Kallelse med föredragningslista

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse med föredragningslista"

Transkript

1 Tomelilla kommun Vård och omsorgsnämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Torsdagen den 28 maj 2015 kl Plats: Brinkehem, Brösarp Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Val av justerare samt tidpunkt 2 Ändringar i föredragningslistan Dialoger 2015/2 3 Information om vårdhundar 4 Information från kostenheten 5 Ekonomisk uppföljning 2015/5 4 6 Delårsrapport vård och omsorg jan-april /5 6 7 Personalstatistik 10 8 Information från vård och omsorg 9 Synpunkter på socialtjänsten 2015/4 10 Rapporter/anmälningar enligt Lex Sarah 11 Frösunda Assistans - lägesrapport 12 Upphandling gällande drift av särskilda boendet Valkyrian och tillhörande hemtjänstområde Söder 1

2 Tomelilla kommun Vård och omsorgsnämnden Beslutsärenden 13 Kommunkatalogen/nationella HSA - Organisationsträd enligt gällande lagstiftning 2015/ Patientsäkerhetsrapport / Val av ledamot och ersättare till tillgänglighetsrådet 2015/ Uppdrag för referensgrupp - för upphandlingen gällande drift av särskilda boendet Valkyrian och tillhörande hemtjänstområde Söder 17 Val av referensgrupp - för upphandlingen gällande drift av särskilda boendet Valkyrian och tillhörande hemtjänstområde Söder 2015/ / Redovisning av anmälningsärende n 2015/ Redovisning av anmälningsärenden 2015/ Redovisning av delegeringsbeslut 2015/ Redovisning av delegeringsbeslut 2015/3 81 Lars-Ove Hägerroth (M) Ordförande Kerstin Andersson Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Kerstin Andersson E-post: 2

3 NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL Vård- och omsorgsnämnden ( ) Sammanträdesdag: Antal närvarande ledamöter: 1 2 Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Lars-Ove Hägerroth M 2 Gunnel Andersson M 3 Gunvor Olsson C 4 Ann Harrysson SPI 5 Ida Bornlykke S 6 Figge Bergquist V 7 Tommy Falk SD Ja Nej Avstår ERSÄTTARE Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Carola Lindgren M 2 Elizabet Nilsson M 3 Eva Gustavsson C 4 Helene Nilsson KD 5 Sejdi Karaliti S 6 Lena Bottner S 7 Eva Olsson SD Ja Nej Avstår 3

4 EKONOMISK UPPFÖLJNING VÅRD OCH OMSORG 2015 VÅRD OCH OMSORG Redovisat Budget Avvikelse Årsbudget Prognos (tkr) (tkr) (tkr) avvikelse tom april tom april 3 Intäkter , ,0 134, ,0 4 Kostnader/Utgifter 2 262, ,0 267, ,0 5 Kostnader för arbetskraft , , , ,0-750,0 6 Övriga verksamhetskostn 8 432, ,4 119, ,6-800,0 7 Övriga verksamhetskostn 3 516, ,4-75, ,0 8 Rr:s övriga kostn/intäkt 29,3 32,0 2,7 74,0 Totaler , , , , ,0 RESURSFINANSIERAD BUDGET 7210 Byavången resurs 0,6 0,0-0,6 0,0 0, Valkyrian resurs -16,6 0,0 16,6 0,0 0, Norrevång resurs -671,2-89,0 582,2 1,0 400, Brinkehem resurs -250,6-35,0 215,6 1,0 150, Hemtjänst resurs 308,3 29,0-279,3 0,0-400, Personlig assistans 7,3 6,0-1,3 15,0-800,0-622,2-89,0 533,2 17,0-650,0 ANSLAGSFINANSIERAD BUDGET 7010 Handläggar adminstration 1 451, ,0 311, ,0 150, VO gemensamt 977, ,0 730, ,0 150, Äldreomsorg egen regi , ,0-81, ,0-100, Byavången anslag 573,8 665,0 91, ,0 0, Valkyrian anslag 18,2 57,0 38,8 158,0 0,0 7231* Norrevång anslag 467,6 510,4 42, ,6 0,0 7241* Brinkehem anslag 973, ,4 37, ,0 0, Hemtjänst anslag 39,4 38,0-1,4 104,0 0, Ros-enheten 3 933, ,0 200, ,0-300, HSL 7 907, ,0 781, ,0 400, LSS gemensamt 71,6 23,0-48,6 52,0-50, LSS Externt 340,1 270,0-70, ,0-50, LSS övrig verksamhet 6 914, ,0 54, , , , , , ,6-900,0 KS OMSORGSPENG Redovisat Budget Avvikelse Årsbudget Prognos (tkr) (tkr) (tkr) avvikelse tom april tom april 7000 Omsorgspeng , , , , ,0 *tilläggsanslag ansvar ,6 tkr *tilläggsanslag ansvar ,0 tkr 4

5 UPPFÖLJNING OMSORGSPENG 2015 ANSVAR 700 VOLYMER KOSTNADER A B C D E F G H I Volymbudget Volymbudget Utfall Avvikelse Budget Budget Utfall Avvikelse 2015 tom april tom april volymer A-pris 2015 tom april tom april kostnader Antal dygn särskilt boende Brinkehem Norrevång Valkyrian momsbidrag Byavången inkl Lintegen momsbidrag Antal timmar hemtjänst Egen regi Förenade Care momsbidrag Vardaga momsbidrag Antal dygn korttidsboende Korttidsboende inkl växelvård LSS-verksamhet Antal ärende personlig ass* sjuklön LSS Skolinternat extern korttidsvistelse/tillsyn extern placering (Aleris+Finja) momsbidrag Hsl-timmar Frösunda momsbidrag Total summa * förändring som innebär att viss kostnad flyttas till driftbudget 5

6 Månadsuppföljning jan-april 2015 Vård och omsorg verksamhetsanalys Socialchef Elisabet Andersson Mål Målområde Mål Hur Bedömning av måluppfyllelse Demokrati För att erbjuda en god kvalitet i stödet och omsorgen ska brukare med två eller flera besök per dag högst möta 12 omvårdnadspersonal, under en tvåveckorsperiod. Möjligheten för brukare med behov av ledsagning för att kunna delta i samhällslivet ska öka. Undersöka fungerande metoder att öka kontinuiteten som till exempel schemaläggning (ruttoptimering), utvecklat kontaktmannaskap, tekniskt stöd. Riktlinjerna för ledsagning kvarstår med 12 timmar/månad. Målet kommer uppfyllas. Målet kommer uppfyllas. Medborgare och dialog Brukare med demenssjukdom ska få stöd och omsorg av personal med god kompetens om varje enskild brukares individuella behov. 100 % av både nyanställd och ordinarie personal ska ha gått Demensförbundets ABCutbildning. Utbildningen ska upprepas vart tredje år. Målet kommer uppfyllas. Ekonomisk analys BUDGET UTFALL Avvikelse Avvikelse Helårs- Ack Ack utfall - %-andel Helårs- prognos / budget budget utfall budget budget prognos budget Intäkter , Personalkostnader , Bidrag, köpta tjänster , Övriga kostnader , Netto , Omsorgspeng

7 Periodens verksamhet och resultat Verksamhet/Ansvar Avvikelse i tkr Analys Resursfinansierad budget 533 Särskilda boende har ett underskott på intäkter med 165 tkr samtidigt som kostnaderna, främst för löner, har ett överskott med 378 tkr. Korttidsverksamheten har 535 tkr högre intäkter och 66 tkr lägre kostnader. Hemtjänstverksamheten har ett underskott på intäkter med 123 tkr och kostnader på 158 tkr. Anslagsfinansierad budget 1885 Gemensam administration har ett överskott på löner och övriga kostnader samt en prestationsersättning med 508 tkr som tillsammans ger ett överskott på 1055 tkr. Fastighetskostnaderna för de särskilda boendena ligger för perioden 177 tkr bättre än budget. Ros-enheten har ett överskott på 200 tkr främst på nattpatrullen då nyrekryteringar skett under våren och budgeten är baserad på full bemanning från januari. Hsl-verksamheten har ett överskott på löner med 780 tkr pga att tillfälliga vakanser inte kan ersättas fullt ut samt att vakanta tjänster som finns i budgeten från januari har besatts senare under våren. Lss-verksamheterna har ett underskott med 65 tkr bl a för kontaktpersoner, ledsagare/avlösare och en renoveringskostnad för Annexet. Omsorgspeng KS Korttidsvistelsen har lägre volymer än budget som ger ett överskott på 132 tkr. Externa placeringar har högre dygnskostnad än vid budgettillfället som ger en ökad kostnad med 540 tkr. Volymerna för korttidsplatser överstiger budget för perioden som ger 536 tkr högre kostnad- Fler ärenden inom personlig assistans ger en högre kostnad med 780 tkr. Helårsprognos Resursfinansierad verksamhet Ett överskott beräknas på 550 tkr för särskilda boenden och korttidsverksamheten samtidigt som. hemtjänstverksamheten beräknar ett underskott på 400 tkr. Beslut har fattats att enbart de kostnader för 20 timmar/vecka som ersätts till Försäkringskassan för personlig assistans ska ingå i omsorgspengen. Resterande kostnader som verksamheten har för två ärenden ska belasta vårdoch omsorgsverksamheten och beräknas ge ett underskott på 800 tkr. Anslagsfinansierad verksamhet Verksamheter som idag har överskott inom den anslagsfinansierade budgeten räknar med att största delen kommer att förbrukas. Den prestationsersättning som erhållits kommer att investeras i ett kvalitetsledningssystem och ett stödsystem för säkrare hantering av läkemedel som ska leda till minskning av läkemedelsavvikelser. Egenregiverksamheten för LSS har utökat sin bemanning med anledning av ökad vårdtyngd både på gruppboenden och daglig verksamhet. Detta beräknas vid årets slut ge ett underskott på 1,1 mnkr. Nattpatrullen har fått ett extra uppdrag som gör att om den extra bemanningen man måste göra där för att klara uppdraget kvarstår resten av året beräknas ett underskott på 500 tkr. Extrakostnader har uppstått med 112 tkr för 24 dagars betalningsansvar då man inte kunnat ta hem personer från sjukhus till korttidsenheten på Norrevång pga magsjuka. Ytterligare kostnader till följd av införandet av arbetskläder i form av installationskostnader av tvättmaskiner och torktumlare som köptes in i slutet på 2014 samt inköp av klädskåp förväntas bli 75 tkr dyrare än 7

8 budget. En obudgeterad renovering av Annexet medför ett underskott med 60 tkr. Det stora överskott som idag finns inom HSL verksamheten avseende personalkostnader beräknas halveras till 400 tkr Totalt för anslagsfinansierad verksamhet beräknas ett underskott med 800 tkr som tillsammans med underskott från resursfinansierad verksamhet ger ett underskott på 1550 tkr. KS Omsorgspeng Idag finns 35 ärenden inom personlig assistans jämfört med 32 vid budgettillfället och ett underskott beräknas till 1 mnkr. Den ersättning för sjuklönekostnader som kommunen betalar till assistansutförare som inte är kommunens utförare, Frösunda Assistans där denna ersättning var bortavtalad, beräknas öka då flera sagt upp Frösunda som utförare. Många utförare släpar dessutom efter med sin fakturering av dessa kostnader så en stor del av årets bokförda kostnader avser 2014 och gör att totalt beräknas ett underskott på 220 tkr. Trots en tillkommande extern korttidsvistelse/tillsyn från juni beräknas denna verksamhet ge ett överskott med 134 tkr. En tillkommande extern placering och en ökning av befintlig dygnskostnad innebär en ökad kostnad med 2,5 mnkr jämfört med budget. Internatkostnader och köp av HSL-timmar beräknas enligt budgetvolymerna. Handlingsplan Vad? Hur? När? Beräknad besparing 2015 Beräknad besparing helår Politiskt behandlad Verksamhetsmått/Nyckeltal Äldreomsorg Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall Antal personer med hemtjänstinsats i ordinärt boende Antal personer med trygghetslarm Antal personer med matdistribution Antal personer i särskilt boende varav med demensplats Andel av befolkningen över 65 med insats 6,7 6,3 LSS Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall Antal personer med insats enligt LSS Antal personer med daglig verksamhet Antal boende i bostad med särskild service Antal personer med kontaktperson Antal personer med ledsagar/avlösarservice Andel invånare 0-64 år med insats enligt LSS 0,78 0,81 8

9 Volymer enligt redovisning omsorgspeng Äldreomsorg Utfall Utfall Utfall Budget 2015 Antal dygn särskilt boende varav kommunal regi varav entreprenad Antal dygn korttid Antal timmar hemtjänst varav kommunal regi varav entreprenad LSS Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall Budget 2015 Antal personer med personlig assistans Skolinternat Externa placeringar Antal dygn korttidsvistelse

10 Vård och omsorg Tillsvidareanställda inom vård och omsorg den 30 april

11 Tillsvidareanställda månadsavlönade inom omsorg om äldre och funktionshindrade, andel (%) 11

12 Visstidsanställda månadsavlönade inom omsorg om äldre och funktionshindrade, andel (%) 12

13 Visstidsanställda timavlönade inom omsorg om äldre och funktionshindrade, andel (%) 13

14 Årsarbetare, kommunalt anställda vårdbiträden/vårdare, antal 14

15 Årsarbetare, kommunalt anställda undersköterskor/ skötare, antal 15

16 1 Årsarbetare, kommunalt anställda sjuksköterskor, antal 16

17 Deltidsarbetande (1-74 %) månadsavlönade inom omsorg om äldre och funktionshindrade, andel (%) 17

18 Deltidsarbetande (75-99 %) månadsavlönade inom omsorg om äldre och funktionshindrade, andel (%) 18

19 Heltidsarbetande månadsavlönade inom omsorg om äldre och funktionshindrade, andel (%) (Värde): 19

20 Sjukfrånvaro Vi följer tyvärr trenden 20

21 Sjukfrånvaro Jämförelse samma period 2014 Jämförelse samma period

22 Tabell från CV Arbetad tid per månad

23 Arbetad tid per månad

24 TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2015 Vonau ParagrafNr Dnr VON 2015/24 Kommunkatalogen/nationella HSA - Organisationsträd enligt gällande lagstiftning Vård och omsorgsnämndens arbetsutskotts förslag till nämnden Vård- och omsorgsnämnden utser enhetschefen för den kommunala hälsooch sjukvården som ansvarig för kap 19 SOSFS 2008:14. Ärendebeskrivning Kommunförbundet Skåne håller tillsammans med Inera AB att gå igenom strukturen av organisationsträdet i Kommunkatalogen/nationella HSA. I kap. 19 SOSFS 2008:14, informationshantering och journalföring framgår inom ramen för vård- och omsorgsnämndens ledningssystem ska ansvarig utses för; uppföljning av patientuppgifternas kvalité och ändamålsenlighet, att utdela behörighet för åtkomst till patientuppgifterna är ändamålsenliga och förenliga med hälso- och sjukvårdspersonalens och andra befattningshavares aktuella arbetsuppgifter, att hälso- och sjukvårdspersonalen och andra befattningshavare är informerade om de bestämmelser som gäller för patientuppgifter, ansvarar för informationssystemets användning genom regelbunden kontroll av loggarna. Detta betyder ett ansvar för en säker inloggning till Pascal (databas för ordination av läkemedel) och NPÖ, nationella patientöversikten. Ett ansvar för underlagen för redigering av HSA/SITHS korten som lämnas till HSA/SITHS administratören (IT avdelningen i Tomelilla kommun). Justerandes sign 24

25 TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2015 Vonau 39 forts Vidare ett ansvar för att skapa medarbetaruppdrag i HSA och därmed styra behörigheten i SITHS kortet. Ansvaret innebär också ett ansvar att verifiera att HSA katalogens innehåll minst en gång i kvartalet. I ansvaret ingår att utse administratörer för medarbetaruppdraget. Detta sistnämnde ansvar innebär möjligheten att ge behörigheter till en administratör som kan lägga upp behörighet för en anställd till Pascal och NPÖ. Redovisning/föredragning MAS Jonny Larsson informerar om ärendet. Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden utser enhetschefen för den kommunala hälsooch sjukvården som ansvarig för kap 19 SOSFS 2008:14. Beslutet skickas till: Vård och omsorgsnämnden Justerandes sign 25

26 Tomelilla den 27 mars 2015 Dnr VON 2015/24 Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Vård- och omsorgsnämnden Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Jonny Larsson MAS Direkt AnsvarigTlfn Mobil Kommunkatalogen/nationella HSA - Organisationsträd enligt gällande lagstiftning Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden utser enhetschefen för den kommunala hälso- och sjukvården som ansvarig för kommunkatalogen Ärendebeskrivning Kommunförbundet Skåne håller tillsammans med Inera AB att gå igenom strukturen av organisationsträdet i Kommunkatalogen/nationella HSA. 29a Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en vårdkontakt för patienten- Lag (2010:243). Verksamhetschefen för den kommunala hälso- och sjukvården i Tomelilla kommun föreslås ansvara för följande rutiner i kommunkatalogen: Säker inloggning till Pascal Behörighet till NPÖ Skapa medarbetaruppdrag i HSA och därmed styra behörigheten i SITHS kortet. Ansvar för att verifiera att HSA katalogens innehåll minst en gång i kvartalet Ansvar för att utse administratörer för medarbetaruppdraget Ordförklaring: Pascal, databas för ordination av läkemedel NPÖ, nationell patientöversikt HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare) SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHS-kort innehåller ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-certifikat som visar identiteten i din yrkesroll. 1 (2) 26

27 Stöd och omsorg Jonny Larsson MAS Beslutet skickas till: MAS Jonny Larsson 2 (2) 27

28 TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2015 Vonau ParagrafNr Dnr VON 2015/34 Patientsäkerhetsrapport 2014 Vård och omsorgsnämndens arbetsutskotts förslag till nämnden Nämnden beslutar att lägga Patientsäkerhetsrapporten 2014 till handlingarna. Ärendebeskrivning Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Jonny Larsson har den 29 april 2015 lämnat en Patientsäkerhetsrapport Identifierade riskområden i patientsäkerhetsrapporten är kommunikation, undernäring, läkemedel, fall, trycksår, smittspridning, felaktigt utförd vård, medicintekniska hjälpmedel, rehabilitering, vård av demenssjuka och vård på korttidsenheten Norrevång. Viktiga åtgärder som uppnåtts för patientsäkerheten är den årliga kvalitetsuppföljningen av identifierade riskområden. Redovisning/föredragning MAS Jonny Larsson informerar om Patientsäkerhetsrapporten Beslutet skickas till: Vård och omsorgsnämnden Justerandes sign 28

29 TOMELILLA KOMMUN Patientsäkerhetsrapport Jonny Larsson Tomelilla kommun 29

30 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Mål för patientsäkerhetsarbetet 3 Strategi för ökad patientsäkerhet 5 Åtgärder för säker läkemedelshantering 6 Ökad patientsäkerhet genom förbättrade läkemedelsrutiner 6 Ökad patientsäkerhet genom åtgärder för ökad läkemedelskompetens 6 Egenkontroll läkemedel 7 Enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång på särskilt boende 7 Enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång i ordinärt boende 7 Resultatet av enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång 8 Egenkontroll av följsamheten till läkemedelsrutiner 9 Övrig egenkontroll 10 Egenkontroll för att undvika trycksår 10 Egenkontroll av basal vårdhygien 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12 Skiss över hälso- och sjukvårdens system för rapportering, utredning och åtgärder vid en avvikelse i vården 14 Handläggningstider för rapportering, utredning och åtgärder vid avvikelser i vården 15 Riskanalys 16 Verksamhetsuppföljning 16 Åtgärder som följd av verksamhetsuppföljningen inom särskilda boenden och hemtjänst följs upp efter 12 månader 18 Identifierade riskområden 18 Riskområde kommunikation 18 Riskområde undernäring 19 Riskområde läkemedel 20 Riskområde fallolyckor 27 Riskområden medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering 31 Riskområde trycksår 33 Riskområde infektioner och smittspridning 33 Riskområde felaktig, fördröjd eller utebliven vård 34 Riskområde demenssjuka 35 Riskområde korttidsvård på Norrevång 41 Samverkan med brukare och närstående 42 Synpunkter och klagomål på 44 hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen 30

31 2 Sammanfattning Identifierade riskområden i patientsäkerhetsrapporten är kommunikation, undernäring, läkemedel, fall, trycksår, smittspridning, felaktigt utförd vård, medicintekniska hjälpmedel, rehabilitering, vård av demenssjuka och vård på kortidsenheten Norrevång. Under 2014 har 2638 avvikelser i vården rapporterats. Läkemedel och fallolyckor var de riskområden som representerar 92 procent av avvikelserna i vården (1286 läkemedelsavvikelser och 1142 fallolyckor) avvikelser i läkemedelshanteringen och 1142 fallolyckor har utretts och åtgärdats. Undanhållen rapportering är i Tomelilla mycket liten. Den en som är sjuk och av läkare bedömts vara i behov av kommunal hemsjukvård i Tomelilla kommun är garanterad att ordinationen i en mycket stor omfattning genomförs i enlighet med läkarens ordination. Detta skapar trygghet och tillit till vården. Viktiga åtgärder som uppnåtts för patientsäkerheten är den årliga kvalitetsuppföljningen av identifierade riskområden. I Tomelilla kommun saknas det riktlinjer som anger att personer med demenssjukdom ska erbjudas plats vid ett demensboende. I den Nationella utvärderingen Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014, framgår att i ungefär två tredjedelar av landets kommuner (65 procent) finns det skriftliga rutiner eller riktlinjer som anger att personer med demenssjukdom ska erbjudas plats vid ett demensboende istället för vid ett blandat boende. Det är viktigt att den demenssjuke som vistas på en särskild boendeplats motiveras att ansöka om vård på en demensenhet. På en demensenhet ska vården vara mera personcentrerad som innebär att omvårdnaden och vårdmiljön ska vara mera personlig genom att förstå beteenden och psykiska symtom ur den enskildes perspektiv. Kvarboendeprincipen får inte förhindra möjligheterna för en demenssjuk att få den omvårdnad som sjukdomen kräver. Korttidsvården på Norrevång är ett riskområde då lägenheterna är på två rum och kök med gemensam toalett. Hygiensjuksköterskor från Region Skåne, enheten för vårdhygien, utförde nyligen en vårdhygienrond och bedömde gemensam toalett som olämplig vid en god vårdhygien. Patienten i det inre rummet måste passera genom den andres rum för att komma ut i korridoren. Omvårdnadspersonalen vistas inte regelbundet på korttidsenheten. Köket är beläget på annan plats. Detta medför att demenssjuka kan lämnas utan tillsyn. Socialstyrelsen åtgärdsförslag för att utveckla vården och omsorgen för de mest sjuka äldre på korttidsboende beskriver bland annat ökat behov av kompetens inom demenssjukdomar, psykiatri och bemötande. 31

32 3 Mål för patientsäkerhetsarbetet Mål År 2014 Uppföljning mål 100 % av omvårdnadspersonalen som ska överlämna läkemedel ska genomgå intern utbildning i läkemedelshantering och delegering 100 % av omvårdnadspersonalen som ska ge insulin ska genomgå intern utbildning i diabetes 100 % av omvårdnadspersonalen ska ha läsbehörighet till hemsjukvårdens journal 100 % av omvårdnadspersonalen ska årligen genomgå självskattning i basal vårdhygien 100 % av nyinflyttade brukare till särskilda boenden ska erbjudas ankomststatus via nutritionsbedömning (MNA), trycksårsbedömning (Norton) och fallriskbedömning (DFRI) 100 % av brukare på särskilda boenden ska ha en nattfasta som understiger 11 timmar 100 % av orsaksutredningar till avvikelser i vården ska genomföras inom 4:a veckor 100 % procent av brukarna ska årligen få en reviderad medicinsk vårdplan 100 % 100 % 100 % 100 % MNA 80 % Norton 100 % DFRI 68 % 100 % 100 % 100 % i ordinärt boende 100 % i särskilt boende 32

33 4 Mål för patientsäkerhetsarbetet Mål År 2014 Uppföljning mål 50 % av boende på särskilt boende ska erhålla en apotekarledd läkemedelsgenomgång (övriga deltagare: läkare, sjuksköterska och läkemedelsombud) 25 % 20 % av boende i ordinärt boende med hemsjukvård ska erhålla en apotekarledd läkemedelsgenomgång (övriga deltagare: läkare, sjuksköterska och läkemedelsombud) 100 % av boende i särskilt boende ska erhålla en läkarledd enkel läkemedelsgenomgång vid den årliga medicinska vårdplanen 100 % av boende i ordinärt boende med hemsjukvård ska erhålla en läkarledd enkel läkemedelsgenomgång vid den årliga medicinska vårdplanen 100 % av rehabiliteringsinsatser som kräver instruktion/ordination av sjukgymnast/arbetsterapeut till omvårdnadspersonal eller av sjukgymnast/arbetsterapeut bedömd egenvårdsplan ska resultera i en pågående plan för rehabilitering 100 % av dokumentation inom rehab ska struktureras enligt beslutsstödsmodellen 10 % 100 % 100 % 100 % 100 % 33

34 5 Strategi för ökad patientsäkerhet Öka kunskaperna om allvarliga risker och händelser inom läkemedelsområdet. Öka följsamheten till lokala läkemedelsrutiner. Öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare. Öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Öka följsamheten till nationella åtgärdspaket inom alla riskområden. Fortbildning i medicintekniska rutiner och rutiner inom rehabilitering och fallolyckor. Förbättra kommunikationen med hjälp av SBAR. (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) Årlig systematisk verksamhetsuppföljning/tillsyn. 34

35 6 Åtgärder för säker läkemedelshantering Ökad patientsäkerhet genom förbättrade läkemedelsrutiner 2014 Uppföljning Läkemedelslista för dosett 100 % Läkemedelslista för originalläkemedel 100 % Läkemedelslista för vid behovs läkemedel 100 % Läkemedelslista för utvärdering av vid 100 % behovs läkemedel Ökad patientsäkerhet genom åtgärder för ökad läkemedelskompetens Grundutbildning i läkemedel för omvårdnadspersonal som ska erhålla delegation för överlämnande av läkemedel Diabetesutbildning för omvårdnadspersonal som kan erhålla tilläggsdelegering för insulingivning Summa

36 7 Egenkontroll läkemedel Ökad patientsäkerhet på särskilda boende genom enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång År Läkarledd enkel läkemedelsgenomgång vid årlig medicinsk vårdplan Apotekare ledd fördjupad läkemedelsgenomgång Särskilda boende År SÄBO Byavången SÄBO Valkyrian SÄBO Norrevång SÄBO Brinkehem SÄBO Skogsdungen Totalt Kommentar 10 korttidsplatser ingår inte i beräkningen av antalet läkemedelsgenomgångar. Ökad patientsäkerhet inom ordinärt boende genom enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång År Ordinärt boende Läkarledd enkel läkemedelsgenomgång vid årlig medicinsk vårdplan Apotekare ledd fördjupad läkemedelsgenomgång År Hemsjukvård Brösarp Hemsjukvård Centrum Hemsjukvård Väster Hemsjukvård Söder Totalt Kommentar Vid mättillfället erhöll cirka 200 personer i ordinärt boende kommunal hemsjukvård. 36

37 8 Resultatet av enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång Olämpliga läkemedel har minskat hos befolkningen som är 75 år eller äldre. Antipsykotiska läkemedel har minskat hos befolkningen som är 75 år eller äldre. 37

38 9 Forts. Resultatet av enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång Antinflammatoriska läkemedel har minskat hos befolkningen som är 75 år eller äldre. Egenkontroll av följsamheten till läkemedelsrutiner Läkemedelsansvariga undersköterskor på särskilda boenden genomför två gånger per termin en internkontroll över enhetens följsamhet till läkemedelsrutinerna. Verksamhet på entreprenad genomför två gånger per termin även internkontroll av läkemedelshanteringen på sina hemtjänstområden (Söder och Centrum). Sjuksköterskan genomför en granskning en gång per månad av narkotika klassade mediciner. Sjuksköterska genomför kollegiegranskning en gång varannan månad av narkotika klassade mediciner. När förråd och akutförråd av läkemedel på särskilda boenden kontrolleras en gång per månad av särskilt ansvarig sjuksköterska. Sjuksköterska genomför kollegiegranskning en gång per månad av basförrådets narkotika klassade mediciner. Region Skåne genomför egenkontroll av basförrådet för läkemedel via årlig enkät till ansvariga sjuksköterskor för basförråden. 38

39 10 Övrig egenkontroll Egenkontroll för att undvika trycksår Trycksår som uppstår i vården rapporteras som en avvikelse i vården. Statusen på antalet brukare med trycksår är en nationell indikator av vårdens kvalitet. Punktprevalensmätning för trycksår har genomförts våren personer inom hemsjukvården i Tomelilla riskbedömdes vid detta tillfälle. Det bör särskilt uppmärksammas att volymen screenade i Tomelilla kommun är av samma storlek som t ex. Helsingborgs kommun med invånare. Mätning av trycksår Riket % Tomelilla % Ökad risk för 12 4 tryckskada Punktprevalensmätning visar förekomsten av trycksår vid ett enstaka tillfälle. Punktprevalensmätningen av trycksår bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning. Den metod som tillämpades var Norton. Riskbedömning innebär att man bedömer om patienten löper ökad risk att drabbas av trycksår. Om det finns en ökad risk ska åtgärder sättas in som förebygger trycksår som till exempel tryckavlastande madrasser. 39

40 11 Egenkontroll av basal vårdhygien 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% Redovisning vilka enheter som hade över eller under medelvärdet på omvårdnadspersonalens och den legitimerade självskattning 2014 på tillämpningen av basal vårdhygien Medelvärdet på 80 % eller högre Under medelvärdet på 80 % Norrevång 80 Hemtjänst Vardaga 63 Brinkehem 96 Hemtjänst Tomelilla 70 Valkyrian 92 Byaträffen 79 Byavången 95 LSS Brandkårsgatan 66 Skogsdungen 87 LSS Solgläntan 70 Vännen 92 Rehabiliteringsorganisation 67 LSS Nybogatan 94 Sjuksköterskor 67 LSS daglig verksamh. 83 Nattpatrull 72 Hemtjänst Förenade 91 Frösunda assistans 67 Care Cirka 300 omvårdnadspersonal och legitimerad personal har ingått i den årliga självskattningen. 40

41 12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Rapporteringsskyldighet vid avvikelser i vården har all personal verksam inom vård och omsorg. Ansvar Enhetschefen Enhetschefer har av vård- och omsorgsnämnden beslutat ha ansvar som verksamhetschef, enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen har därmed det yttersta ansvaret för vårdenhetens kvalitet. Motsvarande ansvar har verksamhetscheferna på Förenade Care och Carema för de verksamheter som drivs på entreprenad Ärendeansvarig vid en avvikelse i vården är enhetschefen för den verksamhet (boende/hemtjänst) där avvikelsen inträffat. Det är enhetschefen eller den som av enhetschef blivit delgerad hälso- och sjukvårdsuppdraget, som tar beslut om att utse orsaksutredare. Orsaksutredningen ska ge underlag för åtgärder kortsiktigt och långsiktigt som förebygger att händelsen inte upprepas på nytt. Det ligger också i enhetschefens ansvar att inträffade avvikande händelser tas upp på arbetsplatsträffar och team konferenser. Ansvar vård och omsorgspersonal Vård och omsorgspersonal som observerat en händelse som upplevs som en risk (tillbud) obehag eller skada för brukaren ska omgående ta kontakt med tjänstgörande sjuksköterska. Vård och omsorgspersonalen/rapportör ska enligt upprättade rutiner under innevarande arbetspass skriva en avvikelserapport på en händelse (avsteg från ett förväntat förlopp) som upplevs som en risk (tillbud) obehag eller skada för brukaren. Ansvar Sjuksköterska Sjuksköterskan som tjänstgör då avvikelsen inträffar, har ansvaret för det medicinska omhändertagandet av brukaren. Vidare att den medicinska händelsen dokumenteras och riskbedöms i omvårdnadsjournalen. Detta ska ske under aktuellt arbetspass. Sjuksköterskan ansvarar också för att brukaren och/eller närstående får information om händelsen, om detta inte i det enskilda fallet bedöms som onödigt eller olämpligt. Ansvar Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Vad som ovan sagts om sjuksköterskans ansvar gäller även arbetsterapeut och sjukgymnast samt att ansvara för orsaksutredningar vid fallolyckor, bedöma behov av rehabilitering, och medicintekniska hjälpmedel. Det som är speciellt vid avvikelser av medicintekniska hjälpmedel (utan personskada) är att rapportören alltid ska kontakta arbetsterapeut och sjukgymnast för en bedömning om avvikelse föreligger. 41

42 13 Ansvar för medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS ansvarar för att snarast ta emot anmälningar om allvarliga medicinska händelser. (allvarlighetsgrad 3) MAS utför omgående en risk och händelseanalys av anmälda allvarliga händelser samt kontrollera att åtgärder är vidtagna. MAS avgör om avvikelsen skall anmälas vidare till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. MAS anmäler till socialstyrelsen MAS redovisar och rapporterar till Vård- och Omsorgsnämnden MAS ansvarar för att göra en internkontroll av arkiverade avvikelserapporter. MAS ansvarar och beslutar om lokala avvikelsehanteringen (HSL 24) MAS ansvarar för riskanalyser och i dialog med verksamheten identifierar riskområden. MAS utför på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden och i sitt medicinska ansvar en verksamhetsuppföljning/tillsyn att verksamheten lever upp till lagstiftarens krav på god kvalitet inom hälso- och sjukvården. 42

43 14 Skiss över hälso- och sjukvårdens system för rapportering, utredning och åtgärder vid av avvikelser i vården 1gång per år patientsäkerhetsrapport till Vård och omsorgsnämnden Händelse Leg personal riskbedömer och bistår i utredningen Rapportör skriver avvikelsen Anhöriga och brukare ska involveras utredningen Avvikelse relaterat till legitimerad personal. Orsaks utreds av chef för legitimerad personal Vid jäv hos leg personal riskbedömer chef för legitimerad personal Enhetschef utreder, åtgärdar och förebygger och ansvarar för avvikelserapportens helhet Enhetschef ansvarar för att händelsen registreras i avvikelsesystemet Avvikelser relaterat till personal med delegation Orsaksutredningen sker i samverkan mellan 1:a linjens chef och chef för leg personal Vid jäv hos enhetschefen ansvaras utredningen av överordnad Chef Allvarlighetsnivå 3, MAS leder orsaksutredningen och har ärendeansvar Mas går igenom samtliga avvikelser innan arkivering. Öppnar utredningar som är i behov av komplettering. 43

44 15 Handläggningstider för rapportering, utredning och åtgärder vid avvikelser i vården Handläggningstid fördelat per avvikelse Handläggningstid per enhet Målet är att en avvikelse i vården ska vara utredd och ha genomfört en förebyggande åtgärd inom 4:a veckor. Detta mål har infriats. Om utredningen överskrider 4:a veckor görs en riskbedömning. 44

45 16 Riskanalys Inom vård- och omsorg finns medicinskt ansvarig sjuksköterska som är huvudansvarig för riskanalyser och i dialog med verksamheten identifierar riskområden och beslut om en riskanalys bör genomföras. Riskanalyser sker alltid i samband med verksamhetsförändringar och större rutinförändringar. Riskanalys sker alltid på svårt demenssjuka som ska vårdas på annan vårdnivå än demensboende. Verksamhetsuppföljning Vård- och omsorgsnämnden har fattat beslut om systematisk verksamhetsuppföljningen. Syftet är ta reda på hur väl verksamheten lever upp till lagstiftarens krav på god kvalitet inom vård och omsorg. Verksamhetsuppföljningen leder till initiering av arbetsprocesser inom arbetsgruppen som bidrar till ökad kvalitet i genomförandet av insatser. Verksamhetsuppföljning i februari - mars 2015 av vård- och omsorgsnämndens kvalitetskrav på hemtjänsten i Tomelilla kommun VERKSAMHETS- UPPFÖLJNING Hemtjänster Söders hemtjänst % (Vardaga) Centrums hemtjänst % (Förenade Care) Tomelilla kommuns % hemtjänst Etablerade rutiner som uppnår vård- och omsorgsnämndens kvalitetskrav på utförd vård- och omsorg från hemtjänsten i Tomelilla kommun Nov 2013 Febr2015 Nov 2013 Mars 2015 Nov 2013 Mars Planerad utveckling av arbetsprocesser Ingen planerad utveckling av arbetsprocesser Etablerad rutiner Inga planerade arbetsprocesser * Planerade arbetsprocesser 45

46 17 Jämförelse mellan november 2012, november 2013 och februari 2015 av utvecklingen att uppnå vård- och omsorgsnämnden kvalitetskrav på särskilda boenden i Tomelilla kommun Valkyrian % Byavången % Brinkehem % Skogsdungen % Norrevång % Etablerad rutiner Inga planerade arbetsprocesser *Planerade arbetsprocesser 46

47 18 IDENTIFIERADE RISKOMRÅDEN Kommunikation Undernäring Läkemedel Fall Trycksår Smittspridning Felaktigt utförd vård Medicintekniska hjälpmedel Rehabilitering Demenssjuka Korttidsenheten, Törnehög, Norrevång Åtgärder inom identifierade riskområden Riskområde kommunikation Informationsöverföringen mellan sjukvårdshuvudmännen är förenat med risker. Tomelilla kommun har tillsammans med övriga sydost kommuner infört SBAR tillsammans med Ystads sjukhus för att minska risken med för att viktig information glöms bort eller feltolkas. SBAR SBAR är en systematisk metod för kommunikation som ger struktur åt dialogen: Situation. Bakgrund. Aktuellt tillstånd. Rekommendation. SVPL-IT SVPL-IT är ett elektroniskt vårdplaneringssystem som utvecklats mellan region Skåne och Skånes kommuner via kommunförbundet. Systemet infördes under 2011 och ska när det fungerar optimalt ge en säkrare överföring av information vid vårdplaneringen mellan huvudmännen. En vårdplanering består av fyra delprocesser: Underrätta om inskrivning i slutenvården. Kalla till samordnad vårdplanering. Upprätta en samordnad vårdplan. Underrätta om utskrivningsklar. 47

48 19 Riskområde undernäring Mål Nattfastan hos den äldre får aldrig överstiga 11 timmar Årlig mätning av nattfastan på särskilda boenden till 2014 År MÅL Ängslyckan 10,5 12,3 11,38 11,73 12,12 11,13 12,05 11,3 11 Ljungen/Heden 10,8 10,1 9,44 10,16 9,9 12,98 11,27 11,1 11 Stjernemosse 14, ,24 12,7 11,84 9,74 11,24 8,3 11 Lindängen 13,6 12,8 13,3 11,89 6,9 9,3 7,3 11 Korttid/Törnehög 13, ,21 10,61 9,72 10,4 8,05 11 Qvarnen/Magle 12,2 11,9 11,5 9,77 5,58 6,5 8,81 10,5 11 Vallmotegen ,8 11,43 11,23 12,28 12,03 10,5 11 Klövertegen 11,6 12,5 12,18 9,63 10,31 8,7 10,3 11 Lintegen 12 11, ,45 12,39 7,1 11 Plan 1 Byavången 13,7 12,7 13,01 12,15 11,14 9,82 11,5 10,6 11 Plan 2 Byavången 15 13,4 12,45 11,2 10,04 10,36 11,16 6,0 11 Blå, Valkyrian 12,4 13,4 9,09 7,56 7,47 9,57 8,15 9,9 11 Grön, Valkyrian 12,6 12,4 8,62 8,34 8,39 8,8 9,84 9,4 11 Gul, Valkyrian 12,2 12,2 9,41 9,42 6,04 8,78 8,8 9,3 11 Aprikos, 12,6 11,2 10,05 8,61 8,32 8,33 8,86 8,6 11 Valkyrian Skogsdungen 12,42 11,16 10,13 10,7 11 Medelvärde 12,7 12,44 11,34 10,52 9,32 10, ,8 11. Beräkning av nattfasta Nattfastan beräknas efter dagens sista mål och nästkommande dags första mål. Detta betyder att nattfastan kan bli kort, t.ex. sista målet intas kl. 23:30 och nästa dags första mål intas klockan 02:00. Nattfastan blir då 2,5 timmar. Syftet med nattfastemätningen är att skapa kostrutiner som bryter långa natt fasteperioder inte att mäta nattvilan! Tabellen visar att år 2010 sker ett trendbrott med en nattfasta som generellt understiger 11 timmar. 48

49 Riskområde läkemedel Läkemedel är ett av de större riskområdena inom den kommunala hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Med läkemedelshantering avses ordination, iordningsställandet, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. I kommunen är det den medicinskt ansvarige sjuksköterskan (MAS) som är ytterst ansvarig för att fastställa ändamålsenliga rutiner, och fördela ansvaret för läkemedelshanteringen. 20 Läkemedelsavvikelser under perioden År Ordinärt boende Särskilt boende LSS Adm. omr. *91 *138 *79 MAS Summa *Felregistrerat adm. omr men utredning med orsak, akuta åtgärder samt förebyggande åtgärder är genomförda för alla registrerade avvikelser. Tendenskurva över avvikelser av läkemedel Läkemedelsavvikelserna ökar årligen. Omvårdnadspersonalen och legitimerad personal rapporterar för att förbättra läkemedelsbehandlingen avvikelser har utretts och åtgärdats. Mörkertalet, det vill säga undanhållen rapportering är i Tomelilla mycket liten. Det kan konstateras att den en som är sjuk och av läkare bedömts vara i behov av kommunal hemsjukvård i Tomelilla kommun är garanterad att ordinationen i en mycket stor omfattning genomförs i enlighet med läkarens ordinationer. 49

50 21 Läkemedelsavvikelser och fördelning per person 2013 och Ordinärt boende Särskilda boenden LSS Antal avvikelser 2013 Antal personer 2013 Antal avvikelser 2014 Antal personer personer hade 1286 avvikelser i läkemedelshanteringen. Det ska särskilt uppmärksammas att dessa 335 personer kan ha blivit rapporterade flera gånger. Antal läkemedelsavvikelser fördelat per person som har haft en avvikelse rapporterad Vårdform År 2013 År 2014 Ordinärt boende 3,68 3,56 Särskilt boende 3,10 3,53 LSS boenden 4,61 4,73 LSS boenden är det området som har flest avvikelser av läkemedel när den fördelas per avvikelse och person. Detta trots LSS boendena har den lägsta volymen rapporterade läkemedels avvikelser i läkemedelskedjan. 50

51 22 Identifierade avvikelser i läkemedelskedjan Vid överlämnandet Vid iordningsställandet Vid ordination 748 Orsaker till avvikelser i läkemedelshanteringen Det bör särskilt uppmärksammas att antalet orsaker till det blev fel i läkemedelshanteringen är större än antalet inrapporterade läkemedels avvikelser. 51

52 23 I vilken beredningsform sker läkemedelsavvikelserna? Dosett Apodos Narkotika klassad 11-V Originalförpackning Waran Insulin Injektion 358 Det kan konstateras att läkemedel hantering via APO dos (maskinellt iordningsställande av mediciner) är den säkraste administrationsformen procent av doserna bereds via APO dos. Vanliga läkemedelsavvikelser Dosen glöms bort, läkemedel är inte signerat, iordningsställd medicin ges på fel tid, bristande kontroll vid iordningsställande av läkemedel, fel dos administreras, ouppmärksamhet vid administrering av läkemedel. Vanliga orsaker till läkemedelsavvikelser Otydliga läkemedelsordinationer, inte följt rutiner vid överlämnade av läkemedel, ouppmärksamhet vid administrering av läkemedel, läkemedelsfel vid vårdens övergångar. 52

53 24 Fördelning av läkemedelsavvikelser på berörda personalkategorier Fördelning av avvikelser på yrkeskategorier Omvårdnadspersonal Sjuksköterska 809 Läkare Det ska uppmärksammas att bilden saknar fyra inrapporterade avvikelser. Dessa var felaktigt rapporterade på enhetschef och rehabiliteringsassistent. Det som också bör uppmärksammas är att antalet avvikelser på läkare är en grov underrapportering. Cirka 80 procent av patienter som vårdats på sjukhus har i samband med hemgång felaktigt ordinerade läkemedel. Det är inte den enskilde läkaren som har ordinerat fel. Felaktigheten i läkemedelshanteringen sker som följd av parallella ordinationer från flera läkare. Sjuksköterskan gör en stor insats i patientsäkerhetsarbetet för att patienten som vårdats på sjukhus ska få rätt ordination. 53

54 25 Vanliga tidpunkter för läkemedelsavvikelser 2014 Allvarlighetsnivån på läkemedelsavvikelserna under 2013 Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad 1 Allvarlighetsgrad 2 Allvarlighetsgrad 3 26 Kriterier för allvarlighetsbedömning Sannolikhet för upprepning Mycket liten (1) 1gång per år Liten (2) Varje månad Stor (3) Varje vecka Mycket stor (4) Dagligen Katastrofal (4) Skada som kräver sjukhusvård mer än 24 timmar eller orsakar att brukaren avlider, även självmord ingår. Betydande (3) Skada som kräver vård på annan nivå, t.ex. sjukhuset eller potenta läkemedel som Insulin, Waran eller Narkotika grupp 11-V Allvarlighetsgrad Måttlig (2) Skada som åtgärdas av sjuksköterska eller läkare i öppenvården Mindre (1) Obehag eller obetydlig skada som kan åtgärdas av sköterska 54

55 26 Ingen avvikelse grad 3 var relaterad till skada som kräver vård på annan nivå. Avvikelserna av allvarlighetsgrad 3 avsåg Narkotiska preparat, Insulin samt blodförtunnade läkemedel (Waran) Konsekvenser för patienten som följd av läkemedelsavvikelsen Ingen synlig skada Annat Smärta/Ömhet Stress/Oro Antal Åtgärder efter läkemedelsavvikelser Kontakt med sjuksköterska Kontakt med närmsta chef Kontakt med MAS Antal Förebyggande åtgärder efter läkemedelsavvikelser Kontakt med berörd personal Förbättra rutiner Motiverande samtal Förbättra informationen APT Kontakta ansvarig vårdgivare/chef Förebyggande åtgärder Kontakt med närstående Antal

56 27 Riskområde fallolyckor Ett annat riskområde inom kommunal hälso- och sjukvård och social omsorg är fallskador. Fallolyckor under perioden 2006 till 2014 År Ordinärt boende Särskilt boende LSS Adm. omr. *35 *113 *59 MAS Summa *Felregistrerat adm. omr men utredning med orsak, akuta åtgärder samt förebyggande åtgärder är genomförda för alla registrerade avvikelser. Kända fallriskfaktorer är demenssjukdom, yrsel, balanssvårigheter, viss läkemedelsbehandling som till exempel sömntabletter, lugnande läkemedel mot oro och ångest, blodtryckssänkande behandling men även undernäring ökar risken för att falla. I Tomelilla kommun bedrivs ett systematiskt och preventivt fallriskarbete. Det finns en rad fallpreventiva åtgärder som vidtas för att minska risken för fall. I Tomelilla kommun används instrumentet Downton Fall Risk Index (DFRI)vid fallriskbedömning (Inventering av: Tidigare olyckor, Mediciner, Sensoriska funktioner-syn hörsel, Kognitiva funktioner, Gångförmåga). Alla brukare som flyttar in på ett särskilt boende ska erbjudas en preventiv fallriskbedömning. Det har skett i 7 av 10 fall (70 %). Brukare som bor i ordinärt boende erbjuds först efter bedömning av sjuksköterska en preventiv fallriskbedömning. Efter en preventiv fallriskbedömning erhåller brukare och omvårdnadspersonal individuella instruktioner/ordinationer av sjukgymnaster och eller arbetsterapeut. I ordinärt boende motiveras brukaren att eliminera orsaker som kan bidra till en fallolycka genom att uppmuntras att se över belysning, sladdar, mattor och trösklar. Riskinventering sker via uppsökande verksamhet för alla 80 år eller äldre. 56

57 Antal personer med en fallolycka 322 fördelat på vårdformen rapporterade fallolyckor var relaterade till 322 personer. Det bör särskilt uppmärksammas att dessa 322 personer kan ha haft en till flera fallolyckor. Plats för fallolyckan

58 Fallolyckor 29 Klockslag för fallolyckor Klockslag Genus vid en fallolycka M K 58

59 30 Skador som följd av fallolyckor (1142 fallolyckor) Fraktur Större sårskada Inskriven på sjukhus Smärta/Ömhet 110 Blåmärke/småsår 183 Ingen synlig skada 843 Frakturer som följd av fallolyckor 2013 och Det är viktigt att det preventiva arbetet fokuserar på strukturerade åtgärder som förhindrar fall genom att bättre anpassa boendet, utprovning av hjälpmedel och då företrädesvis gånghjälpmedel, översyn av läkemedel och eventuellt utsättning av läkemedel som kan ge upphov till biverkningar såsom dåsighet, yrsel och trötthet, faktorer som kan öka benägenheten att råka ut för en fallolycka. Detta preventiva arbete leds av kommunens sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det är svårt att förhindra fallolyckor då inte alla bakomliggande orsaker går att eliminera. Vidare så lyssnar inte alltid patient och anhöriga på de råd som lämnas. 59

60 31 Åtgärder efter en fallolycka Det bör uppmärksammas att en fallolycka kan leda till en eller flera åtgärder. 322 personer hade år 2014, 1142 fallolyckor. Dessa personer erhöll 1221 bedömningar eller åtgärder. Riskområde medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering Medicintekniska hjälpmedel och inte utförd rehabilitering är ett riskområde inom vård och omsorg. Antal medicin tekniska avvikelser Hemtjänst Särskilda boende Boende med särskild service 15 Detta är en låg nivå rapporterade avvikelser på medicintekniska hjälpmedel med tanke på den mängd hjälpmedel (> 1000 årligen ordinerade hjälpmedel) som är ordinerad till patienterna i Tomelilla kommun. 60

61 32 Avvikelser inom rehabilitering Boende med särskild service Hemtjänst Särskilda boenden Orsaker till avvikelser inom hjälpmedel och rehabilitering Orsakerna till avvikelserna är bland annat bristande kunskaper hos den enskilde brukaren, närstående eller personal om användningen av hjälpmedlet eller utförandet av rehabiliteringen. Åtgärder för att förhindra avvikelser inom hjälpmedel och rehabilitering Utöver att brukare, anhöriga och medarbetare erhåller individuella instruktioner/ordinationer av sjukgymnaster och eller arbetsterapeut har en riktad utbildning inom medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering tagits till chefer och omvårdnadspersonal. Utbildningen har tagits fram under 2014 och är under genomförande Innehåll: Tillämpningsanvisningar för hjälpmedel. Rutiner för funktionskontroller. Rutiner vid signering. Ordinationer. Journalföring rehabiliteringsplan. Rutiner för egenkontroll av chefens ansvar Avvikelsehantering för rehabilitering och medicintekniska hjälpmedel. 61

62 33 Riskområde trycksår Trycksår som uppstår i vården rapporteras som en avvikelse i vården. Statusen på antalet brukare med trycksår är en nationell indikator av vårdens kvalitet. Punktprevalensmätning för trycksår har genomförts våren personer inom hemsjukvården i Tomelilla riskbedömdes vid detta tillfälle. Det bör särskilt uppmärksammas att volymen screenade i Tomelilla kommun är av samma storlek som t ex. Helsingborgs kommun med invånare. Mätning av trycksår Riket % Tomelilla % Ökad risk för 12 4 tryckskada Punktprevalensmätning visar förekomsten av trycksår vid ett enstaka tillfälle. Punktprevalensmätningen av trycksår bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning. Den metod som tillämpades var Norton. Riskbedömning innebär att man bedömer om patienten löper ökad risk att drabbas av trycksår. Om det finns en ökad risk ska åtgärder sättas in som förebygger trycksår som till exempel tryckavlastande madrasser. Riskområde infektioner och smittspridning Vårdrelaterade infektioner ska betraktas som en avvikelse och ska rapporteras i avvikelsesystemet. I hemsjukvården i Tomelilla kommun vårdas brukare med multiresistenta bakterier. Det finns dock generellt en god följsamhet till basala hygienrutiner, klädrutiner och rutiner vid vård av brukare med multiresistenta bakterier eller vård av brukare med blodburen smitta. Medicinskt ansvarig sjuksköterska upprättar vid behov individuella rutiner för brukare med multiresistenta bakterier ska kunna medverka i sociala samkväm. 62

63 34 Riskområde felaktig, fördröjd eller utebliven vård Vårdplaneringar 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014 År Personligt möte på sjukhus Förenklad vårdplanering Vårdplanering i hemmet Möte per telefon SSK deltog inte i mötet, endast dokumenterat Resultat Endast rehabilitering är berörd Summa Antal avvikelser över felaktig eller fördröjd informationsöverföring vid vårdplaneringar mellan sjukhus och hemsjukvård i Tomelilla kommun under åren 2009, 2010, 2011, 2012, Orsaker till felaktig eller fördröjd informationsöverföring vid vårdplaneringar Bristande kunskaper hos sjukhus personalen för att kunna bedöma och avgöra en enskild persons behov av åtgärder av den kommunala hemsjukvården. Bristande kommunikation eller tolkningar mellan olika yrkeskategorier på sjukhus och kommunal hemsjukvård. Bristande dokumentation eller vårdplanering (avsaknad av läkemedel, fel läkemedelslistor, felaktiga doser, inga hjälpmedel, inga ordinationer eller fel ordinationer). Bristande samverkan mellan vårdgivare och vårdnivåer. Brist på vårdplatser Det bör framhållas att den kommunala hemsjukvården, framförallt den kommunala sjuksköterskan, har identifierat ovanstående brister och ingen brukare har fått någon felbehandling. 63

64 Åtgärder för att förhindra fördröjd vård Rutiner för rapportering av avvikelser när rutinerna vid vårdplaneringen inte följs. Under 2011 infördes ett elektroniskt vårdplaneringssystem som används när en patient bedömts som utskrivningsklar av ansvarig läkare på sjukhuset. Inbyggda rapporter och meddelande moduler har förbättrat och förenklat kommuniceringen mellan sjukvårdshuvudmännen. Inom hemsjukvården finns det särskilda sjuksköterskorna som ansvarar för den samordnade vårdplaneringen. På detta sätt erhåller dessa sjuksköterskor en betydande erfarenhet av vårdplaneringar. Inom rehabilitering finns det också ett urval av arbetsterapeuter och sjukgymnaster som genomför vårdplaneringar. Riskområde demenssjuka I Tomelilla kommun saknas det riktlinjer som anger att personer med demenssjukdom ska erbjudas plats vid ett demensboende. I den Nationella utvärderingen Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014, framgår att i ungefär två tredjedelar av landets kommuner (65 procent) finns det skriftliga rutiner eller riktlinjer som anger att personer med demenssjukdom ska erbjudas plats vid ett demensboende istället för vid ett blandat boende. Det är viktigt att den demenssjuke som vistas på en särskild boendeplats motiveras att ansöka om vård på en demensenhet. På en demensenhet ska vården vara mera personcentrerad som innebär att omvårdnaden och vårdmiljön ska vara mera personlig genom att förstå beteenden och psykiska symtom ur den enskildes perspektiv. Kvarboendeprincipen får inte förhindra möjligheterna för en demenssjuk att få den omvårdnad som sjukdomen kräver. Vidare framgår det i den nationella utvärderingen att Sveriges kommuner har 17 förbättringsområde, bland annat att antalet platser behöver ses över i särskilda boenden särskilt demensboende i förhållande till det förväntade antalet personer med demenssjukdom. Att vara beslutsoförmögen utgör ett observandum vad gäller patientsäkerheten. För dessa personer är det viktigt att alla rutiner för genomförandet av vården fungerar. Socialstyrelsen har även förtydligat kraven på bemanning i demensomsorgen. Vård och omsorgsnämnden ska enligt denna föreskrift ta reda på vilka insatser varje person behöver och fatta beslut om detta. Detta är ett förändrat synsätt, där den individuella planeringen är avgörande för bemanningen, inte som i dag, boendeformen. I föreskriften framgår att kommunerna måste skärpa kontrollen av alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor

65 36 Bemanning under natten på Särskilda boende i Tomelilla kommun Särskilda boenden Nattbemanning Antal personer Antal boendeavdelningar Byavången 4 5 Valkyrian 2 4 Brinkehem sovande jour 3 Norrevång 3 3 På Byavången är nattpersonalen placerad på demensenheterna. En av nattpersonalen på demensboende måste vid dubbelbemanning hjälpa till på de övriga fyra avdelningarna under kortare tid. På Valkyrian organiseras placeringen av nattpersonalen beroende på vårdtagarnas oro. Är vårdtagarna oroliga placeras personalen på de olika våningsplanen När vårdtagarna är lugna sitter personalen gemensamt på plan 1 eller plan 2. Det bör särskilt framhållas att Valkyrian inte har någon formellt etablerad demensenhet. På Brinkehem finns det en sovande jour som kan väckas upp vid behov. På Norrevång är nattpersonalen alltid placerade på demensenheten. Ett generellt problem är när det finns ett behov dubbelbemanning är att demensenheterna då står obemannade. Det bör framhållas att extra personal kan förstärka demensenheterna om nattbemanningen inte skulle vara tillräcklig. Behovet av dubbelbemanning kan dock inte alltid planeras, till exempel vid en fallolycka. 65

66 37 Inventering av demenssjuka på särskilda boende i Tomelilla kommun i februari månad 2012, 2013, 2014 och 2015 Demenssjuka på blandad boendeform Brinkehem Byavången Norrevång Valkyrian Totalt Mätpunkt februari månad I särskilda boenden har årligen demenssjuka inte fått sin vård på en demensenhet. Rutiner måste skapas för att skapa möjlighet för en demenssjuka att flytta till en demensenhet. Kvarboendeprincipen gäller även för den demenssjuke. Det som är viktigare än kvarboendet är möjligheterna till en bättre vård på en demensenhet. 66

67 38 Demenssjuka i ordinärt boende Brösarp Centrum Söder Väster Totalt Mätpunkt februari månad Skattning i februari månad 2015 var de demenssjuka i ordinärt boende befinner sig i sin sjukdom. (i särskilt boende tillhör samtliga gruppen svår demens) Antal demenssjuka: Mild demenssjukdom Medelsvår demenssjukdom Svår demenssjukdom Hemtjänst Söder Hemtjänst Centrum Hemtjänst Väster Hemtjänst Brösarp Summa Cirka 10 personer som vårdas i hemmet med svår demens sjukdom kommer sannolikt under året att vara i behov av vård på en demensenhet. Summa 67

68 Åtgärder för ökad patientsäkerhet för demenssjuka Behov av flera demensplatser Omsättning av demensplatser Totalt antal demensplatser År 2013 (16 platser) 33 % 49 År 2014 (12 platser) 24 % 49 Cirka 10 patienter som vårdas i hemmet med svår demens sjukdom kommer sannolikt under året att vara i behov av vård på en demensenhet. Under 2010 till 2015 har det i årligen vårdats15-20 demens sjuka i särskilda boende lägenheter. En del av dem som bor på en särskild boendeplats har under sin vårdtid insjuknat i en demens sjukdom. Kvarboendeprincipen har också påverkat att dessa personer inte har vårdas på en demensenhet. Rutiner måste skapas för att skapa möjlighet för en demenssjuka att flytta till en demensenhet. BPSD kvalitetsregister Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD Antal riskbedömningar och åtgärder under mars månad 2013 och 2014 BPSD Riskbedömning Åtgärder Ej gjorda uppföljningar 39 Avslutade på grund av dödsfall Brinkehem Byavången 2 * 2 * - * 3 0 Norrevång *Endast rapporterat på papper. Ett datastödjande program har införts på demensenheterna på Norrevång och Brinkehem. BPSD registret har som syfte att kvalitetssäkra omvårdnaden för personer i sin demenssjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Vid tillämpning av registret för BPSD kartläggs allvarlighetsgraden av BPSD, kartläggning av aktuell läkemedelsbehandling, checklista över tänkbara orsaker till beteende och psykiska symtom samt ger förslag på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att minska orsakerna till beteendet och de psykiska symtomen. Under våren 2012 utbildades BPSD administratören och enhetschef på de särskilda boendena Norrevång och Brinkehem i kvalitetsregistret BPSD. Under hösten 2012 genomgick enhetschef och BPSD administratör på det särskilda boendet Byavången utbildningen. Denna utbildning ger: Samtlig personal på enheten fri tillgång till webbaserade, interaktiv utbildning. Fri tillgång till egna data (kvalitetssäkring). 68

69 40 Fritt tillträde till årlig nätverksträff/utbildningsdag för BPSDadministratörer. Stöd via hemsida och kontakt. Geriatriskt utvecklingscentrum - utbildning för chefer för demensenheter och sjuksköterskor med omvårdnadsansvar för demensenheter. Enhetscheferna för demensenheterna på Norrevång, Brinkehem, Byavången samt enhetschefen för hälso- och sjukvården har genomgått utbildningen. Innehåll Alzheimers sjukdom. Frontallobsdemens. Vaskulär demens. Depression och förvirringstillstånd. Omvårdnad professionellt förhållningssätt. Juridiska rättigheter. Att vara närstående. Att vara personal, arbetstillfredsställelse. Information om aktuell forskning. Handledning Demenssjuksköterskan och Silviasystern genomför brukarrelaterad handledning och utbildning till omvårdnadspersonal på demensboende. Demenssjuksköterskan handleder omvårdnadsansvariga sjuksköterskor för demensenheterna och en arbetsterapeut och en sjukgymnast i inte brukarspecifik handledning var sjätte vecka. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten har sedan fått uppdraget att orientera kollegerna i demenssjukdomen vid en rehabilitering av en demenssjuk. Handledning för omvårdnadsansvarig sjuksköterska är att ge redskap i bemötandet av den demenssjuke för att sjuksköterskan ska kunna ge ett stöd till omvårdnadspersonalen. Demenssjuksköterskan ger också handledning till sjuksköterskan som är behovsrelaterad och brukarspecifik. Riskbedömning Demensjuksköterskan utför en dokumenterad riskbedömning för den demenssjuke vid ändrad vårdform eller vid behov. Det kan vara korttidsvistelse, utåtagerat beteende, flyttning till annan enhet m.m. Enhetschefen kommer därefter i samråd att uppdatera genomförandeplanen. Demenssjuksköterskan handleder också sjuksköterskorna hur en riskbedömning ska dokumenteras. 69

70 41 Riskområde korttidsvård på Norrevång Under 2014 var det 80 inflyttningar och 80 utflyttningar på korttidsvården Törnehög på Norrevång. På korttidsenhetens finns det 10 korttidsplatser. Det har under 2014 monterats skyddsutrustning i form av larm av alla utgångar har installerats. När en dörr öppnas går ett larm till personalens handenhet. Till entrén till korttidsvården har det installerats kodlås. Dessa skyddsåtgärder är genomförda som följd av att demenssjuka ska kunna vårdas på korttidsenheten. Risker: Lägenheterna på korttidsboende är två rum och pentry. För att nå ett av de två rummen måste en patient passera igenom den andra patientens rum. Hygiensjuksköterskor från Region Skåne, enheten för vårdhygien, utförde nyligen en vårdhygienrond och bedömde gemensam toalett som olämplig vid en god vårdhygien. Vid magsjuka tvingas t.ex. den medboende att använda en hygienstol för att uträtta sina behov. Omvårdnadspersonalen vistas inte regelbunden på korttidsvården då köket finns placerat utanför enheten. Detta medför att enheten ibland kan var utan personal. En demenssjuk får inte lämnas utan tillsyn, vilket sker regelbundet. Korttidsvården används för vård av demenssjukdom, eftersom det inte alla gånger finns andra alternativ. Det finns ett beslut att demenssjuka aldrig skulle vårdas på korttidsvården på Norrevång, eftersom lokalerna har bedömts som olämpliga av demensteamet och MAS. MAS har skapat rutiner att demensteamet dokumenterar en riskbedömning och i samråd med enhetschefen upprättar en genomförandeplan av riskbedömningen. Omvårdnadspersonalen på korttidsvården ska ha reell kompetens för de flesta sjukdomstillstånd och ska vara rustade för att ta emot delegationer från legitimerad personal. Socialstyrelsen åtgärdsförslag för att utveckla vården och omsorgen för de mest sjuka äldre på korttidsboende: Ökat behov av kompetens inom bland annat demenssjukdomar, psykiatri och bemötande. Överväga att utreda och utveckla möjligheten till ökad specialisering inom rehabilitering eller avlösning Planera och säkerställa tillgången till insatsen korttidsboende Utveckla behovsbedömning och genomförandeplanernas utformning Förbättra uppföljningen av sociala och medicinska resultat 70

71 procent 42 Samverkan med brukare och närstående Brukaren och närstående är endast i undantagsfall involverade i patientsäkerhetsarbetet i Tomelilla kommun. Avvikelsrapporter från vårdpersonalen har i 9 fall under 2014 lett till ett deltagande från patient och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet. I de fall närstående har blivit involverade i utredningen är när de har kontaktat MAS. I dessa fall sker rapportering om åtgärder i nära dialog (muntligen och skriftligen) med den närstående (ofta är det svårt att kommunicera direkt med brukaren) samt i vissa fall sker uppföljningen av åtgärderna i den enskildes hem. Patientsäkerhetslagen anger att vårdgivaren ska ge brukarna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Enligt hälso- och sjukvårdslagens paragraf 2a ska vården bygga på respekt för brukarens självbestämmande, och brukaren ska få information om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Vården och behandlingen ska så lång det vara möjligt genomföras i samråd med brukaren. Frågan är hur samrådet ska gå till. En grundförutsättning som många är överens om är att brukaren behöver tillgång till kunskaper och evidens för att kunna medverka om sin egen hälsa. Vet brukaren inte vilka åtgärder som är möjliga och vad dessa innebär kan brukaren inte heller delta i beslutet om sin behandling efter en avvikelse i vården. Men nöjdhet eller missnöjdhet hur man upplever vården kan vara mera relevant att be patienten göra en bedömning om. Socialstyrelsen skickade i maj ut frågor till alla över 65 år med hemtjänstinsatser och till äldreboenden. I Tomelilla är det 150 kommuninvånare som tyckt till om sin äldreomsorg. Positiva omdömen om vården i hemtjänsten Vardaga hemtjänst 92 Förenade Cares hemtjänst Organisationer för vård 91 Tomelilla kommuns hemtjänst Helhetsbetyget mycket gott (riket 89 %). 71

72 Procent 43 Positiva omdömen om vården i det särskilda boendet Förenade Care Byavången Helhetsbetyget mycket gott (riket 83 %) Vardaga Valkyrian Tomelilla kommun Norrevång Tomelilla kommun Brinkehem Demensvården Särskilt boende

73 44 Synpunkter och klagomål 2013 och 2014 på den kommunala hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen Inkomna synpunkter och klagomål hanteras utan dröjsmål. Verksamheten har rutiner för utredning och återkoppling, vilket innebär att någon ansvarig person kommer att ta kontakt med brukaren inom två veckor. Alla inkomna blanketter diarieförs. Synpunkter och klagomål kan också utföras direkt via ett webbformulär på Tomelilla kommuns hemsida. Social omsorg 2013 Klagomål 2013 Positiva synpunker 2014 Klagomål Summa social omsorg Kommunal hälso- och sjukvård Klagomål Positiva Klagomål Summa kommunal hälso- och sjukvård Totalt social omsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2014 Positiva synpunkter 2014 Positiva synpunkter synpunkter Klagomål 2013 Positiva synpunkter 2014 Klagomål Positiva synpunkter Inga av klagomålen eller synpunkterna visade något systematiskt fel. Varje ärende har handlagts individuellt. Under 2014 inkom ett ärende från patientnämnden. Klagomålet handlade om att patienten inte fick hjälp med mediciner och mat. Anhörig hade parallellt skickat in klagomålet till kommunen. Anhörig var nöjd med att kommunen hade sammanfattat synpunkterna och återrapporterat. Skulle respons från kommunen utebli skulle anhörig återkomma till patientnämnden. Detta gjordes aldrig. 73

74 TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 maj 2015 Vonau ParagrafNr Dnr VON 2015/31 Val av ledamot och ersättare till tillgänglighetsrådet Vård och omsorgsnämndens arbetsutskotts föreslag till nämnden Ärendet överlämnas till nämnden utan förslag till beslut. Ärendebeskrivning Vård och omsorgsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utse en ledamot och en ersättare till tillgänglighetsrådet. Förslag till beslut under sammanträdet Ordförande Lars-Ove Hägerroth (M) föreslår att Gunnel Andersson (M) väljs för majoriteten. Oppositionen har inget förslag till beslut. Beslutet skickas till: Vård och omsorgsnämnden Justerandes sign 74

75 Tomelilla den 19 maj 2015 Dnr VON 2015/33 Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Kerstin Andersson Nämndsekreterare Direkt Mobil AnsvarigMobil Vård och omsorgsnämnden Förslag till uppdrag för referensgrupp - för upphandlingen gällande drift av särskilda boendet Valkyrian och tillhörande hemtjänstområde Söder Förvaltningens förslag till beslut Nämnden antar förslaget till uppdrag gällande referensgrupp. Ärendebeskrivning Kanslichef Christian Björkqvist har den 30 april 2014 upprättat ett förslag till uppdrag gällande en referensgrupp gällande upphandlingsunderlaget. Den politiska referensgruppen utses av vård och omsorgsnämnden (tre ordinarie ledamöter och tre ersättare). Ersättarena deltar endast vid förfall för ordinarie ledamot. Referensgruppen utser inom sig en sammankallande. Vid referensgruppens första sammanträde fastställs sammanträdesdatum. Referensgruppen ska vara ett stöd i framtagandet av upphandlingsunderlaget. Referensgruppen ska ge synpunkter på de underlag som tas fram inom kommunförvaltningen. Referensgruppen ska framförallt koncentrera sig på de delar i upphandlingsunderlaget som avser: Kvalitetsfrågor, uppföljning, insyn, personalfrågor, meddelarfrihet och ekonomi. Kanslienheten Kerstin Andersson Nämndsekreterare Beslutet skickas till: Vård och omsorgsnämnden 1 (1) 75

2013 Patientsäkerhetsrapport

2013 Patientsäkerhetsrapport TOMELILLA KOMMUN 2013 Patientsäkerhetsrapport Tomelilla kommun TOMELILLA KOMMUN March 31, 2014 Författare: Jonny Larsson Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Mål för patientsäkerhetsarbetet 3 Strategi

Läs mer

2011 Patientsäkerhetsrapport Tomelilla kommun

2011 Patientsäkerhetsrapport Tomelilla kommun 2011 2011 Patientsäkerhetsrapport Tomelilla kommun Vård- och Omsorg Jonny Larsson Tomelilla Kommun 2012-03-01 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Mål... 3 Strategi för ökad patientsäkerhet... 4 Hur har patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Vården i hemmet ska ge trygghet för den äldre personen och anhöriga. Hemsjukvården ska fungera dygnet runt, året runt Vårdtagare i hemsjukvården

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden : Plats och tid Svea Hund i kommunhuset, den, kl. 0.00-.5 Beslutande Övriga närvarande Carl Malmqvist (M) ersättare för Ida Bornlykke (S) Sejdi Karaliti (S) Mona Nihlén (V) ersättare för Marianne Åkerblad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden : Plats och tid Svea Hund, den, kl. 08.30-11.30 Beslutande Lars-Ove Hägerroth (M) ordförande Gunnel Andersson (M) Gunvor Olsson (C) Ann Harrysson (SPI) Ida Bornlykke (S) Figge Bergquist (V) Tommy Falk

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista Tomelilla kommun Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Torsdagen den 8 januari 2015 kl. 08.30 Plats: Svea Hund Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Val av justerare samt tidpunkt 2 Ändringar

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden : 1 av 16 Plats och tid Svea Hund, den, kl. 08.30-11.00, Ajournering 10.25-10.30 Beslutande Ida Bornlykke (S), ordförande, 17, 18 p 1-6, 19-21, 23-25 Jäv 18 p 7, 22 Carl Malmqvist (M) ersättare för Sejdi

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden : Plats och tid Svea Hund i kommunhuset, den, kl. 08.30-0.45 Ajournering 0.5-0.25 Beslutande Övriga närvarande Ida Bornlykke (S), ordförande Sejdi Karaliti (S) Marianne Åkerblad (M) Gunnel Andersson (M)

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden : Plats och tid Svea Hund, den, kl. 09.30-.30 Beslutande Övriga närvarande Ida Bornlykke (S), ordförande Sejdi Karaliti (S) Marianne Åkerblad (M) Gunnel Andersson (M) Lars Erik Ottosson (SPI) Mona Nihlén

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se 1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2013 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen) 1(8) Socialförvaltningen Socialförvaltningen Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2014 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (2010:6599)

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Riktlinjer. Avvikelsehantering inom hälso- och sjukvårdsverksamhet. Anna-Lill Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 2012-11-20

Riktlinjer. Avvikelsehantering inom hälso- och sjukvårdsverksamhet. Anna-Lill Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 2012-11-20 Riktlinjer Avvikelsehantering inom hälso- och sjukvårdsverksamhet Anna-Lill Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 2012-11-20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 RISKHANTERING... 3 Riskanalys...

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden : Plats och tid Svea Hund i kommunhuset, den, kl. 08.30-11.00 Beslutande Övriga närvarande Ida Bornlykke (S), ordförande Carl Malmqvist (M) ersättare för Sejdi Karaliti (S) Bo Grevinger (M) ersättare för

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden : Plats och tid Svea Hund i kommunhuset, den, kl. 08.30-10.20 Beslutande Övriga närvarande Ida Bornlykke (S), ordförande Sejdi Karaliti (S) Carl Malmqvist (M) ersättare för Marianne Åkeerblad (M) Gunnel

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Årsrapport - Avvikelsehantering inom särskilda boenden och dagverksamheter år 2009

Årsrapport - Avvikelsehantering inom särskilda boenden och dagverksamheter år 2009 RAPPORT 1(17) Handläggare, Medicinskt ansvariga Årsrapport - Avvikelsehantering inom särskilda boenden och dagverksamheter år 2009 Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har i uppdragsplanen för år 2009

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten Patientsäkerhetsberättelse för Agaten År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-01 Ann-Charlotte Adamsson Verksamhetschef Agaten Omsorg Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Diarienummer ALN-2013-0246 NHO-2013-0201 Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande ÄLN och NHO

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo Datum och ansvarig för innehållet Maria Westling 2015-03-01 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen. [År]

Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen. [År] Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen Datum: 20130301 [År] Patientsäkerhetsberättelse 2012 Enligt Patiensäkerhetslagen SFS 2010:659 Kommunens ansvar som sjukvårdshuvudman

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Per-Olov Strid, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2010 Datum Malin Swärd Medicinskt ansvarig sjuksköterska.. Ann-Kristin Andrén Medicinskt ansvarig för rehabilitering.. Peter Gullstrand Verksamhetschef HSL 2(8) Övergripande

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer