Strategier att möta elever med AD/HD i klassrummet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategier att möta elever med AD/HD i klassrummet."

Transkript

1 Strategier att möta elever med AD/HD i klassrummet. I. AD/HD i skolan. 1. Vanliga problem: Elever med AD/HD kan ha svårigheter med: att hålla kvar uppmärksamheten på uppgifter, att vara organiserad, att hämma sina impulser, att visa självkontroll, rastlöshet och att slutföra uppgifter. De blir ofta distraherade vid byte av aktivitet och är ofta alltför sociala. 2. I årskurs 6-9 ökar oftast kraven. Antalet lärare eleven möter ökar, byten av klassrum och grupper blir fler. Skolan har högre krav på elevens självkontroll och förmåga att ta eget ansvar för sina uppgifter. Ett minimalt vuxenstöd i skolan kan leda till att eleven med AD/HD "faller i mellan". Samarbetet mellan skolans personal, föräldrarna och eleven är avgörande för hur eleven kommer att klara skoltiden. II. Kartlägga problemen och identifiera elevens styrkor och resurser. 1. Gör en beteendeanalys. (Situation - Beteende - Konsekvens, SBK) Identifiera problemområden, titta på situationer som medför ett oönskat beteende och konsekvenserna av beteendet. Analysera även positivt beteende. Bortse inte från betydelsen av att göra en beteendeanalys då den kan underlätta för dig när det gäller att hitta framgångsrika vägar att möta eleven. 2. Sök och identifiera elevens starka områden. Det kan vara artistisk förmåga, idrott, debatterings skicklighet, praktiskt arbete mm. Använd elevens styrkor för att höja självkänslan så att motivationen kan öka inom andra svårare områden. 3. Identifiera resurser på skolan. Finns det andra lärare eller personal som kan bidra till att minska antal misslyckande för eleven? 1

2 III. Undervisningstekniker/strategier och anpassningar Kom ihåg att du som lärare tävlar mot elevens upplevelse av yttre stimuli så som andra elever, andra intressanta saker att titta på och inre stimuli så som dagdrömmar, tankar om andra saker än just det du har pratar om. För att fånga uppmärksamheten hos eleven med AD/HD, och andra elever, är rätt "timing" en grundsten. 1. Håll de som lyssnar involverade - att få elevens uppmärksamhet. Fråga en intressant fråga, visa en bild, berätta en liten historia. Använd en ringklocka, eller en timer, spela en melodi på pianot. Variera ditt tonläge: högt, lågt. Lyssna, Färdiga. Använd visuella signaler när eleverna skall lyssna. Klara signaler: Alla Färdiga. Färger är mycket effektivt för att fånga uppmärksamheten. Ha ögonkontakt när instruktioner ges. Ställ frågor som t ex "Vem kan berätta för mig? Använd olika tekniker för att fråga: Fråga frågor som är öppna och stimulerar till kritiskt tänkande. Gå runt i klassrummet! 2. Så ofta som möjligt använd intressanta presentationstekniker fängslande hjälpmedel. Multimodal inlärning. Använd laborativt eller experimentellt lärande oftare än papper-pennaövningar. Berätta entusiastisk om ämnet. Försök hålla innehållet relevant för elevernas egna vardag. Låt eleverna arbeta med uppgifter utifrån sitt eget intresse. Använd något material i någon låda för att påbörja en lektion. Använd "overhead" apparat, lägg en figur för att få uppmärksamhet. Illustrera mycket i undervisningen. Rama in det du vill att eleverna skall fokusera på.. Använd bilder, diagram, olika grafiska bilder. Skriv ner instruktioner på tavlan med färgade pennor. 3. Tänk på spännvidden vad gäller elevens förmåga och uppmärksamhet när du planerar din lektion. T ex minska antalet upprepnings-uppgifter, tillåt pauser, tillgodose extra tid att slutföra arbeten, bryt ner längre och komplexa arbeten i hanterbara delar. Arrangera olika inlärningsstilar i klassrummet. 2

3 4. Vad lärare kan göra för att hjälpa eleven med att organisera sin undervisning. Lär in studieteknik. Använd planeringsalmanacka och läxbok. Använd en ringpärm med ett par vässade pennor till skolan varje dag. Ett dags och ett veckoschema använd färger. Lär dem organisera sina papper, bänken och materialet och kontrollera detta då och då. Låt en kamrat hjälpa till med att kontrollera bänken, mappen, ta med sig böcker till olika lektioner (support). Uppmuntra eleven till att organisera materialet på morgonen och innan han går hem. Ha en bestämd plats där arbeten som inte är färdiga skall ligga. Se till att eleven har med sig alla böcker eller material hem. Skicka extra böcker till hemmet. Ha olikfärgade böcker, mappar och material. Använd ett skrivunderlag med en klämma. Förvaringsboxar, pennskrin. Sätt upp dagliga rutiner och schema på tavlan. Kontrollera hela tiden hur långt eleven har kommit i olika projekt. Hjälp eleven med att planera sitt arbete. Låt eleven kryssa över när arbetsuppgifter är klara. Låt eleverna arbeta tillsammans. Använd en klocka du har 5 minuter att göra färdigt ett arbete Använd mycket positiv förstärkning. 5. Tillåt varierande sätt att visa vad man kan. Många elever med AD/HD har svårt med sin handstil, använd dator. Låt eleven visa vad de kan på sitt eget sätt t ex muntligt, konstprojekt, kreativt skrivande. Strukturera upp lektionen så att eleverna kan arbeta två och två eller i grupp. Använd hela gruppen att svara på en fråga med kort svar. Istället för att tala om svaret för sin partner kan de skriva ner det. Låt eleverna ha en liten griffeltavla att skriva svar på. 3

4 IV. Integrera beteendeinterventioner i undervisningen. Termen "interventioner" betyder allt du gör eller säger för att omdirigera en elev för att hålla honom på rätt spår. En del lärare ser dessa interventioner som störande avbrott i sin lektionsplanering. Men utan interventioner, uppmärksammas inte bra beteende och ett negativt beteende slutar med att du måste notera det. Så dags är beteendet mer okontrollerbart och läraren känner sig frustrerad över att eleven stör lektionen. Arbeta parallellt med beteendeintervention och lektionsplanering på ett mjukt och följsamt sätt och "scanna " regelbundet av klassrummet för att involvera eleven genom att t ex be honom svara på en fråga, uppmuntra ett rätt svar eller uppmuntra om eleven är fokuserad på uppgiften eller en kort återföring till uppgiften om så behövs. 1. Att undvika beteendeproblem i klassrummet. Utforma ett klassrum där eleverna vill vara - strukturerat - inbjudande. Att använda ett respektfullt språk, tonläge, kroppsspråk. Öppen kommunikation med föräldrarna. Struktur och rutiner. 4-5 enkla regler att följa. Titta på elevens signaler när de behöver en paus att röra sig. Bryt av och låt eleverna får röra på sig. Stå nära de elever som behöver stöd. Använd frågetekniker som engagerar eleverna. Förbered inför förändringar. Sätt eleverna på platser där de inte distraheras av ljud etc. Använd non-verbal ord eller signal när eleverna behöver hjälp, Ha klara uppgifter när eleven har gjort sitt arbete klart. Använd signaler när ett negativt beteende börjar. Be eleven repetera regler och förväntningar. När eleven kommer in i rummet ge honom en uppvärmningsuppgift så han slipper vänta. Hälsa på eleverna när de kommer. Ge positiv, beskrivande feedback till eleverna. Ge instruktioner när det är lugnt i klassen. Observera elevens beteende under dagen för att se när det negativa beteendet uppträder. Använd beteendekontrakt, beteendekort och beteendemodifikation. 4

5 V. Att hantera beteende 1. Att införa regler i klassen. a. Ha få regler, formulera dem positivt. För att undvika att regler "glöms" sätt upp reglerna så att de syns och ta ofta upp betydelsen av att följa dem. Att ge instruktioner. b. Använd påstående inte frågor, ge en instruktion i taget, var specifik och använd ett behagligt röstläge. Be eleven återberätta instruktionen. Använd så få valmöjligheter som möjligt. 2. Att använda positiv förstärkning Ge akt på positivt beteende under hela lektionen och under stunder av enskilt arbete. Vänta inte tills att något händer. När "småsaker" händer, uppmärksamma och uppmuntra de elever som håller kvar fokus på sitt arbete och ignorera eleven som stör. Det är ofta som denna differentierade uppmärksamheten räcker för att få eleven tillbaka på rätt spår. Kom ihåg att uppmuntra eleven så fort han är tillbaka till sin plats eller uppgift. Uppmuntran ska vara specifik, omedelbar, konsekvent och genuin. Räkna inte med att slentrianmässig uppmuntran fungerar och vänta inte tills eleven utfört "stordåd" eller får MVG. Notera de små sakerna som för en elev med AD/HD kan vara stora. Att belöna små saker kan hjälpa till att hindra att stora problem uppstår. Förslag på positiv belöning: stå först i kön, fri tid att använda data, fri tid i X minuter, ansvar för klassens akvarium, hjälpa vaktmästaren, springa ärenden, vara "lärare för yngre elever, ha ansvar för videon, vässa klassens pennor, rita på tavlan, fri tid att använda freestyle, dela ut papper mm. Förslag på materiel positiv belöning: Målartillbehör, bollar, ballonger, böcker, bokmärken, klistermärken, lera eller play dough, kosmetika, hopprep, modellbyggen, positiv lapp hem, pengar, godis, leksaker mm. Förvänta inte att elever med AD/HD ska förändra sitt beteende dramatiskt genom att du använder dig av differentierad uppmärksamhet. Elever med AD/HD har en högre motivationströskel än andra elever. Använd privilegier och motivationshöjande aktiviteter, ex. mer datatid, fri läsning. Använd ett belöningssystem/token-system. Låt eleven bestämma sin egen belöning Försök att hitta ovanliga och spännande belöningar och byt dem regelbundet. Elever med AD/HD förlorar snabbt intresset för en belöning. Förvänta och acceptera det och byt ofta belöning. Och kom ihåg att nyhetsvärdet i en belöning är oftast viktigare för eleven än själva belöningen. Låt eleven själv kontrollera och övervaka sitt beteende och framgångar mot uppsatta mål. Egen-kontroll kan öka elevens medvetenhet om sitt eget underlätta självkontroll och öka elevens ansvarskänsla. 5

6 3. Att använda negativa konsekvenser. a. Använd negativa konsekvenser på ett klokt och försiktigt sätt när det behövs. Det är t ex att rätta eller korrigera eleven med en gång, kort och koncist nära eleven och med en "faktum-är-röst". Kom ihåg att elever med AD/HD är experter på att dra in dig i en argumentation. Låt dig inte dras med. Var konsekvent när du har bestämt en konsekvens och ändra dig inte. b. Om eleven ihärdigt vägrar eller vid mer allvarliga problem kan att förlora privilegier, förlora "tokens" eller "time-out" var nödvändigt. För en del elever kan att förlora möjligheten till arbete för att förtjäna "poäng" en kort period medföra en skärpning. För de som inte ser "time-out" som en konsekvens kan arbetstid efter skolan fungera men i kontrast till detta finns det elever som ser en avstängning från skolan som en belöning som då stället kan bidra till att förstärka ett negativt beteende. c. Kom ihåg att inte bara använda negativa konsekvenser. Om eleven uteslutande uppmärksammas för det negativa beteendet, utan möjlighet att förtjäna positiv respons, kommer elevens självbild snart att bara vara negativ. 6

7 VI. Föräldrasamarbete 1. Att öka förståelsen för varandras situation (lärare/föräldrar) och att sträva mot gemensamma mål där även eleven är involverad, är en av de bästa förutsättningarna för att lyckas. Alla föräldrar har inte de resurser som krävs och en del avsätter inte den tid och kraft det behövs för att effektiv stödja ett barn med AD/HD i skolarbetet. Ge inte upp för snabbt om föräldrar är samarbetsovilliga. De kan behöva tid på sig för att acceptera sitt barns funktionshinder och när de ser ditt målmedvetna arbete med deras barn kanske en öppning kommer. 2. Acceptera att föräldrar kan vara lika frustrerad som du är. De kan lägga skulden på dig och skolan för barnets problem och du kanske funderar över om det ändå inte är dålig uppfostran som är grunden till elevens beteende. Kom ihåg att dåligt föräldraskap eller dåliga lärare INTE ger AD/HD, men kan påverka barnets beteende. 3. Ha med eleven på problemlösningsmöten. För att minska motstånd och för att motivera eleven att aktivt arbeta med förändringsarbetet se till att eleven är med och utformar hur arbetet ska gå till, t ex vilken belöningen är vid ett lyckat arbete. Var tydlig med vilka problemen är men använd ett lösningsfokuserat arbetssätt där elevens starka sidor har en självklar roll. 4. Använd en daglig kontaktbok. Ha realistiska mål. Att hemma ge eleven positiva konsekvenser för uppnådda mål i skolan kan bli ett av de mest verksamma verktygen i arbetet med att hjälpa eleven att lyckas. VII. "Hur man sänker sitt eget skepp" Utan att man tänker på det kan läraren själv vara orsak till många konfliktsituationer. Många goda intentioner kan misslyckas på grund av vanliga misstag i undervisningen. När så sker kanske läraren lägger skulden på sin egen oförmåga och överger ett arbetssätt som egentligen var framgångsrikt. Här är några exempel på vanliga "fel" som är bra att försöka undvika. 1. Svara emot - DRAS INTE med i en argumentation eller diskussion om dina regler eller huruvida eleven följer dem eller ej. Säg vad som gäller och fortsätt utan att svara på protesten. 7

8 2. Ge onödiga förklaringar - I de flesta fall, är det onödigt att förklara det rimliga i dina uppmaningar eller regler. Att ge förklaringar bjuder ofta in till argumentation eller till att eleven fokuserar mer på förklaringen än uppmaningen. 3. Skrik - Det är oftast mer effektfullt att sänka rösten när du tillrättavisar eleven. Att få dig att visa din ilska kan för många elever i sig vara en vinst eller belöning. 4. Ta ett önskvärt beteende för självklart - Bara i en perfekt värld. 5. Följ upp uppmuntran med en negativ kommentar - "Varför kan du inte göra så här varje gång?" 6. Ge uppmuntran i en ton som låter som om du inte menar det. 7. Kritisera eller förödmjuka eleven inför klassen. 8. Ge upp och låt eleven få belöningen när de "nästan" förtjänat det. 9. Ge upp och låt eleven få belöningen när de tjatar eller bönar och ber om den. 10. Ge många "andra chanser". 11. Följ inte åtgärdsprogrammet. 12. Förvänta för mycket av eleven och sätt nivån för belöning för högt för varje enskild individ. 13. Förvänta dig för lite av eleven. 14. Ge upp så fort eleven tappar intresset för belöningen - du vet i förväg att ditt belöningssystem fungerar en tid och sedan förlorar i effektivitet. Då är det dags att ändra på belöningen i stället för att överge tanken på att arbeta med belöningar. 15. Kritisera en annan lärare eller föräldrar inför eleven 8

9 VIII. Vad gör man när inget fungerar 1. Det finns många orsaker till att det inte fungerar. Det kan vara att man inte klart har definierat beteendet man vill arbeta med, man har satt för höga mål, man är okonsekvent vad gäller konsekvenser, man använder motivationshöjande insatser som inte ses som en belöning av eleven. Eleven har en större vinst i att inte göra som du säger än om han gör som du säger. 2. Använd problemlösningsstrategier för att ändra i arbetet, ( se SBK i II). Gör en lista på möjliga orsaker till att det inte fungerar. Bolla sedan tänkbara lösningar och prioritera de som är mest troliga att fungera. Prova och utvärdera. Kom ihåg att de flesta åtgärdsprogram behöver förändras. Några en gång per termin andra varje vecka. Håll ut! IX. Att få påfyllning som lärare 1. Att arbeta med elever med AD/HD kan vara utmattande. Det är ett tufft arbete. Se till att du får påfyllning på alla nivåer. Negligera inte dina egna känslomässiga behov. Motionera regelbundet, prata med dina vänner (om annat än skolan), ventilera frustrationer i ditt arbetslag eller med andra kollegor, avsett tid för dig själv på fritiden, belöna dig själv då du lyckats hitta rätt i att uppmuntra elveven och när du lyckats hålla dig lugn vid ett utbrott mm. 2. Gör upp små mål för dig själv på vägen och belöna dig för varje litet steg närmare målet. 3. Sök kunskap. Det är självklart att du som lärare ska få de kurser och fortbildning som krävs för att underlätta mötet med en elev med AD/HD. 4. Acceptera att man har "dåliga" dagar. Var inte överdrivet självkritisk. Om du kommer på dig själv att du tillfälligt kommit ifrån vanan att på ett bra sätt hantera oönskat beteende, uppmuntra dig själv för att komma tillbaka på rätt spår och ge inte upp. Låt dig inte fångas i känslor av skuld eller bristfällighet. Du behöver inte alltid vara korrekt. Det är OK att göra misstag. 5. Lägg inte alltid skulden på dig själv om en elev misslyckas eller går bakåt. Elever med AD/HD är ojämna i sin framgång. De har oförklarliga tillbakagångar eller "sabbar" det trots att du lagt ner hela din själ i att hitta rätt i arbetet med att eleven ska lyckas. Vilket det än är så se dessa tillbakagångar som ett led i elevens träning och försök separera dig själv från dessa. Ibland gäller det att stå fast vid den uppgjorda planen, ibland gäller det att hitta nya vägar. Framgången med ert medvetna arbete kanske inte syns med en gång. Det tar tid och var optimistisk. Du som lärare har en ovärderlig roll när det gäller elevens utbildning och sociala utveckling. Referenser: Linda J. Pfiffner -The complete practical guide for classroom teachers. Sandra Rief - The ADD/ADHD Checklist (Reviderat och översatt av Bengtner/Larsson) 9

10 10

11 Förslag till att hantera barns beteende i skolsituationer Varför beter sig människor som man gör i vissa situationer? 1. Beskriv situationen kring ett barns beteende. Vad hände innan? Vad kan ha utlöst beteendet? Gå igenom händelseförloppet. Samla in så mycket information som möjligt om händelsen. 2. Vilket är beteendet? Beteende kan vara Tanke - Motoriskt agerande - Känsla. 3. Vilka konsekvenser får det? För eleven, personalen och omgivningen. Om konsekvenserna är positiva är möjligheten till inlärning och att vi vill göra om det större. Exempel: Situation Beteende Konsekvens Kalle är på rast och Kalle blir arg och Pelle gråter. Fröken leker med kamraterna slår Pelle blir arg. Kalle lyfts in i klassrummet Det är mörkt. Jag Jag trycker på knappen Lampan lyser. Jag önskar att lampan blir nöjd. ska lysa Daniel läser i sin Han blir arg och Han får gå ut på rast bänkbok. kastar boken. för han stör. Kalle skriker alltid i Det är störande och Han får omklädningsrummet. trotsigt. uppmärksamhet. Fröken säger till honom Det ekar. Kamraterna att vara tyst men tycker det är jobbigt. han vägrar. 11

Stödmaterial för att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i grundskolan.

Stödmaterial för att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i grundskolan. Stödmaterial för att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i grundskolan. Inledning Hur svårt kan det vara? är en fråga jag ofta hört föräldrar ställa angående varför skolan

Läs mer

GRUND SKOLE guiden. Charlotta Andersson

GRUND SKOLE guiden. Charlotta Andersson GRUND SKOLE guiden Charlotta Andersson Vad du behöver veta för att kunna stödja ditt barn genom grundskolan Hur kan du hjälpa ditt barn att lyckas i grundskolan? Vilka rättigheter har eleven? Vad menas

Läs mer

Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd

Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen 2014-02-06 Denna rapport är ett

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen Kvalitetsgranskning Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Skolinspektionens rapport 2014:09 Diarienummer 400-2012:524 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henrikson Innehåll

Läs mer

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson En berättelse om en skola som stod frågande inför en enskild elev och hur de idag arbetar i skolan så att både den enskilde eleven och hans kamraters behov av en bra undervisning tillgodoses. Vi är inte

Läs mer

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Idéer från ett seminarum för föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning och för personal inom stödverksamheter En del av projektet Egen växtkraft Barns

Läs mer

Stöd och stimulans i klassrummet

Stöd och stimulans i klassrummet Rapport 2014:2 Stöd och stimulans i klassrummet Rätten att utvecklas så långt som möjligt Skolinspektionens rapport 2014:2 Diarienummer 2011:6494 Stockholm 2014 Foto: Monica Ryttmarker Förord Skolinspektionen

Läs mer

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt

Läs mer

Vad är Collaborative Problem Solving?

Vad är Collaborative Problem Solving? Vad är Collaborative Problem Solving? Helene Tranquist Jag föreläser om problemskapande beteenden hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). I mina föreläsningar reflekterar jag över tänkbara

Läs mer

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG EMPATI - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare Kamran Namdar

Läs mer

Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. av Dylan Wiliam en kort sammanfattning

Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. av Dylan Wiliam en kort sammanfattning Att följa lärande formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam en kort sammanfattning Bakgrund En del reformförsök i skolan har varit ineffektiva (oavsett nivå), eftersom det finns tre avgörande frågor

Läs mer

Bygga upp ett erfarenhetsbibliotek genom sociala berättelser och seriesamtal.

Bygga upp ett erfarenhetsbibliotek genom sociala berättelser och seriesamtal. Bygga upp ett erfarenhetsbibliotek genom sociala berättelser och seriesamtal. Ett pedagogiskt arbetssätt för barn/elever/personer med neuropsykiatriska problem som Autism, Aspergers syndrom,tourettes synrom,

Läs mer

första hjälpen vid spelproblem

första hjälpen vid spelproblem första hjälpen vid spelproblem för dig som har problem med spel om pengar för dig som vill hjälpa någon som har det för dig som vill veta mer om spelproblem Författare: Henrik Josephson Om.författaren.och.

Läs mer

Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie

Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie Författare Maria Olausson och Eleonor Segerdorf Examensarbete

Läs mer

Anpassningar för oss med ADHD. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

Anpassningar för oss med ADHD. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Anpassningar för oss med ADHD Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Anita Hildén och Riksförbundet Attention Fotografer: Jonas Arneson,

Läs mer

- Erfarenheter av en särskild undervisningsgrupp

- Erfarenheter av en särskild undervisningsgrupp ATT UTVECKLA AKK OCH SJÄLVBESTÄMMANDE HOS ELEVER MED FLERFUNKTIONSHINDER - Erfarenheter av en särskild undervisningsgrupp Maja Sigund Pilesjö Gudrun Einarsdottir Liselotte Lindbladh Team Munkhättan, Malmö,

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Plugga smart - lär dig mer!

Plugga smart - lär dig mer! en om Plugga smart - lär dig mer! Om lärstilar, planering och tekniker för att läsa, anteckna och minnas! Studieverkstad Hur, var och när lär jag mig bäst? Du kan ha mycket nytta av att veta på vilket

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14 Diarienummer 40-2009:2037 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz Kvalitetsgranskning

Läs mer

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. EXAMENSARBETE Hösten 2012 Lärarutbildningen Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Författare Malin Lundstedt Linda Olsson Handledare Lena Jensen www.hkr.se Abstrakt Bakgrund

Läs mer

100 sätt att börja Älska sig själv

100 sätt att börja Älska sig själv 100 sätt att börja Älska sig själv Ta inte dig själv på för stort allvar! Det leder aldrig till något bra, haha. Om du kan skratta åt sig själv, är du på god väg. Bli kär i dig själv. Tänk på vad som gör

Läs mer

STöDMATERIAL. Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar

STöDMATERIAL. Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar STöDMATERIAL Vi lämnar till skolan det käraste vi har Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar Vi lämnar till skolan det käraste vi har Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar 1 beställningsadress:

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla Malin Andersson Anna-Erika Abrahamsson Student Ht 2012 Examensarbete, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Den pedagogiska grundsynen i fokus

Den pedagogiska grundsynen i fokus Lärarhögskolan i Stockholm Särskild lärarutbildning Den pedagogiska grundsynen i fokus En undersökning om vilken pedagogisk grundsyn fyra lärare har och hur detta påverkar arbetsformen eget arbete i klassrummet.

Läs mer

Studieverkstaden om. Muntlig presentation. Tips om att förbereda och framföra Råd om nervositet och rampfeber. Studieverkstaden

Studieverkstaden om. Muntlig presentation. Tips om att förbereda och framföra Råd om nervositet och rampfeber. Studieverkstaden om Muntlig presentation Tips om att förbereda och framföra Råd om nervositet och rampfeber Studieverkstaden Inledning I din utbildning ingår troligen muntliga redovisningar och presentationer. Här har

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer