Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen"

Transkript

1 Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen Tillämpningsområde: All hälso- och sjukvård med sjukskrivningsuppgift som Region Halland finansierar oavsett driftsform Sida 1 av 15

2 Innehåll 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE BAKGRUND SYFTE.4 4. MÅL DEFINITIONER.5 6. REGELVERK OCH HANDBÖCKER FÖR ARBETET ANSVARSFÖRDELNING KVALITETSNIVÅN INOM OMRÅDET FÖR SJUKSRIVNINGSPROCESSEN Bemötande av patienter Metoder för diagnostik, vård och behandling Kompetens Samverkan Riskhantering Avvikelsehantering Försörjning av tjänster, produkter och teknik Spårbarhet UPPFÖLJNING OCH ERFARENHETSÅTERFÖRING...15 Sida 2 av 15

3 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE Sjukskrivningsprocessen ingår i regionens ledningssystem som ett styrande kapitel Patient dokument Sjukskrivning är en tvärställd process som ska tillämpas lika oavsett verksamhetsområde. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen från övergripande vårdgivarnivå till medarbetarnivå. Det innebär ett krav på lokal anpassning av rutinerna på förvaltningsnivå/motsvarande samt verksamhetsnivå. Sida 3 av 15

4 2. BAKGRUND I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) framgår att kvaliteten inom hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Konsekvenserna som en sjukskrivning kan ha för individen gör att praxis bör stödjas och styras med samma kvalitetsanspråk som hälso- och sjukvårdens övriga aktiviteter. Sjukskrivning kan utgöra en del av patientens behandling och processen är beroende av att det finns system och ledningsstrukturer för denna hos sjukvårdshuvudmannen (Regionen) men även Försäkringskassan. Sjukskrivningsprocessen kräver kompetens och kunskap för medicinska avväganden samt god kännedom om socialförsäkringens regelsystem. Handläggningen måste vara tidseffektiv och inblandade parter (patienten, hälso- och sjukvården, försäkringskassan och arbetsgivare) måste ges förutsättningar för att samverka och medverka i arbetet. Socialstyrelsen har därför tillsammans med Försäkringskassan utformat en vägledning för sjukskrivning för en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess, Socialstyrelsens vägledning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd- vägledning för sjukskrivning. Den består av två delar, övergripande principer samt specifika rekommendationer för sjukskrivning. Tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter, om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2005:12) samt Föreskriften om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården med mera (SOSFS 2005:29) utgör dessa sammantaget grunden för innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet. 3. SYFTE Detta dokument är regionens (vårdgivarens) riktlinjer för sjukskrivningsprocessen i regionen och beskriver hur berörd personal ska kunna följa och säkra att alla patienter där sjukskrivning är en del av vård- och behandling får en patientsäker, rättssäker samt jämställd och kostnadseffektiv vård- och behandling. 4. MÅL Regionens (vårdgivarens) mål är en patient-, och rättssäker samt kostnadseffektiv vård- och behandling. Med patientsäker avses att sjukskrivningen ska uppfylla kravet på god vård enligt SOSFS 2005:12 God vård om ledningssystem för kvalitet- och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården; - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig sjukskrivning ska ske enligt nationella och lokala riktlinjer. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd i form av 15 övergripande principer är en viktig utgångspunkt för arbetet med sjukskrivningar. Sida 4 av 15

5 - Säker kontraindikationer för sjukskrivning ska iakttas - Patientfokuserad sjukskrivning ska ske med respekt för individen och säkerställa ett personligt bemötande samt att patienten kan tillgodogöra sig informationen. - Jämställd bedömning av sjukskrivningsbehov ska ske på lika villkor utan omotiverade skillnader mellan könen - Ges i rimlig tid medicinsk bedömning för sjukskrivning ska, med beaktande av gällande prioriteringsregler utfärdas snarast vilket innebär att patienten har sitt underlag i handen senast inom en vecka. Med rättssäker avses att korrekt tillämpa socialförsäkringen med tillhörande regelverk. Med kostnadsffektiv menas en god resurshantering av sjukskrivningsprocessen ur ett individ-, verksamhets- och samhällsperspektiv. 5. DEFINITIONER Begreppet sjukskrivning Patienter sjukskriver sig själva den första veckan. Från och med dag 8 krävs läkarintyg i en sjukskrivning. Sjukskrivning i sjukvårdssammanhang är att skriva ett medicinskt underlag som styrker att arbetsförmågan är nedsatt med minst 25 % på grund av sjukdom. Sjukskrivning är inte evidensbaserat avseende längd och omfattning, men samtidigt är den en del av vård och behandling av en patient. Denna uppgift ingår i begreppet att ge sakkunnig hälso- och sjukvård. Om sjukskrivning i sig bedöms ha en gynnsam effekt på patienters hälsotillstånd och arbetsförmåga, eller kan ge biverkningar, så kan sjukskrivning därmed sägas vara en del av behandling och ska hanteras likhet med andra åtgärder. Sida 5 av 15

6 Sjukskrivningsprocessen Figuren ovan visar schematiskt flödet och samarbetet i ett enkelt sjukskrivningsärende inom vården och försäkringskassan (FK). Figuren visar även att sjukskrivningsförfarandet kan återupprepas vid förlängning av sjukskrivning. Om sjukfallet blir långdraget kan det behövas nya bedömningar och underlag från sjukskrivande läkare t.ex. läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH). Detta krävs för att ta ställning till den mer långsiktiga rehabiliteringen och rätt till fortsatt sjukförsäkringsförmån till exempel sjukpenning eller sjukersättning. Rehabiliteringskedjan från 2008 innebär att patientens rätt till sjukförsäkringsförmån ses i förhållande till olika arbetsförmågekrav efter 3, 6 och 12 månader. Detta innebär ökade krav på att de båda organisationerna Regionen och Försäkringskassan (FK) har välfungerande interna och externa rutiner för att kunna hantera patientens sjukskrivning på bästa sätt. Figuren visar inte hur mer komplicerade fall kan hanteras. För sådana sjukfall kan det bli aktuellt att använda utökade samverkansrutiner med FK. Dessa kan vara samarbete i avstämningsmöten, i egna medicinska bedömningsteam eller genom samverkan enligt FINSAM-93 avtalet. I vissa komplexa fall ska landstinget förse försäkringskassan på begäran med fördjupade försäkringsmedicinska utredningar i form av särskilt läkarutlåtande (SLU) eller teambaserade försäkringsmedicinska utlåtanden (TMU). 6. REGELVERK OCH HANDBÖCKER FÖR ARBETET Sjukskrivningsuppgiften regleras i överensstämmelse med övrig sjukvårdslagstiftning och i Lagen om allmän försäkring 3 kap., 7. Regionens (vårdgivarens) kvalitets- och Sida 6 av 15

7 patientssäkerhetskrav framgår av här aktuella riktlinjer som baserats på Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12), Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Specifika föreskrifter och riktlinjer i sjukskrivningssammanhang är; Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Föreskriften är tillämplig på såväl intyg som medicinskt utlåtande för sjukskrivning Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd övergripande principer vid sjukskrivning och specifika rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga. Föreskriften om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården med mera (SOSFS 2005:29) Handböcker för arbetet Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Socialstyrelsen Jämställda sjukskrivningar Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, Sveriges Kommuner och Landsting 2010 Bättre sjukskrivningar Handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården, Sveriges Kommuner och Landsting ANSVARSFÖRDELNING Med ansvarsfördelning avses fördelning av uppgifter på olika nivåer. För regionen betyder det en fördelning på tre nivåer 1. Regionnivå/sjukvårdshuvudman 2. Vårdgivarnivå/Förvaltningsnivå ( i förekommande fall där det finns förvaltningschefer eller motsvarande nivå i privat regi) 3. Verksamhetsnivå 1. Region Hallands (sjukvårdshuvudmannens) ledningsansvar som vårdgivare Vårdgivaren/regionen representeras av hälso- och sjukvårdsdirektören och ansvarar för att: utarbeta riktlinjer och kvalitetsindikatorer och tydliga mål för det systematiska kvalitetsarbetet avseende sjukskrivning med tillhörande utfärdande av medicinska underlag/intyg. ge direktiv och säkerställa att sjukskrivningsprocessen med tillhörande intygsutfärdande och Socialstyrelsens vägledning för det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska omfattas av landstingets ledningssystem. etablera former för samverkan (exempelvis Finsam -93, samverkansöverenskommelse mellan landstinget och Försäkringskassan kring arbete med sjukskrivningsprocessen, samt externa vårdgivare.) följa upp och utvärdera inom ramen ordinarie planeringsprocess, delprocess Sida 7 av 15

8 uppföljning God vård. 2. Vårdgivaren/förvaltningschef i egen regi/privata leverantörer ansvarar för: att regionens övergripande riktlinjer kring sjukskrivningsprocessen tillämpas. säkerställa att sjukskrivningsprocessen organiseras så att den tillgodoser kravet på patientsäkerhet och kvalitet samt befrämjar kostnadseffektivitet. att följa upp och återrapportera mål- och kvalitetsuppfyllelse enligt plan till landstinget. att säkra att alla verksamhetschefer har kunskap i samt kan tillämpa föreskriven riktlinje kring försäkringsmedicin och i det försäkringsmedicinska beslutsstödet att försörjning av tjänster, produkter och teknik ska vara anpassade för att stödja arbetet med sjukskrivningar 3. Verksamhetschefen ansvarar för att: inom ramen för riktlinjerna kring sjukskrivningsprocessen ta fram, fastställa och dokumentera lokala mål, riktlinjer och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet för sjukskrivningsprocessen för att kunna styra, följa upp och utveckla arbetet enligt de övergripande målen. Verksamhet där sjukskrivning förekommer sällan exkluderas från denna del av uppdraget. Lagstiftning, nationella riktlinjer och vårdgivarriktlinjer som reglerar sjukskrivning gäller däremot all verksamhet med sjukskrivningsuppgift. försäkra sig om att hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterskor med flera) är utbildad och har förutsättningar för att till exempel skriva medicinskt underlag för sjukskrivning och/eller utföra och medverka i uppdraget. Befinner sig läkaren i en jävssituation, inte kan göra en opartisk bedömning eller inte har tillräcklig kompetens, ska denne avböja att skriva medicinskt underlag (SOSFS 2005:29 7 kap 2 ). Om ett intyg eller utlåtande inte grundas på en personlig undersökning skall skälet anges (10 kap 1 ). Läkare, rehabiliteringspersonal och övrig berörd personal Samtliga medarbetare har ansvar att följa lagar och förordningar, beslut fattade i verksamheten samt innehåll i ledningssystem och ska därför: säkra att de övergripande principerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet tillämpas se till att patienter i behov av rehabilitering blir delaktiga i sjukskrivningsprocessen och har en aktuell rehabiliteringsplan, dokumenterad i patientjournalen säkra att sjukskrivning inte sker med omotiverade skillnader beroende på kön. Sida 8 av 15

9 säkra sin kompetens i frågor som rör sjukskrivningsprocessen och sjukskrivning ge patienten en individuellt anpassad information genom att informationen förmedlas utifrån varje patients förutsättningar och förmåga att ta emot och ta till sig information. dokumentera sjukskrivningar i journalen för att säkerställa spårbarhet. Det ska vara möjligt att följa anledning till sjukskrivning, omfattning, längd, syfte och förväntad effekt samt utvärderingen av sjukskrivningen och vidtagna åtgärder i journalen. Säkra att patienten får sitt medicinska underlag snarast det vill säga senast inom en vecka. tillhandahålla de medicinska underlag som Försäkringskassan efterfrågar rapportera avvikelser i avvikelsehanteringssystemet enligt rutin Avvikelser. medverka i det systematiska kvalitetsarbetet delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat 8. KVALITETSNIVÅN INOM OMRÅDET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN 8.1 Bemötande av patienter Patienter med sjukskrivningsbehov ska bemötas personligt och informativt i telefon, på mottagningen och i den fortsatta processen. Verksamhetschefen ansvarar för: - klara rutiner/ansvarsfördelning vid sjukskrivningskontakter - information om sjukskrivningsregler för patienten - hänvisningsrutin till försäkringskassans informationsmaterial på utländska språk om sjukskrivning - att både kvinnor och män bemöts med värdighet och integritet - Information under läkarbesöket om hur patientens sjukskrivningsärende kommer att följas upp samt på vilket sätt kommunikation kan ske i den fortsatta processen 8.2 Metoder för diagnostik, vård och behandling Verksamhetschefen ansvarar för att följande metodstöd beaktas vid sjukskrivning; - Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd övergripande principer vid sjukskrivning samt specifika rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga - Metoder och rutiner för en jämställd sjukskrivning (Se exempel i SKL:s handbok för jämställda sjukskrivningar) Sida 9 av 15

10 - Programförklaring för en jämställd sjukskrivningsprocess ( Landstinget Halland ) 8.3 Kompetens Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas personal för att god vård (t.ex. sjukskrivning) ska kunna ges. I begreppet personal ligger att det ska vara utbildad personal. Även föreskriften som rör utfärdande av intyg innehåller bestämmelser om att det ska finnas utbildad personal för att skriva intyg eller, som i detta fall, medicinskt underlag (sjukintyg) för sjukskrivning. Samtlig personal; läkare, tandläkare, läkarsekreterare, sjuksköterska, sjukgymnast, kurator, psykolog m.fl. ska ha kompetens för sitt delansvar i sjukskrivningsprocessen. Region Halland har tillgång till ett interaktivt webbaserat utbildningsverktyg i försäkringsmedicin. All hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i Halland har rätt att använda detta. Verksamhetschefen ansvarar för att övrig hälso- och sjukvårdspersonal har eller inhämtar kompetens inom nedan angivna områden. I sjukskrivningssammanhang är det huvudsakligen fem utbildningsområden som är aktuella; - Försäkringsmedicin t.ex. rehabiliteringskedjan, kvaliteten i de medicinska intygen och försäkringsmedicinskt beslutsstöd - Socialstyrelsens intygsföreskrift 2005:29 - Regionens riktlinjer för sjukskrivningsprocessen - Bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsförmåga - Genuskompetens, t.ex. kvinnors och mäns sjukdomar och kompetens om våld i nära relationer samt kunskap om verksamhetens eget arbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Läkare/tandläkare Läkare/tandläkare med sjukskrivningsuppgift ska ha kunskap om lagstiftningen inom hälso- och sjukvården och intygsföreskriften SOSFS 2005:29 samt försäkringsmedicinsk kompetens inom ovan nämnda fem områden. Sjuksköterska Sjuksköterska som hanterar patientkontakter med sjukskrivningsfrågor, ska ha kunskap på samma områden som ovan angivits för läkare men på ett övergripande plan. Sjuksköterskan ska ha sådan kunskap och insikt att dennes bemötande av patienten gagnar sjukskrivningsfrågan på bästa sätt. Sida 10 av 15

11 Sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog Dessa personalkategorier har oftast långvariga och återkommande behandlingskontakter med sina patienter. Detta ger stora möjligheter att påverka attityd och motivation i bred bemärkelse. Det ger även god möjlighet att bedöma hur och i vilken omfattning som funktions- och aktivitetsförmågan kan vara påverkad. För dessa yrkesgrupper är det viktigt att ha kunskap om grundläggande försäkringsmedicinska regler och begrepp samt om det professionella omhändertagandet avseende bedömning av arbetsförmåga och planering av fortsatt rehabilitering. Dessa insatser görs med fördel i samverkande team både internt och externt. Detta ska i tillämpliga fall syfta till att förbättra patientens möjligheter att återfå hälsa och även arbetsförmåga där detta är målsättningen. All personal All personal ska arbeta utifrån ett gemensamt förhållningssätt. Efter behov och beroende på arbetssätt, bör de känna till samverkansrutiner som kan vara till nytta för den sjukskrivne patienten i dennes utredning/behandling och rehabilitering. Detta avser såväl interna rutiner inom enheten (t.ex. medicinska bedömningsteam) som mot andra samverkansparter ex försäkringskassa och andra vårdenheter. 8.4 Samverkan För att underlätta samarbetet behövs en samverkan mellan myndigheter på organisatorisk nivå utifrån verksamhetens behov. Det sker för närvarande på tre nivåer. 1. Samverkan mellan försäkringskassehandläggare och sjukvårdspersonal på vårdenheter och kliniker. Möjlighet finns för utökat samverkan via placering av handläggare i verksamheten efter överenskommelse. 2. Samverkan mellan verksamheter och försäkringsmedicinska nätverket i Region Halland. 3. Samverkan mellan försäkringskassan och regionens ledning för styrgruppen för den så kallade sjukvårdsmiljarden (förbättringsarbete för sjukskrivningsprocessen). Verksamhetschefen ansvarar för att utforma samverkans- och samarbetsrutiner för sjukskrivningsarbetet och försäkra sig om att dessa fungerar. En av dessa uppgifter är att tillförsäkra en rehabsamordnarfunktion för de patienter som riskerar en längre tids sjukskrivning. Rehabsamordnarfunktionens uppgift är att bidra till att underlätta rehabsamordningen för patienten både inom den egna verksamheten men också i kontakter med andra vårdaktörer, försäkringskassan och eventuellt andra myndigheter. Sida 11 av 15

12 Rehabsamordningens insatser kan komma att variera stort beroende på de behov patienten har av stöd. Huvudprincipen är att oavsett verksamhetsområde säkerställa att behovet av rehabsamordning tidigt uppmärksammas i befintliga arbetsrutiner och att det blir tydligt för patienten vem som ansvarar för rehabiliteringen och vem som kan kontaktas och på vilket sätt. Närsjukvårdens Vårdvalsenheter har ett huvudansvar att vara patientens rehabsamordnare och har därför en stor del i arbetet kring rehabsamordning. Samordningen och samverkan bygger på tidiga insatser och tydlig rehabiliteringsplan för att på bästa sätt stödja patienten i sin rehabilitering och sjukskrivningsprocess. Särskilda rehabsamordnare behöver därför utses där som samverkanspartners. Specialistvården ska säkerställa behovet av rehabsamordning med utsedd rehabsamordnare i de fall där patienten sjukskrivs av verksamheten och riskerar sjukskrivning i mer än 60 dagar. Det är även viktigt att inom specialistvården ha fokus på samordning och samverkan genom tidiga insatser och tydlig rehabiliteringsplan för att på bästa sätt stödja patienten i sin rehabilitering och sjukskrivningsprocess. Rehabsamordning innebär till exempel insatser för att; - Skapa rutiner för att tidigt uppmärksamma patienter som riskerar en längre tids sjukskrivning än vad normalförloppet av planerad behandling, eller funktionsnedsättningen innebär, eller där tiden för sjukskrivning i sig kan innebära en riskfaktor. - Vid behov säkerställa att anpassning av rehabinsatser sker när risker eller komplikationer uppmärksammas. - Vid behov koordinera rehabinsatserna i den egna verksamheten och vid behov även med andra aktörer - Säkra att patienten är informerad om ansvarsfördelningen i rehabiliteringen och vem eller vilka som är kontaktpersoner i kontakter med sjukvården och försäkringskassan. 8.5 Riskhantering Riskhantering är rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Riskhantering bör även innefatta risk för ojämställd sjukskrivning utifrån förutfattade föreställningar om kön. Med risk avses möjligheten att en negativ händelse i form av vårdskada t.ex. lidande, obehag och psykisk skada ska inträffa. I det fall kontraindikationer för sjukskrivning inte iakttas finns en risk för vårdskada. Sida 12 av 15

13 Med vårdskada i detta sammanhang åsyftas att sjukskrivningen skapar problem. Långtidssjukskrivning av vissa tillstånd är, med ökad kännedom om isolerings- och passiviseringseffekter, ett riskområde. Rutinmässig förlängning av sjukskrivning utfärdad av tillfällig eller oerfaren läkare utgör en risk i detta sammanhang. Ett exempel på risk ur arbetsmiljösynpunkt är konflikter med patienter som inte accepterar läkarens bedömning och utlåtande. Implementerade rutiner för bemötande av patienter är en förebyggande åtgärd för att minska riskerna ur både sjukskrivnings- och arbetsmiljösynpunkt. Sammanfattningsvis bör uppmärksammas att sjukskrivning är en kraftfull åtgärd. Verksamhetschefen ansvarar för att utforma rutiner för riskhantering vid sjukskrivning. 8.6 Avvikelsehantering Avvikelsehantering är rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som lett till vårdskada till följd av sjukskrivning samt återföra erfarenheter. Med avvikelse menas en inträffad negativ händelse eller tillbud. I detta sammanhang avses särskilda insatser som berör patient- och rättssäkerheten inom området sjukskrivning och rehabilitering samt sjukvårdens skyldighet att lämna korrekta underlag till samverkande myndigheter. Ytterligare exempel kan vara bristfällig journaldokumentation av sjukskrivningen innehåll och syfte. Verksamhetschefen ansvarar för att regionens riktlinjer och rutiner för avvikelsehantering även omfattar sjukskrivningsprocessen. 8.7 Försörjning av tjänster, produkter och teknik Sjukskrivningsprocessen behöver, analogt med läkemedelsprocessen, tillgång till processtöd i form av tjänster, produkter och teknik. Tjänster Expertkunskap i försäkringsmedicin och utveckling av sjukskrivningsarbetet kan avropas från Försäkringsmedicinska nätverket att på konsultbasis stödja vårdgivaren och verksamhetschefen att; 1. följa upp sjukskrivningsprocessen, 2. implementera nationella och lokala riktlinjer och anvisningar, Sida 13 av 15

14 3. identifiera och initiera kompetensutveckling (fortbildning) och 4. samverka med försäkringskassan på organisationsnivå. 5. handlägga statliga reformer inom sjukskrivningsområdet t.ex. Sjukvårdsmiljarden (kvalitetsutveckling av sjukskrivningsarbetet), rehabiliteringskedjan och Rehabiliteringsgarantin. Teknik Sjukskrivningsprocessen behöver datasystem och datatekniska tjänster för tillgång till medicinska underlag (sjukintyg, LUH och förebyggande sjukpenning) och andra dokument. Detta ska tillgodoses inom ramen för regionens vårddatasystem VAS. Verksamheter som inte ingår i VAS ska själva tillförsäkra att deras systemleverantör kan erbjuda den tekniska lösningen för att överföra sjukintyg (FK 7263) senast den 1 november Vårdgivaren ansvarar för att verksamheterna har tillgång till processtöd, tjänster och teknik som stöder sjukskrivningsprocessen Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten använder processtöd för sjukskrivningsarbetet i form av tjänster, produkter och teknik och att detta stöd är anpassat för jämställd behandling av kvinnor och män. Verksamhetschefen ansvarar för att säkerställa elektronisk överföring av sjukintyg från verksamheten sker senast den 1 november 2011 samt att rutiner för bevakning och hantering av fråga/svar-funktion mellan Försäkringskassan och vården tydliggörs. 8.8 Spårbarhet Rutiner för hur sjukskrivning ska dokumenteras i journal ska finnas för att sjukskrivning av enskild patient ska kunna identifieras och spåras. Förutom de patientoch läkaruppgifter som med automatik noteras i det medicinska underlaget, ska i dokumentationen framgå; skälet till sjukskrivningen, syftet med sjukskrivningen, insatser under sjukskrivningstiden från sjukvården och patienten i tillämpliga fall avslutande av sjukskrivningen ev. motiverad avvikelse från beslutsstödets rekommendationer. Verksamhetschefen ansvarar för att ändamålsenliga dokumentationsrutiner för sjukskrivningsarbetet utarbetas och att både kvinnors och mäns sjukskrivning är likvärdigt återgiven. Sida 14 av 15

15 9. UPPFÖLJNING OCH ERFARENHETSÅTERFÖRING Uppföljning av mål och förbättring av den interna sjukskrivningsprocessen förutsätter att tid avsätts för detta. Den kan t.ex. avse sjukskrivningsmönster, bemötande, intygskvalitet, och tid från försäkringskassans begäran om underlag till utfärdande och arbetsformer. Uppföljningen ska vara könsuppdelad så att eventuella mönster som indikerar ojämställdhet tidigt kan upptäckas och åtgärdas. Vårdgivaren/sjukvårdshuvudmannen följer upp de övergripande riktlinjerna, målen och kvalitetsindikatorerna i likhet med uppföljning av övrig verksamhet. Utvalda indikatorer följs upp utifrån årliga uppföljningsplaneringar och återförs till verksamheterna. Vårdgivaren tar också initiativ till separata uppföljningar av övergripande mål specifikt genom revision. Verksamhetschefen ansvarar för att egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring av sjukskrivningsarbetet genomförs och rapporteras enligt landstingets reguljära rutiner för verksamhetsuppföljning eller särskild anmodad uppföljning. Sida 15 av 15

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Bättre sjukskrivningar. handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården

Bättre sjukskrivningar. handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården Bättre sjukskrivningar handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården Bättre sjukskrivningar Handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Cecilia Unge, cecilia.unge@skl.se

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Färsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING

Färsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING CJREBRO LÄNS ~~ LANDSTING Färsäkringskassan Diarienummer 3604:012179-2011,'T- Överenskommelse avseende ~~~ ~"~~ ~ ~ ~n~ra1~ diam Handlingsplan och riktlinjer för samverkan i s'ukskrivnin J Jsprocessen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

HANDBOK. Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen

HANDBOK. Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen CENTRAL Sjukskrivningshandbok 1 (36) HANDBOK Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen med genusperspektiv Webb: www.vardgivarguiden.se CENTRAL Sjukskrivningshandbok 2 (36) Förord Stockholms

Läs mer

Bakgrund och initiativ

Bakgrund och initiativ 1 Bakgrund och initiativ Bakgrunden till denna vägledning är ett upplevt och identifierat behov av ökad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan företrädare för de försäkringsmedicinska avsnitten i aktuella

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 1 (6) Information till landstingen: Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 Detta dokument beskriver de praktiska förutsättningarna för Försäkringskassans

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2014 2015 (se bilaga).

Regeringen godkänner överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2014 2015 (se bilaga). Socialdepartementet Utdrag Protokoll III:9 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2012/5434/SF (delvis) S2012/7946/SF (delvis) S2013/6526/SF S2013/6733/SF S2013/8823/SF Godkännande av en överenskommelse

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen i psykiatrisk öppenvård och primärvård

Sjukskrivningsprocessen i psykiatrisk öppenvård och primärvård Sjukskrivningsprocessen i psykiatrisk öppenvård och primärvård Patienter med vissa psykiatriska diagnoser Återföring av tillsynsbesök 2006 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer