Migrationens möjligheter i det regionala utvecklingsarbetet

Transkript

1 Migrationens möjligheter i det regionala utvecklingsarbetet Belysning av regional stödstruktur för samverkan inom integrationsområdet med fokus på nyanländas etablering

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Migrationens möjligheter i det regionala utvecklingsarbetet Länsstyrelsen Skåne Mats Brandström Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: 2014:15 Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne Tryckår: 2014

3 Sammanfattning Integrationsarbetet utgör en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet för att skapa ett i alla aspekter hållbart Skåne. Frågor om nyanländas etablering och integration spänner över en mängd olika sektorsområden, bl. a. samhällsplanering, infrastruktur, hälso- och sjukvård, arbetsmarknad, utbildning och social innovation. Genom att belysa samspelet mellan tillväxt, hälsa och mångfald i det regionala utvecklingsarbetet kan en gemensam grund läggas för att skapa samsyn och tillit i ett gränsöverskridande arbete mellan olika myndigheter och organisationer. Kopplingar mellan integration och tillväxt återfinns i en mängd olika strategidokument på internationell, nationell, regional och lokal nivå och det finns idag en ökad medvetenhet om att utvecklingsarbetet ska präglas av social hållbarhet. Med beaktande av olika perspektiv på migrationens möjligheter och utmaningar belyser denna utredning hur regional och lokal samverkan inom integrationsarbetet i Skåne kan utvecklas. För att nå framgång krävs ett systematiskt och långsiktigt arbete i samverkan mellan många olika aktörer utifrån en helhetssyn på migrationsprocessen. För att säkra hållbar regional stödstruktur för samverkan har det tecknats en Regional överenskommelsen (RÖK) om samverkan för att underlätta asylsökandens, nyanländas och andra invandrares etablering. RÖK utgör ett stöd för samverkan på både regional och lokal nivå. På lokal nivå stödjer RÖK framtagandet av lokala samverkansöverenskommelser, LÖK. Partnerskap Skåne utgör en innovationsplattform för det regionala och lokala integrationsarbetet med metodutveckling och praktiska interventioner och är en konsoliderad plattform inom RÖK. Nedan följer några konkreta utmaningar och förslag till utveckling av samverkansinsatser på regional och lokal nivå. För att tydligare koppla integrationsfrågorna till tillväxtoch kompetensförsörjning behöver RÖK och Partnerskap

4 Skåne bättre samordnas med samverkansplattformen Kompetenssamverkan Skåne (KoSS). Det är av stor vikt att representanterna ser sitt ansvar att i sin funktion, länka ihop och kommunicera mellan dessa forum. Regional kompetensförsörjning är en central utvecklingsfråga för Skåne och innebär i praktiken att koppla samman arbetsmarknadsfrågor, utbildning och näringslivsutveckling med delar av integrationsfrågorna för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetens och arbetskraft. Genom att tillvarata asyltiden på ett kvalitativt sätt med insatser som SFI, samhällsorientering med hälsoinformation och hälsoundersökningar samt arbetsförberedande insatser kan asyltiden utgöra en språngbräda för snabbare etablering. Detta kan i sin tur bidra till att öka incitamenten för kommunerna att ta emot nyanlända där planering av bosättning bör ske med hänsyn till ett arbetsmarknadsperspektiv. För att undvika att individen bollas mellan olika myndigheter kan berörda myndigheter pröva att samlokaliseras i likhet med vad som sker inom servicekontor och kommunala medborgarkontor. Med en bred gemensam ingång utifrån ett holistiskt angreppssätt ökar möjligheten för den enskilde att tillgodogöra sig sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter genom ökad känsla av sammanhang i etableringsprocessen. Med en ökad proaktiv samplanering och samverkan mellan stat och kommun kring olika boendeformer under asyloch etableringsprocessen kan nya förutsättningar skapas för att fler nyanlända snabbare ska kunna få en plats för bosättning efter beviljat uppehållstillstånd. Detta kan bidra till ökad kvalitet i mottagandet och samtidigt stärka arbetsmarknadsperspektivet i matchningen. Kommunerna ansvarar för många av de verksamheter som behöver kopplas till Arbetsförmedlingens uppdrag att

5 samordna arbetet med lokala överenskommelser, LÖK, för att underlätta nyanlända flyktingars etablering i samhället. Genom att tillsätta en utredande/ samordnande funktion inom den kommunala organisationen kan kunskap och erfarenheter från centrala nyckelprojekt inom Partnerskap Skåne bättre sammankopplas med kommunernas verksamheter för att kunna målgrupps- och behovsanpassas utifrån lokala förhållanden. Detta kan ske t ex genom att utveckla de knutpunktsfunktioner som idag främjar mellankommunal samverkan avseende Samhällsoch hälsokommunikation, till att på sikt omfatta även andra nyckelprojekt inom Partnerskap Skåne. Samordnande knutpunktskommuner i Skåne är Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. En samlad regional stödstruktur ger samverkansparterna en grund att förhålla sig till och att stämma av emot, vilket även underlättar för samverkan på lokal nivå. Detta förutsätter en samverkansprocess som utgår från styrning, struktur och samsyn och ett mer samlat proaktivt arbete mellan stat, region och kommun. Syftet är att skapa förutsättningar för ett mer strukturerat samverkansarbete med en kvalitetssäkrad beslutsprocess. RÖK behöver även förtydliga beredningsprocessen gentemot regionalpolitiska och kommunpolitiska organ för att få till stånd en mer långsiktigt hållbar lösning avseende finansiering av olika nyckelprojekt inom Partnerskap Skåne och utveckla nya finansieringsmodeller som t ex gemensamma sociala investeringsbudgetar. Detta skulle kunna utgöra ett fortsatt utredningsuppdrag.

6 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 INLEDNING... 6 BAKGRUND... 7 UTREDNINGSUPPDRAGET... 8 Syfte och frågeställningar... 8 Tillvägagångssätt... 9 INTEGRATIONSPOLITIKEN... 9 Likabehandling och riktade åtgärder... 9 Regional och lokal samverkan Introduktions- och etableringsprocessen RESPEKTIVE ORGANISATIONS UPPDRAG OCH ROLL INOM INTEGRATIONSARBETET Region Skåne Länsstyrelsen Skåne Kommunförbundet Skåne Kommunerna Migrationsverket Arbetsförmedlingen Försäkringskassan FINSAM Idéburen sektor Lärosäten Syd DEN REGIONALA SAMVERKANSPROCESSEN Regional samverkansöverenskommelse (RÖK) Partnerskap Skåne En konsoliderad plattform för utveckling Lokala överenskommelser om nyanländas etablering (LÖK) TILLVÄXT, HÄLSA OCH INTEGRATION Integration ur ett tillväxtperspektiv Integration ur ett hälsoperspektiv Integration ett gränsöverskridande samverkansarbete UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I DET REGIONALA INTEGRATIONSARBETET Etableringsinsatser och kompetensförsörjning Låg sysselsättning bland utrikesfödda Matchning mellan utbud och efterfrågan Tydligare koppling mellan integration och kompetensförsörjning.. 29 Tidig etableringsstart för nyanlända Tidiga insatser underlättar etableringen Samverkan kring organiserad sysselsättning Mötesplatser för samlad individanpassad information

7 Samlokalisering Samverkan kring boendeformer Samordning av statliga uppdrag Kommunen i förarsätet Ökat tryck och brist på bostäder Utveckling av alternativa boendeformer Inrättande av en kommunal utvecklingsresurs Tydligare lokal samordning LÖK en möjlig implementeringsarena Kommunal samordningsfunktion FÖRSLAG TILL UTVECKLING AV REGIONAL STÖDSTRUKTUR FÖR SAMVERKAN INOM INTEGRATIONSARBETET Generella principer för hållbar samverkan och samordning Regional utveckling och samverkan Partnerskap Skåne - länk mellan strategisk och operativ nivå Samverkansprocess för ökad operationalisering av RÖK Strategisk samverkansgrupp Beredningsgrupp Politisk beredning och förankring av RÖK

8 Inledning En hållbar samhällsutveckling grundar sig på tre hållbarhetsperspektiv som interagerar och förutsätter varandra: social-, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet handlar dels om fördelning av välfärdsresurser och jämlikhet i hälsa, och dels om samhällets problemlösningskapacitet. Att stärka människors anknytning till det etablerade samhället och dess institutioner samt stärka sociala relationer genom tillit och social sammanhållning utgör viktiga grundkomponenter för att bygga ett socialt hållbart samhälle. Ett inkluderande förhållningssätt till migranter i Skåne handlar också om att skapa förutsättningar för att fler ska få möjlighet att bidra till den regionala tillväxten. Hur vi gemensamt kan skapa förutsättningar för att inkludera och ta tillvara den resurs som våra utlandsfödda utgör är en nyckelfråga för länets utveckling: det handlar om kompetensförsörjning, entreprenörskap och regional tillväxt, delaktighet och demokrati, tillit till samhället och social gemenskap, att förebygga främlingsfientlighet. Integration och mångfald lyfts som en av utmaningarna i rapporten OECD Territorial Reviews: Skåne I rapporten konstateras att migranter till Skåne antingen kommer att bli en börda eller en tillgång på lång sikt. Vilket det blir avgörs till stor del av offentlig policy. Av Skånes invånare är 18 procent födda utomlands. Ytterligare 5,5 procent av befolkningen är födda i Sverige och har föräldrar som är utrikesfödda. Sammanlagt är 193 länder representerade bland de utrikes födda skåningarna. Bland utrikesfödda, och i synnerhet bland födda utanför Norden, är andelen arbetssökande betydligt högre än bland svenskfödda. Dessutom är det många som arbetar inom yrken de är överkvalificerade för. För att nå upp till riksgenomsnittet i sysselsättningsgrad skulle ytterligare personer behöva vara sysselsatta. Skånes utrikesfödda invånare kan i detta ljus ses som en möjlighet för Skåne att bidra till högre tillväxt. Med andra ord: bättre integrationsprocesser är en nyckel för Skånes fortsatta utveckling, i synnerhet ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Denna utredning, som syftar till att undersöka hur den regionala samverkan inom integrationsområdet i Skåne kan utvecklas, tar avstamp i kontexten hållbar utveckling med fokus på social och ekonomisk hållbarhet. Samhället är sektorsindelat och tenderar att fragmentarisera frågor som förutsätter ett holistiskt synsätt för att frambringa hållbara lösningar. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv behöver samhället därför utveckla nya samverkansstrukturer för att finna hållbara lösningar på komplexa samhälleliga utmaningar. Integrationspolitiken är ett exempel på ett område som tenderar att fragmentariseras genom olika sektorsuppdrag och kräver därför samverkan mellan myndigheter och organisationer på såväl nationell som regional och 6

9 lokal nivå. Genom kunskapsallianser som formeras i samverkan mellan offentliga aktörer, idéburen sektor, högskola/universitet, näringsliv och medborgare utifrån ett holistiskt perspektiv, kan nya tvärsektoriella lösningar uppnås. Integrationsarbetet utgör en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet för att skapa ett i alla aspekter hållbart Skåne. Bakgrund Genom den s k Etableringsreformen som trädde i kraft 2010 har Arbetsförmedlingen huvudansvaret för nyanländas etablering i det svenska samhället. Arbetsförmedlingen har tillsammans med kommuner och andra berörda myndigheter ansvaret för att personer som fått uppehållstillstånd efter att ha sökt asyl och deras anhöriga, så snabbt som möjligt kan lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Regionala och lokala samverkansöverenskommelser ska bidra till att utveckla och förbättra samverkan och samordning mellan myndigheter och organisationer i etableringsprocessen för nyanlända. Länsstyrelsen Skåne har en samordnande roll för den regionala överenskommelsen om samverkan kring utveckling av etablering av asylsökande, flyktingar och andra invandrare (RÖK). Förutom Länsstyrelsen Skåne ingår Kommunförbundet Skåne, Migrationsverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Lärosäten syd, Nätverket Idéburen Sektor Skåne och Region Skåne tillsammans med representanter för fyra geografiska kommunnätverk. RÖK utgör en plattform för ett regionalt samordnat arbete med syftet att samverka i introduktions- och etableringsprocessen för asylsökande, nyanlända invandrare och flyktingar i länet. Den primära målgruppen för RÖK är aktörer i Skåne som direkt eller indirekt kan påverka asylsökande, flyktingar och andra invandrares etablering i samhället. Skånskt ledningsforum 1 beslutade den 21 mars 2014 att den regionala överenskommelsen (RÖK) ska utvecklas. Respektive organisation uppmanades att se över sin representation i RÖK med syfte att öka engagemanget. Mötet gav Region Skåne, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne uppdraget att ta fram ett gemensamt förslag till hur det regionala integrationsarbetet kan utvecklas utifrån den regionala samverkansöverenskommelsen för att bli mer operativt, hur olika nyckelprojekt inom integrationsområdet kan tillförsäkras långsiktig finansiering samt att regionalisera de förslag till samverkansinsatser som lyfts fram av bl a Migrationsverket 2 för att underlätta migrantprocessen. 1 Består av ledningarna för Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne. 2 Att arbeta tillsammans redovisning av samverkansuppdraget mellan myndigheter i processen från ansökan till etablering med egen försörjning alternativt återvändande, Migrationsverket

10 Utredningsuppdraget Arbetet med att underlätta för utlandsföddas integration är brett och spänner över många olika sektorsområden. Integrationsarbetet omfattar frågor rörande samhällsplanering/infrastruktur, tillväxt, folkhälsoarbete, arbetsmarknad samt social innovation. För att nå framgång krävs ett systematiskt och långsiktigt arbete i samverkan mellan många olika aktörer utifrån en helhetssyn på migrationsprocessen. Med ett ökat tryck på mottagningssystemet och låg tillgång till kommunplatser blir många som beviljats uppehållstillstånd kvar på asylboenden. Utifrån den rådande situationen tog Migrationsverket i april 2013 initiativ till översyn av samarbetsformerna med övriga aktörer i migrantprocessen. Initiativet resulterade i ett myndighetsgemensamt uppdrag att se över samverkan i migrantprocessen 3. Syfte och frågeställningar Skånskt ledningsforum har uppdragit åt Länsstyrelsen att i samverkan med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne göra en översyn av den regionala samverkansprocessen för att undersöka hur förutsättningarna för samverkan kan utvecklas för att få till stånd ett mer operativt samverkansarbete lokalt och regionalt kring etableringen av nyanlända, flyktingar och andra invandrare. Med beaktande av olika perspektiv på migrationens möjligheter och utmaningar är syftet med denna utredning att belysa hur regional och lokal samverkan inom integrationsarbetet kan utvecklas, med fokus på hållbara strukturer, tydlig roll- och ansvarsfördelning, ökad samverkan och samordning mellan olika plattformar och initiativ samt långsiktighet avseende finansiering och implementering av verkningsfulla insatser i ordinarie verksamheter. Centrala frågeställningar: Hur kan olika regionala plattformar och initiativ med koppling till integrationsområdet tydligare samordnas? Hur kan samverkansprocessen utvecklas mellan regional och lokal nivå? Hur kan stödstrukturen för samverkan inom RÖK tillse att metoder och erfarenheter från Partnerskap Skåne tillvaratas i det lokala operativa arbetet? Hur kan en mer proaktiv samplanering utvecklas mellan stat och kommun i asyl- och etableringsprocessen? 3 Att arbeta tillsammans redovisning av samverkansuppdraget mellan myndigheter i processen från ansökan till etablering med egen försörjning alternativt återvändande, Migrationsverket

11 Tillvägagångssätt Som underlag till utredningen hart följande datainsamlingsmetoder används: Dokumentstudier Explorativa intervjuer Semistrukturerade intervjuer Observationer Dokumentstudierna utgör ett grundläggande underlag för utredningen för en deskriptiv genomgång av integrationspolitikens intentioner och olika myndigheters roller och åtaganden, men även identifierade hinder och utvecklingsbehov. För att nå en mer kvalitativ förståelse av dokumentstudierna har explorativa intervjuer genomförts utifrån ett urval av nyckelpersoner inom berörda myndigheter och organisationer med fördjupad kunskap om ämnesområdet. Totalt har 12 explorativa intervjuer genomförts under utredningstiden. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre politiker från Regionsstyrelsen inom Region Skåne, varav två från majoriteten och en från oppositionen. Dialog har även förts med Ramböll som genomfört tidigare utvärdering av Partnerskap Skåne. Ramböll utvärderar för närvarande olika delprojekt inom Partnerskap Skåne samt utför en systemanalys av RÖK och Partnerskap Skåne på uppdrag av länsstyrelserna. Utredaren har även genomfört observationer genom att närvara på workshops, styrgruppsmöten och beredningsgruppsmöten inom RÖK och Partnerskap Skåne. Integrationspolitiken Likabehandling och riktade åtgärder Den svenska integrationspolitiken som helhet omfattar frågor om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Den bygger i grunden på likabehandling genom mainstreaming, dvs. generella åtgärder oberoende av människors bakgrund. Integrationspolitiken fokuserar också på nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden och i samhället, där generella åtgärder kompletteras med 9

12 riktade insatser för vissa nyanlända under etableringsperiod på upp till 24 månader. Den svenska integrationspolitiken fokuserar på ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända fler i arbete och fler företagare likvärdighet i skolan, förbättrade språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna en effektiv bekämpning av diskriminering en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap en gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av en tilltagande mångfald Begreppet integration är komplext och kan definieras utifrån många olika perspektiv. Integration definieras av EU som en dynamisk process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna. EU-kommissionen beskriver integration som en långsiktig process, som kräver många och nya arbetssätt, utveckling underifrån, likabehandling och riktade åtgärder till utsatta grupper. Utmaningen består i balansen att navigera mellan generella och riktade åtgärder samt mellan nya arbetssätt underifrån och regler för likabehandling ovanifrån. Det handlar om mainstreamorganisationernas förmåga att anpassa sitt arbete till olika gruppers behov och icke-statliga organisationers förmåga att upptäcka otillfredsställda behov och överföra kunskap till mainstream-organisationerna. 4 Här kan t ex idéburen sektor spela en stor roll. Regional och lokal samverkan Även om integrationspolitiken är nationell måste insatser i huvudsak genomföras lokalt och regionalt. Kommunerna har ansvar att ordna bostäder, samhällsorintering, SFI, barnomsorg, skola/vuxenutbildning, social service, kultur och fritid och för ensamkommande barn även god man/särskilt förordnad vårdnadshavare. Region Skåne har uppdrag att samordna de regionala utvecklingsfrågorna där integrationsperspektivet lyfts fram inom t ex näringslivsutveckling, samhällsplanering, folkhälsoarbete, hälso- och sjukvård, kulturutveckling, interregionalt samarbete och i marknadsföringen av Skåne. Staten ansvarar för regelverk och lagstiftning. Flera statliga myndigheter har ett uttalat ansvar för genomförande av delar av den nationella integrationspolitiken, vilket formuleras i regleringsbreven. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och länsstyrelserna har uppdrag från regeringen att i samråd med kommuner och landsting utveckla och förbättra samverkan och samordning i etableringsprocessen för 4 Carlsson, B m.fl. Integration, mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder fyra nyanser av grått i åtta länder. Lunds universitet 10

13 nyanlända. I detta arbete ska myndigheterna särskilt beakta samordning och samverkan på lokal nivå. Utifrån ett regeringsuppdrag har berörda myndigheterna och SKL tagit fram ett metodstöd för upprättande av lokala överenskommelser om nyanländas etablering. Metodstödet ska vara vägledande och tar upp områden som samverkande parter bör beakta vid upprättande av lokala överenskommelser. Syftet med de lokala överenskommelserna är att tydliggöra uppdrag, ansvarsfördelning, roller och rutiner mellan statliga myndigheter, kommuner, landsting/regioner samt idéburna organisationer. Den lokala överenskommelsen är även ett strategiskt dokument för hur samverkan kan utvecklas. Det kan till exempel handla om mål och visioner för det lokala arbetet och utvecklad samverkan kring andra målgrupper. Introduktions- och etableringsprocessen Det första steget består av mottagande och introduktion inom ramen för mottagningssystemet med Migrationsverket som huvudansvarig statlig myndighet. Mottagningssystemet ska förbereda den asylsökande för såväl etablering och integration som för ett eventuellt återvändande. Migrationsverket har ansvar för att erbjuda asylsökande plats i anläggningsboende (ABO) om de inte kan ordna eget boende (EBO), samt erbjuda sysselsättning (utifrån den enskildes personliga förutsättningar samt vad som är praktiskt möjligt) som ska bidra till att göra vistelsen meningsfull. Medan asylprocessen pågår ska den asylsökandes grundläggande behov tillgodoses avseende boende, uppehälle samt hälso- och sjukvård. Även om Migrationsverket har huvudansvaret för mottagande av asylsökande har flera myndigheter och organisationer ansvar för att genomföra olika insatser. För att mottagningssystemet ska fungera effektivt krävs således att även andra myndigheter fullgör sina uppgifter och att samverkan mellan alla inblandade aktörer fungerar. Länsstyrelsen har det statliga samordningsansvaret för att överlägga och träffa överenskommelser med landets kommuner om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare som beviljats uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen ska anvisa plats i en kommun som har en överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande för bosättning. Nästa steg består av etableringssystemet som pågår i upp till 24 månader med Arbetsförmedlingen som huvudansvarig statlig myndighet. Övergången sker när en person beviljas uppehållstillstånd. Här ska insatser ges för att underlätta övergången till etablering och egenförsörjning. Länsstyrelsen har i sitt uppdrag att främja samverkan mellan berörda kommuner och myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända vilket sker inom ramen för regionala samverkansöverenskommelser. Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser och vara stödjande och pådrivande i förhållande 11

14 till berörda parter. Lokala överenskommelser om samverkan ska formalisera samarbetet. Arbetsförmedlingen ska även upprätta en individuell etableringsplan med individuellt anpassade insatser för att underlätta och påskynda etableringen för den enskilde samt tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger den nyanlände rätt att välja en godkänd etableringslots. Kommunerna är under etableringstiden skyldiga att se till att den enskilde erbjuds samhällsorientering, SFI, barnomsorg samt social service och landstingen ska erbjuda hälso- och sjukvård. Efter etableringstidens slut är det kommunen där den nyanlände är folkbokförd som tar över ansvaret och den nyanlände omfattas då av generella stödsystem och insatser precis som andra boende i Sverige. Om individen inte är igång med arbete eller studier har individen möjlighet att vara fortsatt inskriven inom Arbetsförmedlingens jobb- & utvecklingsgaranti. Migrationsverket Arbetsförmedlingen Kommuner Mottagnings- systemet Etableringssystemet, 24 mån Generella stödsystem Region Skåne, näringsliv, idéburna organisationer, Länsstyrelsen, Försäkringskassa, kommuner 12

15 Respektive organisations uppdrag och roll inom integrationsarbetet Region Skåne Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna och leda arbetet med att ta fram den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Den strategi som i nuläget är under framtagande ska formulera en gemensam målbild för Skåne 2030 Det öppna Skåne där Skånes möjligheter och utmaningar kring tolerans, öppenhet och integration lyfts fram. För att Skåne ska få mer hållbar tillväxt och attraktionskraft behöver Skånes invånare, kommuner, myndigheter, högskolor och universitet, näringsliv och idéburen sektor vara delaktiga i utvecklingen för att det ska uppstå fler initiativ, samarbeten och nätverk. Den regionala utvecklingsstrategin har ambitionen att fungera som en plattform för olika samverkansinitiativ inom hållbar utveckling i Skåne. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv utgör integrationsfrågan en röd tråd genom hela strategin och bedöms som särskilt betydelsefull inom: - Övergripande regional utveckling - Näringslivsutveckling - Samhällsplanering - Folkhälsa - Hälso- och sjukvård - Kulturutveckling - Samarbete med regioner i andra länder - Marknadsföring av Skåne. Inom området näringsliv har man tagit fram Handlingsplanen integration för hållbar regional tillväxt. Syftet med handlingsplanen är att effektivisera och samordna arbetet med integration kopplat till tillväxt med övergripande målsättning att tillvarata invandrares kompetens. Handlingsplanen fokuserar på fem områden: Vision om integration för tillväxt Lärande och samordning Regionalisera fungerande modeller Samla näringslivet Agera föredöme Region Skåne finansierar också projektet Ester- mikrofinans och företagande bland utsatta grupper i Skåne. Projektet syftar till att främja arbetslösa utomeuropeiska kvinnors entreprenörskap genom dels mikrolån, dels genom olika form av stöd och utbildning till kvinnorna i uppstartsfasen. 13

16 Region Skåne ansvarar för etablering av regional kompetensplattform, vilket är ett uppdrag från regeringen. Arbetet sker inom samverkansplattformen Kompetenssamverkan Skåne (KoSS). Regional kompetensförsörjning är en central utvecklingsfråga för Skåne och innebär i praktiken att koppla samman arbetsmarknadsfrågor, utbildning och näringslivsutveckling och delar av integrationsfrågorna för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetens och arbetskraft. Detta kan på sikt bidra till ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Integrationsarbetet har även stark koppling till ett regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Målet för det regionala folkhälsoarbetet är att öka jämlikheten i hälsa med utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsoarbetet syftar till att påverka de sociala bestämningsfaktorerna för en god hälsa som bl a handlar om delaktighet och inflytande, ekonomiska och sociala förutsättningar samt barn och ungas uppväxtvillkor. Genom en systematisk epidemiologisk bevakning synliggör Region Skåne hur den skånska befolkningens mår och hur livsvillkor och levnadsvanor utvecklas. I syfte att uppmuntra olika regionala aktörers arbete med integration stödjer Region Skånes folkhälsoberedning årligen flera skånska kommuner och frivilligorganisationer i olika samverkansprojekt. Den idéburna sektorn har en viktig och betydelsefull roll när det gäller integrationsarbetet. Region Skåne och den idéburna sektor som på regional nivå representeras av Nätverket Idéburen sektor Skåne har en antagen överenskommelse om samverkan bl. a kring etablering av nyanlända i Skåne. På den regionala nivån deltar hälso- och sjukvården aktivt i olika projekt med samverkanspartners för att förbättra vården och mottagandet för migranter. I projektet Samordning av hälsoundersökning av asylsökande har det erbjudits kontinuerlig utbildning till sjukvårdspersonal i bemötande och kulturella olikheter. I projektet MILSA (Migration och hälsa) inom Partnerskap Skåne ingår det som en del i bedömningsarbetet av nyanländas arbets- och prestationsförmåga att förbättra samverkan mellan arbetsförmedling och vårdcentral, vilket syftar till att underlätta och kvalitativt utveckla etableringsprocessen. Förutsättningarna för ett kompetenscentrum för migration och hälsa är under utredning där fortbildning av sjukvårdspersonal, att förbättra migranters hälsa samt samverkan med externa aktörer i migrationsfrågor lyfts fram som viktiga områden att arbeta vidare med. Integration och interkulturella möten har även en framskjuten plats i Kulturnämndens regionala kulturplan för Enligt planen ska interkulturellt utbyte stimuleras både för att bidra till konstnärlig utveckling och för att göra kulturupplevelser tillgängliga och meningsfulla för alla invånare i Skåne. 14

17 Länsstyrelsen Skåne Förutom det generella uppdraget att Länsstyrelsen Skåne ska verka för att nationella mål får genomslag i länet har länsstyrelserna ansvar för att överlägga och träffa överenskommelser med landets kommuner om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Uppdraget preciseras i det årliga regleringsbrevet med en handfull särskilda regeringsuppdrag där nyanländas etablering är en prioriterad fråga. När det gäller mottagande av ensamkommande asylsökande barn och ensamkommande barn med uppehållstillstånd har länsstyrelserna i uppdrag att överlägga med kommunerna samt ta fram ett underlag för överenskommelserna, som skrivs under av Migrationsverket. Föreskrifter för länsstyrelsernas arbete med kommunförhandlingar ges dels i länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825) och dels i förordning (SFS 2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Här klargörs att: Länsstyrelsen ska verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Vidare anges att: Länsstyrelsen ska träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagande för bosättning av personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dock utan begränsning till viss ålder. Sammanfattningsvis är Länsstyrelsen Skånes uppgift att: Verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot nyanlända flyktingar inklusive ensamkommande barn, vilket bl.a. sker genom att stimulera till att kommunerna tecknar överenskommelser om mottagande. Stödja regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer för planering, organisering och genomförande av insatser för nyanlända. Verka för mellankommunal samverkan och för att stärka den idéburna sektorns roll. På regional och kommunal nivå följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända, bl. a. redovisa kommunernas förutsättningar att tillhandahålla samhällsorientering. Integrationsuppdraget har nära koppling till flera av länsstyrelsernas övriga uppdrag, exempelvis samhällsplanering, bostadsförsörjning, folkhälsa, 15

18 mänskliga rättigheter, jämställdhet, samhällskydd och beredskap och kulturmiljö. Kommunförbundet Skåne Kommunförbundet Skåne har ingen formell roll när det gäller integrationsfrågor i Skåne. Frågorna är däremot mycket centrala inom kommunala verksamheter och därför aktuella att bevaka för förbundet. Förbundets styrelse har inte pekat ut integrationsområdet som ett särskilt prioriterat område att bedriva verksamhet kring utan området bevakas för närvarande på samma sätt som väldigt många andra områden. Integrationsfrågorna får dock allt större betydelse ute i kommunerna, där flera kommunala kärnverksamheter är involverade i etableringen av nyanlända. Kommunerna har en nyckelroll när det gäller bostadsförsörjning. Flera av dessa frågor behöver lösas genom regional samverkan där Kommunförbundet Skåne är en intresseorganisation för samtliga 33 skånska kommuner. Detta medför att det framöver kan bli aktuellt att se över förbundets engagemangsnivå utifrån medlemmarnas intressen. Kommunerna Nyanlända flyktingar är i hög grad en fråga för kommunerna, även om Arbetsförmedlingen sedan 1 december 2010 har ansvar för att samordna etableringsinsatserna för åringar. Kommunerna är enligt förordning (2010:1138) skyldig att erbjuda vissa nyanlända invandrare, som omfattas av lagen om etableringsinsatser samhällsorientering på modersmål i dialogform, samt även för övriga nyanlända enligt lagstiftning (2013:156). I kommunernas ansvar ingår kärnverksamheter såsom barnomsorg, skola/vuxenutbildning, social service och stöd, kultur och fritid och för ensamkommande barn även god man/särskilt förordnad vårdnadshavare. Enligt Bostadsförsörjningslagen ska kommunen planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Med detta ansvar följer att planera för inflyttning av nyanlända i kommunens bostadsförsörjningsprogram till att praktiskt ordna bostäder. Migrationsverket Migrationsverkets huvudsakliga uppgifter är att pröva ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller få svenskt medborgarskap. Inom flyktingmottagandet erbjuder Migrationsverket asylsökande boende och pengar till mat under tiden de väntar på besked i asylärendet. När en flykting fått tillstånd att stanna i Sverige betalar Migrationsverket ut en statlig ersättning till kommuner som har upprättat överenskommelser om mottagande av nyanlända med staten. Om en 16

19 asylsökande får avslag på sin ansökan är Migrationsverket aktiv i arbetet med att få personen att lämna Sverige. Under asyltiden har Migrationsverket uppdraget att genomföra en kartläggning av de asylsökandes utbildnings- och yrkesbakgrund och erbjuda sysselsättning exempelvis i form av svenskundervisning. Migrationsverket erbjuder de vuxna asylsökande en introduktion med information om asylsökandes rättigheter och skyldigheter samt information om det svenska samhället. Arbetsförmedlingen Sedan den 1 december 2010 har Arbetsförmedlingen huvudansvaret för nyanländas etablering i det svenska samhället utifrån lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser enligt denna lag och vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter (3 ). Målgruppen är nyanländ i åldersgruppen år som fått uppehållstillstånd som flyktingar, av flyktingliknande skäl, som kvotflyktingar eller som anhöriga till dessa personer. Lagen gäller även för vissa ensamkommande barn år. Arbetsförmedlingen erbjuder etableringssamtal i direkt anslutning till besked om uppehållstillstånd. Etableringssamtalen omfattar personens intressen, ambitioner, yrkes- och utbildningsbakgrund samt behov av personligt stöd. Arbetsförmedlingen ska också informera om var i landet det finns förutsättningar för boende och arbete som matchar personens kompetens. Etableringssamtalen utmynnar i en etableringsplan som beskriver de aktiviteter som ska stödja den nyanlände till arbetsmarknaden. Planen ska minst innehålla: Svenska för invandrare Samhällsorientering Arbetsförberedande insatser Etableringsplanen gäller högst 24 månader och under denna tid utgår en etableringsersättning som beslutas av Arbetsförmedlingen men utbetalas av Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen utformar etableringsplanen tillsammans med personen och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Arbetsförmedlingen ansvarar för att ta fram bosättningsunderlag och anvisa till en kommun. Arbetsförmedlingen ska tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad s k Etableringslots. Lotsen ska stödja den nyanlände att realisera och utveckla sin etableringsplan. 17

20 Försäkringskassan Socialförsäkringen är en viktig del av det generella trygghetssystemet och gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Socialförsäkringen har en tydlig koppling till arbetslinjen. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionsnedsättning samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande. Försäkringskassan administrerar utbetalningen av etableringsersättningen till de nyanlända som ingår i etableringsuppdraget. FINSAM Försäkringskassan samverkar med andra aktörer inom samordningsförbundet FINSAM (finansiell samordning) där Arbetsförmedlingen, Region Skåne och kommunerna ingår. Målgruppen för FINSAM är personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna med primärt syfte att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Ett annat viktigt syfte med FINSAM är att förhindra att människor hamnar i en gråzon mellan olika myndigheters ansvarsområde. Försäkringskassan finansierar statens andel som utgör hälften av finansieringen medan landsting och kommun bidrar med vardera en fjärdedel av finansieringen. Samordningsförbundet FINSAM är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet. Idéburen sektor Regeringen har tecknat en nationell överenskommelse med idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting. Ett syfte är att förtydliga relationen mellan staten, kommunerna och den idéburna sektorn i arbetet med nyanländas etablering och integration. Den idéburna sektorns roll i arbetet är i huvudsak att som oberoende och självständig aktör bidra med kompetens och erfarenhet till nyanländas etablering och integration samt som oberoende part identifiera och påtala brister samt bidra till att utveckla samhällets förmåga att anpassa rådande strukturella och institutionella förhållanden när det gäller integration. 5 5 Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting, Regeringen

21 Region Skåne har tecknat en regional överenskommelse med den idéburna sektorn i Skåne som samlas regionalt inom Nätverket Idéburen sektor Skåne. Genom omvärldsbevakning, kunskapsutveckling och påverkansarbete vill Nätverket skapa förutsättningar för idéburna organisationer att tillsammans med den offentliga sektorn, näringslivet, akademin och enskilda samhällsentreprenörer kunna verka för en ekonomisk, ekologisk och social hållbar samhällsutveckling i regionen. Nätverket ingår i den regionala överenskommelsen (RÖK) om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande, flyktingar och andra invandrare samt är delaktiga i flera olika projekt inom Partnerskap Skåne. Den regionala överenskommelsen mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen sektor Skåne ska medverka till att förutsättningar skapas för satsningar som leder till ökad delaktighet och minskat utanförskap. Syftet är att skapa ett långsiktigt hållbart Skåne genom att stärka samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn. Utifrån den regionala överenskommelsen har Region Skåne genom Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknat överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med ett antal utvalda idéburna organisationer. Syfte att utveckla mångfalden inom vården och utveckla möjligheterna för den idéburna sektorn att som icke vinstdrivande verksamhet utgöra en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen. Inom ramen för den regionala överenskommelsen utvecklas även former för att stödja kommunerna och den idéburna sektorn att teckna lokala samverkansöverenskommelser. Lärosäten Syd För att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbete är det viktigt att utveckla en samverkan mellan forskning och praktik. Genom att verka i dialog mellan forskning och praktik kan en ömsesidighet utvecklas som tillgodoser både akademins och praktikens behov av att uppnå ny och för båda parterna relevant kunskap. Det finns idag bland de aktörer som samverkar inom RÖK och Partnerskap Skåne flera exempel på forskningssamarbeten med bland annat Lunds universitet, Socialmedicin och global hälsa samt Malmö Högskola, Hälsa och samhälle. En regional plattform för samverkan mellan universitet och högskolor i Skåne och Blekinge utgörs av Lärosäten Syd. Den regionala samverkansprocessen Regional samverkansöverenskommelse (RÖK) I arbetet med att skapa ett effektivt system som stödjer nyanländas etablering och integration i Skåne krävs samverkan, samordning och samarbete mellan statliga myndigheter, regionala organisationer och kommuner samt idéburna 19

22 organisationer. För att säkra hållbar regional stödstruktur för samverkan har det tecknats en Regional överenskommelsen (RÖK) om samverkan för att underlätta asylsökandens, nyanländas och andra invandrares etablering, en överenskommelse som i sin nuvarande form funnits sedan RÖK har fyra fokusområden: Arbete, Boende, Hälsa och Språk. Det gemensamma arbetet utgår ifrån följande kärnkomponenter: Helhetssyn och ett inkluderande mottagande Samverkan och agera tillsammans Målgruppens behov en utgångspunkt Hälsoperspektivet Utgå från faktisk situation, arbeta systematiskt och tänka innovativt Bygga på befintliga strukturer, tänka långsiktigt och värna stabilitet och kreativitet Sprida information, kunskap och erfarenheter RÖK utgör ett stöd för samverkan på både regional och lokal nivå och har en central roll som länk för överföring av lokala och regionala erfarenheter och behov till nationell nivå samt spridning av nationella riktlinjer till regional och lokal nivå. Kommunerna representeras i RÖK av kommunchefer och sakkunniga tjänstemän från de s k Fyra hörnen samt Kommunförbundet Skåne. På lokal nivå stödjer RÖK framtagandet av lokala samverkansöverenskommelser, s.k. LÖK:ar. Nationellt har RÖK-arbetet, genom bl. a Länsstyrelsens deltagande olika samverkans- och arbetsgrupper, kanaler till den nationella nivån ex. departementen, nationella myndigheter och SKL. RÖK leds av en strategisk samverkansgrupp där idag följande funktioner ingår: Länsstyrelsen: Landshövding (ordförande), Chef Enheten för Social hållbarhet (sekr.), Integrationssamordnare Region Skåne: Folkhälsochef, Hälso- och sjukvårdsstrateg Kommunförbundet: Förbundsdirektör Kommunrepresentanter: Kommunchefer från Kristianstad, Helsingborg, Sjöbo och Malmö. Arbetsförmedlingen: Marknadsområdeschef Migrationsverket: Verksamhetschef Södra Götaland Försäkringskassan: Verksamhetschef Nätverket Idéburen sektor Skåne: Styrelseledamot Lärocenter Syd: Rektor Malmö Högskola Under den strategiska gruppen finns en beredningsgrupp där följande funktioner ingår: 20

23 Länsstyrelsen: Chef Enheten för Social hållbarhet, Integrationssamordnare (sekr.), Integrationsutvecklare (Utvecklingsledare Partnerskap Skåne) Region Skåne: Folkhälsostrateg, Hälso- och sjukvårdsstrateg Kommunförbundet Skåne: Utvecklingsstrateg Arbetsförmedlingen: Enhetschef Försäkringskassan: Enhetschef Migrationsverket: Enhetschef Nätverket Idéburen sektor Skåne: Projektledare Kristianstad Kommun: Verksamhetschef Helsingborg stad: Utvecklingsledare Malmö stad: Utredare, Ansvarig migrationsfrågor FoU Malmö Individ och familj Ystad kommun: Verksamhetschef Lärosäten syd: Vice-dekan Kultur och Samhälle, Malmö Högskola Partnerskap Skåne Sedan 2008 bedrivs ett utvecklingsarbete inom RÖK genom utvecklingsplattformen Partnerskap Skåne. I Partnerskap Skåne kombineras strategisk metodutveckling och praktiska interventioner och kan bäst beskrivas som en innovationsplattform för det regionala och lokala integrationsarbetet. All verksamhet i Partnerskap Skåne utgår från tre huvudprinciper, vilka innebär att verksamheten ska 1) vara målgrupps- och behovsanpassad, 2) vara kunskapsbaserat och 3) främja delaktighet och inkludering. Syftet med Partnerskap Skåne är att utifrån ett holistiskt och strategiskt systemperspektiv utveckla och samordna metoder som främjar nyanländas delaktighet, hälsa, motivation och egenansvar för en effektivare etablering i arbets- och samhällsliv i Skåne. Som en konsekvens av det systembaserade, holistiska synsättet löper hälsoaspekten som en röd tråd genom Partnerskap Skåne, då en fungerande hälsa kan ses som en förutsättning för att en nyanländ ska kunna vara delaktig i samhället och på arbetsmarknaden. Nedan följer en kort beskrivning av olika delprojekt inom Partnerskap Skåne. Utöver RÖK har Partnerskap Skåne även koppling till överenskommelsen mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen sektor Skåne. Ett sådant samverkansprojekt är Nätverk, Aktivitet, Delaktighet (NAD). Projektet fokuserar på att utveckla nya metoder för samverkan mellan idéburen och offentlig sektor i syfte att underlätta nyanländas etablering genom delaktighet i föreningslivet för att på så vis stärka det sociala nätverket, öva svenska språket och förbättra sin hälsa. NAD är ett samverkansprojekt, med stöd av den Europeiska flyktingfonden, mellan Nätverket Idéburen sektor Skåne, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och Länsstyrelsen (projektägare). Projektet har resulterat i att ett antal föreningar utvecklat anpassade aktiviteter som ingår i nyanländas etableringsplan samt en gemensam kunskapsutveckling för myndigheter och idéburna organisationer. 21

24 Projekt Ökad inkludering genom språk pågick med stöd av den Europeiska socialfonden. Syftet med projektet var att utveckla modeller för närmare koppling mellan SFI och arbetslivet och att koppla språkinlärningen till den yrkessvenska som behövs i olika branscher. Samverskansparter i projektet var Arbetsförmedlingen, kommunerna, Nätverket Social Ekonomi Skåne och Länsstyrelsen (projektägare). Erfarenheter från projektet har tagits med till både NAD och Kompetenssamverkan Skåne och inom kort kommer flera ESF-förstudier att genomföras. En sådan förstudie är Regional plattform för yrkes-sfi (Länsstyrelsen projektägare) med syfte att ta fram en gemensam organisations- och finansieringsmodell för yrkes-sfi för Skånes kommuner. Projekt Samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK) startade upp 2008 med hjälp av medel från Europeiska Flyktingfonden (ERF) med Länsstyrelsen som projektägare och med Kommunförbundet som arbetsgivare. Sedan december 2010 är kommunerna enligt förordning (2010:1138) skyldig att erbjuda vissa nyanlända invandrare, som omfattas av lagen om etableringsinsatser samhällsorientering på modersmål i dialogform, samt även för övriga nyanlända enligt lagstiftning (2013:156). SHK är ett nyckelprojekt som i varierande grad är involverat i alla Partnerskap Skånes projekt. SHK utgör en kanal för myndigheter och organisationer att föra ut grundläggande och kvalitetssäkrad information på modersmål i dialogform. Minst lika viktigt är att SHK fångar upp aktuella frågor och behov hos målgruppen nyanlända, något som utgör betydelsefull information för myndigheterna och som utgör ett instrument för ett direkt målgruppsinflytande (empowerment). Utifrån forskningsbaserad kunskap och beprövad erfarenhet har samverkansparterna i Skåne beslutat att utöka programmet med att även väva in hälsoinformation. I Skåne erbjuds därför nyanlända samhälls- och hälsoinformation. Från start deltog 6 kommuner och idag deltar 27 kommuner. Länsstyrelsen tog 2010 över arbetsgivaransvaret. Idag finns 6 tillsvidareanställda och ett par timanställda kommunikatörer som kan ge information på 7 språk. Sedan våren 2014 har verksamheten utökats till att omfatta fler än personer som omfattas av etableringslagen. De kommuner som medverkar i projektet SHK skriver dels enskilda avtal med Länsstyrelsen och ingår dels i samverkan inom en regional knutpunkt. 6 Varje knutpunkt har en samordnare med ansvar för samordning av insatser för ingående kommuner. SHK:s insatser utförs sedan i överenskommelse med samordnarna för knutpunkterna. Finansieringen är delad mellan Region Skåne, medverkande kommuner och Länsstyrelsen startade det två-åriga projektet Somali Information & Business Centre (SIBC) med stöd av den Europeiska Socialfonden. Samverkansparter 6 Se avsnitt Lokala överenskommelser om nyanländas etablering (LÖK), sid

25 är Herbert Felixinstitutet (projektägare), Arbetsförmedlingen, Region Skåne, Länsstyrelsen, Malmö stad samt Eslövs, Svalövs och Kristianstads kommuner. Sedan sommaren 2013 ingår representation från den nybildade paraplyorganisationen för somaliska föreningar i styrelsen. Syftet med projektet är att stödja och underlätta somaliskt företagande samt att ge information om olika former för etablering på arbetsmarknaden. SHK förmedlar samhälls- och hälsoinformation till nyanlända somalisktalande. Arbetsförmedlingen har informationsinsatser och jobbsökarträffar. Projektet förmedlar stöd att upprätta företagsplan inklusive finansieringsplan, hjälper till med bankkontakter och annat praktiskt stöd som ex. ansökningar om eventuella tillstånd och registrering av företag. Projektet har inledningsvis fått lägga mycket kraft på att skapa förtroende för projektet och delaktighet hos somaliska föreningar. Under andra året har positiva resultat uppvisats. Idag har 5 företag etablerat sig med 1 3 anställda och ytterligare 7 företag är under uppstart. Flertalet företagare är kvinnor. Till projektet är kopplat följeforskning. Just nu pågår en förstudie för att ta fram förslag till fortsatt utveckling samt en diskussion om förutsättningar för fortsatt verksamhet där somaliska paraplyorganisationen görs än mer delaktiga. Projektet Hiv/STI prevention med migrationsperspektiv, som finansierats av medel från dåvarande Smittskyddsinstitutet, startade som ett samverkansprojekt mellan Malmö stad och Region Skåne Projektets syfte var metodutveckling för personal som möter invandrare så att de på ett professionellt sätt kan informera om Hiv och sexuellt överförbara sjukdomar; informera om testmöjligheter, smittvägar och hur man kan skydda sig. Från 2012 flyttades projektet över till Länsstyrelsen för att via Partnerskap Skåne nå ut regionalt och till målgrupperna nyanlända. En del i projektet har varit att kompetensutveckla SHK och utveckla metodiken. I ett fortsättningsprojekt under 2014 kommer parterna med stöd av Lunds universitet att anpassa SHKmodellen för ensamkommande ungdomar. Till dessa båda projekt, SIBC och projekt Hiv/STI prevention, har det knutits ytterligare ett delprojekt Mitt val, min hälsa. Hos gruppen somalisktalande kvinnor har behov identifierats om utökad information om sexuell och reproduktiv hälsa med teman som kvinnlig och manlig hälsa, Hiv/STI-prevention, könsstympning, barnuppfostran samt våld i nära relationer. Utifrån efterfrågan från föräldrarna har informationen även behovsanpassats till ungdomar. Forskningen visar att migranter har sämre hälsa än befolkningen i stort. Orsakerna kan sökas i förhållanden i hemlandet före flykten, flykten i sig samt att komma till ett nytt land utan socialt nätverk och förankring. Problemen yttrar sig i allt från fysiska skador, hörselnedsättningar, levnadsvanor (ex. matvanor i nya landet, fysisk aktivitet) till social isolering, depressioner och posttraumatisk stress. Inom forskningsplattformen Migration och hälsa 23