Vägval för socialtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägval för socialtjänsten"

Transkript

1 Vägval för socialtjänsten UNDERLAG FÖR OMVÄRLDSANALYS Vägval för socialtjänsten

2

3 Vägval för socialtjänsten UNDERLAG FÖR OMVÄRLDSANALYS

4 Upplysningar om innehållet: Per Albinsson, Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN/Beställningsnummer: Vägval för socialtjänsten

5 Förord Kraven är stora på kommunernas socialtjänst när det gäller att anpassa sig till en föränderlig omvärld. Det är önskvärt att kommunerna får möjlighet att i ett tidigt skede förbereda sig inför de utmaningar som väntar. Små kommuner har ofta mycket begränsade möjligheter att själva göra en analys av de förändringar som kommer att påverka dem. Beslut inom EU och de samhällsförändringar som sker nationellt får återverkningar regionalt och lokalt. Kommunerna har efterfrågat stöd i att se hur dessa förändringar och sammanhang ser ut och hur de kan komma att påverka dem. En analys av förändringar i omvärlden kan också ställa krav på nya former av arbetsmetoder, organisation och kommunikation. En insikt som redan Olaus Petri ( ) formulerade: Vi ska göra vad rätt och klokt är, inte vad vant är. Inom ramen för arbetet med att utveckla regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård har ett nationellt nätverk etablerats med representanter från samtliga län/regioner. Det var i detta nätverk som tanken på ett gemensamt material rörande omvärldsanalys för socialtjänsten växte fram. Utgångspunkten för vårt arbete har varit SKL:s material Vägval för framtiden utmaningar för det kommunala uppdraget mot år I det beskrivs tretton trender som påverkar kommunerna. De flesta av de beskrivna trenderna är relevanta för socialtjänstens område. I flera län har det framkommit önskemål från de kommunala verksamheterna om att det skulle vara bra med ett material som kan användas i den egna verksamhetens omvärldsanalys. Under vår arbetsprocess har flera olika grupper nämnts som potentiella användare: kommunala nämnder, ledningsgrupper, personalgrupper, länsövergripande samverkansgrupper och nätverk, brukarorganisationer och nationella nätverk. Två workshoppar med sexton deltagare har genomförts och en skrivargrupp bestående av Monika Agnedal, Sörmland, Lars Bergstrand, Jönköping, Peter Andrén, Jämtland och undertecknad Per Albinsson har sammanställt allt material. Särskilda bidrag har också gjorts av Johanna Forssell, Östergötland och Ulrika Ekebro, Västernorrland. Vi vill tacka alla medverkande, som med sedvanligt stort engagemang har gett värdefulla bidrag i vår diskussion. Ett särskilt tack vill vi rikta till Lars Bergstrand, som under den mest hektiska arbetsperioden var den som oftast höll i pennan. Sabina Wikgren Orstam Sektionschef Sektionen för vård och socialtjänst, SKL Per Albinsson Projektledare Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling, SKL Vägval för socialtjänsten 1

6 Innehåll Övergripande drivkrafter för samhällsutvecklingen... 3 Globaliseringen... 3 Värderingsförändringar... 3 Demografi... 3 Klimatförändringar... 4 Ny teknik... 4 Trender och utmaningar... 5 Medborgarnas förväntningar... 6 Utmaningar för socialtjänsten... 6 Dyrare tjänster och billigare varor... 8 Utmaningar för socialtjänsten... 9 Tänka globalt och agera lokalt Utmaningar för socialtjänsten Ny teknik möjligheter och utmaningar Utmaningar för socialtjänsten Nya kommunikationsmönster Utmaningar för socialtjänsten Polariserat samhälle Utmaningar för socialtjänsten Ny kunskap Utmaningar för socialtjänsten Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden Utmaningar för socialtjänsten Stora behov uppkommer samtidigt Utmaningar för socialtjänsten En ökad rörlighet och storstadens dragningskraft Utmaningar för socialtjänsten Allt fler beslut fattas av andra och av individen Utmaningar för socialtjänsten Rätt underlag möjliggör enkla beslut Utmaningar för socialtjänsten Nya krav på ledarskapet Utmaningar för socialtjänsten Här finns fakta om din kommun och ditt län/din region Vägval för socialtjänsten 2

7 Övergripande drivkrafter för samhällsutvecklingen Globaliseringen Med globalisering menas handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare begrepp som kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Den kraftigt tilltagande globaliseringen är en konsekvens av minskade kommunikations- och transaktionskostnader till följd av ny teknologi och politiska beslut. 1 Globaliseringen kan knyta människor närmare varandra både ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Men global utveckling kan också öka segregering och skillnader mellan olika grupper. Av globaliseringen kan också följa ökad ekonomisk tillväxt, minskad fattigdom i utvecklingsländer, flytt av tillverkningen av standardiserade varor till länder med låga produktionskostnader och en kraftig ökning av resor och transporter. Värderingsförändringar Värderingsförändringar brukar främst knytas till att nya generationer tar över efter äldre generationer. Globaliseringen och en ny kommunikationsteknologi har dock inneburit att idéer, kunskap och trender i dag får snabbare spridning och når fler människor globalt än tidigare. Därför beror värderingsförändringar i hög grad på att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det innebär att de individuella variationerna i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka, men också att de globala variationerna kollektivt sett tenderar att bli mindre. Demografi Ett lands ekonomi och arbetsmarknad påverkas av hur de demografiska kurvorna ser ut i statistiken, ofta illustrerade som olika pucklar. Relativt fler personer i förvärvsaktiv ålder påverkar ekonomin positivt, i betydelsen ökad möjlig produktion av varor och tjänster, medan en stor andel barn och äldre kortsiktigt kan vara till nackdel för ett lands ekonomi. Invandring bidrar vanligen till att föryngra ett lands befolkning. 1 Källa: Regeringskansliets webbplats; Globaliseringsrådets definition av begreppet Vägval för socialtjänsten 3

8 Befolkningen i Sverige och flertalet andra länder i västvärlden blir allt äldre. Fler pensionärer sätter press på såväl sjukvården som de sociala försäkringssystemen. I Sverige är ett generationsskifte på arbetsmarknaden på gång då den antalsmässigt stora fyrtiotalistgenerationen ska ersättas av yngre personer. Inom ramen för demografiska drivkrafter förekommer flyttströmmar såväl inom som mellan länder. Av särskild betydelse är den unga befolkningens flyttströmmar mot de större städerna samt mot högskole- och universitetsstäder. Denna utveckling medför att små kommuner utanför storstadsregionerna ofta minskar befolkningsmässigt. Klimatförändringar En i stort sett enig forskarkår anser att klimatförändringen är ett faktum som människor över hela världen måste förhålla sig till. Genom att använda fossila bränslen släpper vi ut växthusgaser som bidrar till växthuseffekten, och som i förlängningen gör planeten varmare. Konsekvenserna är översvämningar, torka, smälta glaciärer och nya sjukdomar. Allt fler är medvetna om detta problem och att vi behöver utveckla ny teknik för att minska utsläppen och i vissa avseenden även förändra våra beteenden och livsstilar, till exempel genom färre flygresor, minskad konsumtion av kött och förändring av konsumtionen från fysiska varor till tjänster och immateriella varor. Länder med kunskap och framförhållning kan dra ekonomisk fördel av utvecklingen genom att exportera miljöteknik och miljökompetens. Ny teknik Det svåra för omvärldsbevakare är inte att sia om vad som är på gång inom teknikområdet, utan att förstå hur nya tekniska och vetenskapliga landvinningar konkret kan komma att påverka människors beteenden. Påverkan kan ske direkt via nya uppfinningar etcetera, men även indirekt via olika förutsättningar för att öka produktiviteten i olika branscher något som kan förändra prisrelationen mellan varor och tjänster. Särskilt framsteg inom informations- och kommunikationsteknologin brukar ha stor inverkan på vårt sätt att leva och på de värderingar vi har. Nya uppfinningar inom detta område har ofta inneburit krav på nya färdigheter och kunskaper som inte har behövts tidigare, samtidigt som annan kunskap har blivit föråldrad. Vägval för socialtjänsten 4

9 Trender och utmaningar Utifrån de övergripande drivkrafterna har vi identifierat tretton trender som bedöms vara av särskild vikt för socialtjänsten. Trenderna har olika betydelse och påverkanskraft på kort och lång sikt. I de kommande avsnitten redovisas först trenderna på en mer generell nivå och därefter redovisas några tankar kring på vilka sätt trenderna kan utgöra utmaningar för den kommunala socialtjänsten. Exempel på frågor som kan ligga till grund för er diskussion om och analys av hur trenderna kan utgöra utmaningar för er verksamhet är: Var sker förändringarna? Vad betyder de för vår verksamhet? Varför ska vi ta hänsyn till dem? Hur ska vi hantera denna utmaning? När ska vi agera? Vem/Vilka ska göra vad? Någon som inte missade dessa sex dimensioner var Rudyard Kipling (som även skrev Djungelboken). Hans lilla poem kan i dag lika gärna handla om arbetet i en lärande organisation: I keep six honest serving-men (They taught me all I knew) Their names are What and Why and When And How and Where and Who I send them over land and sea, I send them east and west: But after they have worked for me, I give them all a rest. Ur novellen The Elephant's Child (1902) Lycka till med er omvärldsanalys! Vägval för socialtjänsten 5

10 Medborgarnas förväntningar I Sverige präglas individens värderingar av en önskan om individuell frihet, samtidigt som han eller hon ser ett behov av kollektivt ansvarstagande. En stor andel av befolkningen har en kulturell bakgrund från andra länder andra behov och förväntningar ställer nya och större krav. En åldrande befolkning och andra ålderspucklar sätter en ökad press på kommunernas ekonomi. I takt med generationsskiften och ökad levnadsstandard ställer människor också allt högre krav på samhällets välfärdstjänster. Fyrtiotalistgenerationen har satt ett stort avtryck på samhället. Den har genom sin maktposition inom framför allt politiken, den offentliga sektorn och medierna påverkat såväl sättet att tänka som hur samhället är uppbyggt med en stor offentlig sektor. Fyrtiotalisterna har fortfarande en stark ställning inom politiken och den offentliga sektorn. Det finns studier som pekar mot att unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering de är rörliga och mångsidiga i sina värderingar och beteenden. Personliga relationer värderas högt och de unga söker efter det äkta och unika. De vill inte arbeta i hierarkier. De är starka individualister, men tror ändå på att människor gynnas mer av samhälleliga lösningar än av att var och en sköter sitt. Fler flickor än pojkar har höga ambitioner i livet och mycket tyder på att kvinnor i allt högre grad kommer att nå maktpositioner i samhället. 2 Utmaningar för socialtjänsten Den ökade individualiseringen och fria val kommer att innebära att det inte är standardiserade lösningar som gäller. Det ställer krav på flexibilitet och kompetens i socialtjänstens verksamheter. Evidensbaserad praktik och dess förhållande till det fria valet av insatser är komplicerat. Det fria valet förutsätter att det finns alternativ och att individerna kan, eller får stöd att, värdera och bedöma dessa. Brukares och anhörigas kompetens och engagemang kommer att öka och med det ökar även ifrågasättandet av socialtjänstens utbud av insatser. Hur kan detta tas tillvara som en positiv förändringskraft? Fler brukare och anhöriga kommer att ha högre utbildning och internationella erfarenheter. När exempelvis gruppen arbetslösa ungdomar ökar ställs nya krav på socialtjänsten. Samtidigt har den ett särskilt ansvar för utsatta grupper, 2 Källa: Kairos Future Vägval för socialtjänsten 6

11 som inte alltid kan ta vara på sina rättigheter och göra de ofta komplicerade val som förväntas av dem. Socialtjänsten måste hitta vägar för att inte utesluta de grupper som mest behöver samhällets stöd. En ökad livslängd och fler äldre med förbättrad hälsa innebär en förändrad syn på de äldre som samhällsresurs, och dessutom nya krav från de äldre. Med höjd och flexibel pensionsålder förändras också synen på åldrandet. Egna anteckningar: I am trained to expect what is not expected. James Bond Vägval för socialtjänsten 7

12 Dyrare tjänster och billigare varor Under en lång period har produktivitetsutvecklingen i samhället varit ojämn såtillvida att produktionen av varor har ökat snabbare än produktionen av tjänster. Detta har inneburit att varor har blivit billigare än tjänster. Tendensen har förstärkts i takt med globaliseringen produktionen av standardiserade varor har flyttats till länder i framför allt Ostasien med Kina i spetsen. På den lokala marknaden visar sig detta bland annat genom att elektronik har blivit allt billigare, medan elektrikern har blivit dyrare! Vissa tjänster försvinner när kostnaden anses för hög och olika gör-det-själv-lösningar blir ett sätt att komma förbi problemet. På den privata marknaden behöver detta inte vara särskilt dramatiskt, utan det går till och med att hävda att konsumenterna har tjänat på denna utveckling. Människor renoverar och inreder hus, placerar pensioner, monterar möbler, använder e-tjänster och tar över arbetsuppgifter som tidigare sköttes av företag eller myndigheter. Inom välfärdssektorn kan var och en själv boka nya recept och tider för besök hos sjukvården. Skillnaderna mellan kostnader för varu- respektive tjänsteproduktion förstärks som en följd av att lönerna ökar både i den privata varuproduktionen och i den offentliga tjänsteproduktionen. Problemet är att tillväxt i ekonomin endast marginellt leder till mer resurser för den offentliga sektorn samtidigt som lönerna ökar både i den privata och i den offentliga sektorn. Mer resurser till den offentliga sektorn genereras främst genom tillväxt skapad av fler arbetade timmar i den privata sektorn, inte genom att (arbets-)produktiviteten ökar. Andra alternativ för att finansiera den offentliga sektorns ökande kostnader är skattehöjningar och uttag av avgifter av olika slag. När lönerna i den offentliga sektorn släpar efter den privata sektorn blir gapet givetvis större, samtidigt som det får andra konsekvenser och knappast är att betrakta som en lösning. Ju större del av löneökningarna i den offentliga sektorn som motsvaras av produktivitetsökningar i den privata sektorn, desto bättre för ekonomin. Vägval för socialtjänsten 8

13 FAKTA Vid en snabb jämförelse kan det tyckas som att priset på tjänster har ökat i förhållande till kapitalvaror. Det faktiska förhållandet är snarare att kapitalvarorna över tid har blivit billigare. Effektivare produktionsmetoder och billigare material har medfört, relativt sett, låga produktionskostnader och marknadspriser på till exempel TVapparater. Samma typ av rationaliseringsvinster är dock svåra att hämta hem i personalintensiva verksamheter såsom socialtjänst. Källa: Daniel Ankarloo, Välfärdsmyter (2010) Utmaningar för socialtjänsten Alla dessa utmaningar för offentlig sektor gäller i hög grad för socialtjänsten. Många delar av den är personalintensiv vilket betyder att utvecklingen mot dyrare tjänster ställer stora krav på effektiviseringar överallt där detta är möjligt. Att ersätta personal med tekniska hjälpmedel kan vara en lösning i vissa situationer, men tjänster inom vård och omsorg är i stor utsträckning beroende av mötet mellan människor. Att varor och nya tekniska lösningar har blivit relativt billiga är en fördel även för socialtjänsten. I takt med att tekniken erbjuder nya möjligheter går det att försöka öka produktiviteten i välfärdstjänsterna på ett sätt som inte ökar klyftorna och utmanar de allra svagaste i samhället. Detta ställer också nya krav på vissa personalgrupper, inte minst när elektroniken gör sitt inträde på arbetsplatser där personalen inte tidigare har varit van vid att sköta arbetsuppgifter via dator. Nu finns möjlighet att ta del av webbaserade utbildningar, att söka kunskap på internet och att sköta schema-läggning och beställning av varor med mera med hjälp av teknikstöd. Det innebär på sikt att vissa saker går snabbare och i många fall även säkrare, men det kräver stora utbildningsinsatser i början. Egna anteckningar: Inget är permanent förutom förändring. Herakleitos Vägval för socialtjänsten 9

14 Tänka globalt och agera lokalt Människor med ekonomiska möjligheter rör sig tämligen obehindrat över världen. Länders handel av valutor, varor och tjänster är integrerade. Världen blir allt mindre och den kommer via direktsändningar i teven in i vardagsrummen och in på arbetsplatserna. Sammanhangen är komplexa. Samtidigt handlar det om att skapa ett bra liv, här och nu. Det finns behov av att tänka globalt och att samtidigt agera lokalt. I dag förbrukar befolkningen i västvärlden tre till fem gånger sin beskärda del av jordens resurser, samtidigt som jordens befolkning beräknas öka med 40 procent fram till år Kina, Indien, Brasilien och andra folkrika utvecklingsländer tar stora ekonomiska kliv varje år med sikte på västvärldens sätt att leva. Den nuvarande utvecklingen är ohållbar. Slutsatsen är att västvärlden måste förändra sin ekonomi och framför allt ställa om från fossila bränslen till förnybar energi. För detta krävs förändrade konsumtionsmönster med större inriktning på tjänster och immateriella varor, men framför allt utveckling av ny klimatsmart teknik. Utmaningar för socialtjänsten Människors ökade rörlighet mellan länder innebär att socialtjänsten kommer att möta nya och annorlunda grupper. Det ställer till exempel ökade krav på hemtjänstpersonal med olika språkkunskaper. Det ökade resandet ställer också nya frågor rörande socialtjänstens åtaganden. I vilken mån har samhället skyldighet att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att resa utomlands? Hur viktiga ska miljöhänsynen vara i kraven på utförare inom till exempel hemtjänsten där det görs många transporter? De företag som utför tjänster har ökat sina geografiska gränser och verkar i flera länder. Vad betyder det för möjligheterna att följa upp och säkra kvaliteten? Vägval för socialtjänsten 10

15 Socialtjänsten kan möta utvecklingen med hjälp av ett ökat erfarenhetsutbyte med andra länder. Det behöver finnas en beredskap för och möjlighet att ställa om och ständigt förbättra verksamheten och ta till sig av ny kunskap. Egna anteckningar: The problem with our times is that the future is not what it used to be. Paul Valéry Vägval för socialtjänsten 11

16 Ny teknik möjligheter och utmaningar Ny teknik har alltid varit en av de viktigaste drivkrafterna för människans utveckling. Ny teknik påverkar livsstilen och sättet att lösa problem. Det ger fördelar att se de möjligheter som ny teknik skapar. Informations- och kommunikationsteknologi kommer att bli allt viktigare i samhället. En rad nya tjänster kommer att erbjudas via virtuella världar och genom så kallade universella nätverkssamhällen. En virtuell värld är en simulerad miljö där användarna kan interagera med varandra genom representation. I dag drivs utvecklingen av virtuella världar främst av spel- och leksaksindustrin, men virtuella världar förutspås få allt fler användningsområden, till exempel för undervisning, konferenser, distansarbete och marknadsföring. Endast fantasin sätter gränser för vilka nya och spännande användningsområden som kan utvecklas med denna teknik. Universella nätverkssamhällen möjliggör kommunikation mellan allt och alla, överallt, alltid och för alla ändamål. Mobiler, kylskåp, teveapparater, elsystem, sensorer och mängder av andra apparater kopplas till nätet. 99 procent av alla program och tjänster som vi kommer att använda via internet har inte utvecklats än. Vint Cerf, vice VD på Google Med nanoteknik avses manipulation av materia på atomär nivå. Med hjälp av nanoteknik går det att få fram speciella egenskaper för olika användningsområden. Tekniken kan användas inom till exempel elektronik och materialteknik, men även för kemiska och biologiska tillämpningar. Sjukdomar kan till exempel behandlas med nya typer av målsökande läkemedel som minskar biverkningarna. Nanomolekyler som avvisar vatten, smuts och bakterier kan bland annat användas i sjukhusutrustning. Hälso- och miljöeffekter av nanopartiklar är dock i stort sett okända, och det finns forskare som varnar för en alltför okritisk användning av nanoteknik i framtiden. Webbteknik och nanoteknik har gett nya möjligheter, och hela tiden uppstår nya användningsområden. Det är svårt att förutse vilka genomgripande förändringar virtuella världar, nanoteknik och universella nätverkssamhällen kan komma att få i människors vardag och samhällets utveckling. Man kan bara gissa. Vägval för socialtjänsten 12

17 FAKTA Ett framtida hem fyllt med inbyggda datorsystem kan hjälpa människor med lättare demens eller andra åldersrelaterade handikapp att utföra sina vardagsaktiviteter som matlagning, tvätt, inköpslistor och betalandet av elektroniska fakturor själva. Ett medicinskåp som berättar vilken medicin du ska ta, ett kylskåp som informerar när någon mat blivit för gammal, en ugn som justerar sin temperatur beroende på vad du bakar, ett badkar som fyller sig självt med varmvatten. Även om allt detta låter som science fiction så är vi med hjälp av ny teknologi nära förverkligandet av denna vision kallad ambient intelligens. Källa: Dipak Suries, Egocentric Interaction for Ambient Intelligence (2012) Avhandling, Umeå Universitet Utmaningar för socialtjänsten Nya behandlingsmetoder har inneburit att den sjukhusbaserade vården har minskat. Den enskilde patienten får ta ett större ansvar för och en mer aktiv del i sin behandling, till exempel genom friskvård och förändrade kostvanor. Tekniska hjälpmedel skapar förutsättningar för den enskilde att ta ansvar för sig själv. Medicinsk konsultation och vissa provtagningar kommer i allt större utsträckning att ske via internet. Kommer något motsvarande att påverka även socialtjänstens arbetssätt? Teknikutvecklingen går snabbt framåt när det gäller hjälpmedel av olika slag. I bedömningen av behovet av insatser från socialtjänsten kommer man att behöva väga in vilka tekniska hjälpmedel den enskilde har tillgång till och behöver. Samtidigt är mötet mellan personal och vårdtagare en bärande del i det sociala arbetet. Den enskilde ska inte behöva välja bort mänskligt stöd till förmån för tekniska lösningar. Kommer den nya tekniken att innebära besparingar för socialtjänsten eller kommer den att leda till ökade kostnader på grund av högre förväntningar om vad som är möjligt att få hjälp med? Samtidigt som det finns stora fördelar för individen och samhället med den snabba teknikutvecklingen så finns det också en risk för att den bidrar till segregering. En del äldre kommer inte kunna ta till sig ny teknik, och ekonomiskt svaga grupper kanske inte kommer att ha råd med den. Det drabbar särskilt barn i dessa familjer. För att minska risken för att teknikutvecklingen driver fram segregering behövs en användarvänlig teknik och ekonomiska förutsättningar för alla. Egna anteckningar: Jag vet inte vad jag vill därför måste jag skynda mig. Ove Wikström Vägval för socialtjänsten 13

18 Nya kommunikationsmönster Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin har inneburit genomgripande förändringar, såväl av kommunikationsmönster som av människors sätt att dela och ta del av information. Internet har successivt gått från att vara en elektronisk anslagstavla där besökaren kan hitta information, till att bli en plats där användarna interagerar, kommenterar och själva bidrar med kunskap och andra inlägg. I allt fler sammanhang förväntas människor ha e-legitimation eller en e-postadress för att kunna utföra vardagliga sysslor. Olika former av sociala medier har blivit ett naturligt inslag i många människors tillvaro, och trenden ser inte ut att mattas av. De senaste åren har visat att sociala fora och verktyg för kommunikation kan uppstå, försvinna och ersättas med andra, men de nya kommunikationsmönstren är här för att stanna. Medborgarnas ökande användning av internet som informationskälla kan underlätta för myndigheter och andra som vill sprida information. Å andra sidan kan även desinformation och negativa omdömen snabbt spridas, vilket organisationer måste vara medvetna om och förhålla sig till. Sammanfattningsvis innebär det komplexa utbudet av informationskanaler att det blir allt viktigare med en medveten kommunikationsstrategi. Samtidigt som internet kan underlätta till exempel att hålla kontakt med närstående och att etablera nya sociala kontakter, finns det en risk att alltför frekvent användande kan medföra negativa effekter. Tillgängligheten kan också innebära ökad utsatthet, inte minst för barn och unga som kan utnyttjas via nätet. Den officiella statistiken från EU:s statistikorgan Eurostat visar att 80 procent av svenskarna är så kallat frekventa användare av internet, det vill säga använder internet dagligen eller nästan dagligen, men också att fem procent aldrig har använt internet. Det innebär att ett stort antal människor finns i det som kan kallas digitalt utanförskap, kanske till följd av ålder eller bristande läs-, skriv- och/eller språkkunskaper. Vägval för socialtjänsten 14

19 FAKTA Forskning har visat att det finns två skilda användarmönster och förhållningssätt till internet som kommunikationsform och innehållsresurs. Äldre människor ägnar sig huvudsakligen åt vertikal envägskommunikation: skickar mejl, betalar räkningar, gör inköp och tar del av nyhetsflödet. Internetanvändningen bland yngre karaktäriseras däremot av en horisontell tvåvägskommunikation. De är både producenter och konsumenter av information och det anses viktigt att samarbeta, sprida information och att dela kunskap med varandra. Källa: Forskningsprojektet InternetExplorers, , Nationellt IT-användarcentrum (NITA) vid Uppsala Universitet Utmaningar för socialtjänsten Socialtjänsten behöver diskutera vilka utmaningar och möjligheter de nya kommunikationsmönstren innebär, både för socialtjänsten som organisation och för de människor som är i behov av socialtjänstens stöd. Nya former av insatser kan behövas såväl på grund av det digitala utanförskapet som på grund av beroendetillstånd kopplade till spel eller andra internetaktiviteter. Forskningen är ännu ofullständig. Effektiv kommunikation, såväl intern som extern, är nödvändig för alla organisationer. För socialtjänsten, som möter många olika kategorier av människor, är det nödvändigt att kunna anpassa kommunikationen efter målgrupp, syfte och budskap. Unga och gamla bör kunna få information, lämna uppgifter och föra dialog på det sätt som de är vana vid. När det är viktigt att nå ut med snabb information är det bra att ha flera upparbetade kanaler att välja bland. Sociala medier lämpar sig väl i många krissituationer. Närvaro på internet och i sociala medier medför rättsliga aspekter som socialtjänsten måste ta ställning till, till exempel vad gäller diarieföring, allmänna handlingar och sekretess. Att gränsen mellan det privata och det offentliga tenderar att suddas ut är också värt att reflektera över. Är socialchefens statusuppdatering en offentlig handling? E-förvaltning är ett möte med en organisation. Twitter är ett möte med en person. Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm Egna anteckningar: Två sanningar närmar sig varann, en kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer, Mörkerseende (1970) Vägval för socialtjänsten 15

20 Polariserat samhälle Befolkningen i Sverige blir alltmer uppdelad. De ekonomiska klyftorna mellan äldre och yngre, sammanboende och ensamstående föräldrar, de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden och mellan invånarna i attraktiva och mindre attraktiva områden ökar. Framtidsmöjligheterna är olika för människor med olika bakgrunder. Den ökade valfriheten ställer större krav på att alla måste informera sig och göra rätt val. Nätverk och social begåvning är allt viktigare för att nå framgång. En stor grupp ungdomar är mycket ambitiösa och/eller har de rätta verktygen för att klara sig bra i morgondagens samhälle, men det finns också ungdomar som kommer att få svårt att ta plats i ett framtida kunskaps- och kommunikationskrävande samhälle. Boendesegregeringen blir allt större. Fastighetsmäklare erbjuder information om vilka grupper av människor som bor i olika bostadsområden och vilka intressen de har allt för att vi ska kunna omge oss med människor som liknar oss själva. Resursstarka söker sig till vissa bostadsområden och kommuner, medan mer resurssvaga hänvisas till billigare bostäder och mindre attraktiva bostadsområden. En minskande andel ungdomar, ofta med låg utbildning, bor kvar i mindre städer eller orter. Värderingsskillnaderna mellan människor i olika bostadsområden och på olika orter förstärks successivt. Det kommer sannolikt att avspeglas i en alltmer polariserad politisk karta med majoritet för det ena eller andra blocket i olika kommuner och valdistrikt. Risken ökar för att populistiska partier kan fånga väljarnas intresse. Allt färre vill ha påbjudna kollektiva lösningar. Var och en vill välja själv, möjligen till följd av en minskad tilltro till auktoriteter. Samhörigheten med andra människor har i dag mindre med det geografiska territoriet att göra än med gemenskap och trygghet i de grupper eller subkulturer som man vill tillhöra. Trots minskad tro på auktoriteter och minskat förtroende för politiker tycks dock tilliten till välfärdssystemen och andra samhällsinstitutioner inte ha minskat i någon större utsträckning. Vägval för socialtjänsten 16

21 FAKTA Den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet för de tio procent som har högst inkomst har ökat med 55 procent i fasta priser mellan åren 1991 och Motsvarande siffra för de tio procent som har lägst inkomst är fyra procent och för genomsnittet 34 procent. Källa: SCB: Hushållens ekonomi Sverige har den tredje lägsta korruptionsnivån i världen enligt Transparency Internationals rankning. Professor Bo Rothstein menar att den höga tilliten till våra offentliga system bygger på den förhållandevis låga graden av korruption i Sverige. Källa: Bo Rothstein, Sociala fällor och tillitens problem (2003) Att vissa har fått en allt högre materiell standard gör att en stor del av konsumtionen inte längre bygger på behov utan på att stärka den egna identiteten. Hierarkiska system ifrågasätts, politiska partier har svårt att värva medlemmar, religionen tappar mark och till och med familjen blir en fråga om val eftersom dess roll som ekonomisk och social trygghetsbärare har minskat. Men behovet av principer både för ett gemensamt och ett eget liv består. Sökande efter mening, identitet och sammanhang är centralt i ett individualiserat samhälle. Konsumtionen har blivit ett sätt att utforska och visa vem man är och med vilka andra man vill höra samman. Enligt Kairos Future är transformationen, att göra om sig själv, nästa trend. Människor söker upplevelser som förbättrar eller förändrar dem allt från personliga tränare, dietister och skönhetsingrepp till volontärresor och andra resor där upplevelser och personlig utveckling kan kombineras. Det materiella minskar i betydelse som statusmarkör, dock med undantag av boendet, men där är det snarare läget än själva bostaden som är viktig. Jakten på status och bekräftelse och att vara rätt kostar dock på. Människor ställs inför större krav och ställer större krav på sig själva; flexibilitet och kreativitet är nyckelord för tjänstemän, ökad produktivitet för arbetare. Föräldrarollen är mer omfattande, utseendet allt viktigare och alla förväntas göra allt mer själva och vara tillräckligt informerade för att göra kloka val vad gäller såväl utbildning som pensionsplaceringar. En del klarar detta bra, medan andra känner sig stressade och mår dåligt. Starka krafter bland annat i form av kommersiella intressen styr. Men det finns tecken på en motreaktion sprungen ur en ökad brist på tid, en önskan om ett enklare liv och oro för den globala uppvärmningen. Fler människor kommer att köpa tjänster som sparar tid, till exempel hushållsnära tjänster eller hemkörning av livsmedel. Andra kommer att gå ned i arbetstid, minska sin konsumtion av varor och i större utsträckning låna i stället för att köpa. Ett tecken i tiden är att det nu finns affärer som hyr ut vardagskläder. Vägval för socialtjänsten 17

Vägval för framtiden UTMANINGAR FÖR DET KOMMUNALA UPPDRAGET MOT ÅR 2020

Vägval för framtiden UTMANINGAR FÖR DET KOMMUNALA UPPDRAGET MOT ÅR 2020 Vägval för framtiden UTMANINGAR FÖR DET KOMMUNALA UPPDRAGET MOT ÅR 2020 1 Förord Under senare decennier har organisationer utvecklat strategier och metoder i syfte att göra så kvalificerade bedömningar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Arbetsmaterial. Myten om framtiden. Piteå 11 februari 2010

Arbetsmaterial. Myten om framtiden. Piteå 11 februari 2010 Arbetsmaterial Myten om framtiden Piteå 11 februari 2010 Arbetsmaterial Myten om framtiden Under senare decennier har organisationer utvecklat strategier och metoder i syfte att göra så kvalificerade

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

#TrendOmvarldHbg. Göran Svensson, omvärldsbevakare Lars Persson, omvärldsanalytiker

#TrendOmvarldHbg. Göran Svensson, omvärldsbevakare Lars Persson, omvärldsanalytiker #TrendOmvarldHbg Göran Svensson, omvärldsbevakare Lars Persson, omvärldsanalytiker SKAPANDE PULSERANDE GEMENSAMMA GLOBALA BALANSERADE MÄNNISKOR FÖRETAG Omvärlden påverkar mål och styrning Omvärldsfaktorer

Läs mer

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla? Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14

Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14 Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14 Viktiga trender för Energi & Miljö Trend Möjlighet Hållbarhet Utveckla affärsmodeller som bygger på hållbarhet och kretsloppstänkande Kommunicera och utveckla hållbarhet

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Lärande och familj 1 Globalisering Värderingsförändringar individualisering Klimatförändringar Demografi 5 megatrender med sikte på 2030 Källor: SKL omvärldsanalys,

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Omvärldsanalys Populärversion

Omvärldsanalys Populärversion Omvärldsanalys Populärversion 2013-2015 Vi möter framtiden För att Piteå kommun ska få helhetsperspektiv och långsiktighet genomförs en årlig omvärldsanalys. Nuvarande omvärldsanalys gäller för perioden

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer