Kontrast. Äkta vara! Falska Löften i Textilindustrin FROSTBITEN SEMESTER I HIMALAYA TEPLANTAGER HOTAR MÅNGFALDEN I NILGIRIBERGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontrast. Äkta vara! Falska Löften i Textilindustrin FROSTBITEN SEMESTER I HIMALAYA TEPLANTAGER HOTAR MÅNGFALDEN I NILGIRIBERGEN"

Transkript

1 Kontrast Ett magasin skrivet av Framtidsjordens praktikanter 13/14 Falska Löften i Textilindustrin Malliga Ganesan om att bryta sig loss och bli självförsörjande FROSTBITEN SEMESTER I HIMALAYA TEPLANTAGER HOTAR MÅNGFALDEN I NILGIRIBERGEN Äkta vara! Hållbart handlande i miljonstad SNÖLEOPARDMANNEN j ETT EKOLOGISKT PARADIS j DANSAnDE MUNKAR I LADAKH ETT MÖRKARE BUENOS AIRES j BILDREPORTAGE: VERKLIGHETER I FÖRÄNDRING GRÖNARE STADSKÄRNA I SANTIAGO j PORTRÄTT FRÅN INDIEN j VATTENDELARE I CHILE

2 Ledare Vad innebär ordet förändring? På vilket sätt skiljer sig en persons verklighet från någon annans? Vad gör människor på andra platser för att förändra sin verklighet? Med de frågorna gav sig tio nyfikna praktikanter iväg hösten 2013 till Indien, Chile och Argentina för att praktisera på fem olika organisationer i fem månader. Upplevelserna skiljer sig åt, med undantaget att vi alla har fått träffa fantastiska människor vars vardag påverkas av allt ifrån fattigdom och ekonomisk utveckling till politiska beslut och klimatförändringar. Övertygelser och inspiration är något de som vi mött har gemensamt. Vi har samlat insekter på landsbygden, odlat i städer, lärt oss hur man kan ta vara på solenergi och sett hur ursprungsbefolkningen jobbar tillsammans för sina rättigheter. Bland mycket, mycket annat. Med det här magasinet vill vi ge en bild av hur människor långt ifrån vårt välbärgade samhälle kämpar för att förändra sin verklighet. Personerna vi har träffat har alla olika förutsättningar. Några vill förändra sin egen vardag, andra hela samhällen. Vi tror att vi själva och många i vår omgivning också kan göra förändringar i vår egen vardag. Vår livsstil påverkar människor och miljö på andra platser, alltifrån hur vi bygger våra städer till vilket te vi väljer att dricka på morgonen. Oavsett om det är små eller stora förändringar genererar de ofta i något nytt. Antingen i vårt eget eller någon annans liv. Ansvarig utgivare: Tobias Linghag Chefredaktör Frida Svensson På kan du läsa mer om våra upplevelser Bildredaktör Desirée Enlund Frida Svensson Layout Helene Botnen Ulrika Poppius Frida Svensson Tryck Trydells tryckeri Omslagsbild Framsida Olivia Arbouz Baksida Tahra Åhrberg 2

3 38 42 Färgsprakande kultur Ett ekologiskt paradis 26 På resa i Ladakh INNEHÅLL 6 Porträtten 40 Möt Sharifa Khanam & Rani Basoraj 10 Invånare kämpar för en grönare stad De vill rädda Santiagos dricksvatten 12 Bildreportage med tema Förändring 16 Direkt demokrati Rättvis handel i miljonstad 18 De gröna bladen har tagit över Teplantage istället för grönsaker 22 Nedslag i Indien, Chile och Argentina 24 En ökad medelklass, ett ökat mörker om energifrågan i Buenos Aires 28 Intervju med Snöleopardmannen 32 Lär dig hur du gör egen tvål, läppbalsam och gödsel Läs om Malliga som har lyckats lämna arbetet inom den indiska textilindustrin 3

4 Framtidsjordens praktikanter Josefin har varit i Kotagiri i Tamil Nadu i södra Indien. Den största förändringen hon skulle vilja göra är att försöka bli kvitt den exploatering och förödelse vi orsakar haven genom att först och främst förbjuda bottentrålning helt och ta bort de subventioner som finns för fiske, framförallt inom EU. Hon skulle också vilja förbättra villkoren för fattiga länder genom att ta bort de handelshinder som finns och skriva av deras skulder. Ulrika har varit i Ladakh i norra Indien. Hon skulle vilja sätta ett par glasögon på alla högt uppsatta politiker som får dem att se hur värdefull och ömtålig naturen runtomkring oss är och att den inte är något slit-ochsläng (vilket många tyvärr verkar tro idag). Camilla bodde i Ladakh i norra Indien. Hon vill bli bättre på att prioritera. Att alltid fundera över vad som faktiskt är viktigt i hennes liv och göra sina livsval utifrån det. Madelen praktiserde i storstaden Trichy i norra Indien. Hon tycker att det ryms mycket kraft och mod i ordet förändring. I kontexten att förändra sin verklighet för människor hon mött i Indien innebär ordet en osjälvisk handling för att förbättra människors livssituationer utan att förvänta sig något tillbaka. Inte minst krävs det mycket av denna förändring för att skapa en mer hållbar och solidarisk värld. Frida har varit i Kotagiri i Tamil Nadu i södra Indien. Den största förändringen hon skulle vilja göra är att bryta dåliga mönster i sitt liv. 4 Kelly var i Trichy i Tamil Nadu. Den största utmaningen under praktiken var att lära sig att ingenting någonsin blir som förväntat; i Indien är plan B och C viktigare än plan A.

5 i Indien, Chile och Argentina Tahra har bott i Buenos Aires under praktiken. Förändring för henne handlar mycket om människors livsstil och möjligheten till att förändra den. Livsstilen påverkar inte bara ens egen värld utan kan även inspirera människor i ens omgivning till att gå samma väg. Hennes egen förändring handlar mest om konsumtionsvana, att gå från samhällets konsumtionshets till en sund och hållbar konsumtion. Olivia skulle vilja se människor förnya sina perspektiv, se världen från en annan kropp, social ställning och klass för att sedan rasera dessa barriärer. Hade Olivia juridisk världsmakt skulle hon skriva stenhårda internationella lagar mot storföretagens exploatering av våra naturresurser och rivit alla kontrakt på ägande av dricksvatten. Helene bodde i Santiago i Chile under de fem praktikmånaderna. Där var den största utmaningen att lära sig den chilenska spanskan. 5 Desirée var i Chiles huvudstad Santiago. Förändring är konstanten i hennes liv. Hon blir uttråkad när vardagen blir för rutinmässig, men sedan brukar hon också sakna och längta efter rutin och vardag när livet är för äventyrligt eller omvälvande.

6 Vinjett Sharifa Khanam Tidningens namn

7 Porträttet S harifa Khanam föddes 1966 i en muslimsk familj i norra Indien. Hon växte upp i ett mansdominerat samhälle med begränsad frihet. När hon var 22 år började hon jobba som tolk på en konferens om jämställdhet och genus i Tamil Nadu. Jag visste inte vad ordet genus innebar, men jag tyckte att det var otroligt att kvinnors rättigheter diskuterades. Min verklighet som jag levde i då var att aldrig ifrågasätta rollen som underordnad mannen. H D e senaste tio åren har Sharifa fokuserat mer på muslimska kvinnors rättigheter. I varje by som har en muslimsk befolkning finns en moské och en grupp av äldre män, en så kallad Jamaat, med uppgift att hantera familjeangelägenheter och samhällsfrågor. Både kvinnor och män rådfrågar ledarna i Jamaaten om familjerelaterade problem. on fortsatte att arbeta som tolk under konferenser med jämställdhetsfokus runt om i landet. Det öppnade en helt ny värld för henne. Några år senare flyttade hon till Pudukkottai, ett av distrikten i Tamil Nadu. Här studerade hon kvinnors rättigheter i ett samhälle präglat av patriarkala strukturer. För 20 år sedan kunde ingen kvinna stå ensam vid en busshållplats efter klockan sju på kvällen. Då spreds rykten om att hon var prostituerad, vilket är förödande för en kvinnas liv. Idag är det många kvinnor som fortfarande inte vågar gå ut ensamma på kvällarna. I där över fall gällande alla sorters former av kränkande behandling dokumenterats. På organisationen frågar vi inte om kvinnors religiösa tillhörighet. Istället fokuserar vi på de samhällsproblem som kvinnor möter dagligen. denna kontext startade Sharifa den ickestatliga organisationen Steps. Steps står för steps for women s education och med donationer och insamlingar av tegelstenar byggdes en plats Kvinnor får förståelse för sina rättigheter, vilket islam också säkerställer. O ftast tolkar Jamaaten händelsen till mannens fördel och kvinnan står helt utan skydd. I de fall då kvinnan blivit utsatt för våld av sin make tillkallar Jamaatens ledare endast maken och kvinnans bror. Ingen kvinna får närvara under förhandlingen. Männen i Jaamaten följer varken den islamiska lagen Sharia eller Indiens konstitution. Bedömningen baseras helt på deras egen förståelse av islam, berättar Sharifa. D en strukturella diskrimineringen som kvinnor utsätts för i hela Indien oavsett religion resulterade i att Sharifa startade världens första kvinnliga Jamaat. Varje månad samlas kvinnorna i sin alldeles egna Jamaat. Här får kvinnorna både vägledning och stöd från varandra. Det får dem att förstå sina rättigheter, vilket islam också säkerställer. De flesta moskéer i Tamil Nadu tillåter inte kvinnliga besökare. Därför påbörjade Sharifa att bygga en moské för kvinnor, men hennes planer mötte hårt motstånd. Idag står moskén halvfärdig en bit från kontoret. Trots återkommande hot mot både Sharifa personligen och hennes verksamhet i Pudukkottai fortsätter hon kampen för kvinnor. Vi måste fortsätta kampen för att alla flickor ska få gå i skolan. Kunskap är makt. Utbildning för flickor bör vara ledorden i strävan mot en bättre värld. Det finns ingenting som har visat sig vara mer förmånligt och givande för hela mänskligheten än utbildning för flickor. TEXT & FOTO MADELEN OTTOSSON Mötesplats för muslimska kvinnor Muslimska Kvinnoföreningen i Stockholm, MFK, har funnits sedan Föreningen bedriver ett folkbildande och kunskapsförmedlande arbete i form av föreläsningar och olika event. De fungerar också som en mötesplats för muslimska kvinnor i Sverige. 7

8 Porträttet P å landsbygden nedanför Nilgiribergen i södra Indien bor Rani med sin man och sina fyra söner i den lilla byn Kurumbapallam. Här har hon bott sedan hon gifte sig för 17 år sedan. Vid huset bor även två kor, en grön liten fågel, två hundar och en katt med tre ungar. Sedan breder trädgården ut sig. Rani började odla grönsaker i sin trädgård för tre år sedan och nu finns här chili, hirs, två sorters bönor, potatis, paprika och aubergine under tre säsonger per år. Tidigare var marken oanvänd och det fanns ingenting på jorden som nu är fylld med de olika grönsakerna. Marken är min gud för den ger mig och min familj mat, säger Rani. Det var hårt arbete att anlägga trädgården som är ungefär en halv hektar stor, och ganska dyrt att köpa de frön som krävdes. Förutom den traktor familjen hyr någon gång per år gör de allt arbete själva för hand. D I närområdet är det en familj till som har en köksträdgård med grönsaker och i distriktet har en rörelse vuxit fram som försöker öka grönsaksodlingar. Rani är med i en grupp där de tillsammans hyr en traktor som de kan använda och som hjälper dem att skaffa de frön som behövs. et var Ranis svärmor som motiverade henne till att börja bruka marken. Det är inte så många andra som odlar sina egna grönsaker i området, det är vanligare att odla kommersiella grödor som banan eller te. Men Rani tyckte att det lät som en bra idé att arbeta för sig själv och att odla sin egen mat. Istället för att gå och arbeta för andra kan jag klara mig själv här, på mitt eget land. Tidigare var Rani tvungen att resa utanför byn för olika temporära arbeten som gav någon inkomst. Nu kan hon bestämma själv när hon arbetar och Odling behöver inte åka någonstans. Arbete utanför byn kan ge mer pengar, men det är väldigt osäkert var och hur mycket man kan få jobba. Trädgården är nu familjens främsta inkomstkälla och gör Rani och hennes familj så gott som självförsörjande. De handlar nu bara ris, olja, salt och annat de inte kan odla. Tidigare gick jag till affären för att köpa allting, men nu får jag det mesta jag behöver från min trädgård. Min trädgård är som mitt barn. Varje morgon är det första jag gör att kolla ut över trädgården. V arje dag är Rani ute i trädgården och hon trivs i naturen där det är lugnt. Familjen behåller de grönsaker som de själva behöver och säljer sedan resten på den lokala marknaden och till andra familjer i byn. Om jag jobbar hårt här på min gård blir lönen bättre än om jag jobbar för någon annan. N ästa steg för henne är att till nästa säsong ta bort kemiskt producerad urea och odla helt ekologiskt. Urea gör att man måste använda mer vatten, vilket det ändå råder brist på i området under sommarsäsongen. För att inte bli så hårt drabbade av vattenbristen sparar de vatten i en liten damm, som de sedan kan använda när det behövs. Rani använder inte urea på allt land och hon tror att kodynga är tillräckligt för att få bra skördar. Det finns redan en kompost och det används en så liten mängd kemikalier att hon är väldigt hoppfull för framtiden och till att kunna odla ekologiskt. Ingen av Ranis fem syskon odlar grönsaker själva vilket hon hoppas ska ändras inom några år. Hon tycker att fler i byn borde nyttja jorden och börja odla sina egna grönsaker trots de problem som finns med djur som elefant och vildsvin i området. Det skulle göra det lättare att samarbeta för att hålla djuren borta så att de inte förstör odlingarna. Min trädgård är som mitt barn. Varje morgon är det första jag gör att kolla ut över trädgården. Jag kommer aldrig sluta med det här. TEXT & FOTO JOSEFIN MARDI Runt 70 procent av Indiens befolkning odlar någonting och 52 procent av landets yta kultiveras. I Sverige erbjuds kurser i småskalig ekologisk odling och i att odla i hobbyväxthus. I Storstockholm finns även cirka 4000 odlingslotter för uthyrning. EU har kommit med ett lagförslag som skulle begränsa urvalet av fröer och i praktiken skulle kunna försvåra för hobbyodlare. 8

9 Rani Basoraj TEKST XXXXXX XXXX FOTO XXXX XXXX ILLUSTRATION XXXXX Sidnr 9

10 Parker Invånare kämpar för en grönare stad I stadsdelen Dávila i den fattiga kommunen Pedro Aguirre Cerdas, PAC, har en lokal organisation tröttnat på kommunkontorets likgiltighet inför deras behov och tagit saker i egna händer. Tanken är att omvandla Parque Alhue, som nu endast är en grusplan, till en riktig stadspark som invånarna kan njuta av. Tidningens namn I framtiden tror Claudio Solovera att många kommer kunna njuta av riktig grönska i den nya stadsparken. 10

11 Santiago, chile Organisationen Comité Pro Adelanto Parque Alhue har som mål att förändra den trista verkligheten i kommunen som har väldigt lite grönområden och parker. Förväntningarna i området är stora, speciellt från barnens sida. När kommittén har bett barnen rita hur deras idealpark skulle kunna se ut, har de svarat med att rita ett område med lekparker, simbassänger, fontäner och fruktträd. Bilderna har visat att familjen spelar en viktig roll i barnens visioner då parken i bilderna varit fylld av barn som promenerar eller umgås med sina föräldrar och mor- och farföräldrar. Barn är så fria från fördomar och brukar rita det de vill ha utan att se begränsningarna som vi vuxna ser, säger Claudio Solovera. Han är ordförande i Comité Pro Adelanto Parque Alhue, som grundades 2011 av en grupp människor som bodde grannar med varandra i stadsdelen Dávila. Enligt Claudio Solovera fanns parken med i de ursprungliga planerna för stadsdelen. Idén till kommittén växte fram ur att det fanns ett behov. Med en liten förbättring av området kan man förändra så mycket. Grönområden i Chile, började bygga sina nya hem. Det skedde oftast inte utan motstånd, men i början av 1970-talet hade uppemot en tredjedel av Santiagos befolkning själva skapat sina egna hem på det sättet. och speciellt i Santiago, hamnar ofta långt ner bland kommunernas prioriteringar. Det glesbefolkade området där stadsdelen Dávila byggdes, låg för 60 år sedan i utkanten av Santiago, men kom med tiden att integreras i staden. Mestadels genom markockupationer som startade i Santiago och sedan spred sig över Latinamerikas storstäder. Familjer som hade flyttat till storstaden i jakt på arbete och bättre levnadsvillkor, men inte hittade det, organiserade sig tillsammans i tusental och undersökte övergivna områden som de skulle kunna bosätta sig i. På ett bestämt datum gick alla dit på natten och delade upp marken mellan sig och Under åren har kommittén anordnat en rad aktiviteter för att engagera så många som möjligt i utformningen av Alhueparken i Dávila. De äldre invånarna har deltagit i workshops kring lokal historia för att försöka rädda de minnen som finns från de första åren som folk bodde där. Barnen har engagerats via en tävling kallad Det här är min park som riktade sig till barn i stadsdelens skolor. De fick då rita hur de skulle vilja se parken och med teckningarna dök många idéer och tankar upp hos kommittén. Förutom detta har de genomfört enkäter och hållt öppna stormöten för grannarna. De flesta invånarna ser parker som något som finns i de rikare delarna av San- tiago och inte kan skapas där de själva bor. Vi vill slåss för rätten till staden, säger Claudio Solovera. En av de viktigaste punkterna har varit byggandet av en gemensam lokal där invånarna ska kunna hålla möten, utbilda sig själva och varandra samt diskutera kommunens framtid. Parken behöver lokalbefolkningen och vice versa, menar Kommittén, och därför är återtagandet och känslan av att ha rätt till staden en viktig fråga som de försöker arbeta med. Genom parken vill vi generera en förändring av det offentliga rummet i Santiago. Det är första gången här i Chile som idén att skapa en park kommer från befolkningen och det är ett historiskt landmärke, säger Claudio Solovera. j TEXT & FOTO DESIRÉE ENLUND Varför parker? Barnen deltar i planeringen genom att rita teckningar på deras drömparker. I en storstad som Santiago rekommenderar Världshälsoorganisationen att det ska finnas nio kvadratmeter grönområde per invånare. I kommunen Pedro Aguirre Cerda räknar man med att det finns cirka två och en halv. Parker och torg ska bidra med mycket till stadsbilden; Fysisk och mental hälsa, att öka uppskattningen av staden hos befolkningen och förbättra social integration. Miljömässigt finns också en rad fördelar med att ha parker då de skapar så kallade ekosystemtjänster som att dränera regnvatten, binda koldioxid och bibehålla djurlivet. 11

12 VERKLIGHETER I FÖRÄNDRING FOT FOTO DESIRÉE ENLUND Två män säljer traditionella medicinalplantor som ursprungsbefolkningen Kichwas använt i sin läkekonst. Coca, Ecuador. Att stad odl FOTO MADELEN OTTOSSON Barnen på barnhemmet Vidivelli i Indien brevväxlar med eleverna på Visingsös grundskola i Sverige. FOTO DESIRÉE ENLUND FOTO FRIDA SVENSSON Många av ursprungsbefolkningens traditioner försvinner mer och mer. Bland badagafolket i Nilgiribergen är det endast några få kvinnor i varje by som fortfarande bär den traditionella klädseln. Flicka provar en cykelmaskin kopplad till en mixer på en marknad för utopier i Coca, Ecuador. 12

13 Bildreportage FOTO TAHRA ÅHRBERG Att odla sallad och kryddor i rör är en smart lösning för stadsodling och till de som inte har tillgång till odlingsmarker. FOTO ULRIKA POPPIUS En ladakhisk man jobbar hårt med att dra upp havtornsplantor. Plantorna ska flyttas längre upp i bergen för att motverka erosion i det torra landskapet. Den nationella minnesdagen för sanning och rättvisa i Argentina efter stadskuppen På bilden tapetserar människor fortfarande upp bilder på några av de människor som försvann under militärdiktaturen och aldrig återfanns. FOTO JOSEFIN MARDI Elever på Hill Fort skolan utanför Kotagiri i södra Indien samlar plast ifrån hushållen där de bor och ser sedan till att den går vidare till återvinning genom det indiska projektet Green Corps. FOTO OLIVIA ARBOUZ 13

14 Bildreportage FOTO CAMILLA GÖ FOTO TAHRA ÅHRBERG Den här kvinnan föreläser om utbredningen av GMO- grödor i Chile. Hon berättar om nackdelarna med GMO som drabbar både naturen och människans hälsa. FOTO OLIVIA ARBOUZ Nya medlemmar i kooperativet för agroekologiska familjejordbruk APF i Argentina. FOTO KELLY CHENG RICHARDSSON Farmers Field School. Bönder fångar insekter på sina egna fält och lär sig identifiera vilka som är skadliga och vilka som är bra för odlingarna. Tillsammans med organisationen Kudumbam diskuterar de alternativa ekologiska metoder för att kontrollera skadedjuren. 14

15 Bildreportage ILLA GÖTH Rigzin plockar färsk mangold i sitt växthus. Där kan hon odla gröna bladgrönsaker även under den kallaste vintern. FOTO FRIDA SVENSSON En kvinna anländer till sitt bröllop i Tamil Nadu i södra Indien. FOTO KELLY CHENG RICHARDSSON Genom sin självhjälpsgrupp har Lucy tagit ett räntefritt lån för att investera i en ko med kalv. Mjölken hon får kan hon använda själv eller sälja på den lokala marknaden. Idag har hon en säkrare inkomst och ett starkare ekonomiskt inflytande i sin familj. 15

16 Närproducerade grönsaker från lokala småbönder. Alla mjölkprodukter på Bonpland är fria från tillsatser. Glittrande nattliv, trendiga boutiquer, caféer i nyanser av pastell och romantiska alléer. Palermo är Buenos Aires epicentrum för hippa stadsbor och världsvana resenärer. Men bakom myllret av shoppingpåsar och uteserveringar finns också engagemang och visioner om rättvis handel och hållbar konsumtion. Direkt aktion för BUENOS AIRES ARGENTINA Marknaden Bonpland bjuder in till en oas omgiven av grönska och väggmålningar, en plats i lugn och ro från stadens brus. På stålreglarna i industrilokalen sitter duvor och det gäller att passa sig för dimpande fågelskit. Bonplands historia sträcker sig 100 år tillbaka i tiden och förr gick det att handla många olika varor här. Men under 1990-talet då de internationella livsmedelskedjorna kom till Argentina gick Bonpland i konkurs. Det som tidigare varit en statligt ägd marknad stängdes och platsen övergavs under ett antal år. För tio år sedan bestämde sig en grupp rättvis konsumtion människor för att återuppta marknaden. Till en början liknade det en ockupation av den ödelagda lokalen. Tids nog gavs ockupanterna tillåtelse att låna lokalen av kommunen och ett alternativ till livsmedelskedjorna tog återigen form. Gemensamt beslutades det att Bonpland skulle bli en plats för rättvis handel med en nära relation mellan konsument och producent. Stora plakat uppmuntrar till medveten konsumtion och en anslagstavla pryds med veckans kommande föreläsningar. Först på tur står en workshop om faran med genmodifierade grödor. En plats för direktdemokrati Endast kooperativ med inriktning på rättvis handel har tillåtelse att sälja produkter på Bonpland. Ingen enskild person med privata intressen för försäljning kan därför dra nytta av marknadens utrymmen. I främre delen av lokalen står Julian Ortelli och skär upp kött. I hans butik finns även ost, oliver, fröer, oljor och bröd. Julian berättar hur han började arbeta här i mars 2013 och är en aktiv deltagare i organiseringen på Bonpland. 16 Bonpland har ett direktdemokratiskt styre och varje kooperativ skickar en representant att företräda dem vid det återkommande sammanträdet varje vecka, berättar Julian. I bakre delen av Bonpland strosar mystiska svarta katter runt. Där finner vi också Ignacio Alonso från Colectivo Solidario. Kooperativet består av tio kollegor som är återförsäljare av agroekologiska och ekologiska produkter samt varor från Empresas Recuperadas por los Trabajadores, ERT, det vill säga arbetarstyrda företag. Colectivo Solidario vill kunna återge tillverkning-

17 sprocessen för sina konsumenter genom att ha en nära relation med dem de handlar med. Colectivo Solidario letar i hela landet efter nya producenter. Vi distribuerar och säljer varor från kooperativa projekt, berättar Ignacio. Han framhåller att Bonpland och dess demokratiska organisering är unikt i sitt slag i Argentina. Mångsidigt utbud På marknaden säljs diverse hantverk och ett stort utbud av livsmedel. Victorio Hernandez har handlat färdiga empanadas, nötter, granola, honung och chokladdop- pade jordnötter. Han handlar på Bonpland eftersom att det är en lugn och trevlig plats. Jag hittade hit en dag under en promenad. Jag var på jobbet och letade efter någonstans att gå och äta lunch. Victorio berättar att han tycker det är viktigt med rättvis handel och en medvetenhet kring vår miljöpåverkan. I Sydamerika har vi stora problem med genmanipulerad mat. Människor behöver förstå och förändra sina vanor. Jag hoppas att det kommer att ske en förändring och att medvetenheten kommer att öka, samtidigt är jag osäker på om det verkligen kommer att hända. Till exempel är jag den enda från mitt jobb som kommer hit och bryr mig om dessa frågor. Positiv påverkan En oas som Bonpland försöker inspirera människorna i Buenos Aires till en mer medveten konsumtion. Att sälja grönsaker från små familjejordbruk till invånarna i miljonstaden är ett sätt. Ett annat är att organisera workshops och föreläsningar som upplyser om en hållbar livsstil. Att en nedlagd marknad blir till en unik plats för rättvis handel, och hur organiseringen av detta sker återkommande varje vecka, är ett positivt exempel på den handlingskraft och värme som finns att hämta i Argentinas huvudstad. Att lokalerna för detta ändamål utlånas nästan gratis av kommunen i ett av stadens absolut populäraste kvarter är självklart också av betydelse. j TEXT OLIVIA ARBOUZ & TAHRA ÅHRBERG FOTO TAHRA ÅHRBERG För Julian Ortelli är det viktigt att kunna erbjuda gourmetprodukter som är rättvist producerade. 17

18 Te i Nilgiribergen De gröna bladen har tagit över TEXT & FOTO JOSEFIN MARDI & FRIDA SVENSSON KOTAGIRI, INDIEN S eetha böjer huvudet nedåt och tittar fokuserat framför sig. Med vana fingrar börjar hon plocka från buskarna. Det går snabbt och på bara några minuter har hon samlat ihop två stora högar med perfekta gröna blad. Hon har varit vaken sedan klockan fem för att hinna städa huset innan hon gav sig av till teplantagerna för att arbeta resten av dagen. Där tillbringar hon sex timmar varje dag utom söndag då hon är ledig och vilar. Min man hjälpte mig innan han blev sjuk i epilepsi. Nu kan han inte arbeta mer, säger hon. Seetha började plocka te när hon var 16 år och flyttade till byn Kairbetta i det indiska samhället Kotagiri. Nu är hon 56 år och en av alla de kvinnor som kan ses gå runt med stora säckar i de täta, gröna fälten som breder ut sig längs med bergssluttningarna. Vi brukar gå tre eller fyra i en grupp och plocka. Det är lättare och vi kan prata om massa olika saker, säger Seetha. Teodlingarna har funnits i Nilgiribergen sedan första delen av 1800-talet. Innan britterna tog över landet bodde endast ursprungsbefolkning i byarna kring bergen. De var i stort sett självförsörjande och behövde bara införskaffa salt och olja förutom det som de själva odlade. Det varma klimatet på den indiska slätten gjorde att de britter som befann sig i området började röra sig genom djungeln och uppför bergen för att få svalka nådde de 18

19 Te i Nilgiribergen Istället för att odla egen mat till hushållet arbetar en stor del av befolkningen på någon annans teplantage. Seetha är en av dem. Nilgiribergen. Där etablerade de vägar och mindre städer och gjorde bergsområdet till dåtidens turistmål för britterna. År 1840 anlade de två engelsmännen och bröderna John och James Ouchterlony den första teplantagen i Nilgiris. Idag breder de midjehöga gröna buskarna ut sig överallt i området. Det odlas te på nästan varje odlingsbar yta. Gunasekaran ser sig omkring på de gröna fälten kring byn Kairbetta. Han har bott här i hela sitt liv och kommer ihåg när spridningen av te blev mer påtaglig i området. Jag minns att många först var skeptiska till att börja odla te, men när någon väl gjorde det följde andra efter. Nu är Gunasekaran 49 år och arbetar som byggnads- entrepenör, men även han äger en teplantage i Kairbetta som andra arbetar på. Under min barndom handlade ingen grönsaker på marknaden som alla gör idag. Då hade vi färska grödor utanför huset och köpte bara sådant som inte gick att odla. Nu ser allt annorlunda ut, säger han bekymrat. Han berättar att han saknar tiden då grönsaker var huvudgrödan och byborna odlade det som de behövde istället för att sälja te och behöva handla grönsaker som har transporterats lång väg. Då var också maten mer hälsosam eftersom många odlade traditionella grödor som millets och ragi. De har i stort sett försvunnit. Millets är ett samlingsnamn för de olika sädesslagen g 19

20 Te i Nilgiribergen hirs och durra som är betydligt mer näringsrika än till exempel ris och vete. Under den gröna revolutionen i Indien på och talen förespråkades ändå ris och vete tillsammans med sockerrör eftersom de skulle ge en högre avkastning och ett effektivare jordbruk. Den intensiva användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel gjorde att grundvattennivån sjönk och den biologiska mångfalden minskade. Samtidigt försvann en stor del av kunskapen om de traditionella grödorna. Både naturen och människorna här skulle vinna på att gå tillbaka till att i större utsträckning odla ätbara grödor istället för te. Jag önskar att fler kunde inse det, säger Gunasekaran. Te ger högre avkastning än grönsaker och växer så fort att vissa sorter kan skördas var femtonde dag, året runt. Det kräver heller inte lika mycket vatten och arbetsbördan är mindre, men det har däremot bidragit till att många grödor nästan helt har försvunnit. Trots det tillåter klimatet odling av både morötter, potatis och blomkål. Istället för att odla grönsaker för att försörja sig själv arbetar nu majoriteten av byborna på någon annans teplantage. Seetha lägger en hög med blad i korgen och sätter sig på en stenmur bredvid vägkanten för att ta en paus. Vi odlade grönsaker förr, men sedan de vilda djuren började orsaka problem och alla andra gick över till att odla te, hade vi inget val än att också göra det, berättar Seetha. Den massiva avskogningen i bergsområdet har gjort att djurens habitat minskat de senaste åren. Vid sidan av fabriker och kolgruvor är nya teplantager en av flera saker som bidrar. Tigrar, gaurer, elefanter, apor och vildsvin rör sig närmare byarna än förut och äter mycket hellre grönsaker än teplantor. Nu utgör de ett problem för de människor som skulle vilja övergå till att odla grönsaker igen. Efter Assam och Darjeeling är Nilgiribergen Indiens största teodlande region. Stora mängder av de gröna bladen exporteras till resten av världen och inte minst till länder i väst. Kända storföretag som Lipton och Twinings får mycket av sitt svarta te just härifrån. Företagen köper de torkade bladen vid stora aktioner främst vid den indiska kusten. Här ligger bladen och luftas några timmar innan de transporteras till våningen under. De får inte packas för hårt för då försvinner smaken, berättar Matthew Mani, och plockar upp en hög med teblad. Han är produktionschef på Ella Tea factory i Kairbetta och har arbetat här i över 30 år. Hit kommer Seetha och många andra i området för att lämna sin skörd varje dag. Vanligtvis brukar det bli 30 kilo per dag och för varje kilo får de 15 till 20 rupier, vilket motsvarar cirka två kronor. Under högsäsongen arbetar tre skift dygnet runt för att hålla uppe produktionen. Fyra kilo färska blad ger cirka ett kilo färdigt torkat te, säger Mani. Han visar de olika maskinerna och beskriver förloppet från teblad till färdigt te. Under processen i fabriken förvandlas de gröna bladen till ett mörkbrunt pulver. Här kan man se hur de olika storlekarna separeras från varandra genom ett filter, säger han, och lägger upp sex högar på ett pappersark. Det rostade teet doftar mustigt och gott. Den största storleken går mestadels för export till Ryssland medan den Gunasekaran skulle vilja att fler odlar grönsaker istället för te på sina plantage. I tefabriken produceras te i olika storlekar som exporteras världen över. 20

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Samtliga produkter från är omsorgsfullt utvalda efter personliga möten med Kretas producenter. Vi har valt

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Fikamästarens handbok

Fikamästarens handbok Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA TE 3:s RESA TILLL BARCELONA Vart var vi? Vi tillbringade våra fem dagar i Barcelona,Spanien. Vad gjorde vi? Måndag- Bestod mest av att resa. Vi åkte från resecentrum klockan halv två på morgonen, vi flög

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Dag 4 Vid frukosten på terrassen kan vi njuta av utsikten innan vi återvänder till Kathamndu och Harati. Fri eftermiddag.

Dag 4 Vid frukosten på terrassen kan vi njuta av utsikten innan vi återvänder till Kathamndu och Harati. Fri eftermiddag. Himalaya 2015 Att vandra i Nepal hör till en av livets höjdpunkter. På denna resa gör vi en vandring längs Himalayas sluttningar från by till by under 5 dagar. Därutöver besöker vi Djungelområdet Chitwan,

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Illustration Stina Johnson

Illustration Stina Johnson Illustration Stina Johnson Land, stad eller mittemellan? Tanken om det goda livet där allting är i harmoni. Två skilda idealbilder - landet och staden Upplägg S könlitterära och Facklitterära exempel:

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Island är ett land som lämnar sina turister alltjämt förvånade och förundrade, hänförda och förtrollade.

Island är ett land som lämnar sina turister alltjämt förvånade och förundrade, hänförda och förtrollade. ISLANDSRESA ISLAND ETT SAGOLIKT LANDSKAP Island är ett land som lämnar sina turister alltjämt förvånade och förundrade, hänförda och förtrollade. Än i dag syns spåren tydligt efter hur naturen har format

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Green Park Village. BBCG Construction - Akbük

Green Park Village. BBCG Construction - Akbük Green Park Village BBCG Construction - Akbük Green Park Village Green Park Village har ett utmärkt läge i ett pittoreskt och lugnt område i Akbük med fantastisk havsutsikt åt ena hållet och tallar och

Läs mer