Malmö stadsmiljöprogram Kanalens ljus 2005 Del av Stadens ljus

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Malmö stadsmiljöprogram Kanalens ljus 2005 Del av Stadens ljus"

Britt Nyberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Malmö stadsmiljöprogram Kanalens ljus 2005 Del av Stadens ljus Gatukontoret STADENS LJUS 1

2 Innehållsförteckning Bakgrund Syfte & mål Kanalbroarnas historia Drift & underhåll Åtgärdsförslag Befintlig situation Bakgrund I mitten av 1990-talet startade arbetet med att sätta ljus på det som är vackert i Malmö. I stadsmiljöprogrammets delrapport Stadens ljus lyftes kanalrummet med dess broar fram som en viktig del av staden att ljussätta. I programmet, som lades fast 1996, går följande att läsa Att ljussätta kanalerna och broarna runt hela den gamla stadskärnan är mycket angeläget och bör göras som en helhet. Den första bron som ljussattes var Kaptensbron med det blåa ljuset som under julmånaden skiftar till rött. Sedan följde goda exempel på ljussättning av Fersens bro, Kommendantbron och Trädgårdsbron till 2004 arbetade Gatukontoret på uppdrag av Tekniska Nämnden med en utveckling av södra kanalens ljussättning. Det handlade bl.a. om ljussättning av kanalslänten och ljussättning av Amirals- och Petribron. Sivert Lindbloms gjutjärnsfontäner på Gustav Adolfs torg. Producerad av Gatukontorets Stadsmiljöavdelning, maj Kontaktperson: Johan Moritz, johan.moritz@malmo.se Foto: Gatukontoret, Pierre Fauvelle och Malmö stads bildarkiv. 2 STADENS LJUS

............................. 7 Bakgrund I mitten av 1990-talet startade arbetet med att sätta ljus på det som är vackert i Malmö.

3 Syfte och innehåll Detta program är en beskrivning av hur ljussättningen av resterande delar av Malmös kanaler med dess broar bör åtgärdas. I programmet analyseras nuvarande status och framtida möjligheter för få till stånd ett väl genomarbetat kanalrum. Detta kommer att öppna möjligheter att på ett nytt sätt, under dygnets mörka timmer, upptäcka det vackra stadsrummet till fots, per bil eller rent av i marin farkost. Alla aspekter gällande trygghet, estetik, profil och driftskonsekvenser är väl övervägda i sammanställningen. I programmets avslutning presenteras en möjlig utveckling utifrån en årsplan. I denna del föreslås även direkta åtgärder som kan genomföras under Mål Genom detta program skall Malmös identitet och kanalbroarnas självklara plats i denna, på ett långsiktigt sätt utvecklas. I Malmö stadsmiljöprogram delrapport Stadens ljus lades fyra mål fast som klart definierar på vilket sätt Malmö skall ljussättas. 1. Ljuset visar vägen 2. Ljus där det behövs 3. Ljus där det är vackert 4. Mörker där det behövs Södertull med Gustaf Kraitz vattenrännor i förgrunden och Kaptensbrons blå ljus i bakgrunden. Målsättningen är att kanalbroarna, med hjälp av olika typer av ljussättning, nattetid skall lyftas fram och ta plats för att understryka orienterbarhet och därmed också främja trygghetsupplevelser. Andra broar kan gömmas nattetid för att istället rikta ögat mot intilliggande, vackra stadsrum. STADENS LJUS 3

Detta kommer att öppna möjligheter att på ett nytt sätt, under dygnets mörka timmer, upptäcka det vackra stadsrummet till fots, per bil eller rent av i marin farkost.

4 Kanalbroarnas historia Kanalerna är en gammal rest av den försvarsanläggning som byggdes runt Malmö efter freden i Roskilde För 100 år sedan var broarna betydligt smalare än idag. De var också färre och flera av dem hade andra namn än dagens. Vissa av dem har på olika sätt gjorts tydliga och profilstärkande och speglar olika tiders ingenjörskonst och arkitekturideal. Då den baltiska utställningen skulle anordnas i Malmö, gjorde staden flera stora infrastrukturella satsningar. Bland annat byggdes tre, ur arkitekturhistoria, intressanta broar till sommaren Dels uppfördes Harald Boklunds båda granitstensklädda broar vid centralstationen, Mälarbron och Petribron, dels Fersens bro, dels den välvda betongbron med vackra reliefer över Parkkanalen mellan Slotts- och Kungsparken, En annan viktig brobyggnadsperiod i Malmös historia är 1930-talet. Den ökande storstadstrafiken krävde då att flera av broarna förstärktes och breddades. Dessa broar har ett betydligt enklare uttryck än de äldre broarna. Mälarbron byggdes i samband med Baltiska utställningen Drift & underhåll All investering som rör belysning/ljussättning skall projekteras utifrån en samsyn vad gäller estetiska, funktionella och ekonomiska värden. För de ljussättningar som idag görs innebär de relativt sätt låga investeringskostnader samtidigt som de ger stora gestaltningsmässiga mervärden. Gatukontoret har under de senaste åren byggt upp en stor samlad erfarenhet vad gäller ljussättning och har samtidigt en hög ambition att alltid vara väl orienterad i den tekniska utvecklingen. Detta minimerar risken att de effektbelysningar som byggs ger höga driftskostnader. Ovan: Ljussatt broräcke på den nya Universitetsbron. Vänster: Markbelysning framhäver Petribrons vackra granitklädda fasad. Höger: 2004 genomfördes en upprustning av ljuset utmed Rörsjökanalen. 4 STADENS LJUS

Då den baltiska utställningen skulle anordnas i Malmö, gjorde staden flera stora infrastrukturella satsningar. Bland annat byggdes tre, ur arkitekturhistoria, intressanta broar till sommaren 1914.

5 STADENS LJUS 5

6 Den nya Slottsbron som leder ut mot Malmöhusslott ljussattes effektfullt Åtgärdsplan Arbetet med den fortsatta ljussättningen av kanalbroarna föreslås att under 2005 börja vid Davidshallsbron och fortsätta västerut. Broarna vid Södertull, Davidshallbron och Morescobron bör ljussättas så att rummet mellan dem upplevs enhetligt och att det på så sätt länkas samman med Södertulls vackra granittrappor. Träden utmed Gamla begravningsplatsen ljussattes för ca fem år sedan med ett mindre gott resultat. Med mer energieffektiva armaturer och bättre placeringar kan betraktningsvärdet avsevärt höjas. Likaså behöver ljussättningen av Fersens bro ses över och uppgraderas till dagens teknik. Den östra delen av Slottsparken i korsningen mellan Regementsgatan och Fersens väg är en viktig del av kanalrummet. Här föreslås en uppgradering och utbyte av de gamla parkarmaturerna som står utmed gångvägen. För att ytterligare lyfta platsen genomförs även en ljussättning av den fantastiska tyska lönnen som står invid konstverket Flickan. Parkbron, som löper mellan Kungs- och Slottsparken, kommer att genomgå en större 6 STADENS LJUS renovering. En ljussättning av bron får därför avvakta. Kommendantbron och Trädgårdsbron har idag väl fungerande ljussättningar som dock kräver mindre justeringar. Däremot saknas ljus helt på Slottsmöllebron som går från Slottsparken till Mölleplatsen. Här föreslås en enkel, men effektfull ljussättning. Prioritet 1 Ljussätta Davidshallsbron Ljussätta Morescobron Revidera ljussättningen vid Gamla begravningsplatsen Lyfta fram östra delen av Slottsparken med hjälp av ljus Uppdatera ljussättningen av Fersens bro, Kommendantbron och ljussättningen vid Den ligende pige Ljussätta Slottsmöllebron Under 2006 bör en satsning göras vad gäller ljussättning av broarna utmed Östra förstadskanalen, dvs Slussbron, Schougens bro och Carolibron. I samband med detta bör även bastion Uppsalas ljussättning ses över. Prioritet 2 Ljussätta Carolibron Ljussätta Schougens bro Ljussätta Slussbron Ljussätta bastion Uppsala I samband med citytunnelns färdigställande genomförs ljussättning av broarna väster om Centralstationen. Prioritet 3 Ljussätta Hovrättsbron Ljussätta Älvsborgsbron Ljussätta Hjälmarbron Ljussätta Suellsbron Det fortsatta arbetet med att ljussätta de norra kanalbroarna bör göras då trafiksystemen runt Citadellsvägen ses över.

Broarna vid Södertull, Davidshallbron och Morescobron bör ljussättas så att rummet mellan dem upplevs enhetligt och att det på så sätt länkas samman med Södertulls vackra granittrappor.

7 Mässbron 329 Roderbron Belysning på insidan av räcket, ingen gestaltningstanke utifrån på natten 330 Propellerbron Belysning på insidan av räcket, ingen gestaltningstanke utifrån på natten 1 Varvsbron Järnvägsbron Klaffbron Belyst från master 262 Neptunibron 263 Citadellsbron 266 Hjälmarbron Malmös äldsta bro ljussätts för att framhäva Suellshamnen 265 Älvsborgsbron 264 Hovrättsbron 360 Universitetsbron Ljussatt både i pylontoppar (LED) och handledare (lysrör). Gatubelysning väl avbländad i anslutning. Markbelysning visar vägen in på bron. Fyren i anslutning är även denna ljussatt och ger hela överfarten en tydlig karaktär med starka marina inslag. 267 Suellsbron Färdig i samband med invigningen av Citytunneln 15 Schougensbro 16 Slussbron 2 Västerbron 3 Turbinbron 4 Slottsmöllebron 6 Slottsbron Innovativ ljussättning med 30 cm höga pollare och väl avbländade armaturer i anslutningarna. 312 Trädgårdsbron Stilfull ljussättnig genomförd på sidor med synlig optisk fiber och ett elegant släpljus på undersidan. 268 Mälarbron på ovansida, dock har undersidan ljussatts i samband med renoveringen Davidshallsbron 269 Petribron Ett fyrtiotal armaturer är ingjutna i gång ytorna och ger en trygg inramning av bron. Det två vaktkurerna har en ljussättning på utsidan gjord med fiberoptik. 14 Carolibron 13 Paulibron Ljussatt med LED-teknik i vitt ljus som släpar längs sidorna och ger god spänst åt det svävande elementet. Ljussatta broar Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet Kommendantbron Undersidan har en sofistikerad ljusättning som står väl ut i parken utan att dominera. Dock bör anläggningen revideras då teknik och utrustning idag nått en nivå som skulle kunna ge bron den status som namnet anger. 7 Parkbron 8 Fersensbro Belyst utifrån på sidorna med strålkastare och ovansidan har tidsenliga armaturer. Anläggningen bör uppdateras med enerigeffektiva armaturer. 9 Morescobron 11 Kaptensbron Blått ljus som ger ett mycket tydligt landmärke i staden. Detta är enda bron i kanalen som ljussatts med artificiell färg 12 Amiralsbron Sydeuropeisk ljussättning som framhäver detaljer och former på ett behagligt sätt. Ger Amiralen vad Amiralen förtjänar STADENS LJUS 7

Universitetsbron Ljussatt både i pylontoppar (LED) och handledare (lysrör). Gatubelysning väl avbländad i anslutning. Markbelysning visar vägen in på bron.

8 MAJ 2005 Malmö stadsmiljöprogram Gatukontoret 8 STADENS LJUS

Relevanta dokument

Program för utveckling av Malmös kanalrum

Program för utveckling av Malmös kanalrum Förord Idag är Malmös kanaler och resterna av befästningsverken med bland annat bastionerna ett ovärdeligt inslag i stadsbilden. De inramar den gamla staden och