Strategirapport för Samarbetsstrategi Kenya 2014

Transkript

1 Strategirapport för Samarbetsstrategi Kenya 2014 Ärendenummer: Nairobi 23 mars 2015 Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per sektor Sektor Sektor 1: Demokrati och mänskliga rättigheter Sektor 2: Naturresurser och miljö Sektor 3: Urban utveckling Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande 1. Övergripande bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Utbetalt belopp inom strategin 2014: 376 MSEK Totalt strategibelopp: MSEK Avtalat belopp: 380 MSEK Strategiperiod: Antal avtalade insatser : 54 Utbetalt belopp inom andra anslagsposter* som gick till landet/regionen 2014: 108 MSEK *Humanitärt stöd, stöd via svenska icke-statliga organisationer, forskningsstöd. Analys och bedömning Den samantagna bedömningen är att sektormålen i strategin förväntas uppfyllas delvis. Det svenska utvecklingssamarbetet har 2014 bidragit till det övergripande målet: ett Kenya där alla fattiga kvinnor, män, flickor och pojkar har förutsättningar att förbättra sina livsvillkor och där deras mänskliga rättigheter blir tillgodosedda. Det dröjer dock innan den nuvarande strategins övergripande mål kommer att uppnås. För att det ska nås krävs först och främst en 1 Det ursprungliga belopp som framgår av samarbetsstrategin för Kenya var 350 MSEK. Detta belopp ändrades till 400 MSEK efter halvtidsöversynen och ett efterföljande regeringsbeslut fattats

2 ökad reformvilja och effektiva nationella satsningar för att främja en inkluderande utveckling och bekämpa fattigdomen. Kenya lyckades upprätthålla en makroekonomisk stabilitet också under 2014 med en ekonomisk tillväxt på 5,4 %, men ojämlikheterna är stora och omkring 40 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. 2 Genomförandet av insatsportföljen går enligt plan om än med vissa förseningar. Under 2014 fattades ett regeringsbeslut om att förlänga samarbetsstrategin med ytterligare ett år till slutet av 2015, eller till dess att ett regeringsbeslut om en ny resultatstrategi fattats. Under 2014 pågick det förberedande arbetet inför den nya strategin, samtidigt som fokus låg på att konsolidera genomförandet av den innevarande och skapa förutsättningar för en smidig övergång. Arbetet med resultatförslaget, som Sida överlämnade till regeringen i november 2014, utgick från ingångsvärden, lärdomar som dragits från tidigare och pågående samarbete och kontextanalys av förutsättningarna för utveckling i Kenya. Det fanns inte något behov att genomföra några större förändringar avseende inriktningen på insatsportföljen under året. Dock krävdes en viss anpassning till följd av utvecklingen i landet och vissa processer. En av dem var decentraliseringsprocessen som inleddes 2013 och som tog ordentlig fart under Decentraliseringsprocessen påverkar alla sektorer i utvecklingssamarbetet, särskilt de som har decentraliserats fullt ut såsom i fallen med vatten och jordbruk. På länsnivå har det skapats strukturer och system för tillhandahållandet av tjänster, även om dessa ännu inte fungerar fullt ut och vissa delar är otillräckligt resurssatta. Rättsväsendet har överlag utgått från frihetsförordningarna inskrivna i grundlagen från 2010, även om det funnits motstånd från politiskt håll. Den utbredda korruptionen utgör ett fortsatt hinder för möjligheten att uppnå fullgoda utvecklingsresultat då offentliga medel inte används på ett effektivt sätt. Ett par större korruptionsmål, som det mer än 10 år gamla Anglo Leasing fallet, har återupptagits präglades i stor utsträckning av processerna mot Kenyas president och vicepresident i internationella brottmålsdomstolen, ICC. Även om målet mot president Kenyatta lades ner har händelserna fortfarande stor betydelse för regeringens agerande. Målet mot vicepresident Ruto pågår ännu. Tyvärr inträffade ett antal större terroristattentat under 2014 och säkerhetsfrågorna stod fortsatt högt på den nationella dagordningen. Detta ledde bl.a. till att Kenyas regering tog fram en ändring av säkerhetslagstiftningen som hotade att beröva kenyaner deras grundläggande fri- och rättigheter. Regeringens huvudargument var att den annars skulle uppfattas som för vek i kampen mot terrorism. Efter att civilsamhället och oppositionen protesterat och de sistnämnda samt MR-kommissionen överklagat, beslutade högsta domstolen (tillika konstitutionsdomstol) att ändringarna inte var förenliga med grundlagen. Ovan utvecklingar och processer påverkade genomförandet av utvecklingssamarbetet I vissa fall innebar det att justeringar av insatser behövde göras (t.ex. för att anpassa till decentraliseringsprocessen), i andra fall att genomförandet gick långsammare än förväntat (i synnerhet p.g.a. svag politisk reformvilja, kapacitetsbrister för reformer, korruptionsbenägen miljö och instabilt säkerhetsläge). 2 Kenya Economic Update, Världsbanken, december 2014 och Reasonable Goals for Reducing Poverty in Africa, Institute for Security Studies, ISS; februari Se även UM:s D-rapportering kring den ekonomiska och politiska utvecklingen I Kenya. 2

3 Under 2014 gjordes ansträngningar att koppla utvecklingssamarbetet närmare det humanitära stödet med fokus på katastrofförebyggande insatser och uppbyggande av motståndskraft för att komma åt de underliggande ofta kroniska orsakerna till sårbarhet i händelse av plötsligt uppkomna kriser eller långsamt tilltagande påfrestningar. Exempelvis skrevs ett avtal med World Food Programme som bl.a. innebär kontantöverföringar som syftar till att öka individernas, hushållens och institutionernas förmåga att hantera väder- och livsmedelsrelaterade katastrofer i de halvtorra och torra delarna av Kenya. Detta ska förhindra att sårbara människor hamnar i djupare fattigdom om och när externa katastrofer (t.ex. torka) inträffar. Det finansiella resultatet för utnyttjandet av SAK-anslaget var något lägre än förväntat, 376 MSEK jämfört med delegeringen på 382 MSEK. 3 Det beror delvis på försenade beredningar av insatser, att våra partner inte uppfyllt avtalsvillkor, t.ex. avsaknad av avtalad rapportering i tid och/eller brister i rapporteringen. Det gäller i synnerhet avtal med regeringen där trögheten i reformtakten i vissa fall varit påtaglig (t.ex. i resultatstyrningsreformen 4, i land- och polisreformerna, och inom stöden till offentlig finansiell styrning, OFS). Jämfört med 2013 karaktäriserades 2014 av ett något mindre föränderliget politiskt landskap, då det inte hölls några val. Det möjliggjorde ett ökat fokus på själva genomförandet av programportföljen. Flera av de utmaningar och trender som rapporterades i 2013 års strategirapport gäller dock fortfarande för Måluppfyllelsen för samarbetet bedöms som gul (delvis uppnådd), i likhet med Även om det fanns öar av reformvilja och utvecklingen under 2014 gick i rätt riktning på vissa områden tack vare viktiga förändringsaktörer kan de inte anses vara tillräckligt starka för att motivera grönt. Genomförandet bedöms vara grönt, jämfört med gult Generellt har det skett en god utveckling i alla viktigare sektorer och i flertalet program som Sverige stödjer, dock med några märkbara förseningar. Slutsatser Samarbetet bidrog till det övergripande målet men uppnådde inte full effekt bl.a. p.g.a. den i vissa fall begränsade kapacitet och vilja att driva reformer inom delar av förvaltningen och på vissa områden (gult). De planerade insatserna har i stort sett genomförts enligt plan, med vissa förseningar och bakslag i synnerhet inom stat-tillstat samarbetet (grönt) var ett år som präglades av förberedelserna av den resultatstrategi som ska ersätta nuvarande samarbetsstrategi. Aktiviteterna har fokuserat på genomförandet av nuvarande strategi, samtidigt som de förändringar som behöver göras för att skapa en övergång till framtida samarbeten har tagits i beaktande. Förhoppningen och ambitionen är att den nya strategin kommer att ge möjlighet till att åtgärda flera av de utmaningar och frågor som presenteras ovan. En åtgärd vore att i högre grad föra in motståndskraft och konfliktanalys i allt utvecklingssamarbete 3 Sida beslutade att omfördela vissa medel från Kenya-allokeringen till den samlade svenska Ebola-insatsen vilket drog ned allokeringen. 4 National Integrated Monitoring and Evaluation System, NIMES, insatsnummer

4 liksom ytterligare fokus på jämställdhet. Ett annat exempel vore att ta reda på hur synergier mellan olika sektorer kan maximera utvecklingsresultat, liksom hur andra och nya aktörer (s.k. förnyelseagenter) och metoder kan användas för att öka samarbetets genomslagskraft. En av Sveriges komparativa fördelar är bredden i samarbetet och det faktum att ambassaden stödjer och samverkar med en allt bredare krets av förändringsaktörer, något som förbereddes under sista hälften av 2014, framförallt inom området demo/mr och inom civilsamhället. 2. Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per sektor Sektor Avtalat 2014, i MSEK* Demokrati och mänskliga rättigheter 113,7 111,4 Naturresurser och miljö 159,0 159,0 Urban utveckling 99,1 98,7 Utfall 2014, i MSEK* * Anledningen till att det redovisade totala utbetalade beloppet på s. 1 inte är exakt samma som det som här redovisas beror på att en liten del av utbetalningarna inte är direkt kopplade till någon sektor. Det kan gälla insatser av förberedande och stödjande karaktär. 2.1 Sektor 1: Demokrati och mänskliga rättigheter Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Analys och resultat: Sektormålet, "En mer effektiv och rättssäker stat som respekterar och främjar mänskliga rättigheter." fortlöper i stort enligt plan. Även om utvecklingen på området delvis varit positiv, exempelvis takten på genomförandet av decentraliseringen, finns bakslag som påverkat det demokratiska utrymmet negativt. Insatserna i denna sektor har i stort genomförts enligt plan, även om det förekommit förseningar särskilt vad gäller reformstödet inom resultatstyrning (NIMES), polisväsendet och offentlig finansiell styrning (stödet till kenyanska riksrevisionen). Portföljen har en god balans av insatser till olika typer av aktörer. Det ges stöd till både regeringen och viktiga förändringsaktörer på myndighetsnivå, syftande till att stärka och påskynda prioriterade reformområden som i många avseenden är en förutsättning för en effektivare stat, samt till rättsväsendet och aktörer i civilsamhället så att dessa kan utkräva ansvar för att respekten för mänskliga rättigheter ökar och rättsstaten stärks. Under 2014 ökade statens effektivitet något jämfört med 2013 eftersom vissa viktiga förändringar då redan skett: valet hölls 2013, parlamentet delades in i två kammare, regeringen omstrukturerades och antalet departement minskades från 42 till 18, decentraliseringsprocessen och reformeringen av den offentliga finansiella styrningen ( ) inleddes. 4

5 Genomförandet av decentraliseringen till 47 län var ett av regeringens huvudfokus under Jämfört med tidigare, då det förekommit pessimism och motstånd, med starkare stöd och ägarskap. Under 2014 utformades även strukturer för decentralisering på länsnivå. System för tillhandahållande av tjänster började användas, även om de i vissa fall inte var fullt fungerande och i vissa län bristfälliga. Utmaningar som kvarstår har att göra med bristande kapacitet, transparens, ansvarsutkrävande och deltagande. Otydligheter kring ansvarfördelning och roller (vilka frågor är kvar på nationell nivå och vad har decentraliserats till lokal nivå) gör även processen mer komplicerad. Kapaciteten varierar stort mellan de olika länen och vissa län har svårare att attrahera kvalificerad personal bland annat på grund av det osäkra säkerhetsläget. Utnyttjandet av delegerade medel för utveckling varierade stort mellan länen, mellan 10 och 30 %. Reformen inom offentlig finansiell styrning (OFS) fortsatte att genomföras i enlighet med OFS-strategin och det juridiska ramverket (grundlagen från 2010 och OFS-lagen 2012) även om det gick långsammare än förutspått. Diverse myndigheter och instanser förstärktes, bl.a. beträffande budgetansvar, parallellt med att samverkan för att skapa synergier mellan självstyrande eller halvt självstyrande instanser främjades. Utmaningar består i bristande kapacitet på lokal nivå och otillräckliga medel för att genomföra OFSstrategin. Det är i sin tur avhängigt starkt nationellt ägarskap och en politisk vilja till reformer, något som anses ha förbättrats något under Vid utgången av året hade dock inga nya OFS-bestämmelser antagits (de nya bestämmelserna ska ersätta de från 2006). Det demokratiska utrymmet i Kenya krympte under 2014, huvudsakligen på grund av regeringens brist på respekt för civila och politiska rättigheter. Civilsamhället (CS) lyckades delvis motverka trenden från föregående år och regeringen tvingades bli mer lyhörd än tidigare. Lagen gällande samhällsnyttiga organisationer (Public Benefit Organisations, PBO) befann sig högt på dagordningen (liksom under 2013). Civilsamhället, oppositionen och den Nationella MR-kommissionen med stöd av de internationella givarna (inkl. Sverige), lyckades stoppa de mest repressiva tilläggsförslagen i lagstiftningen gällande NGOs och tvinga fram en nationell konsultationsprocess. 5 Situationen för människorättsförsvarare förbättrades inte under 2014 och många medieaktörer kände sig fortfarande hotade. Regeringen visade inga tecken på att ändra inställning till arbetet för mänskliga rättigheter. Situationen resulterade i en slags självcensur bland försvarare av mänskliga rättigheter och bland medier. Den förvärrade säkerhetssituationen ledde under året till flera positionsförändringar på hög nivå och den drev också på en översyn av säkerhetslagstiftningen. Grundlagen var av central betydelse för att förhindra att det demokratiska utrymmet begränsades ytterligare. Även rättsväsendet spelade en viktig roll för skyddet av grundlagen. Trots att det gått trögt och gjorts betydande försök att begränsa det demokratiska utrymmet har rättsväsendet i vissa fall fått regeringen att i högre grad respektera domar som upprätthållit landets konstitution. Oppositionen spelade också en roll för att balansera trenden. Polisreformerna pågick under 5 PBO-lagen antogs 2013 men har inte implementeras och Kenyas regering för nu samtal med intressegrupper, civilsamhället och utvecklingspartner om denna lag. De föreslagna och potentiellt skadliga tilläggen drogs tillbaka, men nya är under utformning. Kenyas regering har utsett en speciell grupp, Task Force for the PBO Act, som under inledningen av 2015 genomfört konsultationer med civila samhället runt om i landet). 5

6 2014 med uppbyggnaden och etablerande av en rad policys, regelverk och organisatoriska enheter inom polisen (t.ex. oberoende granskande myndigheter, en nationell strategisk plan för polisen, uppförande- och etikkoder, korruptions- och kommunikationsplaner, en fungerande interngranskningsenhet m.m.). Arbetet försenades delvis p.g.a. att ledningen byttes ut, en ny inrikesminister samt rikspolischef utsågs under året. På den positiva sidan fortsatte den nationella polisservicekomissionen att granska poliskåren och i vissa fall ledde det till avskedanden. Den nya civila tillsynsmyndigheten för polisen (IPOA) har också i ökande grad utrett fall av polisövergrepp vilka lett till domstolsprövningar. Reformeringen av polisen och rättsväsendet bedöms vara avgörande för att skapa en effektiv rättsstat som respekterar, upprätthåller och främjar mänskliga rättigheter. Överlag kan dock konstateras att betydande utmaningar kvarstår. Några av resultaten för 2014 års insatsportfölj är att det gjorts framsteg för att förbättra den offentliga finansiella styrningen, i synnerhet vad beträffar transparens och ansvarsutkrävande, ett stärkt civilsamhälle som kan agera vakthund gentemot staten, stärkt rättsstat och rättsväsende samt ökat socialt skydd för utsatta grupper. En insats om svenskt stöd till decentraliseringsprocessen undertecknades i slutet av året. Sverige har dock redan tidigare stött decentraliseringsprocessen bl.a. genom stöd till reformeringen av offentlig finansiell styrning (både utbuds- och efterfrågesidan) samt genom stöd till civilsamhället. Amkeni Wakenya, en FN-driven paraplyorganisation som Sverige stödjer, etablerade ett nätverk, The Devolution Forum (TDF), för enskilda organisationers engagemang i decentraliseringsprocessen. TDF har satt upp mekanismer för att arbeta med guvernörsrådet (Council of Governors, CoG) och påverkat arbetet med legala ramverk för ökad in syn och deltagande på länsnivå. Vidare har TDF mobiliserat enskilda organisationers deltagande i framtagandet av den nationella budgeten och påverkat och agerat som watch dog i nationella processer. Vad gäller finansiell styrning inleddes stödet till Kenyas skatteverk (KRA) 2014 via två kompletterande insatser. 6 Det ena är ett stöd för institutionell partnersamverkan mellan det svenska skatteverket (SKV) och det kenyanska skatteverket (KRA) inom områdena i) hantering av förändringar, ii) riskhantering och iii) rådgivning inför genomförandet av Data Warehouse and Business Intelligence Project (DWBI). De tre komponenterna överensstämmer med KRA:s nya vision. De är även starkt kopplade till och beroende av varandra. Den andra insatsen är ett stöd till KRA för upphandling av mjuk- och hårdvara för DWBI-projektet, vilket ingår i KRA:s moderniseringsprogram. KRA påbörjade implementeringen av sin plan, Vision 2030, framtagen med stöd av Sverige. KRA vill enligt denna plan bli betraktat som en myndighet som främjar efterlevnad av regler genom att inge förtroende och förenkla för befolkningen att betala skatt. Ett resultat som uppnåddes under året var att alla chefer och nästan all personal vid KRA medvetandegjordes, genom olika kurser och seminarier, om myndighetens nya inriktning. Det utgör en viktig grund för den kommande och fortsatta förändringsprocessen givet de stora utmaningar som kvarstår. Upphandlingen inför DWBI fortskred väl under Erfarenheterna av arbetet 2014 visade på vikten av att kunna anpassa stödet till en föränderlig kontext och efterfrågan. 6 Institutional Cooperation between the Kenya Revenue Authority (KRA) and the Swedish Tax Agency (STA), , och Data Warehouse and Business Intelligence Project (DWBI) ,

7 Stödet till Kenyas riksrevision (Office of the Auditor General, OAG) för genomförandet av ett reformerings- och moderniseringsprogram försenades i avvaktan på resultatet av en granskning av tidigare stöd och fördröjning av respons från OAG. 7 Den revision som genomfördes visade inte på några oegentligheter men bekräftade förekomsten av svagheter i den interna finansiella kontrollen. Ett tilläggsavtal undertecknades i november gällande stöd till OAG:s arbetsplan för 2014/2015. Sverige och Danmark samarbetar nära i stödet till OAG. Det är för tidigt att påvisa resultat men aktiviteter som genomfördes under året inkluderade utbildningen av 700 revisorer i det nya nationella finansiella ramverket. I det svenska stödet till offentlig finansiell styrning (OFS) ingår även stöd till efterfrågesidan, via International Budget Partnership (IBP). Stödet syftar till att öka transparensen och ansvarsutkrävandet. 8 Det svenska stödet till IBP under 2014 bidrog bl.a. till att det uppstod samarbeten mellan olika enskilda organisationer och andra tillsynsaktörer, vilket visar att det finns möjlighet till samordnade aktioner med goda resultat. Några av dessa resultat var över förväntan, exempelvis svarade finansdepartementet (National Treasury) på det gemensamma brev som enskilda organisationer skickat med att publicera mer detaljerad information i budgeten 2014/15. Under 2014 genomfördes fyra besök av Statisiska Centralbyrån (SCB) till Kenyas nationella statistikbyrå (KNBS), främsta resultatet av dessa fältresor var att ett kapacitetsutvecklingsprojekt utvecklades och samarbetet inleddes mellan de två myndigheterna. 9 Vad gäller stödet till civilsamhället uppnåddes ett antal resultat under Via UNDP:s Amkeni Wakenya programmet, togs en utbildning om rättighetsbaserade arbetsmetoder fram för nationella enskilda organisationer tillsammans med OHCHR, FNs millenium kampanj och Kenyas nationella kommission för mänskliga rättigheter. 10 Utbildningen stärkte nationella enskilda organisationers möjligheter att bedriva arbetet för mänskliga rättigheter och lärde ut metoder för rättighetsbaserad programmering och budgetering. Utbildningsmaterial utvecklades och testades Sverige gav även stöd via UNICEF för genomförandet av den nationella sociala skyddsnätsstrategin. Under 2014 genomfördes fem kontantöverföringsprogram (för äldre, funktionshindrade, föräldralösa och utsatta barn, livsmedelssubventioner i städerna samt svältprevention). Stödet påbörjades 2004 till föräldralösa/utsatta barn, men utökades Under året gjordes flera framsteg som bidrog till ett starkare barnskyddssystem; i) riktlinjer för alternativ familjeomsorg, officiellt godkända och klara att genomföras; ii) en åtgärdsplan för våld mot barn validerades och genomförandet påbörjades; iii) barn fick hjälp via barnens hjälptelefon, fick remiss till relevanta serviceinrättningar, tillgång till rättshjälp, psykosocialt stöd och rådgivning via barnskydds center, hälsocenter och andra serviceinrättningar, iv) ytterligare nya stödhushåll registrerade i kontantöverföringssystemet för 7 Support for the Office of the Auditor General (OAG) Reforms and Modernization Programme, Annual workplan 2014/22015, PFM Demand Side, Två långtidsrådgivare från Sverige ska stationeras i Kenya i syfte att stärka KNBS arbete. 10 UNDP Umbrella Cost Sharing Agreement, Insatsnummer Insats nummer , UNDP Årsrapport UNICEF Kenya ,

8 föräldralösa och utsatta barn, i november 2014 nådde programmet ut till stödmottagare i 47 distrikt och 290 valkretsar. Som komplement till UNICEF:s insats - och för att stärka motståndskraften i en allt osäkrare livsmedelsförsörjningssituation - initierade Sverige i december ett treårigt stöd till World Food Programme (WFP). 13 Programmets tre huvudkomponenter fokuserar på; i) mer koordinerade och harmoniserade nationella sociala skyddsnät som effektivt bemöter de behov som hushåll med osäker livsmedelsförsörjning har, ii) kapacitetsuppbyggnad på regional nivå för att kunna hantera livsmedels- och näringsrelaterade kriser, och iii) en gradvis övergång till ett WFP-skyddsnät som även omfattar kontantöverföring till småskaliga bönder som genomför olika resiliensprojekt initierade av regeringen. På området rättsstatsprincipen och rättskedjan har det svenska stödet 2014 fokuserat på att fortsätta stärka de resultat som uppnåtts inom rättssektorn och gå vidare med reformeringen samt förbereda den andra stora fasen av stöd till rättssektorn. Ett resultat som är värt att nämna är de insatser som gjorts för att hantera den stora eftersläpningen i domstolarna av rättsfallsprövningar. Exempelvis hanterades, bl.a. tack vare det svenska stödet, fall på bara en vecka. Vad gäller stödet till mänskliga rättigheter i kenyanska fängelser, via Raoul Wallenberg Institutet (RWI), var detta tänkt att avslutas i december En utvärdering av programmet visade på hög resultat- och måluppfyllande med en märkbar förbättring i efterlevnaden av mänskliga rättigheter i fängelseförvaltningen, särskilt i de fyra pilotinstitutionerna inom programmet. Utvärderingen konstaterade dock att alla resultat inte ännu kan betraktas som långsiktigt hållbara och rekommenderade att programmet skulle förlängas, utökas och påskyndas i syfte att utnyttja de resultat som hittills gjorts. Förberedande arbete pågår för närvarande inom ambassaden för en andra fas. Förberedelser påbörjades under 2014 för ett större institutionellt samarbete mellan den svenska Kriminalvården och dess motsvarigheter i Kenya. 14 Förberedelser gjordes även under hösten för att öka det svenska stödet till civila samhället och media. Ett stort antal möten hölls under hösten med olika civilsamhällsaktörer och tre strategiska partners som kan nå ut till olika förnyelseagenter, såsom organisationer som försvarar mänskliga rättigheter, ungdomsgrupper, kulturaktörer, medier och ITCorganisationer. Tre paraplyorganisationer, med kompletterande profiler, har identifierats och fördjupande samtal kommer att hållas i början av Risker och riskförebyggande åtgärder: De största hoten mot ett framgångsrikt genomförande, och som även påverkar landet som helhet, är; i) en förvärrad säkerhetssituation, ii) en ökad grad av korruption, iii) svag kapacitet inom delar av förvaltningen och målkonflikter på politisk nivå vad gäller genomförandet av vissa reformer, och iv) brister i respekten för mänskliga rättigheter. Alla dessa faktorer har påverkat genomförandet samtidigt som vissa insatser syftar till att hantera dessa risker och svagheter. En av de riskhanteringsåtgärder som genomförts är att stödet till och via civilsamhället ökat för att det ska bli en bättre balans i portföljen. En annan åtgärd är ett fortsatt och ökat stöd till försvarare av mänskliga rättigheter. På området finansiell kontroll har olika revisionsmekanismer byggts in i insatserna, t.ex komplettering och utökad kapacitet för ett hållbart uppbyggande av motståndskraft i Kenyas torra och halvtorra områden. 14 Samarbetet beräknas starta i mitten av 2015 och kommer att koordineras med RWI-stödet. 8

9 genom rullande revisioner, inklusive av upphandlingar som anses utgöra en särskild risk för korruption. Slutsatser: Måluppfyllelsen anses vara delvis uppfylld (gul), huvudsakligen beroende på externa faktorer. Genomförandet har i vissa fall försenats, särskilt då det gäller stöd till regeringen (gul). Decentraliseringsprocessen har konsoliderats och alla 47 län har börjat arbeta med de decentraliserade funktionerna. Det tillförs även medel till dessa funktioner. Det demokratiska utrymmet har fortsatt att krympa, även om civilsamhället vunnit några viktiga segrar. Försvarare av mänskliga rättigheter och medier är utsatta grupper, varför det svenska stödet på detta område är betydelsefullt. Det har skett viktiga framsteg inom rättsväsendet, som visat sig kunna stå upp mot regering och parlamentet då icke-grundlagsförenliga lagförslag presenterats. Reformeringen av polisväsendet fortskrider om än i långsam takt och med tidvisa bakslag. Viktigt framsteg är att tillsynsmyndigheten IPOA under 2014 börjat driva juridiska processer samt att den nationella oberoende granskningen av högre polistjänstemän genomförts i stort enligt plan. Dock har vissa reformer försenats bl.a. tillföljd av personbyten på viktiga positioner såsom polischefs- och inrikesministerposterna. Det har även gjorts framsteg på området reformering av OFS-styrningen. Somligt som efterlevnaden av grundlagen fungerar allt bättre. Framsteg noteras i genomförandet av reformstrategin för OFS, dock långsammare än planerat. Stödet till Kenyas skatteverk fortskrider väl, medan stödet till riksrevisionen har försenats. 2.2 Sektor 2: Naturresurser och miljö Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Analys och resultat: Sektormålet "Förbättrad styrning av nyttjandet av naturresurser med fokus på hållbar tillväxt som är till gagn för fattiga människor." bedöms i huvudsak uppnått. De viktigaste anledningarna till att målet inte helt uppnåtts är att genomförandet försenats, låg kapacitet, brist på nationellt ledarskap, oklart juridiskt och politiskt ramverk samt omställningen med anledning av. den pågående decentraliseringsprocessen, vilken särskilt påverkat områdena miljö, land och (i viss mån) vatten och jordbruk. Att det går långsamt i undersektorn miljö är delvis avhängigt att huvudinsatsen, den CRMverksamhet som sköts av organisationen ACT, 15 inte gjort så stora framsteg som förväntat. Det beror till stor del på att det skett förändringar i organisationens ledning och styrelse. 15 Changieni Rasili Mali (CRM) ör ett fyraårigt program ( ) som syftar till att besvara olika strategiska frågor som rör icke-statliga aktörer och medborgarnas delaktighet i hanteringen av naturresurser samt kapaciteten på området miljö och klimatförändringar i Kenya. 9

10 Dessutom har personalomsättningen varit hög det senaste året, vilket påverkat förmågan att ge stöd till ACT:s samarbetspartners (gräsrotsorganisationer) i 45 län där projektet genomförs. Genomförandet i undersektorerna miljö och vatten har påverkats negativt till följd av ett försenat antagande av nationella lagar och policyer. Å andra sidan har NETFUND:s (National Environmental Trust Fund) stöd till innovationer på området miljö och klimatförändringar fortlöpt enligt plan och under 2014 har också finansieringen av NETFUND stärkts genom ytterligare finansiärer. I undersektorn vatten råder det fortfarande brist på ledarskap samtidigt som kapaciteten på nationell nivå är låg. I vatten- och sanitetsprojekt på lokal nivå råder det brist på kapacitet, effektivitet och hållbarhet. Den enda insatsen i undersektorn, Water Sector Bridging Programme, avslutades 2014 mer än ett år försenat. Programmet har dock lyckats väl med att öka tillgången till vatten och sanitet i rurala områden, även om det finns utrymme för förbättringar vad gäller projektens hållbarhet och effektivitet. Myndigheten för vattenresurshantering (Water Resources Management Authority) har haft kapacitetsproblem, vilket inneburit att alla aktiviteter inte genomförts. Svagheterna i det politiska ledarskapet och kapacitetsbrister för reformer inom vattensektorn, i kombination med att Ministeriet för miljö, vatten och naturresurser inte har anammat ett sektorövergripande arbetssätt, innebär att övergångsprogrammet inte kommer att leda vidare till ett nytt sektorövergripande utvecklingsprogram. Under 2014 godkändes två nya insatser som syftar till att anpassa stödet i vattensektorn till de nya omständigheterna, bl.a. den decentraliserade samhällsstyrningen, och därmed behovet att arbeta mer på länsnivå. I landsektorn har avsaknaden av förändringsvilja från regeringens sida under en tid varit en bromskloss. Trots att regeringen 2014 visade nytt intresse för att fortsätta samarbeta med Sverige har det hittills inte lett till något konkret. I stödet till icke-statliga aktörer i landsektorn har vissa framsteg gjorts bl.a. genom att en värdorganisation för faciliteten för icke-statliga aktörer i landsektorn identifierats. Jordbrukssektorn fortskrider väl och det finns ett starkt ägarskap för programmet, Agricultural Sector Development Support Programme (ASDSP). Det finns dock vissa utmaningar som är kopplade till decentraliseringen eftersom jordbruksfrågor har decentraliserats till de 47 lokala regeringarna. Utmaningarna består i; i) en bristande koordination mellan institutioner på nationella och länsnivå, ii) svårigheter att integrera ASDSP:s plattformar i strukturerna på länsnivå för att säkerställa ett lokalt ägarskap, iii) i halvtidsöversynen (MTR) påpekades det att den privata sektorns engagemang för programmet är otillräckligt. Deras engagemang krävs för att värdekedjan ska utvecklas. Det är därför ett problem som behöver åtgärdas. Programmet Financial Sector Deepening fortskrider enligt plan, även om vissa svagheter vad gäller inkluderande tillväxt och fokus på fattiga noterats (vilka Sverige driver). Likaså fortskrider Hand In Hand:s verksamhet. Det har konstaterats att det stöd som Sverige ger till kapacitetsuppbyggande åtgärder kompletterats väl med de kontantbidrag till deltagande parter som förmedlas via Hand In Hand Sweden. Sektorns hantering av naturresurser och miljö påverkas av det faktum att dessa områden nu decentraliserats. Övergångsprocessen för med sig en osäkerhet kring de nya rollerna och ansvarsområdena, samt en maktkamp mellan den nationella och länsnivån. Även om det finns 10