Ny Våtmark lockade 70 fågelarter 2012

Transkript

1 Gamla och nya händelser Ny Våtmark lockade 70 fågelarter 2012 GÅTEBO, BREDSÄTTRA Förra året anlade Södra Skogsägarna 2,5 hektar våtmark på sin fröodling i Gåtebo. Med dessa dammar har man återskapat en del av hur Gåtebo mosse såg ut för länge sedan. Och en inventering som gjordes i våras och i somras visar att ett 70-tal fågelarter hittat till den före detta golfbanan. Inventeringen gjordes av Seppo Ekelund, miljöland, tillsammans med Johan Petersson och bland fågelarterna finns flera sällsynta. De första fåglarna var grågås och gravand och sedan kom drillsnäppa, skogssnäppa, strandpipare och tofsvipa, berättar Seppo. Vi har också observerat kärrsångare, lundsångare och röd glada. Snatterand, gråhakedopping och göktyta är andra fåglar som finns i området. Det är roligt att se vad som händer när man anlägger en våtmark och på sikt kommer det här att bli jättebra, konstaterar Seppo belåtet. VATTENRIKE Gåtebo mosse ingår i det avrinningsområde som kallas Skedemosse Vattenrike och där Seppo Ekelund redan för 17 år sedan försökte få igång ett projekt för att minska utsläppen av kväve och fosfor. Det rinner årligen ut mellan fyra och sex miljoner kubikmeter vatten i Östersjön som innehåller dessa ämnen. Med då jag var 17 år för tidigt ute för att få fullt gehör. Den nya våtmarken är ett naturvårdsprojekt med två finansiärer. Totalt har den kostat en miljon kronor och finansierats till hälften av Södra Skogsägarna och den andra hälften av Euoropeiska Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, genom länsstyrelsen i Kalmar, berättar Staffan Nilsson vid Södra. De gräsbevuxna ytorna i fröodlingen är en lämplig miljö för ovanliga växter, insekter och fåglar, bland annat för att det i odlingen bara används små mängder av gödnings- och bekämpningsmedel. Gåtebo fröodling har produktion av förädlat frö från gran, lärk och douglasgran och om åtta år beräknas skörden bli frö till en halv miljard skogsplantor för Götaland. Idag är hälften av plantorna cirka , på plats. S k o g s p l a n t o r uppodlade med frö från Gåtebo ger 20 procent högre tillväxt jämfört med plantor från 1 / 6

2 oförädlat frö, säger Staffan Nilsson och tillägger att projektet är en kombination av produkten och naturvård enligt Södras policy. Hämtat ur Ölandsbladet skrivet av Rolf Nilsson. Krocken i korsningen Landsvägen och Kläppingevägen 13 okt 1949 Silverskatt grävdes fram på majsfält, i Gåtebo / 6

3 [caption id="attachment_418" align="alignleft" width="200" caption="ingrid och Ingvar Jonsson"] [/caption] Det är nästan 50 år sedan man hittade någon silverskatt på Öland. Nu gjorde man det med besked. Marie Jonssons föräldrar Ingrid och Ingvar Jonsson som äger marken, har hittat stora fynd tidigare på sina marker. Sveriges största fyndighet av ämnesjärn hittade de i början av 1970-talet och några år därefter fann de en guldskatt i närheten. FAKTA Silverskatter funna på Öland. * I Kastlösa hittade man i slutet av 1800-talet en skatt innehållande silvermynt. * 1960 fann man nästa skatt i Triberga. * Fyndet i Gåtebo innehöll silvermynt och några sönderbrutna smycken. 3 / 6

4 Marie Jonsson och arkeologerna Jan-Henrik Fallgren och Mats Blohmé. Den näst största silverskatten som hittills hittats på Öland ligger utspridd på kaffebordet i trädgården i Skedstad hos Ingrid och Ingvar Jonsson. Silvermynt från vikingatid och tidig medeltid, från England och Tyskland och ett unikt fynd i Sverige: ett mynt från Indien. Marie Jonsson arrenderar gården tillsammans med sin man Magnus av Maries föräldrar Ingrid och Ingvar. I början av maj var hon ute på majsfälten och skulle se efter om majsen grodde som den skulle. Hon petade lite i jorden och fick plötsligt syn på myntet. Jag tänkte inte så mycket på det då, jag stoppade det väl i fickan och tog med det hem. Men åkrarna runt gården var sedan tidigare kända av arkeologerna, och de var redan ute och sökte av gamla fyndplatser. När arkeologerna Jan-Henrik Fallgren och Mats Blohmé dök upp på gården en månad efter Marie Jonssons fynd visade hon dem myntet. De satte igång att leta, och några dagar senare fick Mats Blohmé ett kraftigt utslag på detektorn. Han satte ner spaden och kunde lyfta upp en förmultnad behållare. Jorden var full av mynt. När han berättade för sina kollegor om upplevelsen beskrev han det som att hjärtat hoppade som en liten glad kanin. Jag lyfte försiktigt upp det, och täckte sedan tillfälligt över med jord igen. Jag uppskattade att det kanskefanns 350 mynt, berättar han.men när de i tisdags räknade det totala fyndet kom de upp i 1000 mynt, och några skickligt tillverkade smycken. Det här visar att här bodde en mäktig och rik människa, troligen någon hövding eller småkung, någon som haft råd att hålla sig med duktiga hantverkare, säger Jan-Henrik Fallgren. Vi hittade ett bältesspänne i närheten, det tyder på att skatten var nedgrävd på gården, kanske inne i huset, säger Mats Blohmé. Nu analyseras öländska skatten 4 / 6

5 Mynten är mycket väl bevarade med tanke på de tusen år de legat nergrävda i myllan. Exempel på ett av Ölandsskattens mycket välbevarade mynt är detta - den hjälmförsedde kung Ethelred som regerade i England mellan 978 och Myntet präglades någon gång mellan 1003 och 1009, alltså för exakt 1000 år sedan. Myntet med den hjälmförsedde mannen föreställer kung Ethelred som regerade i England under mycket lång tid, 38 år. Han blev kung redan år 978 och förutom med ett kortare avbrott satt han kvar på tronen till 1016, säger professor Brita Malmer som kommentar till ett av de fint bevarade mynt som ingår i den öländska myntskatten, vilken nu undersöks på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm. Ethelred fick tillnamnet den villrådige men senare tids forskning tyder på att han inte förtjänade det öknamnet. England utmärkte sig under den här perioden för mycket god administration och inte minst var de framstående inom den europeiska myntningen. Präglat i Worchester Myntet är av så kallad helmet-typ som präglades cirka 1003 till 1009 i en av det dåtida kungariket Englands många myntorter, Worchester. Som brukligt visades regenten i profil, något som ju görs ännu 5 / 6

6 Powered by TCPDF ( Bredsättra-Sikehamns Hembygdsförening idag. Men engelsmännens myntmästare hade den romerska myntningen som förebild. Helmettypen har som förlaga ett mynt från kejsar Maximianus tid, år De flesta mynt i den öländska myntskatten är mer eller mindre böjda. Till skillnad från mynt i våra dagars penningekonomi där varje mynt representerar ett visst värde rådde i Nord- och Östeuropa en så kallad viktekonomi vilket innebar att myntens silvervikt var det väsentliga. Genom att böja eller hacka i mynten förvissade man sig om att mynten verkligen var av gediget silver. Passar perfekt Professor Malmer har med intresse tagit del av det stora fyndmaterialet eftersom hon just nu arbetar med ett stort bokverk som berör den aktuella perioden. Volymen heter Vikingatiden cirka och ingår i Kungliga Myntkabinettets serie Den svenska mynthistorien. Varje mynt har sin historia att berätta, säger professor Malmer. Och jag menar att mynt som källmaterial är oöverträffade när det gäller de tidsperioder som hade få eller inga skriftliga källor, som vår vikingatid. Ett tydligt exempel är de många utländska mynt som importerades hit, islamiska, tyska och engelska där det finns läsbara inskrifter som gör att mynten kan bestämmas i tid och rum. Skandinaviska När det däremot gäller skandinaviska mynt, i Ölandsfyndet har hittills hittats ett 30-tal är de flesta inskrifterna förvirrande och utan mening för oss idag. Men genom så kallade stampkedjor kan dessa obegripliga mynt kopplas till andra mynt som är mer begripliga, ofta till mynt med myntortsnamnet Sigtuna, säger Brita Malmer.Ungefär en decimeter under plogdjupet hittades skatten. 6 / 6