Kontrast. Äkta vara! Falska Löften i Textilindustrin FROSTBITEN SEMESTER I HIMALAYA TEPLANTAGER HOTAR MÅNGFALDEN I NILGIRIBERGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontrast. Äkta vara! Falska Löften i Textilindustrin FROSTBITEN SEMESTER I HIMALAYA TEPLANTAGER HOTAR MÅNGFALDEN I NILGIRIBERGEN"

Transkript

1 Kontrast Ett magasin skrivet av Framtidsjordens praktikanter 13/14 Falska Löften i Textilindustrin Malliga Ganesan om att bryta sig loss och bli självförsörjande FROSTBITEN SEMESTER I HIMALAYA TEPLANTAGER HOTAR MÅNGFALDEN I NILGIRIBERGEN Äkta vara! Hållbart handlande i miljonstad SNÖLEOPARDMANNEN j ETT EKOLOGISKT PARADIS j DANSAnDE MUNKAR I LADAKH ETT MÖRKARE BUENOS AIRES j BILDREPORTAGE: VERKLIGHETER I FÖRÄNDRING GRÖNARE STADSKÄRNA I SANTIAGO j PORTRÄTT FRÅN INDIEN j VATTENDELARE I CHILE

2 Ledare Vad innebär ordet förändring? På vilket sätt skiljer sig en persons verklighet från någon annans? Vad gör människor på andra platser för att förändra sin verklighet? Med de frågorna gav sig tio nyfikna praktikanter iväg hösten 2013 till Indien, Chile och Argentina för att praktisera på fem olika organisationer i fem månader. Upplevelserna skiljer sig åt, med undantaget att vi alla har fått träffa fantastiska människor vars vardag påverkas av allt ifrån fattigdom och ekonomisk utveckling till politiska beslut och klimatförändringar. Övertygelser och inspiration är något de som vi mött har gemensamt. Vi har samlat insekter på landsbygden, odlat i städer, lärt oss hur man kan ta vara på solenergi och sett hur ursprungsbefolkningen jobbar tillsammans för sina rättigheter. Bland mycket, mycket annat. Med det här magasinet vill vi ge en bild av hur människor långt ifrån vårt välbärgade samhälle kämpar för att förändra sin verklighet. Personerna vi har träffat har alla olika förutsättningar. Några vill förändra sin egen vardag, andra hela samhällen. Vi tror att vi själva och många i vår omgivning också kan göra förändringar i vår egen vardag. Vår livsstil påverkar människor och miljö på andra platser, alltifrån hur vi bygger våra städer till vilket te vi väljer att dricka på morgonen. Oavsett om det är små eller stora förändringar genererar de ofta i något nytt. Antingen i vårt eget eller någon annans liv. Ansvarig utgivare: Tobias Linghag Chefredaktör Frida Svensson På kan du läsa mer om våra upplevelser Bildredaktör Desirée Enlund Frida Svensson Layout Helene Botnen Ulrika Poppius Frida Svensson Tryck Trydells tryckeri Omslagsbild Framsida Olivia Arbouz Baksida Tahra Åhrberg 2

3 38 42 Färgsprakande kultur Ett ekologiskt paradis 26 På resa i Ladakh INNEHÅLL 6 Porträtten 40 Möt Sharifa Khanam & Rani Basoraj 10 Invånare kämpar för en grönare stad De vill rädda Santiagos dricksvatten 12 Bildreportage med tema Förändring 16 Direkt demokrati Rättvis handel i miljonstad 18 De gröna bladen har tagit över Teplantage istället för grönsaker 22 Nedslag i Indien, Chile och Argentina 24 En ökad medelklass, ett ökat mörker om energifrågan i Buenos Aires 28 Intervju med Snöleopardmannen 32 Lär dig hur du gör egen tvål, läppbalsam och gödsel Läs om Malliga som har lyckats lämna arbetet inom den indiska textilindustrin 3

4 Framtidsjordens praktikanter Josefin har varit i Kotagiri i Tamil Nadu i södra Indien. Den största förändringen hon skulle vilja göra är att försöka bli kvitt den exploatering och förödelse vi orsakar haven genom att först och främst förbjuda bottentrålning helt och ta bort de subventioner som finns för fiske, framförallt inom EU. Hon skulle också vilja förbättra villkoren för fattiga länder genom att ta bort de handelshinder som finns och skriva av deras skulder. Ulrika har varit i Ladakh i norra Indien. Hon skulle vilja sätta ett par glasögon på alla högt uppsatta politiker som får dem att se hur värdefull och ömtålig naturen runtomkring oss är och att den inte är något slit-ochsläng (vilket många tyvärr verkar tro idag). Camilla bodde i Ladakh i norra Indien. Hon vill bli bättre på att prioritera. Att alltid fundera över vad som faktiskt är viktigt i hennes liv och göra sina livsval utifrån det. Madelen praktiserde i storstaden Trichy i norra Indien. Hon tycker att det ryms mycket kraft och mod i ordet förändring. I kontexten att förändra sin verklighet för människor hon mött i Indien innebär ordet en osjälvisk handling för att förbättra människors livssituationer utan att förvänta sig något tillbaka. Inte minst krävs det mycket av denna förändring för att skapa en mer hållbar och solidarisk värld. Frida har varit i Kotagiri i Tamil Nadu i södra Indien. Den största förändringen hon skulle vilja göra är att bryta dåliga mönster i sitt liv. 4 Kelly var i Trichy i Tamil Nadu. Den största utmaningen under praktiken var att lära sig att ingenting någonsin blir som förväntat; i Indien är plan B och C viktigare än plan A.

5 i Indien, Chile och Argentina Tahra har bott i Buenos Aires under praktiken. Förändring för henne handlar mycket om människors livsstil och möjligheten till att förändra den. Livsstilen påverkar inte bara ens egen värld utan kan även inspirera människor i ens omgivning till att gå samma väg. Hennes egen förändring handlar mest om konsumtionsvana, att gå från samhällets konsumtionshets till en sund och hållbar konsumtion. Olivia skulle vilja se människor förnya sina perspektiv, se världen från en annan kropp, social ställning och klass för att sedan rasera dessa barriärer. Hade Olivia juridisk världsmakt skulle hon skriva stenhårda internationella lagar mot storföretagens exploatering av våra naturresurser och rivit alla kontrakt på ägande av dricksvatten. Helene bodde i Santiago i Chile under de fem praktikmånaderna. Där var den största utmaningen att lära sig den chilenska spanskan. 5 Desirée var i Chiles huvudstad Santiago. Förändring är konstanten i hennes liv. Hon blir uttråkad när vardagen blir för rutinmässig, men sedan brukar hon också sakna och längta efter rutin och vardag när livet är för äventyrligt eller omvälvande.

6 Vinjett Sharifa Khanam Tidningens namn

7 Porträttet S harifa Khanam föddes 1966 i en muslimsk familj i norra Indien. Hon växte upp i ett mansdominerat samhälle med begränsad frihet. När hon var 22 år började hon jobba som tolk på en konferens om jämställdhet och genus i Tamil Nadu. Jag visste inte vad ordet genus innebar, men jag tyckte att det var otroligt att kvinnors rättigheter diskuterades. Min verklighet som jag levde i då var att aldrig ifrågasätta rollen som underordnad mannen. H D e senaste tio åren har Sharifa fokuserat mer på muslimska kvinnors rättigheter. I varje by som har en muslimsk befolkning finns en moské och en grupp av äldre män, en så kallad Jamaat, med uppgift att hantera familjeangelägenheter och samhällsfrågor. Både kvinnor och män rådfrågar ledarna i Jamaaten om familjerelaterade problem. on fortsatte att arbeta som tolk under konferenser med jämställdhetsfokus runt om i landet. Det öppnade en helt ny värld för henne. Några år senare flyttade hon till Pudukkottai, ett av distrikten i Tamil Nadu. Här studerade hon kvinnors rättigheter i ett samhälle präglat av patriarkala strukturer. För 20 år sedan kunde ingen kvinna stå ensam vid en busshållplats efter klockan sju på kvällen. Då spreds rykten om att hon var prostituerad, vilket är förödande för en kvinnas liv. Idag är det många kvinnor som fortfarande inte vågar gå ut ensamma på kvällarna. I där över fall gällande alla sorters former av kränkande behandling dokumenterats. På organisationen frågar vi inte om kvinnors religiösa tillhörighet. Istället fokuserar vi på de samhällsproblem som kvinnor möter dagligen. denna kontext startade Sharifa den ickestatliga organisationen Steps. Steps står för steps for women s education och med donationer och insamlingar av tegelstenar byggdes en plats Kvinnor får förståelse för sina rättigheter, vilket islam också säkerställer. O ftast tolkar Jamaaten händelsen till mannens fördel och kvinnan står helt utan skydd. I de fall då kvinnan blivit utsatt för våld av sin make tillkallar Jamaatens ledare endast maken och kvinnans bror. Ingen kvinna får närvara under förhandlingen. Männen i Jaamaten följer varken den islamiska lagen Sharia eller Indiens konstitution. Bedömningen baseras helt på deras egen förståelse av islam, berättar Sharifa. D en strukturella diskrimineringen som kvinnor utsätts för i hela Indien oavsett religion resulterade i att Sharifa startade världens första kvinnliga Jamaat. Varje månad samlas kvinnorna i sin alldeles egna Jamaat. Här får kvinnorna både vägledning och stöd från varandra. Det får dem att förstå sina rättigheter, vilket islam också säkerställer. De flesta moskéer i Tamil Nadu tillåter inte kvinnliga besökare. Därför påbörjade Sharifa att bygga en moské för kvinnor, men hennes planer mötte hårt motstånd. Idag står moskén halvfärdig en bit från kontoret. Trots återkommande hot mot både Sharifa personligen och hennes verksamhet i Pudukkottai fortsätter hon kampen för kvinnor. Vi måste fortsätta kampen för att alla flickor ska få gå i skolan. Kunskap är makt. Utbildning för flickor bör vara ledorden i strävan mot en bättre värld. Det finns ingenting som har visat sig vara mer förmånligt och givande för hela mänskligheten än utbildning för flickor. TEXT & FOTO MADELEN OTTOSSON Mötesplats för muslimska kvinnor Muslimska Kvinnoföreningen i Stockholm, MFK, har funnits sedan Föreningen bedriver ett folkbildande och kunskapsförmedlande arbete i form av föreläsningar och olika event. De fungerar också som en mötesplats för muslimska kvinnor i Sverige. 7

8 Porträttet P å landsbygden nedanför Nilgiribergen i södra Indien bor Rani med sin man och sina fyra söner i den lilla byn Kurumbapallam. Här har hon bott sedan hon gifte sig för 17 år sedan. Vid huset bor även två kor, en grön liten fågel, två hundar och en katt med tre ungar. Sedan breder trädgården ut sig. Rani började odla grönsaker i sin trädgård för tre år sedan och nu finns här chili, hirs, två sorters bönor, potatis, paprika och aubergine under tre säsonger per år. Tidigare var marken oanvänd och det fanns ingenting på jorden som nu är fylld med de olika grönsakerna. Marken är min gud för den ger mig och min familj mat, säger Rani. Det var hårt arbete att anlägga trädgården som är ungefär en halv hektar stor, och ganska dyrt att köpa de frön som krävdes. Förutom den traktor familjen hyr någon gång per år gör de allt arbete själva för hand. D I närområdet är det en familj till som har en köksträdgård med grönsaker och i distriktet har en rörelse vuxit fram som försöker öka grönsaksodlingar. Rani är med i en grupp där de tillsammans hyr en traktor som de kan använda och som hjälper dem att skaffa de frön som behövs. et var Ranis svärmor som motiverade henne till att börja bruka marken. Det är inte så många andra som odlar sina egna grönsaker i området, det är vanligare att odla kommersiella grödor som banan eller te. Men Rani tyckte att det lät som en bra idé att arbeta för sig själv och att odla sin egen mat. Istället för att gå och arbeta för andra kan jag klara mig själv här, på mitt eget land. Tidigare var Rani tvungen att resa utanför byn för olika temporära arbeten som gav någon inkomst. Nu kan hon bestämma själv när hon arbetar och Odling behöver inte åka någonstans. Arbete utanför byn kan ge mer pengar, men det är väldigt osäkert var och hur mycket man kan få jobba. Trädgården är nu familjens främsta inkomstkälla och gör Rani och hennes familj så gott som självförsörjande. De handlar nu bara ris, olja, salt och annat de inte kan odla. Tidigare gick jag till affären för att köpa allting, men nu får jag det mesta jag behöver från min trädgård. Min trädgård är som mitt barn. Varje morgon är det första jag gör att kolla ut över trädgården. V arje dag är Rani ute i trädgården och hon trivs i naturen där det är lugnt. Familjen behåller de grönsaker som de själva behöver och säljer sedan resten på den lokala marknaden och till andra familjer i byn. Om jag jobbar hårt här på min gård blir lönen bättre än om jag jobbar för någon annan. N ästa steg för henne är att till nästa säsong ta bort kemiskt producerad urea och odla helt ekologiskt. Urea gör att man måste använda mer vatten, vilket det ändå råder brist på i området under sommarsäsongen. För att inte bli så hårt drabbade av vattenbristen sparar de vatten i en liten damm, som de sedan kan använda när det behövs. Rani använder inte urea på allt land och hon tror att kodynga är tillräckligt för att få bra skördar. Det finns redan en kompost och det används en så liten mängd kemikalier att hon är väldigt hoppfull för framtiden och till att kunna odla ekologiskt. Ingen av Ranis fem syskon odlar grönsaker själva vilket hon hoppas ska ändras inom några år. Hon tycker att fler i byn borde nyttja jorden och börja odla sina egna grönsaker trots de problem som finns med djur som elefant och vildsvin i området. Det skulle göra det lättare att samarbeta för att hålla djuren borta så att de inte förstör odlingarna. Min trädgård är som mitt barn. Varje morgon är det första jag gör att kolla ut över trädgården. Jag kommer aldrig sluta med det här. TEXT & FOTO JOSEFIN MARDI Runt 70 procent av Indiens befolkning odlar någonting och 52 procent av landets yta kultiveras. I Sverige erbjuds kurser i småskalig ekologisk odling och i att odla i hobbyväxthus. I Storstockholm finns även cirka 4000 odlingslotter för uthyrning. EU har kommit med ett lagförslag som skulle begränsa urvalet av fröer och i praktiken skulle kunna försvåra för hobbyodlare. 8

9 Rani Basoraj TEKST XXXXXX XXXX FOTO XXXX XXXX ILLUSTRATION XXXXX Sidnr 9

10 Parker Invånare kämpar för en grönare stad I stadsdelen Dávila i den fattiga kommunen Pedro Aguirre Cerdas, PAC, har en lokal organisation tröttnat på kommunkontorets likgiltighet inför deras behov och tagit saker i egna händer. Tanken är att omvandla Parque Alhue, som nu endast är en grusplan, till en riktig stadspark som invånarna kan njuta av. Tidningens namn I framtiden tror Claudio Solovera att många kommer kunna njuta av riktig grönska i den nya stadsparken. 10

11 Santiago, chile Organisationen Comité Pro Adelanto Parque Alhue har som mål att förändra den trista verkligheten i kommunen som har väldigt lite grönområden och parker. Förväntningarna i området är stora, speciellt från barnens sida. När kommittén har bett barnen rita hur deras idealpark skulle kunna se ut, har de svarat med att rita ett område med lekparker, simbassänger, fontäner och fruktträd. Bilderna har visat att familjen spelar en viktig roll i barnens visioner då parken i bilderna varit fylld av barn som promenerar eller umgås med sina föräldrar och mor- och farföräldrar. Barn är så fria från fördomar och brukar rita det de vill ha utan att se begränsningarna som vi vuxna ser, säger Claudio Solovera. Han är ordförande i Comité Pro Adelanto Parque Alhue, som grundades 2011 av en grupp människor som bodde grannar med varandra i stadsdelen Dávila. Enligt Claudio Solovera fanns parken med i de ursprungliga planerna för stadsdelen. Idén till kommittén växte fram ur att det fanns ett behov. Med en liten förbättring av området kan man förändra så mycket. Grönområden i Chile, började bygga sina nya hem. Det skedde oftast inte utan motstånd, men i början av 1970-talet hade uppemot en tredjedel av Santiagos befolkning själva skapat sina egna hem på det sättet. och speciellt i Santiago, hamnar ofta långt ner bland kommunernas prioriteringar. Det glesbefolkade området där stadsdelen Dávila byggdes, låg för 60 år sedan i utkanten av Santiago, men kom med tiden att integreras i staden. Mestadels genom markockupationer som startade i Santiago och sedan spred sig över Latinamerikas storstäder. Familjer som hade flyttat till storstaden i jakt på arbete och bättre levnadsvillkor, men inte hittade det, organiserade sig tillsammans i tusental och undersökte övergivna områden som de skulle kunna bosätta sig i. På ett bestämt datum gick alla dit på natten och delade upp marken mellan sig och Under åren har kommittén anordnat en rad aktiviteter för att engagera så många som möjligt i utformningen av Alhueparken i Dávila. De äldre invånarna har deltagit i workshops kring lokal historia för att försöka rädda de minnen som finns från de första åren som folk bodde där. Barnen har engagerats via en tävling kallad Det här är min park som riktade sig till barn i stadsdelens skolor. De fick då rita hur de skulle vilja se parken och med teckningarna dök många idéer och tankar upp hos kommittén. Förutom detta har de genomfört enkäter och hållt öppna stormöten för grannarna. De flesta invånarna ser parker som något som finns i de rikare delarna av San- tiago och inte kan skapas där de själva bor. Vi vill slåss för rätten till staden, säger Claudio Solovera. En av de viktigaste punkterna har varit byggandet av en gemensam lokal där invånarna ska kunna hålla möten, utbilda sig själva och varandra samt diskutera kommunens framtid. Parken behöver lokalbefolkningen och vice versa, menar Kommittén, och därför är återtagandet och känslan av att ha rätt till staden en viktig fråga som de försöker arbeta med. Genom parken vill vi generera en förändring av det offentliga rummet i Santiago. Det är första gången här i Chile som idén att skapa en park kommer från befolkningen och det är ett historiskt landmärke, säger Claudio Solovera. j TEXT & FOTO DESIRÉE ENLUND Varför parker? Barnen deltar i planeringen genom att rita teckningar på deras drömparker. I en storstad som Santiago rekommenderar Världshälsoorganisationen att det ska finnas nio kvadratmeter grönområde per invånare. I kommunen Pedro Aguirre Cerda räknar man med att det finns cirka två och en halv. Parker och torg ska bidra med mycket till stadsbilden; Fysisk och mental hälsa, att öka uppskattningen av staden hos befolkningen och förbättra social integration. Miljömässigt finns också en rad fördelar med att ha parker då de skapar så kallade ekosystemtjänster som att dränera regnvatten, binda koldioxid och bibehålla djurlivet. 11

12 VERKLIGHETER I FÖRÄNDRING FOT FOTO DESIRÉE ENLUND Två män säljer traditionella medicinalplantor som ursprungsbefolkningen Kichwas använt i sin läkekonst. Coca, Ecuador. Att stad odl FOTO MADELEN OTTOSSON Barnen på barnhemmet Vidivelli i Indien brevväxlar med eleverna på Visingsös grundskola i Sverige. FOTO DESIRÉE ENLUND FOTO FRIDA SVENSSON Många av ursprungsbefolkningens traditioner försvinner mer och mer. Bland badagafolket i Nilgiribergen är det endast några få kvinnor i varje by som fortfarande bär den traditionella klädseln. Flicka provar en cykelmaskin kopplad till en mixer på en marknad för utopier i Coca, Ecuador. 12

13 Bildreportage FOTO TAHRA ÅHRBERG Att odla sallad och kryddor i rör är en smart lösning för stadsodling och till de som inte har tillgång till odlingsmarker. FOTO ULRIKA POPPIUS En ladakhisk man jobbar hårt med att dra upp havtornsplantor. Plantorna ska flyttas längre upp i bergen för att motverka erosion i det torra landskapet. Den nationella minnesdagen för sanning och rättvisa i Argentina efter stadskuppen På bilden tapetserar människor fortfarande upp bilder på några av de människor som försvann under militärdiktaturen och aldrig återfanns. FOTO JOSEFIN MARDI Elever på Hill Fort skolan utanför Kotagiri i södra Indien samlar plast ifrån hushållen där de bor och ser sedan till att den går vidare till återvinning genom det indiska projektet Green Corps. FOTO OLIVIA ARBOUZ 13

14 Bildreportage FOTO CAMILLA GÖ FOTO TAHRA ÅHRBERG Den här kvinnan föreläser om utbredningen av GMO- grödor i Chile. Hon berättar om nackdelarna med GMO som drabbar både naturen och människans hälsa. FOTO OLIVIA ARBOUZ Nya medlemmar i kooperativet för agroekologiska familjejordbruk APF i Argentina. FOTO KELLY CHENG RICHARDSSON Farmers Field School. Bönder fångar insekter på sina egna fält och lär sig identifiera vilka som är skadliga och vilka som är bra för odlingarna. Tillsammans med organisationen Kudumbam diskuterar de alternativa ekologiska metoder för att kontrollera skadedjuren. 14

15 Bildreportage ILLA GÖTH Rigzin plockar färsk mangold i sitt växthus. Där kan hon odla gröna bladgrönsaker även under den kallaste vintern. FOTO FRIDA SVENSSON En kvinna anländer till sitt bröllop i Tamil Nadu i södra Indien. FOTO KELLY CHENG RICHARDSSON Genom sin självhjälpsgrupp har Lucy tagit ett räntefritt lån för att investera i en ko med kalv. Mjölken hon får kan hon använda själv eller sälja på den lokala marknaden. Idag har hon en säkrare inkomst och ett starkare ekonomiskt inflytande i sin familj. 15

16 Närproducerade grönsaker från lokala småbönder. Alla mjölkprodukter på Bonpland är fria från tillsatser. Glittrande nattliv, trendiga boutiquer, caféer i nyanser av pastell och romantiska alléer. Palermo är Buenos Aires epicentrum för hippa stadsbor och världsvana resenärer. Men bakom myllret av shoppingpåsar och uteserveringar finns också engagemang och visioner om rättvis handel och hållbar konsumtion. Direkt aktion för BUENOS AIRES ARGENTINA Marknaden Bonpland bjuder in till en oas omgiven av grönska och väggmålningar, en plats i lugn och ro från stadens brus. På stålreglarna i industrilokalen sitter duvor och det gäller att passa sig för dimpande fågelskit. Bonplands historia sträcker sig 100 år tillbaka i tiden och förr gick det att handla många olika varor här. Men under 1990-talet då de internationella livsmedelskedjorna kom till Argentina gick Bonpland i konkurs. Det som tidigare varit en statligt ägd marknad stängdes och platsen övergavs under ett antal år. För tio år sedan bestämde sig en grupp rättvis konsumtion människor för att återuppta marknaden. Till en början liknade det en ockupation av den ödelagda lokalen. Tids nog gavs ockupanterna tillåtelse att låna lokalen av kommunen och ett alternativ till livsmedelskedjorna tog återigen form. Gemensamt beslutades det att Bonpland skulle bli en plats för rättvis handel med en nära relation mellan konsument och producent. Stora plakat uppmuntrar till medveten konsumtion och en anslagstavla pryds med veckans kommande föreläsningar. Först på tur står en workshop om faran med genmodifierade grödor. En plats för direktdemokrati Endast kooperativ med inriktning på rättvis handel har tillåtelse att sälja produkter på Bonpland. Ingen enskild person med privata intressen för försäljning kan därför dra nytta av marknadens utrymmen. I främre delen av lokalen står Julian Ortelli och skär upp kött. I hans butik finns även ost, oliver, fröer, oljor och bröd. Julian berättar hur han började arbeta här i mars 2013 och är en aktiv deltagare i organiseringen på Bonpland. 16 Bonpland har ett direktdemokratiskt styre och varje kooperativ skickar en representant att företräda dem vid det återkommande sammanträdet varje vecka, berättar Julian. I bakre delen av Bonpland strosar mystiska svarta katter runt. Där finner vi också Ignacio Alonso från Colectivo Solidario. Kooperativet består av tio kollegor som är återförsäljare av agroekologiska och ekologiska produkter samt varor från Empresas Recuperadas por los Trabajadores, ERT, det vill säga arbetarstyrda företag. Colectivo Solidario vill kunna återge tillverkning-

17 sprocessen för sina konsumenter genom att ha en nära relation med dem de handlar med. Colectivo Solidario letar i hela landet efter nya producenter. Vi distribuerar och säljer varor från kooperativa projekt, berättar Ignacio. Han framhåller att Bonpland och dess demokratiska organisering är unikt i sitt slag i Argentina. Mångsidigt utbud På marknaden säljs diverse hantverk och ett stort utbud av livsmedel. Victorio Hernandez har handlat färdiga empanadas, nötter, granola, honung och chokladdop- pade jordnötter. Han handlar på Bonpland eftersom att det är en lugn och trevlig plats. Jag hittade hit en dag under en promenad. Jag var på jobbet och letade efter någonstans att gå och äta lunch. Victorio berättar att han tycker det är viktigt med rättvis handel och en medvetenhet kring vår miljöpåverkan. I Sydamerika har vi stora problem med genmanipulerad mat. Människor behöver förstå och förändra sina vanor. Jag hoppas att det kommer att ske en förändring och att medvetenheten kommer att öka, samtidigt är jag osäker på om det verkligen kommer att hända. Till exempel är jag den enda från mitt jobb som kommer hit och bryr mig om dessa frågor. Positiv påverkan En oas som Bonpland försöker inspirera människorna i Buenos Aires till en mer medveten konsumtion. Att sälja grönsaker från små familjejordbruk till invånarna i miljonstaden är ett sätt. Ett annat är att organisera workshops och föreläsningar som upplyser om en hållbar livsstil. Att en nedlagd marknad blir till en unik plats för rättvis handel, och hur organiseringen av detta sker återkommande varje vecka, är ett positivt exempel på den handlingskraft och värme som finns att hämta i Argentinas huvudstad. Att lokalerna för detta ändamål utlånas nästan gratis av kommunen i ett av stadens absolut populäraste kvarter är självklart också av betydelse. j TEXT OLIVIA ARBOUZ & TAHRA ÅHRBERG FOTO TAHRA ÅHRBERG För Julian Ortelli är det viktigt att kunna erbjuda gourmetprodukter som är rättvist producerade. 17

18 Te i Nilgiribergen De gröna bladen har tagit över TEXT & FOTO JOSEFIN MARDI & FRIDA SVENSSON KOTAGIRI, INDIEN S eetha böjer huvudet nedåt och tittar fokuserat framför sig. Med vana fingrar börjar hon plocka från buskarna. Det går snabbt och på bara några minuter har hon samlat ihop två stora högar med perfekta gröna blad. Hon har varit vaken sedan klockan fem för att hinna städa huset innan hon gav sig av till teplantagerna för att arbeta resten av dagen. Där tillbringar hon sex timmar varje dag utom söndag då hon är ledig och vilar. Min man hjälpte mig innan han blev sjuk i epilepsi. Nu kan han inte arbeta mer, säger hon. Seetha började plocka te när hon var 16 år och flyttade till byn Kairbetta i det indiska samhället Kotagiri. Nu är hon 56 år och en av alla de kvinnor som kan ses gå runt med stora säckar i de täta, gröna fälten som breder ut sig längs med bergssluttningarna. Vi brukar gå tre eller fyra i en grupp och plocka. Det är lättare och vi kan prata om massa olika saker, säger Seetha. Teodlingarna har funnits i Nilgiribergen sedan första delen av 1800-talet. Innan britterna tog över landet bodde endast ursprungsbefolkning i byarna kring bergen. De var i stort sett självförsörjande och behövde bara införskaffa salt och olja förutom det som de själva odlade. Det varma klimatet på den indiska slätten gjorde att de britter som befann sig i området började röra sig genom djungeln och uppför bergen för att få svalka nådde de 18

19 Te i Nilgiribergen Istället för att odla egen mat till hushållet arbetar en stor del av befolkningen på någon annans teplantage. Seetha är en av dem. Nilgiribergen. Där etablerade de vägar och mindre städer och gjorde bergsområdet till dåtidens turistmål för britterna. År 1840 anlade de två engelsmännen och bröderna John och James Ouchterlony den första teplantagen i Nilgiris. Idag breder de midjehöga gröna buskarna ut sig överallt i området. Det odlas te på nästan varje odlingsbar yta. Gunasekaran ser sig omkring på de gröna fälten kring byn Kairbetta. Han har bott här i hela sitt liv och kommer ihåg när spridningen av te blev mer påtaglig i området. Jag minns att många först var skeptiska till att börja odla te, men när någon väl gjorde det följde andra efter. Nu är Gunasekaran 49 år och arbetar som byggnads- entrepenör, men även han äger en teplantage i Kairbetta som andra arbetar på. Under min barndom handlade ingen grönsaker på marknaden som alla gör idag. Då hade vi färska grödor utanför huset och köpte bara sådant som inte gick att odla. Nu ser allt annorlunda ut, säger han bekymrat. Han berättar att han saknar tiden då grönsaker var huvudgrödan och byborna odlade det som de behövde istället för att sälja te och behöva handla grönsaker som har transporterats lång väg. Då var också maten mer hälsosam eftersom många odlade traditionella grödor som millets och ragi. De har i stort sett försvunnit. Millets är ett samlingsnamn för de olika sädesslagen g 19

20 Te i Nilgiribergen hirs och durra som är betydligt mer näringsrika än till exempel ris och vete. Under den gröna revolutionen i Indien på och talen förespråkades ändå ris och vete tillsammans med sockerrör eftersom de skulle ge en högre avkastning och ett effektivare jordbruk. Den intensiva användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel gjorde att grundvattennivån sjönk och den biologiska mångfalden minskade. Samtidigt försvann en stor del av kunskapen om de traditionella grödorna. Både naturen och människorna här skulle vinna på att gå tillbaka till att i större utsträckning odla ätbara grödor istället för te. Jag önskar att fler kunde inse det, säger Gunasekaran. Te ger högre avkastning än grönsaker och växer så fort att vissa sorter kan skördas var femtonde dag, året runt. Det kräver heller inte lika mycket vatten och arbetsbördan är mindre, men det har däremot bidragit till att många grödor nästan helt har försvunnit. Trots det tillåter klimatet odling av både morötter, potatis och blomkål. Istället för att odla grönsaker för att försörja sig själv arbetar nu majoriteten av byborna på någon annans teplantage. Seetha lägger en hög med blad i korgen och sätter sig på en stenmur bredvid vägkanten för att ta en paus. Vi odlade grönsaker förr, men sedan de vilda djuren började orsaka problem och alla andra gick över till att odla te, hade vi inget val än att också göra det, berättar Seetha. Den massiva avskogningen i bergsområdet har gjort att djurens habitat minskat de senaste åren. Vid sidan av fabriker och kolgruvor är nya teplantager en av flera saker som bidrar. Tigrar, gaurer, elefanter, apor och vildsvin rör sig närmare byarna än förut och äter mycket hellre grönsaker än teplantor. Nu utgör de ett problem för de människor som skulle vilja övergå till att odla grönsaker igen. Efter Assam och Darjeeling är Nilgiribergen Indiens största teodlande region. Stora mängder av de gröna bladen exporteras till resten av världen och inte minst till länder i väst. Kända storföretag som Lipton och Twinings får mycket av sitt svarta te just härifrån. Företagen köper de torkade bladen vid stora aktioner främst vid den indiska kusten. Här ligger bladen och luftas några timmar innan de transporteras till våningen under. De får inte packas för hårt för då försvinner smaken, berättar Matthew Mani, och plockar upp en hög med teblad. Han är produktionschef på Ella Tea factory i Kairbetta och har arbetat här i över 30 år. Hit kommer Seetha och många andra i området för att lämna sin skörd varje dag. Vanligtvis brukar det bli 30 kilo per dag och för varje kilo får de 15 till 20 rupier, vilket motsvarar cirka två kronor. Under högsäsongen arbetar tre skift dygnet runt för att hålla uppe produktionen. Fyra kilo färska blad ger cirka ett kilo färdigt torkat te, säger Mani. Han visar de olika maskinerna och beskriver förloppet från teblad till färdigt te. Under processen i fabriken förvandlas de gröna bladen till ett mörkbrunt pulver. Här kan man se hur de olika storlekarna separeras från varandra genom ett filter, säger han, och lägger upp sex högar på ett pappersark. Det rostade teet doftar mustigt och gott. Den största storleken går mestadels för export till Ryssland medan den Gunasekaran skulle vilja att fler odlar grönsaker istället för te på sina plantage. I tefabriken produceras te i olika storlekar som exporteras världen över. 20

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Se upp för havets kvinnor

Se upp för havets kvinnor HAENYO Se upp för havets kvinnor Utanför den sydkoreanska kusten ligger ön Jeju, känd för sin speciella matkultur. Vi tog oss dit för att uppleva dess unika gastronomi och passade på att träffa de kvinnliga

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 Det var en torsdag klockan 13.30 som jag förväntansfull stod utanför dörren som leder in till Casa Dei Bambini. Jag har i många år längtat tills den dagen jag skulle

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Zanzibar Café & Rökeri

Zanzibar Café & Rökeri 146 Zanzibar Café & Rökeri HITTA HIT: Från Göteborg kör E6 norrut. Ta av väg 168 mot Kungälv/Marstrand/ Ytterby och kör 17 km. I Tjuvkil fortsätt rakt fram tills du ser Café Zanzibar B & Bs plank. et sticker

Läs mer

HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8. OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12. STÖDJER MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLEN / s.17 - s.18

HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8. OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12. STÖDJER MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLEN / s.17 - s.18 HEMTRAKT HANDGJORD KOLLEKTION FRÅN IKEA I SAMARBETE MED SOCIALA ENTREPRENÖRER I INDIEN SÄLJSTART: 19 FEBRUARI 2016 HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8 OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12 HUR

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Sjölejonen höjer knappt på ögonbrynen. Galapagos ett hotat världsarv

Sjölejonen höjer knappt på ögonbrynen. Galapagos ett hotat världsarv Efter 50 år som nationalpark blinkar varningslamporna för Galapagosöarna. Den känsliga floran och faunan hotas av kraftig befolkningstillväxt och ökande turism. För två år sedan satte FN-organet Unesco

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Rundresa Tanzania. Dag 1 Avfärd Vi stiger ombord på planet som tar oss till Kilimanjaro Airport utanför Arusha i Tanzania.

Rundresa Tanzania. Dag 1 Avfärd Vi stiger ombord på planet som tar oss till Kilimanjaro Airport utanför Arusha i Tanzania. Rundresa Tanzania Njut av safari i några av världens bästa nationalparker, bl.a. Ngorongorokratern, Serengeti, (där du har mycket god chans att få se The Big Five ) och elefantparken Tarangire. Fortsätt

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld.

En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. Nio Nepalesiska kvinnor får chansen att utbilda sig i ett yrke, som hittills helt och hållet har varit förbehållet män. Kvinnor från hela världen ställer

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Lokal ekonomi räddar elefanter

Lokal ekonomi räddar elefanter 24 grus & guld 2/2016 Mums! Elefanterna i Wasgamuwa Nationalpark går gärna in och äter i närliggande odlingar. Lokal ekonomi räddar elefanter Hur kan människor och vilda djur samsas om marken? I Sri Lanka

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/flag_of_iran.svg/2000px- Flag_of_Iran.svg.png Mitt nya liv i Iran

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/flag_of_iran.svg/2000px- Flag_of_Iran.svg.png Mitt nya liv i Iran https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/flag_of_iran.svg/2000px- Flag_of_Iran.svg.png Mitt nya liv i Iran 31 Hej! Jag heter Akram och jag är 14 år. Nu har jag bott Iran i cirka ett år.

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud? Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Ljuset är på G! Klockan är 7.30 och vi rullar in mot Jönköping.

Ljuset är på G! Klockan är 7.30 och vi rullar in mot Jönköping. Ljuset är på G! Klockan är 7.30 och vi rullar in mot Jönköping. Solen! Men sedan har det mest småsnöat. På jobbet har det gått i full fart idag. Kameran har inte hängt med i farten. Årsmöte med Snapphanarna

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Smakprov från boken PAUSA utgiven på

Smakprov från boken PAUSA utgiven på Innehåll Vänta inte på väckarklockan 5 Ge katten i livspusslet 7 Vi gör som vi brukar 11 Pausa och få mer energi 14 Stress 18 Andning 28 Hjärnan och mindfulness 39 Yoga 53 Att acceptera, släppa taget och

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer