska i kommunal verksamhet gälla de särskilda insatserna i LSS. I kommunala verksamheter bör tillämpningen gälla även i verksamheterna med de särskilda insatserna i LSS. Skyldigheten är att vaka över att enskilda får gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden i verksamheterna samt att informera, vidta omedelbara åtgärder, utreda och dokumentera. LSS insatser Rådgivning (Landstingets ansvar) 2. Personlig assistans (Gäller ej LASS) 3. Ledsagarservice 4. Kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad 10. Daglig verksamhet 2(7)

149 Sidan 149 av 231 ENHETSCHEFEN ANSVARAR 1. Att följande personalkategorier har kännedom om sina skyldigheter att anmäla allvarliga missförhållanden Anställda, Uppdragstagare, Praktikanter eller motsvarande under utbildning, Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Frivilligarbetare d.v.s. deltar i frivilligarbete inom ramen för ett organiserat samarbete med en kommun eller en enskild verksamhet 2. Att informationen ges både muntligt och skriftligt i samband med att person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod Informationen ges fortlöpande, dock minst en gång per år 3. Över uppgiften att vaka över att enskilda får: God omvårdnad (SoL) Nämnden i en kommunal verksamhet respektive den som ansvarar för yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska se till att de som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder informeras om uppgiften att vaka över att enskilda får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Gott stöd och god service (LSS) Nämnden i en kommunal verksamhet respektive den som ansvarar för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska se till att de som fullgör uppgifter enligt LSS informeras om uppgiften att vaka över att enskilda får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. 4. Att all personal har kännedom om definitionen av allvarliga missförhållanden Med allvarliga missförhållanden avses såväl aktiva handlingar som försummelser som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, personiga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avses med: Allvarliga missförhållanden: Övergrepp och brister i omsorgerna som utgör hot mot en enskilds liv, hälsa eller säkerhet. Övergrepp kan vara: o Fysiska (t.ex. slag, nypningar och hårda tag) 3(7)

150 Sidan 150 av 231 o o o Psykiska (t.ex. hot, bestraffningar, trakasserier, skrämsel och kränkningar) Sexuella Ekonomiska oegentligheter (t ex stöld av pengar eller ägodelar, utpressning, förskingring) Brister i omsorgerna kan röra o Personlig hygien o Mathållning, tand- och munhygien o Brister i den tillsyn som den enskilde får Ett bemötande av äldre och funktionshindrade som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet Återkommande brister i omsorgerna, som t ex beror på bristande arbetsrutiner, kan sammantaget utgöra allvarliga missförhållanden även om bristerna var för sig inte kan anses vara det. 5. Att all personal har kännedom vilka rutiner som gäller för anmälan av allvarliga missförhållanden 4(7)

151 Sidan 151 av 231 RUTIN FÖR ANMÄLAN AV ALLVARLIGA MISSFÖRHÅLLANDEN Vem ska anmäla och när anmälan ska göras? Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande ska genast anmäla detta. Anmälan bör göras redan när det finns en grundad anledning att anta att det föreligger allvarliga missförhållanden. Vem man ska anmäla till? Anmälan ska göras till socialnämnden. Enhetschefen mottar och vidarebefordrar anmälan till avdelningschefen. Avdelningschefen utreder och beslutar om åtgärder samt informerar socialnämnden. Hur ska missförhållanden och misstanke om missförhållanden anmälas? Fyll i blankett Anmälan om allvarliga missförhållanden i omsorger om äldre personer och personer med funktionshinder. Du kan också lämna anmälan muntligt till enhetschefen eller till den som är ansvarig att ta emot anmälan. Lämna anmälan till din enhetschef för vidarebefordran till avdelningschef. Om din enhetschef berörs av innehållet i anmälan, kan anmälan även lämnas direkt till avdelningschefen, socialnämnden eller länsstyrelsen i Stockholms län. Adresser: Upplands-Bro kommun Socialnämnden Kungsängen Länsstyrelsen i Stockholms län Box Stockholm 5(7)

152 Sidan 152 av 231 HANDLÄGGNING AV INKOMMEN ANMÄLAN UPPGIFT Ta emot anmälningar Tar emot anmälningar av missförhållanden (både muntligt och skriftligt) Vidta adekvata åtgärder och dokumentera Samma dag som missförhållandena anmälts, vidtar adekvata åtgärder för att förhindra att missförhållanden som utgör ett hot mot enskildas liv, hälsa eller säkerhet fortsätter. Dokumenterar vidtagna åtgärder i Löpande dokumentation i ärendet och sparas i akten. Anmälan till socialförvaltningen Skickar anmälan om allvarliga missförhållanden till socialförvaltningen för registrering. Utreda och besluta åtgärder Utreder anmälan om missförhållanden och påbörjar utredning samma dag som anmälan mottagits. Beslutar om åtgärder utifrån genomförd utredning. Dokumenterar utredning och beslut i blanketten Utredning av missförhållanden Ta ställning till den enskildes stöd och informera Tar ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och information om anmälan, utredning och beslut. Ta ställning till verksammas stöd och informera Tar ställning till i vilken omfattning och hur och hur de verksamma som berörs av en anmälan ges stöd, information om anmälan, utredning och beslutet. Vidtar åtgärder utifrån beslut. Erbjuda stöd Erbjuder stöd både individuellt och i grupp för anmälaren, för den som blivit anmäld och för övriga medarbetare i arbetslaget. Informera om rutiner Informerar medarbetarna om eventuella ändringar i rutiner. Informera socialnämnden Informerar socialnämnden om anmälan, utredning, beslut och åtgärderna. ANSVARIG Enhetschef, delegation av socialnämnden. Enhetschef, delegation av socialnämnden. Enhetschef Avd. chef för verksamheten. Alt. avd. chef för adm. om avd. chefen för verksamheten själv berörs av innehållet i anmälan. Enhetschef i samråd med avdelningschef Enhetschef i samråd med avdelningschef Enhetschef, i samråd med avdelningschef Enhetschef i samråd med avdelningschef Avdelningschef 6(7)

153 Sidan 153 av 231 SOCIALNÄMNDENS ANMÄLAN TILL LÄNSSTYRELSEN Nämnden ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder vidtagits för att förhindra att missförhållanden uppkommer igen. 3 Omedelbara åtgärder När ett allvarligt missförhållande har anmälts till nämnden ska den omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att: 1. Undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. Förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska psykiska hälsa förvärras. 7(7)

154 Sidan 154 av 231 ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN Enligt 14 kap. 2 SoL Enligt 24 a LSS I Upplands-Bro kommun används detta formulär för anmälan om missförhållanden i omsorger för äldre personer och personer med funktionshinder enligt 14 kap. 2 SoL, inom äldreoch handikappomsorgen och i verksamheter om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt 24 a LSS, avseende korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, korttidsvistelse utanför hemmet, ledsagarservice, avlösarservice, bostad med särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet. Anmälan avser: Missförhållanden enligt 14 kap. 2 SoL Missförhållanden enligt 24 a LSS Anmälan lämnas till närmaste verksamhetsansvarig chef, socialnämnden eller Länsstyrelsen Anmälan lämnad till, namn: Befattning: Datum: Den enskilde som anmälan gäller (i förekommande fall) Namn: Personnummer: Adress: Postadress: Telefon: När har misstanke om allvarligt missförhållande börjat? Verksamheten där missförhållandet skett: Verksamhetsansvarig: Adress: Postadress: Telefon: e-postadress:

155 Sidan 155 av 231 Beskriv vad som hänt Ange tydligt vad som är faktiska omständigheter, och vad som är din bedömning? Underskrift av anmälningsskyldig Namnteckning: Namnförtydligande: Befattning/titel/funktion:

156 Sidan 156 av 231 UTREDNING OM MISSFÖRHÅLLANDEN Enligt 14 kap. 2 SoL Enligt 24 a LSS Ansvarig för utredningen är verksamhetsansvarig chef. Utredningen avser anmälan om missförhållanden: Enligt 14 kap. 2 SoL, äldre- och handikappomsorgen Enligt 24 a LSS, stöd och service till vissa funktionshindrad Av utredningen och dokumentationen ska framgå följande: 1. Vad det anmälda missförhållandet bestod i? 2. När den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot? 3. Vem som gjorde anmälan? 4. När och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes? 5. Vad som framkom när anmälan utressed? 6. Vilket beslut som utredningen avslutades med? 7. Vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan? 8. När (år, månad, dag och om nödvändigt klockslag)olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs? 9. Varifrån uppgifterna i utredningen kommer? 10. Vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar? 11. Har missförhållanden av likartade art tidigare inträffat i verksamheten? Om ja, när? 12. Har den enskilde underrättats om anmälan? Om ja, när? 13. Har missförhållandet föranlett kontakt med anhörig? Om ja, när? 14. Har missförhållandet anmälts till Länsstyrelsen? Om ja, när? Utredning

157 Sidan 157 av 231 Fortsättning för utredning Vidtagna åtgärder: Vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden uppkommer igen? Underskrift Namnteckning verksamhetsansvarig enhetschef: Namnförtydligande: Datum: Telefon:

158 Sidan 158 av 231 Socialförvaltningen LÖPANDE DOKUMENTATION I ÄRENDET ENHET... DATUM KLOCKSLAG HÄNDELSER VAD GÖRS I ÄRENDET (Exempel: Anmälan inkom, vidtagna åtgärder, anmälan skickades till socialförvaltningen för registrering, information och stöd till den enskilde, information och stöd till verksamma, information till avdelningschef, avdelningschefens utredning o beslut, rutin, information till socialchef, socialnämnd, rapport vidare till länsstyrelsen, polisanmälan.) NAMN PÅ ENHETSCHEF (Den som för löpande dokumentation)

159 Sidan 159 av 231 SOSFS 2008:10 (S) Beslutade den 3 juni 2008 Utkom från trycket den 26 juni 2008 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Nils Blom Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Det är den tryckta utgåvan av författningssamlingen som gäller. Föreskrifterna och allmänna råden presenteras inte i konsoliderad form. Om föreskrifterna och allmänna råden har ändrats framgår det endast genom Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS), sökbar databas. Denna SOSFS finns också i pdf-format (225 kb). Det formatet innebär att dokumentet får samma utseende som den tryckta versionen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 14 kap. 2 SoL; Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 och 5 socialtjänstförordningen (2001:937) och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska gälla inom sådan verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), nedan förkortad till SoL, som avser omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder. 2 Föreskrifterna i 2 5 kap. ska tillämpas av den eller de nämnder som 1. enligt 2 kap. 4 SoL fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten, 2. avses i 3 kap. 3 a kommunallagen (1991:900), och 3. avses i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. 3 Föreskrifterna i 2 4 kap. ska även tillämpas i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, dvs. sådan verksamhet som bedrivs regelbundet av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild näringsidkare. 4 Föreskrifterna i 6 kap. ska endast tillämpas i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. 2 kap. Verksamma som omfattas av skyldigheterna i 14 kap. 2 SoL 1 Med var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska, vid tillämpningen av 14 kap. 2 SoL, avses den som är

160 Sidan 160 av anställd, 2. uppdragstagare, 3. praktikant, eller motsvarande, under utbildning, 3 4 SOSFS 2008:10 4. deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, eller 5. frivilligarbetare, dvs. deltar i frivilligarbete inom ramen för ett organiserat samarbete med en kommun eller en enskild verksamhet. 3 kap. Uppgiften att vaka över att enskilda får god omvårdnad 1 Nämnden i en kommunal verksamhet respektive den som ansvarar för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska se till att de som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder informeras om uppgiften att vaka över att enskilda får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Allmänna råd Informationen bör ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod samt i samband med att en frivilligarbetare introduceras i verksamheten. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. 4 kap. Skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden 1 Med allvarliga missförhållanden som ska anmälas enligt 14 kap. 2 SoL ska avses såväl aktiva handlingar som försummelser som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. 5 kap. Anmälan av allvarliga missförhållanden i kommunal verksamhet Handläggning av anmälningar 1 Nämnden ska fastställa rutiner för handläggning av anmälningar av allvarliga missförhållanden. Rutinerna ska dokumenteras. Allmänna råd Rutinerna i en och samma kommun bör ha en likartad utformning. Av rutinerna bör det framgå vem anmälan ska göras till, hur en anmälan ska göras, vem som ska ansvara för att omedelbara åtgärder vidtas när en anmälan har tagits emot, 5 SOSFS 2008:10 hur en anmälan ska registreras i enlighet med 15 kap. 1 och 2 sekretesslagen (1980:100), vem som ska ansvara för att en anmälan utreds, hur en utredning ska genomföras och dokumenteras, vem som ska avsluta utredningen med ett beslut, vem som ska ansvara för att ta emot en anmälan, vidta omedelbara åtgärder, göra en utredning och fatta beslut efter utredningen, om den som i vanliga fall ansvarar för dessa uppgifter själv berörs av innehållet i anmälan, och hur nämnden vid ett sammanträde får information om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Av rutinerna bör det även framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Vidare bör det av rutinerna framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur de verksamma som berörs av en anmälan

161 Sidan 161 av 231 ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Information till dem som omfattas av anmälningsskyldigheten 2 Nämnden ska se till att de som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder informeras om innebörden av anmälningsskyldigheten och om rutinerna för handläggning av anmälningar av allvarliga missförhållanden. Omedelbara åtgärder 3 När ett allvarligt missförhållande har anmälts till nämnden ska den omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att 1. undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa förvärras. Utredning och dokumentation 4 Nämnden ska inleda en utredning senast dagen efter att en anmälan om ett allvarligt missförhållande har tagits emot. Utredningen ska genomföras skyndsamt. 5 Handläggningen av ärenden som rör allvarliga missförhållanden ska dokumenteras. Detta ska göras fortlöpande. Dokumentationen ska utvisa 1. vad det anmälda missförhållandet bestod i, 2. när den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot, 3. vem som gjorde anmälan, 4. när och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes, 5. vad som framkom när anmälan utreddes, 6. vilket beslut som utredningen avslutades med, 7. vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan, och 8. när (år, månad, dag och, om nödvändigt, klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs. 6 Av varje handling som upprättas under utredningen med anledning av en anmälan om ett allvarligt missförhållande ska det framgå 1. när (år, månad, dag) handlingen upprättades, 2. varifrån uppgifterna i handlingen kommer, 3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och 4. vem (namn och befattning eller titel) som har upprättat handlingen. 7 Nämnden ska dokumentera vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden uppkommer igen. Anmälan till länsstyrelsen 8 Av 14 kap. 2 första stycket SoL framgår det att nämnden ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. 9 För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder, förutom sådana som avses i 3, vidtagits för att förhindra att missförhållandet uppkommer igen.

162 Sidan 162 av kap. Anmälan av allvarliga missförhållanden i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet Hantering av anmälningar 1 I en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska det fastställas rutiner för hur anmälningar av allvarliga missförhållanden ska hanteras. Rutinerna ska dokumenteras. Allmänna råd Av rutinerna bör det framgå vem som är ansvarig för verksamheten, hur en anmälan ska göras, vem som ska ta emot en anmälan när den som är ansvarig för verksamheten inte är i tjänst, vem som ska ansvara för att omedelbara åtgärder vidtas när en anmälan har tagits emot, vem som ska ansvara för att en anmälan utreds, hur en utredning ska genomföras och dokumenteras, vem som avslutar utredningen med ett ställningstagande, och hur huvudmannen för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, t.ex. styrelsen för ett bolag eller en stiftelse, får information om anmälan och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Av rutinerna bör det även framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Vidare bör det av rutinerna framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur de verksamma som berörs av en anmälan ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Information till dem som omfattas av anmälningsskyldigheten 2 I en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska information ges till dem som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder om innebörden av anmälningsskyldigheten och om rutinerna för hantering av anmälningar av allvarliga missförhållanden. Allmänna råd Informationen bör ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod samt i samband med att en frivilligarbetare introduceras i verksamheten. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. Omedelbara åtgärder 3 När ett allvarligt missförhållande har anmälts till den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska denne se till att det omedelbart vidtas de åtgärder som krävs för att 1. undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa förvärras. Utredning och dokumentation 4 Arbetet med att utreda en anmälan om ett allvarligt missförhållande ska inledas

163 Sidan 163 av 231 senast dagen efter att anmälan har tagits emot. Anmälan ska utredas skyndsamt och avslutas med ett ställningstagande. 5 Det som framkommer när en anmälan om ett allvarligt missförhållande utreds ska dokumenteras. Uppgifterna ska fortlöpande föras in i dokumentationen. Dokumentationen ska utvisa 1. vad det anmälda missförhållandet bestod i, 2. när den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot, 3. vem som gjorde anmälan, 4. när och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes, 5. vad som framkom när anmälan utreddes, 6. vilket ställningstagande som utredningen avslutades med, 7. vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan, och 8. när (år, månad, dag och, om nödvändigt, klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs. 6 Av det som dokumenteras när en anmälan om ett allvarligt missförhållande utreds ska det även framgå 1. när (år, månad, dag) dokumentationen gjordes, 2. varifrån uppgifterna i dokumentationen kommer, 3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och 4. vem (namn och befattning) som har dokumenterat. 7 De åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden uppkommer igen ska dokumenteras. 8 Dokumentationen ska bevaras minst två år efter det att den sista anteckningen gjordes. Information till berörd nämnd 9 Den yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheten ska informera den nämnd som har beslutat om insatsen för den enskilde som berörs av en anmälan såväl när en anmälan om ett allvarligt missförhållande har tagits emot som när utredningen med anledning av en anmälan har avslutats. Om anmälan berör en verksamhet med allmänt inriktade insatser som bedrivs på uppdrag av en kommun, är det den nämnd som har tecknat avtal om verksamheten som ska informeras. 10 Informationen som lämnas när en utredning av en anmälan om ett allvarligt missförhållande har avslutats ska omfatta vad som har framkommit när anmälan har utretts, ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Anmälan till länsstyrelsen 11 Av 14 kap. 2 andra stycket SoL följer att den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. 12 För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder, förutom sådana som avses i 3, vidtagits för att förhindra att missförhållandet uppkommer igen. 1. Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag då författningen utkom från trycket. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:5) om anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt 14 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453).

164 Sidan 164 av 231 Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Helena Axestam (Socialtjänstavdelningen)

165 Sidan 165 av 231 SOSFS 2008:11 (S) Beslutade den 3 juni 2008 Utkom från trycket den 26 juni 2008 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Nils Blom Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Det är den tryckta utgåvan av författningssamlingen som gäller. Föreskrifterna och allmänna råden presenteras inte i konsoliderad form. Om föreskrifterna och allmänna råden har ändrats framgår det endast genom Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS), sökbar databas. Denna SOSFS finns också i pdf-format (225 kb). Det formatet innebär att dokumentet får samma utseende som den tryckta versionen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 24 a LSS; Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 13 och 14 andra stycket förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Föreskrifterna i 2 kap., 4 kap. och 5 kap. 1, 8 och 9 ska i kommunal verksamhet gälla inom verksamheten med de särskilda insatserna i 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, nedan förkortad till LSS. Föreskrifterna i 3 kap. och 5 kap. 2 7 ska i kommunal verksamhet gälla endast inom verksamheten med de särskilda insatserna i LSS. Allmänna råd Föreskrifterna i 3 kap. och 5 kap. 2 7 bör i kommunal verksamhet även tillämpas i verksamheten med de särskilda insatserna i LSS. 2 Föreskrifterna i 1 ska tillämpas av den eller de nämnder som 1. enligt 22 LSS utövar ledningen av landstingets eller kommunens verksamhet enligt den lagen, 2. avses i 3 kap. 3 a kommunallagen (1991:900), och 3. avses i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. 3 Föreskrifterna i 2 kap., 4 kap. och 6 kap. 1, 11 och 12 ska gälla i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet för insatserna i 9 LSS. Föreskrifterna i 3 kap. och 6 kap ska i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet endast gälla för insatserna i LSS.

166 Sidan 166 av 231 Allmänna råd Föreskrifterna i 3 kap. och 6 kap bör tillämpas i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet för insatserna i LSS. 2 kap. Personer som omfattas av skyldigheterna i 24 a LSS 1 Med var och en som fullgör uppgifter enligt LSS ska, vid tillämpningen av 24 a LSS, avses den som är 1. anställd, 2. uppdragstagare, 3. praktikant, eller motsvarande, under utbildning, eller 4. deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 3 kap. Uppgiften att vaka över att enskilda får gott stöd och god service 1 Nämnden i en kommunal verksamhet respektive den som ansvarar för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska se till att de som fullgör uppgifter enligt LSS informeras om uppgiften att vaka över att enskilda får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Allmänna råd Informationen bör ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. 4 kap. Skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden 1 Med allvarliga missförhållanden som ska anmälas enligt 24 a LSS ska avses såväl aktiva handlingar som försummelser som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. 5 kap. Anmälan av allvarliga missförhållanden i kommunal verksamhet Handläggning av anmälningar 1 Nämnden ska fastställa rutiner för handläggning av anmälningar av allvarliga missförhållanden. Rutinerna ska dokumenteras. Allmänna råd Rutinerna i en och samma kommun bör ha en likartad utformning. Av rutinerna bör det framgå vem anmälan ska göras till, hur en anmälan ska göras, vem som ska ansvara för att omedelbara åtgärder vidtas när en anmälan har tagits emot, 5 SOSFS 2008:10 hur en anmälan ska registreras i enlighet med 15 kap. 1 och 2 sekretesslagen (1980:100), vem som ska ansvara för att en anmälan utreds, hur en utredning ska genomföras och dokumenteras, vem som ska avsluta utredningen med ett beslut, vem som ska ansvara för att ta emot en anmälan, vidta omedelbara åtgärder, göra en utredning och fatta beslut efter utredningen, om den som i vanliga fall ansvarar för dessa uppgifter själv berörs av innehållet i anmälan, och hur nämnden vid ett sammanträde får information om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder.

167 Sidan 167 av 231 Av rutinerna bör det även framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Vidare bör det av rutinerna framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur de verksamma som berörs av en anmälan ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och beslutet samt vidtagna och planerade åtgärder. Information till dem som omfattas av anmälningsskyldigheten 2 Nämnden ska se till att de som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder informeras om innebörden av anmälningsskyldigheten och om rutinerna för handläggning av anmälningar av allvarliga missförhållanden. Allmänna råd Informationen bör ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod samt i samband med att en frivilligarbetare introduceras i verksamheten. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. Omedelbara åtgärder 3 När ett allvarligt missförhållande har anmälts till nämnden ska den omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att 1. undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa förvärras. Utredning och dokumentation 4 Nämnden ska inleda en utredning senast dagen efter att en anmälan om ett allvarligt missförhållande har tagits emot. Utredningen ska genomföras skyndsamt. 5 Handläggningen av ärenden som rör allvarliga missförhållanden ska dokumenteras. Detta ska göras fortlöpande. Dokumentationen ska utvisa 1. vad det anmälda missförhållandet bestod i, 2. när den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot, 3. vem som gjorde anmälan, 4. när och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes, 5. vad som framkom när anmälan utreddes, 6. vilket beslut som utredningen avslutades med, 7. vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan, och 8. när (år, månad, dag och, om nödvändigt, klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs. 6 Av varje handling som upprättas under utredningen med anledning av en anmälan om ett allvarligt missförhållande ska det framgå 1. när (år, månad, dag) handlingen upprättades, 2. varifrån uppgifterna i handlingen kommer, 3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och 4. vem (namn och befattning eller titel) som har upprättat handlingen.

168 Sidan 168 av Nämnden ska dokumentera vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden uppkommer igen. Anmälan till länsstyrelsen 8 Av 24 a första stycket LSS framgår det att nämnden ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. 9 För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder, förutom sådana som avses i 3, vidtagits för att förhindra att missförhållandet uppkommer igen. 6 kap. Anmälan av allvarliga missförhållanden i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet Hantering av anmälningar 1 I en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska det fastställas rutiner för hur anmälningar av allvarliga missförhållanden ska hanteras. Rutinerna ska dokumenteras. Allmänna råd Av rutinerna bör det framgå vem som är ansvarig för verksamheten, hur en anmälan ska göras, vem som ska ta emot en anmälan när den som är ansvarig för verksamheten inte är i tjänst, vem som ska ansvara för att omedelbara åtgärder vidtas när en anmälan har tagits emot, vem som ska ansvara för att en anmälan utreds, hur en utredning ska genomföras och dokumenteras, vem som avslutar utredningen med ett ställningstagande, och hur huvudmannen för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, t.ex. styrelsen för ett bolag eller en stiftelse, får information om anmälan och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Av rutinerna bör det även framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Av rutinerna bör det även framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Vidare bör det av rutinerna framgå vem som ska ansvara för att ta ställning till i vilken omfattning och hur de verksamma som berörs av en anmälan ska ges stöd och informeras om anmälan, utredningen och ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Information till dem som omfattas av anmälningsskyldigheten 2 I en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska information ges till dem som är verksamma inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder om innebörden av anmälningsskyldigheten och om rutinerna för hantering av anmälningar av allvarliga missförhållanden. Allmänna råd Informationen bör ges både muntligt och skriftligt i samband med att en person

169 Sidan 169 av 231 påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod samt i samband med att en frivilligarbetare introduceras i verksamheten. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. Omedelbara åtgärder 3 När ett allvarligt missförhållande har anmälts till den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska denne se till att det omedelbart vidtas de åtgärder som krävs för att 1. undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa förvärras. Utredning och dokumentation 4 Arbetet med att utreda en anmälan om ett allvarligt missförhållande ska inledas senast dagen efter att anmälan har tagits emot. Anmälan ska utredas skyndsamt och avslutas med ett ställningstagande. 5 Det som framkommer när en anmälan om ett allvarligt missförhållande utreds ska dokumenteras. Uppgifterna ska fortlöpande föras in i dokumentationen. Dokumentationen ska utvisa 1. vad det anmälda missförhållandet bestod i, 2. när den muntliga eller skriftliga anmälan togs emot, 3. vem som gjorde anmälan, 4. när och hur det allvarliga missförhållandet upptäcktes, 5. vad som framkom när anmälan utreddes, 6. vilket ställningstagande som utredningen avslutades med, 7. vilka åtgärder som vidtogs med anledning av anmälan, och 8. när (år, månad, dag och, om nödvändigt, klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs. 6 Av det som dokumenteras när en anmälan om ett allvarligt missförhållande utreds ska det även framgå 1. när (år, månad, dag) dokumentationen gjordes, 2. varifrån uppgifterna i dokumentationen kommer, 3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och 4. vem (namn och befattning) som har dokumenterat. 7 De åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande allvarliga missförhållanden uppkommer igen ska dokumenteras. 8 Dokumentationen ska bevaras minst två år efter det att den sista anteckningen gjordes. Information till berörd nämnd 9 Den yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheten ska informera den nämnd som har beslutat om insatsen för den enskilde som berörs av en anmälan såväl när en anmälan om ett allvarligt missförhållande har tagits emot som när utredningen med anledning av en anmälan har avslutats. 10 Informationen som lämnas när en utredning av en anmälan om ett allvarligt missförhållande har avslutats ska omfatta vad som har framkommit när anmälan har utretts, ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder.

170 Sidan 170 av 231 Anmälan till länsstyrelsen 11 Av 24 a andra stycket LSS följer att den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. 12 För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder, förutom sådana som avses i 3, vidtagits för att förhindra att missförhållandet uppkommer igen. 1. Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag då författningen utkom från trycket. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:17) Anmälan av personskada i verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions hindrade. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Helena Axestam (Socialtjänstavdelningen)

171 Sidan 171 av 231 Behov och insat ser för personer m ed psykiska funkt ionsnedsä t t ningar Solna, Sundbyberg, Sigtuna, Sollentuna, JärfJ rfälla, Upplands- Bro, Upplands Väsby, V Ekerö

172 Sidan 172 av 231 Metod Följande definition av målgruppen m bifogades enkäten. Alla personer 18 år r och äldre som bor i Nordvästkommunerna m ed allvarlig psykisk sjukdom eller st örning, rning, som orsakat en funktionsnedsättning, ttning, med förlust f rlust av förmf rmågan i sådan s grad, att det inverkar påp den dagliga livsföringen med sociala konsekvenser, och at t det t a funkt ionshinder bedöms ms omfattande och långvarigt. l Med långvarigt avses att funkt ionshindret har varat eller beräknas att vara minst sex m ånader. I definitionen inbegrips också personer med allvarlig psykisk störning som sam t idigt har en beroendeproblem at ik eller en neuropsykiatrisk störning. rning. Däremot D remot ska inte personer med enbart en dem enssjukdom eller ut vecklingsst örning inkluderas. Från n Jansson 2007 Behov av boende, vård, v stöd d och kommunal service för f r personer med en psykisk funktionsnedsättning ttning i Varbergs kommun Rapport: Socialstyrelsen 2007)

173 Sidan 173 av 231 Enkä tlä mnare Socialtjänst nst-ho Socialtjänst nst-ifo Psykiatri Nordväst Personligt Ombud Beroendevård rd Försäkringskassan Primärv rvårdrd Brukare Totalt Antal enkä ter Procent 22 % 26 % 38 % 4 % 1 % 1 % 0 % 9 % 100 %

174 Sidan 174 av 231 Kommun Ekerö* Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Upplands VäsbyV Totalt Antal rapporterade personer Andel av den vuxna befolkningen 0,41 % 0,76 % 0,90 % 0,68 % 0,85 % 1,18 % 0,85 % 0,84 % 0,81 % *Norra Stockholms Psykiatri deltog ej i inventeringen 4

175 Totalt Totalt Totalt Totalt Kvinnor Kvinnor Män Fö delse delseå r Medelålder c:a 47 år Sidan 175 av 231

176 Sidan 176 av 231 Målgruppens antal av befolkningen i Nordväst - eft er föf delseår Antal rapporterade individer Vuxen befolkning i Nordväst

177 Sidan 177 av 231 De tre vanligast föf rekom m ande enligt rapporteringarna - eft er föf delseår N = Procent (%) Psykosrelaterat funktionshinder Neuropsykiatriskt funktionshinder Funktionshinder relaterat till personlighetsstörning 81,8 69,3 65,1 66,2 60,5 50,1 36, ,6 4,5 8,2 23,7 30,8 0 8,9 14,1 17,9 19,2 20,5 22,

178 Sidan 178 av 231 Två t redjedelar av gruppen bor i eget boende (66 %) C:a en fem t edel av gruppen bor i särskilt s boende, HVB eller annat boende via socialt jänstj en (22 %) 118 personer saknar bost ad, varav 21 personer event uellt är r bost adslö sa

179 Sidan 179 av 231 Bor ens a m (6 6 %) Bor h os föräf ld ra r (8 %) Bor m ed m a k e/m a k a (1 2 %) Bor m ed a nna n (1 0 %) Hem m a boend e ba rn (1 1 %)

180 Sidan 180 av 231 N= 2185 Vet ej / Ej svar 6% 136 Ålderspensionär 11% 231 Inget arbete 67% 1462 Studier 2% 44 Antal personer Egen företagare 0% 8 Skyddat arbete 5% 112 Arbete på öppna marknaden 9%

181 Sidan 181 av 231 Behov av arbete och sysselsättning (%) N= 2185 Strukturerad schemalagd aktivitet 21,6 21,3 23,1 34 Träffpunkt 21,9 17,5 22,7 37,9 Tillgodosett behov Ej tillgodosett behov Har inget behov Arbetsträning 4,1 11,2 58,4 26,3 Vet ej / Ej svar Yrkesinriktad arbetsrehabilitering 2,66, ,

182 Sidan 182 av 231 N= 2185 Kontakt med myndigheter 30,6 25,7 10,5 31,8 1,4 Sköta sin ekonomi 32,1 17,8 16,7 31,8 1,6 Sköta sociala kontakter 33,6 24,9 8 31,9 1,6 Städa och tvätta 34,4 26,2 10,3 27,8 1,2 Sköta sin medicinering Handla mat Köpa kläder Passa tider 37,9 42,7 44,5 44,5 14,1 11,8 19,1 9,2 14,2 8 16,4 4,8 34,3 27, ,2 1,2 1,4 Klarar sig själv Behöver viss hjälp Klarar ej själv Vet ej Ej svar Laga mat 45,2 15,6 9,7 28,4 1,2 Resa med allmänna kommunikationsmedel 47,7 11,3 9,5 30,1 1,4 Sköta kommunikation 50,8 12,1 5,4 30,4 1,4 Personlig hygien 58, ,2 4,4 24,9 1,1

183 Sidan 183 av 231 Pågående insatser och behov av insatser - exem pel Två t redjedelar har t illräcklig psykiatrisk vård v och behandling (66 %). En fem t edel behö ver m er eller saknar insat sen (20 %). 14 % av gruppen har eller behö ver behandling för f beroendeproblem. Hälft en av dessa har t illräcklig behandling, häh lft en saknar eller behö ver m er behandling C:a en t redjedel av gruppen har boendestöd (31%). Yt t erligare 175 personer behö ver insat sen (8 %). 10 % har kontaktperson. Yt t erligare 10 % behö ver insat sen

184 Sidan 184 av 231 Tillräckliga insatser & Ej tillräckliga insatser och behov av insatser m edelvä rde N= ,5 3 2,5 2 1,5 Antal tillräckliga insatser per person Antal ej tillräckliga insatser & behov av insatser per person 1 0,

185 Sidan 185 av 231 Arbet e och sysselsät t t ning Boendest öd Generat ionsskillnader avseende behov och insat ser

186 Sidan 186 av

187 Sidan 187 av 231 RESURSER Åtgärder INVENTERING Kommunal utvecklingsplan BEHOV Individuella planer

188 Sidan 188 av 231 Lokala behovsbilder (varje kom m un) Sam rapport ering m ed psykiat ri Det aljerade beskrivningar av ut valda behovsom rår den Analyser ut ifrån n lokala ö nskem ål

189 Sidan 189 av Antal individer Socialtjänst Socialtjänst & Psykiatri Psykiatri Antal individer

190 Sidan 190 av Antal personer Vet ej Ej missbruk Missbruk Vet ej Ej missbruk Missbruk

191 Sidan 191 av 231 Fö rdjupning exem pel påp bakgrundsdata utbildning Antal personer Universitetsstudier Gymnasium Folkskola/Grundskola/ Realskola Ej fullgjord grundskola Vet ej Universitetsstudier Gymnasium Folkskola/Grundskola/Realskola Ej fullgjord grundskola Vet ej

192 Sidan 192 av

193 Sidan 193 av 231 UPPLANDS-BRO Insamlade enkäter Insamlade enkäter Antal (n=195) Socialtjänst HO 1 (0.5) Socialtjänst IFO 56 (28.7) Psykiatri 102 (52.3) Beroendevård - Försäkringskassan 3 (1.5) Personligt ombud - Brukare 33 (16.9) Antal identifierade Antal identifierade Antal per 1000 invånare Kön & Ålder Födelseår Män (n=62) Kvinnor (n=83) Antal per 1000 invånare

194 Sidan 194 av 231 Bostad Bostad Personal (n=132) Brukare (n=20) Eget boende 90 (68.2) 17 (85.0) Särskilt boende 12 (9.1) 2 (10.0) HVB/behandlingshem - - Annat boende 10 (7.6) 1 (5.0) Saknar bostad 8 (6.1) - Vet ej 11 (8.3) - Ej svar 1 (0.8) - Boendesituation Boendesituation Personal (n=132) Brukare (n=20) Bor ensam 90 (68.2) 17 (85.0) Bor med föräldrar 11 (8.3) - Bor med make/maka 16 (12.1) 1 (5.0) Bor med någon annan 11 (8.3) 2 (10.0) Vet ej 4 (3.0) - Ej svar - - Barn Hemmaboende barn Umgängesrätt med barn Barn Personal (n=132) Brukare (n=20) Personal (n=132) Brukare (n=20) Ja 13 (9.8) 2 (10.0) 23 (17.4) 1 (5.0) Nej 113 (85.6) 18 (90.0) 33 (25.0) 11 (55.0) Vet ej 6 (4.5) - 23 (17.4) - Ej svar (40.2) 8 (40.0)

195 Sidan 195 av 231 Utbildning Tabell. Brukarnas utbildningsnivå enligt personalens och brukarnas uppgifter (% inom parentes). Utbildning Personal (n=132) Brukare (n=20) Ej fullgjord skolgång 4 (3.0) 3 (15.0) Folkskola/Grundskola 27 (20.5) 3 (15.0) Gymnasieskola 26 (19.7) 12 (60.0) Högskola/Universitet 14 (10.6) 1 (5.0) Vet ej 61 (46.2) - Ej svar - 1 (5.0) Arbete Arbete Personal (n=132) Brukare (n=20) Arbete på öppna marknaden 21 (15.9) - Skyddat arbete 7 (5.3) - Egen företagare - - Studier 6 (4.5) - Inget arbete 90 (68.2) 18 (90.0) Vet ej 7 (5.3) - Ej svar 1 (0.8) 2 (10.0) Ekonomi Ekonomi Personal (n=132) Brukare (n=20) Lön 16 (12.1) - Ersättning från Försäkringskassan 84 (63.6) 14 (70.0) Försörjningsstöd/Socialtjänsten 2 (1.5) - Ålderspension 9 (6.8) 1 (5.0) Annat 2 (1.5) - Vet ej 19 (14.4) - Ej svar - 5 (25.0)

196 Sidan 196 av 231 Kunskaper i svenska språket (1/2) Kunskaper i svenska språket Personal (n=132) Tala svenska Brukare (n=20) Personal (n=132) Förstå svenska Brukare (n=20) Klarar utan problem 124 (93.9) 19 (95.0) 119 (90.2) 18 (90.0) Klarar men med vissa 3 (2.3) - 6 (4.5) 1 (5.0) problem Klarar ej 1 (0.8) 1 (5.0) 1 (0.8) - Vet ej 4 (3.0) - 5 (3.8) - Ej svar (0.8) 1 (5.0) Kunskaper i svenska språket (2/2) Kunskaper i svenska språket Personal (n=132) Läsa svenska Brukare (n=20) Personal (n=132) Skriva svenska Brukare (n=20) Klarar utan problem 117 (88.6) 17 (85.0) 116 (87.9) 17 (85.0) Klarar men med vissa 7 (5.3) 2 (10.0) 8 (6.1) 2 (10.0) problem Klarar ej 1 (0.8) 1 (5.0) 1 (0.8) 1 (5.0) Vet ej 6 (4.5) - 6 (4.5) - Ej svar 1 (0.8) - 1 (0.8) -

197 Sidan 197 av 231 Typ av funktionshinder/diagnos Typ av funktionshinder/diagnos* Personal (n=132) Brukare (n=20) Neuropsykiatriskt funktionshinder 16 (12.1) 2 (10.0) Psykos 93 (70.5) 9 (45.0) Personlighetsstörning 12 (9.1) 3 (15.0) Fysiskt funktionshinder 7 (5.3) 5 (25.0) Vet ej -funktionshinder/diagnos 5 (3.8) 4 (20.0) Förstämningssyndrom 12 (9.1) 1 (5.0) Ångestsyndrom 13 (9.8) 1 (5.0) Utvecklingsstörning 2 (1.5) - Ätstörning 1 (0.8) - Somatoformt syndrom - - Annat 4 (3.0) - * = Personligt ombud Personligt ombud Anlitar personligt ombud Personal (n=132) Brukare (n=20) Behov av personligt ombud Personal (n=132) Brukare (n=20) Ja - 1 (5.0) 5 (3.8) 1 (5.0) Nej 52 (39.4) 14 (70.0) 36 (27.3) 11 (55.0) Vet ej 75 (56.8) 2 (10.0) 82 (62.1) 4 (20.0) Ej svar 5 (3.8) 3 (15.0) 9 (6.8) 4 (20.0) Tidigare missbruk Tidigare missbruk Personal (n=132) Brukare (n=20) Ja 27 (20.5) 2 (10.0) Nej 53 (40.2) 16 (80.0) Vet ej 52 (39.4) - Ej svar - 2 (10.0)

198 Sidan 198 av 231 Husdjur Husdjur Personal (n=132) Brukare (n=20) Ja 21 (15.9) 5 (25.0) Nej 45 (34.1) 13 (65.0) Vet ej 64 (48.5) - Ej svar 2 (1.5) 2 (10.0) Hund 5 (23.8*) 2 (40.0*) Katt 14 (66.7*) 4 (80.0*) Fåglar 2 (9.5*) 1 (20.0*) Akvariefiskar 2 (9.5*) 1 (20.0*) Annat - 1 (20.0*) Funktionsnivå mat Funktionsnivå Personal (n=132) Laga mat Brukare (n=20) Personal (n=132) Handla mat Brukare (n=20) Klarar sig själv 60 (45.5) 8 (40.0) 57 (43.2) 7 (35.0) Behöver viss hjälp 12 (9.1) 5 (25.0) 17 (12.9) 4 (20.0) Klarar ej själv 7 (5.3) 2 (10.0) 9 (6.8) 5 (25.0) Vet ej 51 (38.6) 1 (5.0) 48 (36.4) - Ej svar 2 (1.5) 4 (20.0) 1 (0.8) 4 (20.0) Funktionsnivå hygien Funktionsnivå Personlig hygien Personal (n=132) Brukare (n=20) Personal (n=132) Städa och tvätta Brukare (n=20) Klarar sig själv 72 (54.5) 10 (50.0) 52 (39.4) 7 (35.0) Behöver viss hjälp 13 (9.8) 6 (30.0) 28 (21.2) 7 (35.0) Klarar ej själv 5 (3.8) 2 (10.0) 8 (6.1) 3 (15.0) Vet ej 41 (31.1) - 43 (32.6) - Ej svar 1 (0.8) 2 (10.0) 1 (0.8) 3 (15.0)

199 Sidan 199 av 231 Funktionsnivå Resa med allmänna kommunikationsmedel & Passa tider Funktionsnivå Resa med allmänna kommunikationsmedel Personal (n=132) Brukare (n=20) Personal (n=132) Passa tider Brukare (n=20) Klarar sig själv 69 (52.3) 8 (40.0) 53 (40.2) 12 (60.0) Behöver viss hjälp 14 (10.6) 1 (5.0) 19 (14.4) 3 (15.0) Klarar ej själv 12 (9.1) 7 (35.0) 5 (3.8) 2 (10.0) Vet ej 36 (27.3) 1 (5.0) 54 (40.9) - Ej svar 1 (0.8) 3 (15.0) 1 (0.8) 3 (15.0) Funktionsnivå Kontakter med myndigheter & Sköta sociala kontakter Funktionsnivå Kontakt med myndigheter Personal (n=132) Brukare (n=20) Sköta sociala kontakter Personal (n=132) Brukare (n=20) Klarar sig själv 35 (26.5) 5 (25.0) 49 (37.1) 5 (25.0) Behöver viss hjälp 28 (21.2) 8 (40.0) 23 (17.4) 8 (40.0) Klarar ej själv 11 (8.3) 4 (20.0) 5 (3.8) 2 (10.0) Vet ej 57 (43.2) - 54 (40.9) 2 (10.0) Ej svar 1 (0.8) 3 (15.0) 1 (0.8) 3 (15.0) Funktionsnivå Sköta kommunikation Sköta kommunikation Funktionsnivå Personal (n=132) Brukare (n=20) Klarar sig själv 69 (52.3) 11 (55.0) Behöver viss hjälp 8 (6.1) 4 (20.0) Klarar ej själv 5 (3.8) 2 (10.0) Vet ej 48 (36.4) - Ej svar 2 (1.5) 3 (15.0)

200 Sidan 200 av 231 Funktionsnivå Sköta sin ekonomi Sköta sin ekonomi Funktionsnivå Personal (n=132) Brukare (n=20) Klarar sig själv 42 (31.8) 9 (45.0) Behöver viss hjälp 27 (20.5) 4 (20.0) Klarar ej själv 13 (9.8) 4 (20.0) Vet ej 48 (36.4) - Ej svar 2 (1.5) 3 (15.0) Funktionsnivå Sköta sin medicinering Sköta sin medicinering Funktionsnivå Personal (n=132) Brukare (n=20) Klarar sig själv 57 (43.2) 11 (55.0) Behöver viss hjälp 21 (15.9) 3 (15.0) Klarar ej själv 4 (3.0) 3 (15.0) Vet ej 45 (34.1) - Ej svar 5 (3.8) 3 (15.0) Funktionsnivå Köpa kläder Köpa kläder Funktionsnivå Personal (n=132) Brukare (n=20) Klarar sig själv 52 (39.4) 9 (45.0) Behöver viss hjälp 21 (15.9) 5 (25.0) Klarar ej själv 10 (7.6) 3 (15.0) Vet ej 48 (36.4) - Ej svar 1 (0.8) 3 (15.0)

201 Sidan 201 av 231 Stöd i hemmet Pågående insatser och behov av insatser Boendestöd & Hemtjänst Pågående insatser och behov av insatser Personal (n=132) Boendestöd Brukare (n=20) Personal (n=132) Hemtjänst Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 47 (35.6) 13 (65.0) 4 (3.0) 2 (10.0) Har insats, behöver mer 10 (7.6) 3 (15.0) 1 (0.8) - Har insats, kan minska 3 (2.3) Har ej insats, men behov 4 (3.0) - 7 (5.3) - Har inget behov 7 (5.3) 1 (5.0) 57 (43.2) 15 (75.0) Vet ej 59 (44.7) - 61 (46.2) - Ej svar 2 (1.5) 3 (15.0) 2 (1.5) 3 (15.0) Pågående insatser och behov av insatser Extern vård & Särskilt boende Pågående insatser och behov av insatser Personal (n=132) Extern vård Brukare (n=20) Personal (n=132) Särskilt boende Brukare (n=20) Har tillräcklig insats - 2 (10.0) 6 (4.5) 2 (10.0) Har insats, behöver mer 1 (0.8) - 1 (0.8) - Har insats, kan minska Har ej insats, men behov - 1 (5.0) 6 (4.5) 2 (10.0) Har inget behov 85 (64.4) 10 (50.0) 72 (54.5) 11 (55.0) Vet ej 45 (34.1) 3 (15.0) 46 (34.8) 1 (5.0) Ej svar 1 (0.8) 4 (20.0) 1 (0.8) 4 (20.0)

202 Sidan 202 av 231 Pågående insatser och behov av insatser Annat boende Pågående insatser och behov av insatser Personal (n=132) Annat boende Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 9 (6.8) 1 (5.0) Har insats, behöver mer 3 (2.3) - Har insats, kan minska 2 (1.5) - Har ej insats, men behov 2 (1.5) - Har inget behov 67 (50.8) 13 (65.0) Vet ej 47 (35.6) 1 (5.0) Ej svar 2 (1.5) 5 (25.0) Pågående insatser och behov av insatser Psykiatrisk vård och behandling & Behandling för beroendeproblem Pågående insatser och behov av insatser Personal (n=132) Psykiatrisk vård och behandling Brukare (n=20) Behandling för beroendeproblem Personal (n=132) Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 95 (72.0) 11 (55.0) 12 (9.1) 2 (10.0) Har insats, behöver mer 16 (12.1) 4 (20.0) 2 (1.5) 1 (5.0) Har insats, kan minska 2 (1.5) Har ej insats, men behov 1 (0.8) - 2 (1.5) - Har inget behov 9 (6.8) 1 (5.0) 97 (73.5) 14 (70.0) Vet ej 8 (6.1) - 18 (13.6) - Ej svar 1 (0.8) 4 (20.0) 1 (0.8) 3 (15.0)

203 Sidan 203 av 231 Pågående insatser och behov av insatser Somatisk vård och behandling & Rehabilitering (medicinsk eller social) Pågående insatser och behov av insatser Somatisk vård och behandling Personal (n=132) Brukare (n=20) Rehabilitering (medicinsk eller social) Personal (n=132) Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 36 (27.3) 9 (45.0) 8 (6.1) 7 (35.0) Har insats, behöver mer 9 (6.8) 2 (10.0) 12 (9.1) 4 (20.0) Har insats, kan minska 1 (0.8) Har ej insats, men behov 1 (0.8) 1 (5.0) 4 (3.0) 1 (5.0) Har inget behov 25 (18.9) 5 (25.0) 39 (29.5) 2 (10.0) Vet ej 59 (44.7) - 67 (50.8) 3 (15.0) Ej svar 1 (0.8) 3 (15.0) 2 (1.5) 3 (15.0) Pågående insatser och behov av insatser Tandvård Pågående insatser och behov av insatser Personal (n=132) Tandvård Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 20 (15.2) 12 (60.0) Har insats, behöver mer 9 (6.8) 1 (5.0) Har insats, kan minska 1 (0.8) - Har ej insats, men behov 4 (3.0) 2 (10.0) Har inget behov 11 (8.3) 2 (10.0) Vet ej 86 (65.2) - Ej svar 1 (0.8) 3 (15.0)

204 Sidan 204 av 231 Pågående insatser och behov av insatser Försörjningsstöd/Socialbidrag Pågående insatser och behov av insatser Försörjningsstöd/Socialbidrag Personal (n=132) Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 2 (1.5) 4 (20.0) Har insats, behöver mer 2 (1.5) - Har insats, kan minska 1 (0.8) - Har ej insats, men behov 1 (0.8) 1 (5.0) Har inget behov 59 (44.7) 12 (60.0) Vet ej 66 (50.0) - Ej svar 1 (0.8) 3 (15.0) Pågående insatser och behov av insatser God man & Förvaltare Pågående insatser och behov av insatser Personal (n=132) God man Brukare (n=20) Personal (n=132) Förvaltare Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 18 (13.6) 3 (15.0) 13 (9.8) 2 (10.0) Har insats, behöver mer Har insats, kan minska 1 (0.8) - 1 (0.8) 1 (5.0) Har ej insats, men behov 6 (4.5) 1 (5.0) 3 (2.3) - Har inget behov 43 (32.6) 12 (60.0) 50 (37.9) 12 (60.0) Vet ej 61 (46.2) 1 (5.0) 64 (48.5) 1 (5.0) Ej svar 3 (2.3) 3 (15.0) 1 (0.8) 4 (20.0)

205 Sidan 205 av 231 Pågående insatser och behov av insatser Tolk Pågående insatser och behov av insatser Personal (n=132) Tolk Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 2 (1.5) - Har insats, behöver mer - - Har insats, kan minska - - Har ej insats, men behov - - Har inget behov 123 (93.2) 16 (80.0) Vet ej 5 (3.8) - Ej svar 2 (1.5) 4 (20.0) Pågående insatser och behov av insatser Färdtjänst Pågående insatser och behov av insatser Personal (n=132) Färdtjänst Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 13 (9.8) 8 (40.0) Har insats, behöver mer - - Har insats, kan minska 1 (0.8) - Har ej insats, men behov - - Har inget behov 50 (37.9) 8 (40.0) Vet ej 67 (50.8) - Ej svar 1 (0.8) 4 (20.0)

206 Sidan 206 av 231 Pågående insatser och behov av insatser Råd och stöd (LSS) Pågående insatser och behov av insatser Råd och stöd (LSS) Personal (n=132) Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 4 (3.0) 3 (15.0) Har insats, behöver mer 4 (3.0) 2 (10.0) Har insats, kan minska - - Har ej insats, men behov 1 (0.8) - Har inget behov 46 (34.8) 9 (45.0) Vet ej 76 (57.6) 2 (10.0) Ej svar 1 (0.8) 4 (20.0) Pågående insatser och behov av insatser Kontaktperson (LSS/SoL) & Ledsagare (LSS) Pågående insatser och behov av insatser Kontaktperson (LSS/SoL) Personal (n=132) Brukare (n=20) Ledsagare (LSS) Personal (n=132) Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 7 (5.3) 7 (35.0) 3 (2.3) 3 (15.0) Har insats, behöver mer 1 (0.8) 1 (5.0) 1 (0.8) 1 (5.0) Har insats, kan minska Har ej insats, men behov 5 (3.8) 2 (10.0) 1 (0.8) - Har inget behov 41 (31.1) 5 (25.0) 49 (37.1) 10 (50.0) Vet ej 77 (58.3) 1 (5.0) 77 (58.3) 2 (10.0) Ej svar 1 (0.8) 4 (20.0) 1 (0.8) 4 (20.0)

207 Sidan 207 av 231 Pågående insatser och behov av insatser Träffpunkt & Strukturerad schemalagd aktivitet Pågående insatser och behov av insatser Personal (n=132) Träffpunkt Brukare (n=20) Strukturerad schemalagd aktivitet Personal (n=132) Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 34 (25.8) 9 (45.0) 15 (11.4) 3 (15.0) Har insats, behöver mer 8 (6.1) 4 (20.0) 10 (7.6) 5 (25.0) Har insats, kan minska 1 (0.8) - 1 (0.8) - Har ej insats, men behov 8 (6.1) - 9 (6.8) 2 (10.0) Har inget behov 21 (15.9) 1 (5.0) 26 (19.7) 7 (35.0) Vet ej 59 (44.7) 2 (10.0) 69 (52.3) - Ej svar 1 (0.8) 4 (20.0) 2 (1.5) 3 (15.0) Pågående insatser och behov av insatser Arbetsträning & Yrkesinriktad arbetsrehabilitering Pågående insatser och behov av insatser Personal (n=132) Arbetsträning Brukare (n=20) Yrkesinriktad arbetsrehabilitering Personal (n=132) Brukare (n=20) Har tillräcklig insats 4 (3.0) 1 (5.0) 3 (2.3) - Har insats, behöver mer 1 (0.8) 2 (10.0) 1 (0.8) 2 (10.0) Har insats, kan minska 1 (0.8) Har ej insats, men behov 10 (7.6) 1 (5.0) 6 (4.5) 1 (5.0) Har inget behov 70 (53.0) 11 (55.0) 73 (55.3) 12 (60.0) Vet ej 45 (34.1) 2 (10.0) 47 (35.6) 2 (10.0) Ej svar 1 (0.8) 3 (15.0) 2 (1.5) 3 (15.0)

208 Sidan 208 av 231 BESLUT 1 (2) Socialavdelningen Margaretha Addén Mårtensson Annki Hägglund Datum Upplands-Bro kommun Socialnämnden KUNGSÄNGEN Beteckning Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen, SoL, av kommunens insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning i Upplands-Bro kommun Beslut Nämnden uppfyller inte lagstiftningen och dess intention i vissa av de delar som tillsynen avser. Länsstyrelsen riktar därför kritik för följande brister 1 : Socialnämnden har inte inrättat ett ledningssystem för kvalitet enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, SOSFS 2006:11 som medför brister inom följande områden: - samverkan och samarbete, - handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda, - fel och brister i verksamheten, - kompetensförsörjning, - uppföljning och utvärdering av verksamheten. Rutiner för anmälan av allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 2 socialtjänstlagen, SoL, saknas. Uppsökande verksamhet gentemot personer med psykisk funktionsnedsättning enligt 3 kap. 4 och 5 kap. 8 socialtjänstlagen saknas. Länsstyrelsen vill uppmärksamma socialnämnden på följande förbättrings- och utvecklingsområden: Information om kommunens verksamhet och den enskildes rätt till insatser kan förbättras i form av kontinuerliga och breda informationsinsatser gentemot målgruppen. Informationen behöver även göras tillgänglig för olika grupper med funktionsnedsättning. FoU:s inventering av behov och insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning bör särredovisas för att få kunskap om förhållandena i kommunen. Personalen behöver få kunskap om kommunens klagomålshantering. Att barnperspektivet får genomslag i handläggning och i verksamheterna. 1 Brist de förhållanden som identifierats vid granskning och som inte överensstämmer med lagstiftning och dess förarbeten, föreskrifter, allmänna råd, rättspraxis och JO:s uttalanden. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan (vxl) social.stockholm@lansstyrelsen.se Socialavdelningen Fax Box STOCKHOLM

209 Sidan 209 av (2) BESLUT Datum Beteckning Nämnden ska redovisa senast den 1 december 2009 vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med de påtalade bristerna. Länsstyrelsen kommer därefter att bedöma om åtgärderna är tillräckliga för att avhjälpa bristerna. Länsstyrelsen avslutar ärendet. Bakgrund I regeringsbeslut från den 18 juni 2008 framgår att länsstyrelserna ska fortsätta den tillsyn och det utvecklingsarbete som inleddes gemensamt med Socialstyrelsen inom ramen för det Nationella programmet för tillsyn i tillsynsprojektet Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder under åren Vid tillsynen ska de tidigare framtagna bedömningskriterierna användas och tillsynen ska rymma ett barn- och jämställdhetsperspektiv. Även äldre med psykisk funktionsnedsättning ska uppmärksammas. Syfte Tillsynen syftar till att ge en aktuell bild av kommunernas stöd och service till personer med psykiska funktionshinder på både lokal och nationell nivå och uppmärksamma viktiga bristområden genom att samtliga länsstyrelser tillsammans med Socialstyrelsen (i några av landets kommuner) genomför en samlad tillsyn. Länsstyrelsen redovisar bakgrund, syfte, metod samt bedömning av kommunens insatser i Upplands-Bro kommun i bilaga 1 till beslutet. Bedömningen redovisas under bilagans olika rubriker samt i sammanfattning. I detta ärende har avdelningschef AnneMarie Danon beslutat och socialkonsulenten Margaretha Addén Mårtensson varit föredragande. I tillsynen och handläggningen har socialkonsulent Annki Hägglund deltagit. AnneMarie Danon Avdelningschef Margaretha Addén Mårtensson Socialkonsulent