2012 Patientsäkerhetsrapport. Tomelilla kommun. Jonny Larsson

Transkript

1 2012 Patientsäkerhetsrapport Tomelilla kommun Jonny Larsson

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Mål för patientsäkerhetsarbetet 4 Strategi för patientsäkerheten 6 Åtgärder för patientsäkerhet i läkemedelshantering 7 Ökad patientsäkerhet genom förbättrade läkemedelsrutiner 7 Ökad patientsäkerhet genom åtgärder för ökad läkemedelskompetens 7 Patientsäkerhetsarbetet med egenkontroll 8 Ökad patientsäkerhet på särskilda boenden genom egenkontroll av olämpliga läkemedel 8 Ökad patientsäkerhet inom ordinärt boende genom egenkontroll av olämpliga läkemedel 8 Övriga åtgärder av egenkontroll för ökad patientsäkerhet inom läkemedelshantering 10 Ökad patientsäkerhet genom egenkontroll av kvalitén i omvårdnaden 11 Ökad patientsäkerhet genom egenkontroll av den basala vårdhygienen 12 Patientsäkerhet vid dokumentation av vården 13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 14 Skiss över hälso- och sjukvårdens system för rapportering, utredning och åtgärder vid en avvikelse i vården 16 Handläggningstider för rapportering, utredning och åtgärder vid avvikelser i vården 17 Riskanalys 18 Identifierade riskområden 18 Riskområde kommunikation 19 Riskområde undernäring 20 Riskområde läkemedel 22 Riskområde fallolyckor 29 Riskområde trycksår 34 Riskområde infektioner och smittspridning 35 Riskområde felaktig, fördröjd eller utebliven vård 36 Riskområde medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering 38 Riskområde demenssjuka 40 Samverkan med brukare och närstående 44 Synpunkter och klagomål på hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen 45 1

3 2 Sammanfattning Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag. Syftet är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för brukare att anmäla felbehandling. I patientsäkerhetslagen är det ett krav på en patientsäkerhetsberättelse som innehåller en redovisning hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits, vilka åtgärder som vidtagits samt vilka resultat som uppnåtts. Det finns ett antal riskområdet inom den kommunala hemsjukvården. Under 2012 har 2140 avvikelser i vården rapporterats. Läkemedel och fallolyckor var de riskområden som representerar 90 procent av risker, tillbud eller negativa händelser. (1120 läkemedelsavvikelser och 812 fallolyckor). De övriga riskområdena var medicintekniska hjälpmedel, rehabilitering, felaktigt, fördröjd eller utebliven vård. Alla avvikelser i vården har individuellt utretts och åtgärdats. Avvikelsrapporter från vårdpersonalen har inte i något fall under 2012 lett till ett deltagande från patient och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet. Frågan är hur samrådet ska gå till. En grundförutsättning som många är överens om är att brukaren behöver tillgång till kunskaper och evidens för att kunna medverka om sin egen hälsa. Patientsäkerheten har även följts upp genom egenkontroll. All personal har t.ex. utfört självskattning av de basala hygienrutinerna. Egenkontroll av olämpliga läkemedel har medfört att 80 procent som är boende det egna hemmet har fått en individuell medicinsk vårdplan där det även ingår en läkarledd läkemedelsgenomgång. Inom kommunens särskilda boenden har samtliga brukare fått en individuell medicinsk vårdplan. Var fjärde person på våra särskilda boende har dessutom erhållit en läkemedelsgenomgång av olämpliga läkemedel av en apotekare. Läkemedelsansvariga undersköterskor på särskilda boenden genomför sedan 2011 en internkontroll vid två tillfällen per termin av läkemedelshanteringen. Sjuksköterskor gör granskning/kontrollräkning av kollegans narkotikaklassade mediciner. Viktiga åtgärder som uppnåtts för patientsäkerheten är av vård- och omsorgsnämnden beslutad verksamhetsuppföljningen på kommunernas särskilda boenden. Verksamhetsuppföljningen har skapat en positiv utveckling av arbetsprocesserna. Verksamhetsuppföljningen återrapporteras till vård- och omsorgsnämnden.

4 3

5 4 Mål för patientsäkerhetsarbetet År 2011 Mål År 2012 Uppföljning mål 100 % av omvårdnadspersonalen som ska överlämna läkemedel ska genomgå intern utbildning i läkemedelshantering och delegering 100 % av omvårdnadspersonalen som ska ge insulin ska genomgå intern utbildning i diabetes 100 % av omvårdnadspersonalen ska ha läsbehörighet till hemsjukvårdens journal 100 % av omvårdnadspersonalen ska årligen genomgå självskattning i basal vårdhygien 100 % av nyinflyttade brukare till särskilda boenden ska erbjudas ankomststatus; nutritionsbedömning (MNA), trycksårsbedömning (Norton) och fallriskbedömning (DFRI) 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % MNA 100 % Norton 9 % DFRI 10 % av nyinskrivna brukare i ordinärt boende ska erbjudas ankomststatus; nutritionsbedömning (MNA), trycksårsbedömning (Norton) och fallriskbedömning (DFRI) 100 % av brukare på särskilda boenden ska ha en nattfasta som understiger 11 timmar 100 % av orsaksutredningar till avvikelser i vården ska genomföras inom 4:a veckor 100 % procent av brukarna ska årligen få en reviderad medicinsk vårdplan Mätning har inte gått att genomföra. Anpassning av datasystemet är beställt. 100 % 100 % 80 % i ordinärt boende 100 % i särskilt boende

6 5 Mål för patientsäkerhetsarbetet År 2011 Mål 50 % av boende på särskilt boende ska erhålla en apotekarledd läkemedelsgenomgång (övriga deltagare: läkare, sjuksköterska och läkemedelsansvarig undersköterska) 100 % av rehabiliteringsinsatser som kräver instruktion/ordination av sjukgymnast/arbetsterapeut till omvårdnadspersonal eller av sjukgymnast/arbetsterapeut bedömd egenvårdsplan ska resultera i en pågående plan för rehabilitering 100 % av dokumentation inom rehab ska struktureras enligt beslutsstödsmodellen 100 % nyinsjukna i demens sjukdom i ordinärt boende ska ha en årlig uppföljning av demenssjuksköterska År 2012 Uppföljning mål 23 % 100 % 100 % Rutinerna med journalkopia över nydiagnostiserade från vårdcentralerna till kommunens demenssjuksköterska har inte utförts under %

7 6 Strategi för ökad patientsäkerhet Öka kunskaperna om allvarliga risker och händelser inom läkemedelsområdet. Öka följsamheten till lokala läkemedelsrutiner. Öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare. Öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Öka följsamheten till nationella åtgärdspaket inom alla riskområden. Öka patientens medverkan i patientsäkerhetsarbetet. Vidareutveckla mallar för internkontroll av läkemedelshanteringen. Fortbildning i medicintekniska rutiner och rutiner inom rehabilitering och fallolyckor. Förbättra kommunikationen med hjälp av SBAR. (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) Årlig mätning av patientsäkerhetskulturen. Årlig systematisk verksamhetsuppföljning/tillsyn.

8 7 Åtgärder för patientsäkerhet i läkemedelshantering Ökad patientsäkerhet genom förbättrade läkemedelsrutiner År 2011 År 2012 Uppföljning Läkemedelslista för dosett 100 % Läkemedelslista för originalläkemedel 100 % Läkemedelslista för vid behovs läkemedel 100 % Läkemedelslista för utvärdering av vid 100 % behovs läkemedel Ökad patientsäkerhet genom åtgärder för ökad läkemedelskompetens År 2012 Kursdeltagare Grundutbildning i läkemedel för 125 omvårdnadspersonal som ska erhålla delegation för överlämnande av läkemedel Fördjupningsutbildning i läkemedel för 26 omvårdnadspersonal med > 6 års erfarenhet av vård och omsorg Diabetesutbildning för legitimerade 60 sjuksköterskor och för erfaren omvårdnadspersonal Diabetesutbildning för 13 omvårdnadspersonal som ska erhålla tilläggsdelegering för insulingivning Utbildning till legitimerade sjuksköterskor i vad som är olämpliga 10 läkemedel för äldre med särskild hänsyn till brukare med hjärt- kärl sjukdomar Summa 234

9 Patientsäkerhetsarbetet med egenkontroll Ökad patientsäkerhet på särskilda boende genom egenkontroll av olämpliga läkemedel År 2012 Särskilda boende Läkarledd läkemedelsgenomgång vid årlig medicinsk vårdplan Apotekare ledd läkemedelsgenomgång Summa SÄBO Byavången SÄBO Valkyrian SÄBO Norrevång SÄBO Brinkehem SÄBO Skogsdungen Totalt SÄBO Kommentar I Tomelilla kommun finns 95 servicelägenheter och 47 lägenheter för demenssjuka, totalt 142 lägenheter. 12 korttidsplatser ingår inte i beräkningen av antalet läkemedelsgenomgångar. 8 Ökad patientsäkerhet inom ordinärt boende genom egenkontroll av olämpliga läkemedel År 2012 Ordinärt boende Läkarledd läkemedelsgenomgång vid årlig medicinsk vårdplan Apotekare ledd läkemedelsgenomgång Hemsjukvård Brösarp Hemsjukvård Centrum Hemsjukvård Väster Hemsjukvård Skåne Tranås Hemsjukvård Söder Totalt hemsjukvård Summa Kommentar Vid mättillfället erhöll 206 personer i ordinärt boende kommunal hemsjukvård.

10 Förskrivningen av läkemedel har förbättrats jämfört med tidigare år. Fortfarande är dock förskrivningen av olämpliga läkemedel och psykofarmaka hög. 9

11 10 Övriga åtgärder av egenkontroll för ökad patientsäkerhet inom läkemedelshanteringen Läkemedelsansvariga undersköterskor på särskilda boenden genomför två gånger per termin en internkontroll över enhetens följsamhet till läkemedelsrutinerna. Verksamhet på entreprenad genomför två gånger per termin även internkontroll av läkemedelshanteringen på sina hemtjänstområden (Söder och Centrum). Sjuksköterskan genomför en granskning en gång per månad av narkotika klassade mediciner. Sjuksköterska genomför kollegiegranskning en gång varannan månad av narkotika klassade mediciner. När förråd och akutförråd av läkemedel på särskilda boenden kontrolleras en gång per månad av särskilt ansvarig sjuksköterska. Sjuksköterska genomför kollegiegranskning en gång per månad av basförrådets narkotika klassade mediciner.

12 11 Ökad patientsäkerhet genom egenkontroll av kvalitén i omvårdnaden Trycksår som uppstår i vården rapporteras som en avvikelse i vården. Statusen på antalet brukare med trycksår är en nationell indikator av vårdens kvalitet. Punktprevalensmätning för trycksår har genomförts 2012 under vår och höst. 340 personer riskbedömdes vid varje tillfälle. Mätning av trycksår 59 kommuner % Tomelilla % Ökad risk för tryckskada Hade en tryckskada 11, personer har observerats från äldreboende i 59 kommuner. Punktprevalensmätning visar förekomsten av trycksår vid ett enstaka tillfälle. Punktprevalensmätningen av trycksår bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning. Den metod som tillämpades var Norton. Riskbedömning innebär att man bedömer om patienten löper ökad risk att drabbas av trycksår. Om det finns en ökad risk ska åtgärder sättas in som förebygger trycksår som till exempel tryckavlastande madrasser.

13 SÄBO Norrevång Hemtjänst Skåne Tranås SÄBO Brinkehem Hemtjänst Brösarp SÄBO Valkyrian Hemtjänst Söder SÄBO Byavången Hemtjänst Centrum SÄBO Skogsdungen Hemtjänst Väster Byaträffen Lintegen Vännen LSS ordinärt boende LSS Brandkårsgatan LSS Nybogatan LSS Solgläntan LSS Daglig verksamhet Rehabiliteringspersonal Sjuksköterskor Nattpatrull Personlig assistent 1 Personlig assistent 2 12 Ökad patientsäkerhet genom egenkontroll av den basala vårdhygienen P r o c e n t Medelvärde, 74 % 315 personal har ingått i självskattningen. Det förekommer endast arbetskläder hos entreprenörerna Förenade Care och Carema Care. Utfallet på frågan byter arbetskläder varje dag eller på frågan om den anställde har ett ombyte kläder med sig på arbetet har därmed endast besvarats av personal anställda av Tomelilla kommun. Medelvärde på efterlevnaden av basala hygienrutiner 91% 96% 94% 92% 94% 86% 78% 79% 84% 77% 81% 68% 69% 69% 70% 62% 64% 59% 64% 54% 40% 48% 53%

14 13 Åtgärder för ökad patientsäkerhet vid dokumentation av vården År 2011 År 2012 uppföljning Infört beslutsmodellen (arbetsterapeuter och sjukgymnaster) Infört scanning rutiner. Reviderat den medicinska vårdplanen tillsammans med hälsovalsenheterna i Tomelilla kommun. Loggrutiner har införts där enhetschefen varje månad kontrollerar att all personal tagit del av hälso- och sjukvårdsdokumentation. Introducerat SBAR tillsammans med Ystads sjukhus. (Systematisk metod för kommunikation: Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation). Genomfört Genomfört I det lokala avtalet för läkarmedverkan har den medicinskt vårdplanen standardiserats I det lokala avtalet för läkarmedverkan har underlaget för diagnostisering vid demenssjukdom standardiserats Genomförandet har begränsats som följd av att datasystemets loggningsrutiner inte fungerar optimalt. (Anpassningen är klar under maj månad 2013). Genomfört

15 14 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Rapporteringsskyldighet vid avvikelser i vården har all personal verksam inom vård och omsorg. Ansvar Enhetschefen Enhetschefer har av vård- och omsorgsnämnden beslutats ha ansvar som verksamhetschef, enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen har därmed det yttersta ansvaret för vårdenhetens kvalitet. Motsvarande ansvar har verksamhetscheferna på Förenade Care och Carema för de verksamheter som drivs på entreprenad Ärendeansvarig vid en avvikelse i vården är enhetschefen för den verksamhet (boende/hemtjänst) där avvikelsen inträffat. Det är enhetschefen eller den som av enhetschef blivit delgerad hälso- och sjukvårdsuppdraget, som tar beslut om att utse orsaksutredare. Orsaksutredningen ska ge underlag för åtgärder kortsiktigt och långsiktigt som förebygger att händelsen inte upprepas på nytt. Det ligger också i enhetschefens ansvar att inträffade avvikande händelser tas upp på arbetsplatsträffar och team konferenser. Ansvar vård och omsorgspersonal Vård och omsorgspersonal som observerat en händelse som upplevs som en risk (tillbud) obehag eller skada för brukaren ska omgående ta kontakt med tjänstgörande sjuksköterska. Vård och omsorgspersonalen/rapportör ska enligt upprättade rutiner under innevarande arbetspass skriva en avvikelserapport på en händelse (avsteg från ett förväntat förlopp) som upplevs som en risk (tillbud) obehag eller skada för brukaren. Ansvar Sjuksköterska Sjuksköterskan som tjänstgör då avvikelsen inträffar, har ansvaret för det medicinska omhändertagandet av brukaren. Vidare att den medicinska händelsen dokumenteras och riskbedöms i omvårdnadsjournalen. Detta ska ske under aktuellt arbetspass. Sjuksköterskan ansvarar också för att brukaren och/eller närstående får information om händelsen, om detta inte i det enskilda fallet bedöms som onödigt eller olämpligt. Ansvar Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Vad som ovan sagts om sjuksköterskans ansvar gäller även arbetsterapeut och sjukgymnast samt att ansvara för orsaksutredningar vid fallolyckor, bedöma behov av rehabilitering, och medicintekniska hjälpmedel.

16 Ansvar för medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS ansvarar för att snarast ta emot anmälningar om allvarliga medicinska händelser. (allvarlighetsgrad 3) MAS utför omgående en risk och händelseanalys av anmälda allvarliga händelser samt kontrollera att åtgärder är vidtagna. MAS avgör om avvikelsen skall anmälas vidare till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. MAS anmäler till socialstyrelsen MAS redovisar och rapporterar till Vård- och Omsorgsnämnden MAS ansvarar för att göra en internkontroll av arkiverade avvikelserapporter. MAS ansvarar och beslutar om lokala avvikelsehanteringen (HSL 24) MAS ansvarar för riskanalyser och i dialog med verksamheten identifierar riskområden. MAS utför på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden och i sitt medicinska ansvar en verksamhetsuppföljning/tillsyn att verksamheten lever upp till lagstiftarens krav på god kvalitet inom hälso- och sjukvården. 15

17 16 Skiss över hälso- och sjukvårdens system för rapportering, utredning och åtgärder vid av avvikelser i vården 1gång per år patientsäkerhetsrapport till Vård och omsorgsnämnden Leg personal riskbedömer avvikelsen i Allvarlighetsnivå 1 Allvarlighetsnivå 2 Allvarlighetsnivå 3 Avvikelse i vården Rapportör skriver avvikelsen Anhöriga och brukare involveras utredningen Orsaksutredning över avvikelser relaterat till leg personal biträder omvårdnadsansvarig sjuksköterska eller områdesansvarig arbetsterapeut/sjukgymnast Enhetschefen Orsaksutredning över fall avvikelser genomförs av arbetsterapeut/sjukgymnast Enhetschef är ärendeansvarig och utser orsaksutredare och har ansvaret att bedöma om orsaksutredningen kan avslutas Enhetschef ansvarar för att händelsen registreras i avvikelsesystemet Avvikelser relaterat till personal med delegation Orsaksutredningen sker av Enhetschef Vid jäv hos enhetschefen ansvaras utredningen av överordnad Chef Allvarlighetsnivå 3, MAS leder orsaksutredningen och har ärendeansvar Mas utför 20 stickprov per månad av utredningar och riskbedömningar

18 17 Handläggningstider för rapportering, utredning och åtgärder vid avvikelser i vården Handläggningstider för rapportering, utredning och åtgärder fördelat efter typ av avvikelse i vården Avvikelser i vården visar att medeltiden för en utredning ligger på 1 till 4:a veckor. Målet är att en avvikelse i vården ska vara utredd och ha genomfört en förebyggande åtgärd inom 4:a veckor. Om utredningen överskrider 4:a veckor görs en riskbedömning som journalförs i brukarens journal.

19 18 Riskanalys Inom vård- och omsorg finns medicinskt ansvarig sjuksköterska som är huvudansvarig för riskanalyser och i dialog med verksamheten identifierar riskområden och beslut om en riskanalys bör genomföras. Riskanalyser sker alltid i samband med verksamhetsförändringar och större rutinförändringar. Vård- och omsorgsnämnden har fattat beslut om systematisk verksamhetsuppföljningen. Syftet är ta reda på hur väl verksamheten lever upp till lagstiftarens krav på god kvalitet inom vård och omsorg. Verksamhetsuppföljningen leder till initiering av arbetsprocesser inom arbetsgruppen som bidrar till ökad kvalitet i genomförandet av insatser. År 2012 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING Sammanställning i procent av behov av åtgärder Valkyrian % Byavången % Brinkehem % Skogsdungen % Norrevång % Fungerande arbetsprocesser Planerad utveckling av arbetsprocesser *Ingen planerad utveckling av arbetsprocesser *Ingen planerad utveckling av arbetsprocesserna avser ADL status via arbetsterapeut. Tillgången på arbetsterapeuter gör att det inte går att utföra ADL status på samtliga brukare. Identifierade riskområden Kommunikation Undernäring Läkemedel Fall Trycksår Smittspridning Felaktigt utförd vård Medicintekniska hjälpmedel Rehabilitering Demenssjuka

20 19 Åtgärder inom identifierade riskområden Riskområde kommunikation Informationsöverföringen mellan sjukvårdshuvudmännen är förenat med risker. Tomelilla kommun har tillsammans med övriga sydost kommuner infört SBAR tillsammans med Ystads sjukhus för att minska risken med för att viktig information glöms bort eller feltolkas. SBAR är en systematisk metod för kommunikation som ger struktur åt dialogen: Situation. Bakgrund. Aktuellt tillstånd. Rekommendation. SVPL-IT är ett elektroniskt vårdplaneringssystem som utvecklats mellan region Skåne och Skånes kommuner via kommunförbundet. Systemet infördes under 2011 och ska när det fungerar optimalt ge en säkrare överföring av information vid vårdplaneringen mellan huvudmännen. En vårdplanering består av fyra delprocesser: Underrätta om inskrivning i slutenvården. Kalla till samordnad vårdplanering. Upprätta en samordnad vårdplan. Underrätta om utskrivningsklar.

21 20 Riskområde undernäring Mål Nattfastan hos den äldre får aldrig överstiga 11 timmar Mätning av nattfastan på särskilda boenden under en vecka i oktober 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, Mål Tabell, nattfasta Mål Ängslyckan 10,5 12,3 11,38 11,73 12,12 11,13 11 Ljungen/Heden 10,8 10,1 9,44 10,16 9,9 12,98 11 Stjernemosse 14, ,24 12,7 11,84 9,74 11 Lindängen 13,6 12,8 13,3 11,89 6,9 (?) 11 Magle/Törnehög 13, ,21 10,61 9,72 10,4 11 Qvarnen 12,2 11,9 11,5 9,77 5,58 6,5 11 Vallmotegen ,8 11,43 11,23 12,28 11 Klövertegen 11,6 12,5 12,18 9,63 10,31 11 Lintegen 12 11, ,45 12,39 11 Plan 1 Byavången 13,7 12,7 13,01 12,15 11,14 9,82 11 Plan 2, Byavången 15 13,4 12,45 11,2 10,04 10,36 11 Blå, Valkyrian 12,4 13,4 9,09 7,56 7,47 9,57 11 Grön, Valkyrian 12,6 12,4 8,62 8,34 8,39 8,8 11 Gul,Valkyrian 12,2 12,2 9,41 9,42 6,04 8,78 11 Aprikos, Valkyrian 12,6 11,2 10,05 8,61 8,32 8,33 11 Skogsdungen * * * * 12,42 11,16 11 Medelvärde 12,7 12,44 11,34 10,52 9,32 10,17 *Skogsdungen var tidigare år inte ett särskilt boende. (?) Lindängen har inte redovisat någon mätning över nattfastan.

22 21 Forts. Undernäring Regelbundet näringsintag är viktigt för att förebygga undernäring. Tidigare år har nattfastan överstigit 11 timmar. År 2010 sågs för första gången ett trendbrott med nattfasta som generellt understeg 11 timmar. År 2011 och 2012 har denna trend befästs. De som är boende på våra särskilda boenden eller de personer som bor i ordinärt boende och som har bedömts av sjuksköterska att utgör en riskgrupp för undernäring ska erbjudas tre huvudmål och minst två mellan mål jämt fördelat över dygnet. Den ofrivilliga nattfastan får inte heller överstiga 11 timmar. I princip har samtliga enheter uppnått nattfasta understigande 11 timmar. Mätningen med nattfasta har visat att samtliga personer som har överstigande 11 timmar har fått erbjudanden om ett nattmål eller dryck. En del brukare hade ingen vaken period under natten och blir följaktligen inte erbjuden ett nattmål. Undernäring är oftast lättare att förebygga än att behandla och därför ska det finnas rutiner för att identifiera vilka individer som befinner sig inom riskzonen för att utveckla undernäring. Samtliga brukare som flyttar in i en lägenhet på ett särskilt boende erbjuds en ankomststatus. En ankomststatus består av en nutritionsbedömning, bedömning om risk föreligger för trycksår samt om risk föreligger för fallolycka. I ordinärt boende avgör sjuksköterskan om den enskilde har omfattande, bestående och varaktiga behov av hemsjukvård. I dessa fall erbjuds den enskilde ett ankomststatus motsvarande det som erhålls på våra särskilda boenden. Mätinstrumentet MNA används vid nutritionsbedömningarna och fylls i inom 10 dagar efter inflyttning till ett särskilt boende eller inskrivning till hemsjukvård i ordinärt boende. Nutritionsbedömning sker därefter enligt energiberäkning från Livsmedelsverket rekommenderade mängder. Uppföljning av den enskildes vikt sker var tredje månad eller oftare när behov påkallar detta.

23 Riskområde läkemedel Läkemedel är ett av de största riskområdena inom den kommunala hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Med läkemedelshantering avses ordination, iordningsställandet, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. I kommunen är det den medicinskt ansvarige sjuksköterskan (MAS) som är ytterst ansvarig för att fastställa ändamålsenliga rutiner, och fördela ansvaret för läkemedelshanteringen. 22 Läkemedelsavvikelser under perioden År Ordinärt boende Särskilt boende LSS Adm. omr. MAS *91 Summa *Felregistrerat adm. omr men utredning med orsak, akuta åtgärder samt förebyggande åtgärder är genomförda för alla registrerade avvikelser. I Tomelilla kommun överlämnas cirka läkemedelsdoser per år. Rapporterade läkemedelsavvikelserna mellan 2011 och 2012 har ökat med 26 procent. Under perioden 2006 till 2012 har läkemedelsavvikelserna ökat med 258 procent. En förklaring är att år 2009 genomfördes en tydligare ansvarsfördelning där enhetschefen/verksamhetschefen blev ansvarig för handläggningen på sitt område av avvikelserna i vården. En annan förklaring är att vårdpersonalen har en ökad medvetenhet att rapportera läkemedelsavvikelser. Under perioden har det även skett en kortare vårdtid på sjukhus för de äldre samt en ökad vårdtyngd med komplexa sjukdomstillstånd som vårdas i den kommunala hemsjukvården.

24 <saknas> Byavången Centrum Hemtjänst Söder Hemtjänst Valkyrian Brinkehem Brösarp hemtjänst Väster Hemtjänst Tranås hemtjänst Skogsdungen Norrevång Övriga LSS i ord.boende Nybogatan Brandkårsgatan Solgläntan Personlig assistent Antal läkemedelsavvikelser fördelat på verksamhetsnivån år 2011 och Antal avvikelser 2012 Antal avvikelser 2011 Antal läkemedelsavvikelser på vårdformerna i kommunal hemsjukvård 2011 och Antal avvikelser Antal avvikelser 2011

25 24 Läkemedelsavvikelser i läkemedelskedjan Vid överlämnandet Vid iordningsställandet Vid ordination Det kan konstateras att läkemedelsavvikelserna i läkemedelskedjan sker till 60-70% vid överlämnandet och i % av fallen vid iordningsställandet av läkemedlet. Det bör framhållas att 8 av 10 ordinationer från sjukhus i samband med att en brukare ska föras över till den kommunala hemsjukvården kräver att sjuksköterskan skapar ordning i ordinationerna innan brukaren får sina mediciner. Om alla dessa avvikelser skulle rapporteras skulle ordinationer ha ett högre antal rapporterade läkemedelsavvikelser i läkemedelskedjan. Läkemedelsavvikelser i läkemedelskedjan på boendeformer 2012

26 25 Läkemedelsavvikelserna i läkemedelskedjan på verksamhetsnivån 2012 Läkemedelsavvikelser vid läkemedelsadministrering De största administrationsformerna vid läkemedelsavvikelser framgår i tabellen (1092 av 1120 läkemedelsavvikelser) Det bör uppmärksammas att cirka doser läkemedel överlämnas per år. Dispenseringsformerna Dosett och Apodos representerar cirka 80 procent av administrationsformerna vid avvikelser i läkemedelshanteringen.

27 26 Personalkategorier vid läkemedelsavvikelser Antal avvikelser Omvårdnadspersonal Sjuksköterska Vanliga läkemedelsavvikelser dosen glöms bort, läkemedel är inte signerat, iordningsställd medicin ges på fel tid, bristande kontroll vid iordningsställande av läkemedel, fel dos administreras, ouppmärksamhet vid administrering av läkemedel. Vanliga orsaker till läkemedelsavvikelser otydliga läkemedelsordinationer, inte följt rutiner vid överlämnade av läkemedel, ouppmärksamhet vid administrering av läkemedel, läkemedelsfel vid vårdens övergångar.

28 27 Vanliga tidpunkter för läkemedelsavvikelser 2012 Allvarlighetsnivån på läkemedelsavvikelserna under 2012 Kriterier för allvarlighetsbedömning Sannolikhet för upprepning Mycket liten (1) 1gång per år Liten (2) Varje månad Stor (3) Varje vecka Mycket stor (4) Dagligen Katastrofal (4) Skada som kräver sjukhusvård mer än 24 timmar eller orsakar att brukaren avlider, även självmord ingår. Betydande (3) Skada som kräver vård på annan nivå, t.ex. sjukhuset eller potenta läkemedel som Insulin, Waran eller Narkotika grupp 11-V Måttlig (2) Skada som åtgärdas av sjuksköterska eller läkare i öppenvården Allvarlighetsgrad Mindre (1) Obehag eller obetydlig skada som kan åtgärdas av sköterska Ingen avvikelse grad 3 var relaterad till skada som kräver vård på annan nivå. Avvikelserna av allvarlighetsgrad 3 avsåg Narkotiska preparat, Insulin samt potenta blodförtunnade läkemedel (Waran).

29 28 Konsekvenser för brukaren som följd av läkemedelsavvikelsen Ingen synlig skada Annat Smärta/Ömhet 4 3 Stress/Oro 4 13 Antal läkemedelsavvikelser Åtgärder efter läkemedelsavvikelser Kontakt med sjuksköterska Kontakt med närmsta chef Kontakt med MAS Antal läkemedelsavvikelser Förebyggande åtgärder efter läkemedelsavvikelser Kontakt med berörd personal Förbättra rutiner Motiverande samtal Annat Förbättra informationen APT Kontakta ansvarig vårdgivare/chef Förebyggande åtgärder 6 5 Kontakt med närstående 5 3 Checklista upprättas 4 7 Införskaffa utrustning 4 3 Utbildning 3 8 Läkemedelsgenomgång 2 31 Antal läkemedelsavvikelser

30 29 Riskområde fallolyckor Ett annat riskområde inom kommunal hälso- och sjukvård och social omsorg är fallskador. Fallolyckor under perioden 2006 till 2012 År Ordinärt boende Särskilt boende LSS Admomr MAS *35 Summa *Felregistrerat adm. omr men utredning med orsak, akuta åtgärder samt förebyggande åtgärder är genomförda för alla registrerade avvikelser. Kända fallriskfaktorer är demenssjukdom, yrsel, balanssvårigheter, viss läkemedelsbehandling som till exempel sömntabletter, lugnande läkemedel mot oro och ångest, blodtryckssänkande behandling men även undernäring ökar risken för att falla. I Tomelilla kommun bedrivs ett systematiskt och preventivt fallriskarbete. Det finns en rad fallpreventiva åtgärder som vidtas för att minska risken för fall. I Tomelilla kommun används instrumentet Down Fall Risk Index vid fallriskbedömning (Inventering av: Tidigare olyckor, Mediciner, Sensoriska funktioner-syn hörsel, Kognitiva funktioner, Gångförmåga). Alla brukare som flyttar in på ett särskilt boende ska erbjudas en preventiv fallriskbedömning. Det har endast skett i låg omfattning. Brukare som bor i ordinärt boende erbjuds först efter bedömning av sjuksköterska en preventiv fallriskbedömning. Efter en preventiv fallriskbedömning erhåller brukare och omvårdnadspersonal individuella instruktioner/ordinationer av sjukgymnaster och eller arbetsterapeut. I ordinärt boende motiveras brukaren att eliminera orsaker som kan bidra till en fallolycka genom att uppmuntras att se över belysning, sladdar, mattor och trösklar. Riskinventering sker via uppsökande verksamhet för alla 80 år eller äldre.

31 <saknas> Byavången Centrum Hemtjänst Söder Hemtjänst Valkyrian Brinkehem Brösarp hemtjänst Väster Hemtjänst Tranås hemtjänst Norrevång Skogsdungen Stödbostad LSS Övriga LSS i ord.boende Brandkårsgatan Solgläntan Nybogatan Personlig assistent 30 Fallolyckor 2011 och 2012 fördelat på vårdformen Antal fallolyckor 2011 och 2012 fördelat på enhet och hemtjänstområde Antal avvikelser 2012 Antal avvikelser 2011

32 31 Antal personer som hade fallolyckor under 2012 Fallolyckorna som inträffar sker relativt jämt fördelat mellan de särskilda boendeformer och ordinärt boende. Det är noterbart att 97 personer eller 26 procent i de särskilda boende har haft en fallolycka under I det ordinära boendet har 141 personer eller 37 procent upplevt en fallolycka under Det bör särskilt uppmärksammas att redovisningen av fallolyckorna är över ett år och därmed är det olika personer som är inblandade i fallolyckorna. Var sker en fallolycka? Vid vilka tider på dygnet sker fallolyckorna?

33 32 Fördelning mellan könen av fallolyckor Skador som följd av fallolyckor Av cirka 800 fallolyckor ledde 10 fallolyckor eller cirka en procent till en fraktur. Var tredje fallolycka ledde till mindre allvarliga konsekvenser. Det är viktigt att det preventiva arbetet fokuserar på strukturerade åtgärder som förhindrar fall genom att bättre anpassa boendet, utprovning av hjälpmedel och då företrädesvis gånghjälpmedel, översyn av läkemedel och eventuellt utsättning av läkemedel som kan ge upphov till biverkningar såsom dåsighet, yrsel och trötthet, faktorer som kan öka benägenheten att råka ut för en fallolycka. Detta arbete leds av kommunens sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det är svårt att helt förhindra fallolyckor då inte alla bakomliggande orsaker går att eliminera beroende på en eller flera sjukdomar som ökar risken för att råka ut för ett fall.

34 Åtgärder efter en fallolycka fördelning av 550 förebyggande åtgärder i procent 33 Fallkonferens Tidigare rehabutredning forts. 7% 7% 2% 2% 24% Hjälpmedel Läkemedelsgenomgång 10% Råd Bostadsanpassning 24% 24% Funktionsbedömning Handledning Utbildning Det bör uppmärksammas att en fallolycka kan leda till en eller flera åtgärder. Fallolyckorna har i 70 procent av fallen lett till en förebyggande åtgärd. Detta betyder att vid cirka 800 fallolyckor utfördes cirka 550 förebyggande åtgärder av organisationen för rehabilitering i Tomelilla kommun.

35 Riskområde trycksår Trycksår som uppstår i vården rapporteras som en avvikelse i vården. Statusen på antalet brukare med trycksår är en nationell indikator av vårdens kvalitet. Punktprevalensmätning för trycksår har genomförts 2012 under vår och höst. 340 personer riskbedömdes vid varje tillfälle. Mätning av trycksår 59 kommuner % Tomelilla % Ökad risk för tryckskada Hade en tryckskada 11, personer har observerats från äldreboende i 59 kommuner. Punktprevalensmätning visar förekomsten av trycksår vid ett enstaka tillfälle. Punktprevalensmätningen av trycksår bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning. Den metod som tillämpades var Norton. Riskbedömning innebär att man bedömer om patienten löper ökad risk att drabbas av trycksår. Om det finns en ökad risk ska åtgärder sättas in som förebygger trycksår som till exempel tryckavlastande madrasser. 34

36 35 Riskområde infektioner och smittspridning Vårdrelaterade infektioner ska betraktas som en avvikelse och ska rapporteras i avvikelsesystemet. I hemsjukvården i Tomelilla kommun vårdas brukare med multiresistenta bakterier. Det finns dock generellt en god följsamhet till basala hygienrutiner, klädrutiner och rutiner vid vård av brukare med multiresistenta bakterier eller vård av brukare med blodburen smitta. Medicinskt ansvarig sjuksköterska upprättar vid behov individuella rutiner för brukare med multiresistenta bakterier ska kunna medverka i sociala samkväm.

37 36 Riskområde felaktig, fördröjd eller utebliven vård Vårdplaneringar 2009, 2010, 2011, Personligt möte på sjukhus Förenklad vårdplanering Vårdplanering i hemmet Möte per telefon SSK deltog inte i mötet, endast dokumenterat Resultat Endast rehabilitering är berörd Summa Antal avvikelser över felaktig eller fördröjd informationsöverföring vid vårdplaneringar mellan sjukhus och hemsjukvård i Tomelilla kommun under åren 2009, 2010, 2011, (16 %) 72 (15 %) 60 (12 %) 47 (9,6 %) Under perioden har det skett en successiv minskning av felaktig informationsöverföring.. Orsaker till fördröjd vård Bristande kunskaper hos sjukhus personalen för att kunna bedöma och avgöra en enskild persons behov av åtgärder av den kommunala hemsjukvården. Bristande kommunikation eller tolkningar mellan olika yrkeskategorier på sjukhus och kommunal hemsjukvård. Bristande dokumentation eller vårdplanering (avsaknad av läkemedel, fel läkemedelslistor, felaktiga doser, inga hjälpmedel, inga ordinationer eller fel ordinationer). Bristande samverkan mellan vårdgivare och vårdnivåer. Det bör framhållas att den kommunala hemsjukvården, framförallt den kommunala sjuksköterskan, har identifierat ovanstående brister och ingen brukare har fått någon felbehandling.

38 37 Åtgärder för att förhindra fördröjd vård Rutiner för rapportering av avvikelser när rutinerna vid vårdplaneringen inte följs. Samverkans möte sker regelbundet mellan vårdplaneringsteamet på Simrishamns sjukhus och Ystads sjukhus. Under 2011 infördes ett elektroniskt vårdplaneringssystem som används när en patient bedömts som utskrivningsklar av ansvarig läkare på sjukhuset. Inbyggda rapporter och meddelande moduler har förbättrat och förenklat kommuniceringen mellan sjukvårdshuvudmännen. Det elektroniska vårdplaneringsystemet förefaller ha inneburit en säkrare överföring av information mellan huvudmännen. Antalet rapporterade avvikelser har minskat något sedan införandet. Inom hemsjukvården finns det särskilda sjuksköterskorna som ansvarar för den samordnade vårdplaneringen. På detta sätt erhåller dessa sjuksköterskor en betydande erfarenhet av vårdplaneringar. Inom rehabilitering finns det också ett urval av arbetsterapeuter och sjukgymnaster som genomför vårdplaneringar.

39 Byavången Centrum Hemtjänst Söder Hemtjänst Valkyrian Brösarp hemtjänst Väster Hemtjänst Skogsdungen Norrevång Brandkårsgatan Personlig assistent Tranås hemtjänst Nybogatan 38 Riskområde medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering Medicintekniska hjälpmedel och inte utförd rehabilitering är ett annat riskområde inom vård och omsorg. Antal avvikelser 2012 över medicintekniska hjälpmedel fördelade på antal personer Antal avvikelser 2011 och 2012 över medicintekniska hjälpmedel fördelade på enheter och hemtjänstområde Antal avvikelser 2012 Antal avvikelser 2011 Under 2012 ordinerade rehabiliteringsorganisationen i Tomelilla kommun 1082 medicintekniska hjälpmedel. Under 2012 rapporterades 37 avvikelser med medicintekniska hjälpmedel. Under 2011 rapporterades 22 avvikelser med medicintekniska hjälpmedel. Detta är en anmärkningsvärd låg nivå med tanke på den mängd hjälpmedel (> 1000 årligen ordinerade hjälpmedel) som är ordinerad till brukarna i Tomelilla kommun. Samtliga avvikelser rapporterades som en allvarlighetsgrad 1, det vill säga en avvikelse med låg allvarlighetsgrad.

40 Antal avvikelser 2012 över rehabilitering fördelade på antal personer avvikelser över rehabilitering rapporterades under 2012, vilket kan jämföras med 23 avvikelser som rapporterades under Samtliga avvikelser rapporterades som en allvarlighetsgrad 1, det vill säga en avvikelse med låg allvarlighetsgrad. Orsaker till avvikelser inom hjälpmedel och rehabilitering Orsakerna till avvikelserna är bland annat bristande kunskaper hos den enskilde brukaren, närstående eller personal om användningen av hjälpmedlet eller utförandet av rehabiliteringen. Det finns också en brist i rutinerna för hur och när en arbetsterapeut eller sjukgymnast ska tillkallas när brukaren avböjer träning. Åtgärder för att förhindra avvikelser inom hjälpmedel och rehabilitering Utöver att brukare, anhöriga och medarbetare erhåller individuella instruktioner/ordinationer av sjukgymnaster och eller arbetsterapeut är det viktigt att utveckla en fortbildning för omvårdnadspersonalen i rutinerna inom medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering. Utbildningen kommer bland annat att innehålla Tillämpningsanvisningar för hjälpmedel. Rutiner för funktionskontroller. Rutiner vid signering. Ordinationer. Journalföring rehabiliteringsplan. Avvikelsehantering för rehabilitering och medicintekniska hjälpmedel.

41 40 Riskområde demenssjuka Att vara beslutsoförmögen utgör ett observandum vad gäller patientsäkerheten. För dessa personer är det viktigt att alla rutiner för genomförandet av vården fungerar. Socialstyrelsen har även förtydligat kraven på bemanning i demensomsorgen. Föreskriften vinner laga kraft den 1 januari Vård och omsorgsnämnden ska enligt denna föreskrift ta reda på vilka insatser varje person behöver och fatta beslut om detta. I föreskriften framgår det att i en boendeenhet där en person med demenssjukdom bor, får aldrig lämnas obemannad. I alla särskilda boendeformer ska det finnas tillräckligt med personal. När denna föreskrift vinner laga kraft den 1 januari 2014 betyder att även enheter inom Tomelilla kommun som inte anges som ett demensboende har samma krav på bemanning. Detta är ett förändrat synsätt, där den individuella planeringen är avgörande för bemanningen, inte som i dag, boendeformen. I föreskriften framgår att kommunerna måste skärpa kontrollen av alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor, både de offentliga och de privata. Vård och omsorgsnämnden ska regelbundet följa upp hur varje enskild person har det och om personalen räcker till. Bemanning under natten på Särskilda boende i Tomelilla kommun Särskilda boenden Nattbemanning Antal boendeavdelningar Antal personer Byavången 3 4 Valkyrian 2 4 Brinkehem 2 3 Norrevång 3 3 På Byavången är nattpersonalen placerad på demensenheterna. En av nattpersonalen på demensboende måste vid dubbelbemanning hjälpa till på de övriga två avdelningarna under kortare tid. På Valkyrian organiseras placeringen av nattpersonalen beroende på vårdtagarnas oro. Är vårdtagarna oroliga placeras personalen på de olika våningsplanen När vårdtagarna är lugna sitter personalen gemensamt på plan 1 eller plan 2. Det bör särskilt framhållas att Valkyrian inte har någon formellt etablerad demensenhet.

42 På Brinkehem organiseras placeringen av nattpersonalen på motsvarande sätt som på Valkyrian. Är vårdtagarna oroliga vistas personalen på den demensenhet där brukaren är orolig. När vårdtagarna är lugna sitter personalen i ett gemensamhetsutrymme. På Norrevång är nattpersonalen alltid placerade på demensenheten. Det bör framhållas att extra personal kan förstärka demensenheterna om nattbemanningen inte skulle vara tillräcklig. 41 Demenssjuka på särskilda boende i Tomelilla kommun i mars månad 2012 och 2013 Särskilda boenden Demensdiagnos Ej anpassat demens boende Dement beteende Saknar diagnos Byavången Valkyrian Brinkehem Norrevång Summa I särskilda boenden har antalet med demenssjukdom ökat mellan åren. Särskilda boendeplatser (ej anpassat demens boende) har i högre omfattning fått erbjudas till demenssjuka. Demenssjuka i ordinärt boende/hemsjukvården i Tomelilla kommun i mars månad 2012 och 2013 Ordinärt boende Demensdiagnos Dement beteende Saknar diagnos Hemtjänst söder Hemtjänst Centrum Hemtjänst Väster Hemtjänst Brösarp Summa

43 Skattning över var de demenssjuka i ordinärt boende befinner sig i sin sjukdom Stadium Procent Mild demens 25 Medelsvår demens 50 Svår demens Åtgärder för ökad patientsäkerhet för demenssjuka BPSD kvalitetsregister Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD Antal riskbedömningar och åtgärder under mars månad 2013 BPSD Riskbedömning Åtgärder Ej gjorda uppföljningar Avslutade på grund av dödsfall Brinkehem Byavången Norrevång Ett datastödjande program har införts på demensenheterna på Byavången, Norrevång och Brinkehem. BPSD registret har som syfte att kvalitetssäkra omvårdnaden för personer i sin demenssjukdom har beteendemässiga och psykiska symtom. Vid tillämpning av registret för BPSD kartläggs allvarlighetsgraden av BPSD, kartläggning av aktuell läkemedelsbehandling, checklista över tänkbara orsaker till beteende och psykiska symtom samt ger förslag på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att minska orsakerna till beteendet och de psykiska symtomen. Under våren 2012 har blivande BPSD administratören och enhetschef på de särskilda boendena Norrevång och Brinkehem genomgått utbildning i kvalitetsregistret BPSD. Under hösten har enhetschef och BPSD administratör på det särskilda boendet Byavången genomgått utbildningen. Denna utbildning ger: Samtlig personal på enheten fri tillgång till webbaserade, interaktiv utbildning. Fri tillgång till egna data (kvalitetssäkring). Fritt tillträde till årlig nätverksträff/utbildningsdag för BPSDadministratörer. Stöd via hemsida och kontakt.

44 43 Geriatriskt utvecklingscentrum - utbildning för chefer för demensenheter och sjuksköterskor med omvårdnadsansvar för demensenheter. Enhetscheferna för demensenheterna på Norrevång, Brinkehem, Byavången samt enhetschefen för hälso- och sjukvården kommer att genomgå utbildningen. Innehåll Alzheimers sjukdom. Frontallobsdemens. Vaskulär demens. Depression och förvirringstillstånd. Omvårdnad professionellt förhållningssätt. Juridiska rättigheter. Att vara närstående. Att vara personal, arbetstillfredsställelse. Information om aktuell forskning. Handledning Demenssjuksköterskan och Silvia systern genomför brukarrelaterad handledning till omvårdnadspersonal på demensboende. Handledningens innehåll är att ge omvårdnadspersonalen ett stöd hur de ska bemöta den demenssjuke. Demenssjuksköterskan handleder omvårdnadsansvariga sjuksköterskor för demensenheterna i inte brukarspecifik handledning vid två tillfällen per termin. Handledningens innehåll är att ge omvårdnadsansvarig sjuksköterska redskap i bemötandet av den demenssjuke för att denne i sin tur ska kunna ge ett stöd till omvårdnadspersonalen. Demenssjuksköterskan ger också handledning till sjuksköterskan som är behovsrelaterad och brukarspecifik. MMT Mini Mental Test Under 2012 har demenssjuksköterskan utfört 38 MMT. MMT är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av den kognitiva förmågan (minne, inlärning etc.). Testpersonen ombeds bland annat besvara frågor, rita enkla figurer och upprepa några ord som testledaren säger. Resultatet anges i poäng med 30 som maxpoäng. Ett ungefärligt sätt att uttrycka demensgraden genom MMT poäng är: Mild begynnande demens Mild demens Medelsvår demens Svår demens 9 0

45 44 Samverkan med brukare och närstående Brukaren och närstående är endast i undantagsfall involverade i patientsäkerhetsarbetet i Tomelilla kommun. I de fall närstående har blivit involverade i utredningen är när de har kontaktat MAS. I dessa fall sker rapportering om åtgärder i nära dialog (muntligen och skriftligen) med den närstående (ofta är det svårt att kommunicera direkt med brukaren) samt i vissa fall sker uppföljningen av åtgärderna i den enskildes hem. Avvikelsrapporter från vårdpersonalen har inte i något fall under 2012 lett till ett deltagande från patient och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetslagen anger att vårdgivaren ska ge brukarna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Enligt hälso- och sjukvårdslagens paragraf 2a ska vården bygga på respekt för brukarens självbestämmande, och brukaren ska få information om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Vården och behandlingen ska så lång det vara möjligt genomföras i samråd med brukaren. Frågan är hur samrådet ska gå till. En grundförutsättning som många är överens om är att brukaren behöver tillgång till kunskaper och evidens för att kunna medverka om sin egen hälsa. Vet brukaren inte vilka åtgärder som är möjliga och vad dessa innebär kan brukaren inte heller delta i beslutet om sin behandling efter en avvikelse i vården.

46 45 Synpunkter och klagomål 2012 på hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen Inkomna synpunkter och klagomål hanteras utan dröjsmål. Verksamheten har rutiner för utredning och återkoppling, vilket innebär att någon ansvarig person kommer att ta kontakt med brukaren inom två veckor. Alla inkomna blanketter diarieförs. Synpunkter och klagomål kan också utföras direkt via ett webbformulär på Tomelilla kommuns hemsida. Omsorg Klagomål Positiva synpunkter Trygghetslarm 3 Personalkontinuitet 2 1 Mat 1 Omvårdnad 1 1 Insatstid 1 Bemötande 2 6 Närståendebidrag 1 Summa Omsorg 11 8 Hälso- och sjukvård Klagomål Positiva synpunkter Hjälpmedel 1 1 Basala hygienrutiner 1 Summa Hälso- och sjukvård 2 1 Totalt Omsorg och Hälso- och sjukvård 13 9 Närstående och brukare lämnade under 2012, 22 synpunkter på hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Inga av synpunkterna visade något systematiskt fel. Varje ärende har handlagts individuellt. Under 2012 inkom inga synpunkter och klagomål via patientnämnden.