Men ingen hånar vädergudarna ostraffad. Blixten slog ner, bron krossades och drog med sig hästar och människor i djupet."

Transkript

1 Rostockaholme Någon kilometer nordost om Emmaboda, på ett näs mellan två sjöar, ligger Rostockaholme. I många hundra år har det berättats en sägen om denna gåtfulla plats: - För mycket länge sedan bodde det en rik och mäktig man på Rostockaholme som hette Algut. Han ägde så många gårdar i socknen att den till och med döptes efter honom (Algutsboda). För att komma till sin borg byggde han en bro av koppar. En dag när han var ute och red med sina soldater blev det ett förfärligt oväder. I sporrsträck vände man om. Mitt på bron höll Algut in sin häst och och knöt näven mot åskguden Tor: "Däruppe dånar du men härnere bestämmer jag!" Men ingen hånar vädergudarna ostraffad. Blixten slog ner, bron krossades och drog med sig hästar och människor i djupet." 1991 beslöt föreningen att försöka skingra dimman kring Rostockaholme. Den arkeologiska undersökningen Vi tog kontakt med Kalmar läns museum där Torbjörn Sjögren blev grävningsledare tillsammans med Agneta Hällström. Innan spaden kunde sättas i backen var vi tvungna att röja det aktuella området. Under några vintermånader jobbade ett 20-tal entusiaster med att fälla träd, dra ris och elda. 1 / 10

2 Vi visste i det läget inte så mycket om platsen. Det fanns (förutom sägnerna) endast knapphändiga uppgifter gjorde kyrkoherden i Algutsboda ett besök och antecknade sina iakttagelser. Han såg många grunder och mycket tegelstenar. 2 / 10

3 Sen starten 1991 har sex byggnader delvis undersökts, alla med eldstad och spår efter brand. 3 / 10

4 Hus 1, den s.k. källaren, har på tre sidor kallmurade stenväggar. Den östra, i vilken ingången ligger, var timrad eller gjord i skiftesverk. Mitt i källaren fanns resterna efter en grov stolpe som troligen burit upp ett bjälklag. Detta tillsammans med tegelfynd från en eldstad tyder på en övervåning, förmodligen för representation. I det kraftiga brandlagret gjordes många fynd, bl.a: bultlås, sköldbuckla, halster, ljuspipa med droppskål, mycket spik, en del keramik men även en större depå av förkolnad säd samt resterna efter en laggad tunna. [caption id="attachment_47" align="alignnone" width="640" caption="halster"] 4 / 10

5 [/caption] Datering med C-14 metoden antyder att källaren uppfördes under slutet av 1200-talet och förstördes av brand senast i början på 1400-talet. [caption id="attachment_48" align="alignnone" width="640" caption="sköldbuckla"] 5 / 10

6 [/caption] Av övriga fynd kan nämnas en bentärning av medeltida typ i hus fyra samt ett silvermynt i hus 5. Myntet är präglat under kung Magnus regeringstid på 1330-talet. [caption id="attachment_49" align="alignnone" width="640" caption="tärning av ben"] 6 / 10

7 [/caption] I strandkanten mot Grimmansmålasjön fann vi en större träram i skiftesverk (ca 2x2 meter) som omgav en kallkälla. En årsringsanalys av timret visade att trädet hade fällts på hösten Undersökningarna har koncentrerats till områden med synliga lämningar. Med stor säkerhet har det också funnits ett flertal byggnader av enklare karaktär. Ur den arkeologiska undersökningen har tonat fram en bild av en medeltida huvudgård, byggd i övergången 12/1300-tal och förstörd i början på 1400-talet. Gårdens storlek och de exklusiva fynden pekar på en byggherre med makt, kunskap och resurser. De historiska rönen I de nya forskningarna runt Algutsboda socken uppmärksammades ett par avskrifter av ett gåvobrev undertecknat av Nils Turesson (Bielke). Av brevet framgår att Nils skänker en gård i 7 / 10

8 Drottninghult till sin trogna tjänare Bengt Myrck. Gåvan bevittnades av Nils bägge bröder riddarna Sten och Bengt Turesson. Brevet är daterat 1343 på gården Lybeke. I detta fall skall gård tolkas som sätesgård enligt historikerna. I jordeböckerna från 1558/59 över byn Rostock kan vi läsa att Rostockaholme tidigare hette Lybecksholme. Men varför skulle Nils ha sin sätesgård just här? 1395 börjar Nils brorson Sten Stensson (Bielke) känna sig gammal och han inträder i Vadstena kloster som lekbroder. För att bli väl omhändertagen donerar han bl.a. allt han äger i Algutsboda, Hälleberga och Ekeberga socknar till klostret. För året 1447 finns klostrets jordebok bevarad och där framgår att klostret äger 25 gårdar samt en kvarn i Algutsboda, samtliga i socknens södra del. Dessa gårdar torde i stort motsvara Sten Stenssons donation. Men hur kom han över dessa gårdar? Så här stora godsmassor köper man inte hur som helst, det vanligaste var att de överfördes genom arv eller giftermål. Vi vet att Stens farfar (Ture Kettilsson) ägde jord i trakten och hans farbrors (Nils Turesson) sätesgård hette Lybeke. Slutsatsen är inte svår att dra: gårdarna har urspungligen tillhört Ture (eller en generation före honom), sen vandrat över till Nils (som dog utan bröstarvingar) för att slutligen ärvas av Sten. Vi vet också att Nils ägnade Växjö domkyrka speciell omtanke och de sju gårdar (Getasjö prebende) som under 1300-talet skänktes till en altarstiftelse i domkyrkan är troligen en gåva från honom. Dessa gårdar låg i en krans runt Rostockaholme. Genom forskningar i de medeltida dokumenten kan vi alltså idag på goda grunder säga att Rostockaholme var sätesgård för en av 1300-talets mest betydande stormän - Nils Turesson (Bielke). Nils Turesson (Bielke) Bilekesläkten, en av medeltidens ledande frälsesläkter, har sina rötter i den småländska myllan. De första kända medlemmarna var bröderna Ture och Nils Kettilsson. Ture, från vilken 29 riksråd härstammar och alla nu levande medlemmar av ätten, omnämns som riddare 1283 och som riksråd Redan i slutet av 1200-talet var alltså släkten fullt etablerad i kretsen närmast kungen. Giftermålen skedde med stor omsorg för att öka godsinnehav och stärka kontakterna med andra stormannaätter. Ture som dog någon gång mellan 1322 och 1327 efterlämnade flera barn och hans fem söner skulle alla nå en framskjuten plats inom den svenska rådsaristokratin. Märkligt nog döptes två av sönerna till Nils. Den äldste fick tillnamnet Dannes (den gode, den rättrådige) men vi sätter fokus på den yngre uppträder han som lagman på Öland och från 1348 får han samma befattning i Tiohärads lagsaga. En uppgift som varit kopplad till släkten i flera generationer dubbas han till riddare och två år senare blir han riksråd. Riddare blev man i regel kring tjugoårsåldern vilket innebär att han borde vara född i början på 1320-talet. I slutet på 1340-talet kliver Nils upp ännu högre på karriärstegen och blir utnämnd till drots. Drotsen fungerade i princip som ställföreträdande kung när denne var ute på sina många resor. [caption id="attachment_50" align="alignnone" width="810" caption="nils Turessons vapen"] 8 / 10

9 [/caption] Kungen (Magnus Eriksson) led av ständigt dålig ekonomi och Nils förhandlade fram stora lån från curian i Rom. En del av dessa stoppade han i egen ficka, något som påvemakten upptäckte först i samband med hans död. Men det började gnissla i förhållandet med kungen och Nils är en av de mest aktiva i upproret mot Magnus i mitten på 1350-talet. Först arbetar man för att kungens son (Erik) skall överta faderns uppgift men planerna går i stöpet när Erik plötsligt dör. De upproriska landsförvisas till Tyskland där dom genast börjar smida planer återkommer stormännen och med sig har de Albreckt av Mecklenburg samt en stor armé. Ett halvår senare hade Albreckt och hans anhängare kontroll över riket och vi fick en ny kung. På Åbo slott satt fortfarande en av kung Magnus anhängare. Nils Turesson skickades över till Finland för att inta fästet. Vid ett nattligt utfall från slottet dödades Nils på hösten / 10

10 Under sina balansgångar i maktens korridorer hade Nils förvärvat gods i de flesta delar av landet men även i Finland. Detta innebar säkert att hans intressen i det perifera Algustboda minskades. Besöken blev färre och färre. När sen Sten Stensson får ärva sin farbror har förmodligen sätesgården på Rostockaholme spelat ut sin roll. Vill du läsa mer kan du ladda ner den arkeologiska rapporten genom att gå in på Kalmar läns museum/arkeologi/rapporter/emmaboda kommun/algutsboda/rostockaholme. 10 / 10 Powered by TCPDF (