Vägledning 2003:3. Närståendepenning

Transkript

1 Vägledning 2003:3 Närståendepenning

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Sofia och du som är extern intressent på UPPLYSNINGAR: Riksförsäkringsverket Enheten för sjuk- och arbetsskadeförsäkring Telefon: 08/ Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) RFV Rekommenderar (RAR RFV Vägledning RFV Analyserar RFV Anser RFV Informerar RFV Redovisar Författningar med bindande föreskrifter Allmänna råd om tillämpningen av författningar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete Tolkningar av rättsläget, uttalande om verkets åsikt i olika frågor och framställningar till regeringen Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Försäkringsanalyser och rapporter av mer begränsad omfattning Beställ hos: Riksförsäkringsverkets Kundtjänst Tfn Fax E-post: order@special.lagerhus.se eller på Internet Tryck: Elanders Novum Grafiska Beslutsdatum

3 Innehåll Förkortningar...4 Sammanfattning...5 Läsanvisningar Inledning Försäkrad Svårt sjuk Närstående Vård Avstå från förvärvsarbete Ersättningstiden Ansökan och anmälan Ansökan Anmälan Ersättningen Beräkningsregler Samordning Utbetalning Pensions- och semesterlönegrundande Återbetalningsskyldighet Rätt till ledighet...23 Sakregister

4 Förkortningar AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring FAS Förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd FÖD Försäkringsöverdomstolen NVL Lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård Prop. Regeringens proposition RAR Riksförsäkringsverkets allmänna råd RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling 4

5 Sammanfattning Bestämmelser om rätt till ersättning och ledighet för vård av en svårt sjuk närstående finns i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård (NVL). Ersättningen betalas ut från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Det är Riksförsäkringsverket och Försäkringskassan som har hand om frågor om denna ersättning. Denna vägledning har tagits fram för att vara ett stöd i försäkringskassornas dagliga arbete med ersättning för närståendevård. Syftet är att ge ökad kunskap om bestämmelserna på detta område och att därigenom bidra till att lagen tillämpas på ett riktigt sätt. En närstående som vårdar någon som är svårt sjuk har rätt till ersättning från sjukförsäkringen och ledighet från sin anställning under 60 dagar. För vård av en person som fått HIV-infektion genom smitta av blod eller blodprodukter inom den svenska sjukvården gäller rätten till ersättning under 240 dagar. Antalet dagar räknas för den person som vårdas. Som villkor för rätt till närståendepenning gäller att vården ges här i landet och att den sjuke omfattas av socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL). Ersättning betalas med ett belopp som motsvarar vårdarens sjukpenning och kan tas ut som hel, halv eller fjärdedels ersättning. Rätten till ledighet från anställningen är knuten till rätten till ersättning. Det innebär att en arbetstagare har rätt till hel ledighet under den tid hon eller han får hel ersättning och till förkortning av arbetstiden till hälften eller tre fjärdedelar under tid då hon eller han får halv respektive fjärdedels ersättning. Lagen kom till för att det ansågs vara en viktig livskvalitetsfråga att närstående personer hade möjlighet att vara tillsammans i en sådan svår situation som ett allvarligt sjukdomstillstånd innebär. För vårdaren är det betydelsefullt att få möjlighet att vara nära den sjuke och ge det stöd och den tillsyn som hon eller han behöver. För den sjuke är det en viktig trygghetsfråga. Närståendes insatser måste dock alltid vara frivilliga och de ska bara vara ett komplement till samhällets insatser. 5

6 Läsanvisningar Den här vägledningen vänder sig i första hand till personal vid Försäkringskassan som är handläggare och beslutsfattare i ärenden enligt NVL. Vägledningen ska ses som ett stöd för handläggare och beslutsfattare vid utredning och beslut i dessa ärendeslag. Den kan också vara ett hjälpmedel vid utbildning av Försäkringskassans personal. Förutom en redovisning och förklaring av lagtexten innehåller vägledningen även en redogörelse för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Eftersom vägledningen bara är en beskrivning av gällande författningar hänvisas till respektive författning för att läsa bestämmelsen i sin helhet. Exempel I vägledningen finns ett antal exempel. Syftet med dessa är att komplettera beskrivningarna och på ett tydligt sätt illustrera innehållet i den regel som redovisats. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, förarbeten, rättsfall och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. Länkar Denna vägledning är elektroniskt lagrad och tillgänglig på socialförsäkringsadministrationens intranät SoFiA. När vägledningen läses på bildskärmen finns möjligheter att använda de länkningar som lagts in i vägledningen. Länkarna till föreskrifter, allmänna råd, domar och andra vägledningar har lagts in i anslutning till respektive avsnitt. Länkarna till andra platser i denna vägledning finns i texten och är skrivna med blå text. Genom att klicka på länken kommer den text som länken hänvisar till upp på bildskärmen. 7

7 1. Inledning I det här kapitlet beskrivs grundförutsättningarna för vem som kan få närståendepenning. Detta regleras i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, NVL, socialförsäkringslagen (1999:799), SofL och lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. 1.1 Försäkrad I SofL finns bestämmelser om vem som kan bli berättigad till förmåner enligt NVL. Den som arbetar i Sverige är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. I den arbetsbaserade försäkringen ingår sådana förmåner som betalas ut på grund av förlorad arbetsinkomst. Hit hör närståendepenningen. (3 kap. 5 SofL) Det krävs alltså att en person arbetar här i landet, som anställd, uppdragstagare eller egenföretagare, för att hon eller han ska ha rätt till närståendepenning. Begreppet arbetar i Sverige innebär att arbetet faktiskt utförs här i landet. Arbetets varaktighet, personens bosättning eller medborgarskap saknar betydelse vid bedömningen av om en person anses arbeta i Sverige. För anställda gäller försäkringen från och med den första dagen av anställningstiden och för uppdragstagare och egenföretagare gäller den från och med den dag då arbetet påbörjats. (3 kap. 6 SofL) Som villkor för tillämpningen av NVL gäller även att vården ges här i landet och att den sjuke omfattas av SofL (3 NVL). 1.2 Svårt sjuk En förutsättning för att ha rätt till ersättning och därmed också rätt till ledighet enligt NVL är att det är en svårt sjuk person som vårdas (1 NVL). Det är svårt att entydigt ange vad som ska läggas in i begreppet svårt sjuk. Uttrycket innebär att hälsotillståndet är så nedsatt att det finns ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Om så är fallet ska bedömas utifrån den sjukes individuella förutsättningar. En sjukdom, som om den drabbar en yngre och i övrigt frisk person får ett lindrigt förlopp, kan för en äldre och redan tidigare sjuklig person vara livshotande. (Prop. 1987/88:176 Äldreomsorgen inför 90-talet, s. 114) Kravet på att det ska föreligga ett påtagligt hot mot den sjukes liv för att lagens förmåner ska kunna tas i anspråk utesluter inte fall där det finns hopp om en förbättring av hälsotillståndet. Det krävs inte heller att det ska föreligga en omedelbar fara för den sjukes liv. Även sjukdomstillstånd som kan förväntas gå in i ett akut skede först efter någon tid kan uppfylla lagens villkor. Olika former av cancer i ett senare skede av sjukdomen kan exempelvis räknas hit. (Prop.1987/88:176, s ) 9

8 Det är inte bara sjukdomens art som är avgörande vid bedömningen av rätten till ersättning och ledighet, utan också omständigheterna i övrigt kring sjukdomsfallet. Den sjuke kan till exempel ha flera sjukdomar som tillsammans ger upphov till ett svårt sjukdomstillstånd. (Prop. 1987/88:176, s. 100) Det måste alltid göras en individuell bedömning av sjukdomstillståndet i varje enskilt fall. Därför går det inte att göra någon förteckning över sjukdomstillstånd som berättigar till närståendepenning. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1989:14) om bedömningen inom hälso- och sjukvården av rätt till ersättning och ledighet vid närståendevård lämnas information om olika sjukdomstillstånd där det kan bli aktuellt med närståendepenning. De sjukdomar som beskrivs närmare i de allmänna råden är slutstadiet av tumörsjukdomar, HIV-infektion/AIDS, svår hjärtsjukdom, svår lungsjukdom, och hjärnblödning eller hjärninfarkt (stroke). Avsikten med denna information är att ge läkarna exempel på sådana tillstånd som kan ge rätt till ersättning. Det framhålls särskilt att skriften inte är heltäckande. Försäkringsöverdomstolen, FÖD, har i ett antal domar tagit ställning i frågan om vad som kan anses vara och inte vara svår sjukdom i NVL:s mening. Ett avgörande gällde en 88-årig man som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt. Han har under den närmaste tiden därefter ansetts som svårt sjuk i den mening som avses i NVL. ( Dom , är refererad 1992:31) En 60-årig man har en inoperabel tumör i ändtarmen med spridning till levern och skelettet. Någon botande behandling finns inte utan det är nu endast fråga om palliativ vård. Mannens hustru ansöker om närståendepenning för att kunna vara hos honom på sjukhuset. Försäkringskassan beviljar ansökan och betalar ut närståendepenning. Dom gällde en man som normalt vårdades av sin hustru i hemmet. Han hade svårt att röra sig, dels beroende på övervikt, dels beroende på en mycket dålig rygg med diskbråck. Dessutom var han kraftigt dement. När hustrun insjuknade akut och blev inlagd på sjukhus ansökte en son om att få ersättning för närståendevård. FÖD fann att mannen inte kunde anses ha varit svår sjuk i den mening som avses i NVL. Övriga domar som kan ge vägledning i denna fråga är Dom , Dom , Dom , Dom och Dom Samtliga dessa domar gäller tillstånd som inte bedömts vara svår sjukdom i den mening som avses i NVL. Här följer ett antal exempel som beskriver sjukdomstillstånd som inte kan anses ge rätt till närståendepenning. Det är dock viktigt att komma ihåg att en individuell bedömning alltid måste göras i varje enskilt fall. 10

9 En 20-årig kvinna insjuknar i cancer. Tumören opereras bort men efterförloppet kräver strålbehandling under sex veckor och därefter cytostatikabehandling under nio månader. Hon blir trött och vissa dagar illamående och behöver då hjälp och stöd av närstående. Försäkringskassan bedömer att tillståndet inte är så allvarligt att det finns ett påtagligt hot för kvinnans liv varken för dagen eller på någon tids sikt. Kassan avslår därför ansökan om närståendepenning. En 16-årig flicka lider av Anorexia nervosa. Hon har minskat kraftigt i vikt och blivit inlagd på sjukhus. Behandlingen är planerad till 2 3 månader i ett första skede. Föräldrarnas medverkan är viktig för att behandlingen ska bli framgångsrik. Flickans behandlande läkare uppger att sjukdomen kan utvecklas till ett livshotande tillstånd om behandlingen inte kommer till stånd. Försäkringskassan avslår föräldrarnas ansökan om närståendepenning med motiveringen att sjukdomen inte innebär något påtagligt hot mot flickans liv. En 75-årig man insjuknar i ett akut förvirringstillstånd och blir inlagd på sjukhus. Efter utredning konstateras att mannen drabbats av Alzheimers sjukdom och är i behov av betydande vårdinsatser för att i fortsättningen kunna bo hemma tillsammans med sin hustru. En son ansöker om närståendepenning från och med det att fadern skrivs ut från sjukhuset till dess vårdsituationen lösts. Försäkringskassan gör bedömningen att tillståndet inte är så allvarligt att det berättigar till närståendepenning och avslår sonens ansökan. En 20-årig kvinna lider av depression med suicidtankar. Hon har regelbunden kontakt med BUP och går i familjeterapi och individuell terapi. Hennes behandlande läkare anser att det är viktigt att någon av föräldrarna finns i hennes närhet åtminstone under den närmaste månaden. Kvinnans mor ansöker därför om närståendepenning. Försäkringskassan avslår ansökan med motiveringen att dottern inte är så svårt sjuk som NVL kräver. 1.3 Närstående Den person som vårdar den sjuke ska vara närstående i förhållande till henne eller honom. I begreppet närstående ligger att vårdaren och den sjuke ska ha nära relationer till varandra. 11

10 Till närstående räknas främst anhöriga som makar, föräldrar, barn och syskon. Men även andra kategorier kan ses som närstående i lagens mening. Allt fler människor bor ensamma eller lever tillsammans utan att vara gifta. Därför omfattas även personer utanför släktskapskretsen av förmånerna. Goda vänner och grannar till den sjuke kan alltså få ersättning i form av närståendepenning. Det ska normalt inte behöva göras någon utredning om den som önskar vårda en svårt sjuk person är att anse som närstående eller inte. Man måste förutsätta att den som är beredd att vårda den sjuke, på det sätt det här är fråga om, också har en sådan relation till henne eller honom som fordras enligt NVL. Det förutsätts att vården sker i samförstånd mellan de berörda. Den sjuke måste därför samtycka till att vård och tillsyn ges av den närstående personen. (Prop. 1987/88:176, s. 100 och 115) 1.4 Vård Begreppet vård har i det här sammanhanget en vid mening. Det ställs inga krav på att vårdinsatserna helt eller delvis ska bestå av traditionell sjukvård. Avsikten är att insatserna ska koncentreras till tillsyn och omvårdnad. Lagens vårdrekvisit anses uppfyllt redan genom samvaron mellan vårdaren och den sjuke. I begreppet vård ingår även ärenden som vårdaren uträttar åt den sjuke, som apoteksbesök och matinköp, även om samvaron mellan vårdaren och den sjuke då tillfälligt bryts. Det är inget hinder för lagens tillämpning att samhället ställer vårdpersonal till förfogande för samma tid som den närstående ger vård åt den sjuke. Vård av sjukvårdande karaktär och hjälp från den sociala hemtjänsten är ofta nödvändig vid sidan av de vårdinsatser som den närstående kan göra. Begreppet vård kan även inbegripa resor som vårdaren och den sjuke företar under vårdperioden som till exempel till läkarbesök eller vid inläggning på sjukhus. (Prop. 1987/88:176, s ) Ett villkor för att NVL ska kunna tillämpas är att vården sker i Sverige (3 NVL). 1.5 Avstå från förvärvsarbete För att ha rätt till ersättning i form av närståendepenning krävs att vårdaren avstår från förvärvsarbete i samband med vården. Det innebär att ersättning inte kan betalas för dagar då vårdaren inte skulle ha förvärvsarbetat. Samma princip gäller vid tillfällig vård av barn. (4 NVL) Det förekommer att kommuner och landsting ger stöd i olika former för vård som en sjuk person får av en närstående. Ibland utformas stödet så att den närstående vårdaren anställs för att utföra vårdinsatsen. Under den tid 12

11 en sådan anställning gäller kan inte den närstående vårdaren anses avstå från förvärvsarbete då hon eller han vårdar den sjuke. (Prop. 1987/88:176, s.116) Rätten till närståendepenning bedöms för varje dag som vårdaren har avstått från förvärvsarbete. Då arbetstiden är oregelbundet förlagd, som vid skiftarbete och turlistearbete, kan ett arbetspass ibland sträcka sig över midnatt. I dessa fall ska ett arbetspass anses vara en dag vid bedömningen av rätten till närståendepenning (5 Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 1998:5] om årsarbetstid m.m.). När vårdarens arbetstider är omväxlande förlagda till dag och natt kan det därför i vissa fall bli aktuellt att betala ut mer än en dagersättning under ett dygn. En man skulle ha arbetat från måndag klockan till tisdag klockan om han inte vårdat sin svårt sjuka mor. Senare på tisdagen skulle han ha arbetat mellan klockan och Han får närståendepenning för två dagar dels för arbetspasset mellan måndag och tisdag, dels för tisdagspasset. En person som vårdar en svårt sjuk närstående måste ibland avstå från sitt arbete för att få behovet av dygnsvila tillgodosett. Närståendepenning bör betalas ut när en person måste avstå från förvärvsarbete för att få sitt behov av dygnsvila tillgodosett när hon eller han vårdat en svårt sjuk närstående. Det kan finnas behov av dygnsvila såväl före som efter ett skift eller arbetspass. (RAR 2003:1 till 4 första stycket NVL) En kvinna vårdar sin svårt sjuke make från klockan på söndag kväll till klockan 8.00 på måndag morgon. Hon skulle inte ha arbetat under natten, men för att få sitt behov av dygnsvila tillgodosett måste hon avstå från sitt förvärvsarbete under måndagen. Normalt skulle hon då ha arbetat mellan klockan 8.00 och Hon får närståendepenning för måndagen. Närståendepenning bör även betalas ut för en dag då en vårdare är kompensationsledig. En förutsättning för rätt till närståendepenning bör dock vara att ledigheten hos arbetsgivaren byts ut mot ledighet för vård av närstående. (RAR 2003:1 till 4 första stycket NVL) En arbetstagare behöver inte räkna en dag då hon eller han får närståendepenning som semesterdag (15 semesterlagen [1977:480]). En närstående vårdare som studerar behöver i regel inte avstå från förvärvsarbete då hon eller han vårdar någon som är svårt sjuk och kan därför inte få närståendepenning. Vissa studerande kan dock få ersättning för vård av närstående. Det gäller vårdare som får oreducerade löneförmåner under studietiden. När en sådan vårdare avstår från studierna för att vårda en svårt sjuk person och därför går miste om löneförmånerna jämställs avstående från studierna med att avstå 13

12 från förvärvsarbete. Detta innebär att närståendepenning kan betalas ut om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. (4 NVL) Anställda som får full lön under studier deltar oftast i utbildning eller kurser i arbetsgivarens regi, där utbildningen har ett nära samband med det normala arbetet. Utbildningen ses som ett led i arbetet och den anställde har i regel anmälningsskyldighet vid frånvaro och får löneavdrag om hon eller han är frånvarande från utbildningen för att vårda en svårt sjuk närstående person. Arbetslösa har ofta ersättning i form av dagpenning från arbetslöshetskassa. En dag då en försäkrad går miste om ersättning från arbetslöshetskassa på grund av vård av en svårt sjuk närstående bör likställas med en dag då hon eller han avstår från förvärvsarbete av samma orsak. (RAR 2003:1 till 4 första stycket) 14

13 2. Ersättningstiden Det här kapitlet redogör för hur många dagar en person under olika förutsättningar kan vårdas med ersättning i form av närståendepenning. Grundregeln är att närståendepenning kan betalas för högst 60 dagar sammanlagt för varje person som vårdas (6 NVL). När en närstående vårdar någon, som vid behandling inom den svenska hälso- och sjukvården har fått infektion av HIV (humant immunbristvirus) genom smitta vid användning av blod eller blodprodukter kan dock närståendepenning betalas under högst 240 dagar sammanlagt. Detta gäller även för den som fått infektion av HIV genom sekundär smitta från maka, make och likställda. (4 och 6 NVL) Antalet dagar som närståendepenning kan betalas ut är knutet till personen som vårdas, på samma sätt som gäller för tillfällig föräldrapenning. Begränsningen av antalet dagar gäller dock inte per år utan gäller för varje vårdad totalt. Ersättningen kan tas ut som hel, halv och fjärdedels närståendepenning. Hel ersättning betalas om vårdaren avstår från förvärvsarbete under en hel arbetsdag. Halv eller fjärdedels närståendepenning betalas när vårdaren arbetar högst hälften respektive tre fjärdedelar av den tid hon eller han annars skulle ha arbetat. Vid beräkningen av antalet dagar med rätt till närståendepenning som förbrukats räknas två dagar med halv eller fyra dagar med fjärdedels ersättning som en dag. (7 NVL) Närståendepenning får inte betalas ut till flera vårdare för samma tid (10 NVL). Det innebär att ersättning inte kan betalas ut till flera närståendevårdare för samtidig vård av samma person. Däremot kan antalet dagar med ersättning delas mellan flera vårdare, som turas om med vården och får ersättning för olika dagar och olika delar av samma dag. (Prop. 1987/88:176, s. 117) Det förutsätts att vården föregås av samråd mellan de berörda och anpassas på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Tre systrar delar upp vården av sin svårt sjuke far så att de tillsammans täcker in hela dygnet. Detta medför att de ibland begär ersättning för samma tid. Det inträffar när en syster som vårdat fadern under natten måste avstå från sitt arbete för att få sitt behov av dygnsvila tillgodosett samtidigt som en annan syster avstår från sitt arbete för att faktiskt vårda fadern. I detta fall är det inte fråga om samtidig vård av samma person och närståendepenning kan därför betalas ut till båda systrarna. 15

14 En person som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan få aktivitetsstöd under den tid hon eller han deltar i programmet. Om en sådan person vårdar en svårt sjuk närstående får hon eller han behålla aktivitetsstödet under vårdtiden. (8 förordningen [1996:1100] om aktivitetsstöd, FAS) De dagar som aktivitetsstöd betalats ut under tid då någon vårdat en svårt sjuk närstående räknas som dagar med närståendepenning. (3 RFFS 1998:15) 16

15 3. Ansökan och anmälan Enligt NVL ställs krav på såväl ansökan som anmälan för att någon ska kunna få del av ersättning för vård av en svårt sjuk närstående. Detta kapitel beskriver reglerna för ansökan respektive anmälan och hur de ska tillämpas. 3.1 Ansökan Den som vill ha ersättning för närståendevård ska göra en skriftlig ansökan om detta hos Försäkringskassan (13 NVL). Det är Försäkringskassan som prövar rätten till ersättning. Det är vårdaren som ansöker om närståendepenning och det är hon eller han som ska styrka att den sjukes hälsotillstånd är sådant som förutsätts för att ersättning ska kunna betalas ut (prop. 1987/88:176, s.117). Till ansökan ska därför bifogas ett läkarutlåtande från en läkare som ansvarar för den sjukes vård och behandling. Utlåtandet ska innehålla tillräckliga uppgifter om den vårdades sjukdomstillstånd för att göra det möjligt för Försäkringskassan att bedöma om tillståndet är sådant att det kan ge rätt till närståendepenning. (14 NVL) I avsnitt 1.2 i denna vägledning finns närmare redogörelse för begreppet svårt sjuk. Om det inte framgår av läkarutlåtandet att de medicinska förutsättningarna för rätt till närståendepenning är uppfyllda får Försäkringskassan hämta in kompletterande utredning. Denna kan till exempel bestå av kontakter med den läkare som har utfärdat utlåtandet. (Prop.1987/88:176, s ) Det finns ett undantag från kravet på läkarutlåtande. Detta gäller om Försäkringskassan redan har eller lätt kan få tillräcklig utredning om sjukdomstillståndet. (14 NVL) Så kan vara fallet till exempel när Försäkringskassan tidigare haft ett ärende om ersättning enligt NVL eller AFL som avsett samma sjuka person. Samtycke Det ska framgå i ärendet att den sjuke givit sitt samtycke till vården. Samtycket bör ges i skriftlig form. Undantagsvis kan ett muntligt samtycke godtas av Försäkringskassan. Detta kan bli aktuellt när den sjuke av olika anledningar inte kan skriva sitt namn. (Prop. 1987/88:176, s. 118) Om den sjuke på grund av sitt tillstånd inte kan ge sitt samtycke ska istället detta framgå. En sådan uppgift kan lämnas av den behandlande läkaren, distriktsköterska eller någon annan som känner till den sjukes situation väl. (15 NVL) 17

16 3.2 Anmälan Ersättning för närståendevård får inte betalas ut för tid innan anmälan om vården gjorts hos Försäkringskassan, om det inte funnits hinder att göra anmälan eller andra särskilda skäl motiverar att ersättning ändå betalas ut (16 NVL). Det är omständigheterna bakom varje försenad anmälan som avgör om närståendepenning kan betalas ut. Omständigheter som var och en för sig inte kan anses vara hinder eller särskilda skäl kan sammantagna vara anledning till att betala ut ersättning för tid före anmälan. Anmälningsskyldigheten är utformad som för sjukpenning och föräldrapenningförmåner. På dessa områden finns en omfattande rättspraxis, som kan användas som vägledning för tillämpningen även då det gäller närståendepenning. FÖD avgjorde under 1980-talet ett antal mål angående sjukpenning för tid före anmälan ( Dom , Dom , Dom , Dom och Dom ). Praxis enligt dessa domar innebär att större hänsyn tas till den försäkrades individuella förhållanden vid tiden för insjuknandet och de omständigheter som medfört att ansökan gjorts för sent. Det måste dock alltid avgöras från fall till fall om en försäkrad har rätt till ersättning trots att hon eller han försummat att göra anmälan i tid. FÖD fäste stor vikt vid om Försäkringskassans möjlighet till kontroll försämrats genom att anmälan försenats. Hinder att göra anmälan kan exempelvis vara att den sjukes tillstånd bidragit till att anmälan inte skett eller att vårdaren haft svårt att lämna bostaden, saknar telefon och inte har någon som kan hjälpa till med att kontakta Försäkringskassan. Särskilda skäl kan anses finnas när kontrollbehovet varit litet eller ändå kunnat tillgodoses eller när omständigheterna varit sådana att den försenade anmälan varit ursäktlig. Det kan till exempel vara när flera vårdare turas om att vårda den sjuke och anmälan bara gjorts av en av vårdarna. En annan situation kan vara när den sjukes svåra sjukdomstillstånd är styrkt och det klart framgår att vårdaren avstått från förvärvsarbete. Vid bedömningen av om det funnits särskilda skäl eller hinder för att göra anmälan bör Försäkringskassan ta stor hänsyn till vårdarens förutsättningar och tidigare erfarenheter. Det gäller att vara lyhörd för vad vårdaren säger om omständigheterna och att ställa rimliga krav på hennes eller hans handlande och kunskap om anmälningsreglerna. (Dom ) Formen för anmälan är inte reglerad i lag eller annan författning. Den kan vara muntlig eller skriftlig och kan göras av den försäkrade själv eller någon annan. 18

17 4. Ersättningen I det här kapitlet beskrivs hur ersättning i form av närståendepenning beräknas, hur den samordnas med andra ersättningar från socialförsäkringen och hur den betalas ut. Kapitlet innehåller också en beskrivning av NVL:s regler för återbetalningsskyldighet. 4.1 Beräkningsregler Ersättning för närståendevård betalas ut med belopp som motsvarar vårdarens sjukpenning enligt AFL. Närståendepenningen betalas dock ut även för den första dagen i ersättningsperioden. Enligt NVL görs inte avdrag för någon karensdag. (5 NVL) Närståendepenning kan betalas ut antingen som tim/dagberäknad eller som kalenderdagsberäknad ersättning. En närmare beskrivning av dessa beräkningsregler finns i RFV:s Vägledning 2004:2 Sjukförsäkring och rehabilitering. Förvärvsarbetande Ersättningen tim/dagberäknas när vårdaren har en SGI som helt eller delvis grundas på anställning. Tim/dagberäkningen tillämpas utan någon tidsgräns, det vill säga för alla dagar med närståendepenning. (8 NVL) För en vårdare som har inkomst enbart av annat förvärvsarbete, som egenföretagare och uppdragstagare, kalenderdagsberäknas närståendepenningen. (8 NVL) Om vårdaren har ersättning av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas beloppet för närståendepenning på följande sätt. Den del av ersättningen som avser inkomst av anställning tim/dagberäknas och den del som avser inkomst av annat förvärvsarbete kalenderdagsberäknas. Arbetslösa Närståendepenningen kalenderdagsberäknas när vårdaren är helt eller delvis arbetslös, anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen och är beredd att anta ett arbete i en omfattning som motsvarar hennes eller hans SGI (9 NVL). För att närståendepenning ska kunna betalas ut i dessa fall krävs att vårdaren gått miste om arbetslöshetsersättning. Detsamma gäller för dag då den arbetssökande skulle ha fått räkna av karenstid inom arbetslöshetsförsäkringen om inte vården av den närstående förhindrat detta. 19

18 Deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program Den som har aktivitetsstöd när hon eller han genomgår ett arbetsmarknadspolitiskt program får behålla aktivitetsstödet vid ledighet för närståendevård (8 förordningen [1996:1100] om aktivitetsstöd, FAS). Studerande Studerande som har studiestöd i form av studiehjälp eller studiemedel (studiebidrag och studielån) har rätt att behålla studiestödet vid ledighet för närståendevård. (2 kap.10 och 3 kap. 24 studiestödslagen [1999:1395]) Om en studerande med studiestöd har en SGI när studierna påbörjas blir denna SGI vilande under studietiden. Närståendepenning får inte betalas ut på grundval av vilande SGI. Det förekommer ofta att studerande har förvärvsarbete vid sidan av studierna. När en studerande avstår från förvärvsarbete får hon eller han närståendepenning som är beräknad enbart på inkomsten under studietiden (så kallad studietids-sgi). I dessa fall ska ersättningen tim/dagberäknas om inkomsten är anställningsinkomst. Fosterbarnsvård När närståendepenning beräknas för en person, som tagit emot barn under arton år i hemmet som fosterbarn och får ersättning för detta, bör Försäkringskassan bortse från den del av SGI:n som grundar sig på ersättningen för fosterbarnsvården. (RAR 2003:1 till 5 NVL) En närstående vårdare begär hel närståendepenning. Ersättningen är 200 kronor per dag varav 50 kronor grundar sig på fosterlön. Vårdarens närståendepenning blir 150 kronor per dag. Vid utbyte av annan ersättning Närståendepenningen kalenderdagsberäknas även för den som byter ut havandeskapspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning mot ersättning för närståendevård (9 NVL). Minskningsregeln Om vårdaren får lön från sin arbetsgivare för samma tid som närståendepenningen avser ska närståendepenningen minskas med det belopp som lönen överstiger 10 procent av vad vårdaren skulle fått i lön om hon eller han varit i arbete. Till den del lönen under vårdtiden motsvarar en årlig lön som överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet, ska minskning bara ske med belopp som överstiger 20

19 90 procent av lönen i arbete. ( 5 NVL, 3 kap. 4 a AFL och prop. 1993/94:59 Vissa sjukförsäkringsfrågor, s. 15) Se vidare RFV:s Vägledning 2004:2, Sjukförsäkring och rehabilitering. 4.2 Samordning Närståendepenning betalas inte ut om vårdaren för samma dag får sjukpenning, havandeskapspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning enligt AFL eller om hon eller han får motsvarande ersättning enligt någon annan författning. Närståendepenning kan dock betalas ut om den avser annan tid än den andra ersättningen. Det innebär att halv tillfällig föräldrapenning kan betalas ut för en del av dagen och halv närståendepenning för en annan del av samma dag. (11 NVL) Ersättning i form av närståendepenning betalas inte heller ut för tid då vårdaren fullgör annan tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt än grundutbildning som är längre än 60 dagar, är intagen i sådant hem som avses i 12 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt eller i annat fall än som nämns ovan tagits om hand på det allmännas bekostnad. (12 NVL) 4.3 Utbetalning En vårdare som gör anspråk på närståendepenning ska lämna uppgift till Försäkringskassan om i vilken omfattning hon eller han har avstått från sitt förvärvsarbete för att vårda den sjuke. För detta ändamål används en försäkran för närståendepenning (1 RFFS 1998:15). Vårdaren är även skyldig att lämna de övriga uppgifter till Försäkringskassan som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Kassan ska göra den utredning som behövs för att i det enskilda fallet kunna bedöma rätten till närståendepenning, till exempel genom förfrågan hos vårdarens arbetsgivare. (19 NVL) Närståendepenning kan betalas ut högst var fjortonde dag om inte ersättningsperioden tar slut dessförinnan (2 förordningen [1982:366] om utbetalning av dagersättningar från de allmänna försäkringskassorna). Ersättningen betalas ut genom insättning på postgiro- eller bankkonto (3 förordningen [1982:366]). Vårdaren får ett meddelande från Försäkringskassan med uppgift om ersättningens art, beloppets storlek och från och med vilken dag pengarna kan disponeras. En vårdares fordran på närståendepenning, som innestår hos Försäkringskassan, får inte utmätas. Vårdaren får inte heller överlåta sin rätt till närståendepenning innan den förfallit till betalning. (19 NVL) 21

20 Dessa bestämmelser hindrar dock inte att löneutmätning och införsel får ske enligt utsökningsbalken på samma sätt som när det gäller exempelvis sjukpenning och föräldrapenningförmåner. Närståendepenning, som inte tagits ut före utgången av andra året efter det år beloppet förfallit till betalning, är förverkad (19 NVL). 4.4 Pensions- och semesterlönegrundande Närståendepenning räknas som pensionsgrundande inkomst av anställning. (2 kap. 5 lagen [1998:674] om inkomstgrundad ålderspension) Frånvaro från arbetet på grund av ledighet med ersättning för närståendevård är semesterlönegrundande (17 semesterlagen [1977:480]). Närståendepenningen är skattepliktig (11 kap. 31 inkomstskattelagen [1999:1229]). 4.5 Återbetalningsskyldighet Bestämmelserna om skyldighet att återbetala närståendepenning finns i 17 NVL. Enligt dessa ska Försäkringskassan besluta om återbetalningsskyldighet när någon lämnat oriktiga uppgifter, underlåtit att fullgöra uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt förorsakat att ersättning har betalats felaktigt eller med för högt belopp. Försäkringskassan ska också besluta om återbetalningsskyldighet om någon i annat fall har fått ersättning felaktigt eller med för högt belopp och skäligen bort inse detta. Om det finns särskilda skäl kan Försäkringskassan besluta att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten. När Försäkringskassan har beslutat om återbetalningsskyldighet kan kassan vid en senare utbetalning, av till exempel sjukpenning, hålla inne ett skäligt belopp som avräkning på vad som betalats för mycket. Avdrag på närståendepenning får också göras om Försäkringskassan ålagt någon återbetalningsskyldighet för en ersättning som betalats ut med en annan författning som grund, till exempel AFL. 22

21 5. Rätt till ledighet Detta kapitel beskriver bestämmelserna om rätt till ledighet i samband med vård av en närstående som är svårt sjuk. Dessa bestämmelser finns i NVL. En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under den tid då hon eller han får hel närståendepenning. Om arbetstagaren får halv eller fjärdedels närståendepenning har hon eller han rätt till förkortning av arbetstiden till hälften eller tre fjärdedelar. (20 NVL) Rätten till ledighet är kopplad till rätten till ersättning. Den som beviljats rätt till närståendepenning genom beslut av Försäkringskassan kan antingen vara helt ledig från sitt arbete eller arbeta halv- eller trekvartstid. Arbetstagaren själv kan avgöra vilken tid som ledigheten ska avse. Det gäller ledighetens förläggning till såväl veckodag som tidpunkt på dygnet. I begreppet förkortning av arbetstiden ligger normalt att avkortningen i princip tas ut dagligen, det vill säga sprids jämnt över arbetsveckans samtliga dagar. Det kan antas att arbetstagaren som regel väljer att lägga partiell ledighet till arbetsdagens början eller slut. Om arbetstagaren skulle föredra en annan förläggning av arbetstidsförkortningen ska även detta godtas. (Prop. 1987/88:176, s. 119) Avtal som upphäver eller inskränker en arbetstagares rätt till ledighet för vård av en svårt sjuk närstående är ogiltiga (21 NVL). Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt till ledighet ska hon eller han så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren. Om det är möjligt ska arbetstagaren även ange hur länge hon eller han avser att vara ledig. (22 NVL) Det ligger i sakens natur att behovet av ledighet för vård av en svårt sjuk närstående kan uppkomma hastigt. Till skillnad från andra ledighetslagstiftningar innehåller därför inte denna några bestämda tidsfrister för underrättelseskyldighet gentemot arbetsgivaren. I den mån arbetstagaren kan planera sin ledighet i förväg är hon eller han dock skyldig att så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren om när ledigheten ska tas ut. (Prop. 1987/88:176, s.119) En arbetstagare får avbryta påbörjad ledighet för närståendevård och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten (23 NVL). Det får inte förekomma att en arbetstagare sägs upp eller avskedas av det skälet att arbetstagaren begär eller utnyttjar sin rätt till ledighet för närståendevård (24 NVL). En arbetstagare ska inte heller behöva utsättas för försämringar av arbetsförhållandena eller de förmåner som är förenade med anställningen. Arbetstagaren är inte heller skyldig att acceptera annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten. (25 NVL) 23

22 En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna om ledighet i NVL ska betala skadestånd till arbetstagaren för eventuell förlust som uppkommit eller kränkning som skett. Om det är skäligt kan dock skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. (26 NVL) Mål om tillämpningen av bestämmelserna om ledighet i NVL handläggs av Arbetsdomstolen enligt den lagstiftning som finns på arbetsmarknadens område (27 NVL). 24

23 Sakregister Aktivitetsstöd...16 Anhöriga...11 Anmälan...18 Anmälningsskyldighet...18 Anställd...9 Anställda...14 Ansökan...17 Arbetsbaserade förmåner...9 Arbetsdomstolen...24 Arbetslösa...14, 19 Arbetsmarknadspolitiskt program...16, 20 Avstå från förvärvsarbete...12 Behovet av dygnsvila...13 Beräkningsregler...19 Egenföretagare...9 Ersättning...19 Ersättningstid...15 Fosterbarnsvård...20 Försäkrad...9 Försäkran...21 Förvärvsarbetande...19 Hel, halv och fjärdedels närståendepenning...15 Hinder att göra anmälan...18 Häktad...21 Infektion av HIV...15 Införsel...22 Intagen i kriminalvårdsanstalt...21 Kompensationsledig...13 Ledighet...23 Läkarutlåtande...17 Minskningsregeln

24 Närstående...11 Pensionsgrundande...22 Rätt till ledighet...23 Samordning...21 Samtycke...17 Semester...13 Semesterlönegrundande...22 Skattepliktig...22 Socialförsäkringslagen...9 Studerande...13, 20 Svårt sjuk...9 Särskilda skäl...18 Uppdragstagare...9 Utbetalning...21 Utbyte av annan ersättning...20 Utmätning...22 Vård...12 Återbetalningsskyldighet