ÖVERSIKTSPLAN HAPARANDA STAD 2005

Transkript

1 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE ÖVERSIKTSPLAN HAPARANDA STAD 2005 Aavajärvi-Haparanda-Haparandahamn-Harrioja-Karhuvaara-Karungi-Kattilasaari Keräsjoki-Keräsjänkkä-Korpikylä-Kukkola-Kärrbäck-Lappträsk-Leipijärvi Långträsk-Lövheden-Marielund-Mattila-Naartijärvi-Nikkala-Salmis Sangijärvi-Seskarö-Säivis-Tossa-Vojakkala-Vuono-Västra Nikkala

2 INNEHÅLL ÖVERSIKTSPLAN HAPARANDA STAD 2005 LÄSANVISNING, SIDHÄNVISNING MED RUBRIKER OCH KARTOR 4 1. BAKGRUND 5 Allmänt om översiktsplanen 6 Planprocessen 6 Hur processen med översiktsplanen bedrivits 7 Utvecklingsplaner 7 Rättsverkan och översiktsplanens roll 8 Organisation och ansvar 8 Sida 2. KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL OCH VISIONER 9 Strategiskt inriktning för den kommunala verksamheten PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH KOMMUNALA STÄLLNINGSTAGANDEN 13 ALLMÄNNA INTRESSEN 14 Riksintresse enligt 4 kap miljöbalken 14 Natura 2000-områden 14 Naturvård 16 Skyddad natur 16 Rörligt friluftsliv och turism 18 Kulturmiljövård 20 Värdefulla ämnen och mineral 22 Totalförsvaret 22 Kommunikationer 24 Vattenanvändning 28 Våtmark 30 Rennäring 32 Haparanda idag 34 Näringsliv / sysselsättning 37 Skogs- och jordbruk 40 Teknisk infrastruktur 42 MILJÖ OCH RISKFAKTORER 44 PLANER OCH FÖRORDNANDEN 52 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR 54 BEVARANDEPLAN 55 2

3 4. KOMMUNTÄCKANDE BAKGRUND OCH REKOMMENDATIONER 65 Bostadsområde och lokal boendeservice 66 Fritidsbebyggelse 67 Jordbruk 67 Industri 68 Värdefulla ämnen 68 Kommunikationer 68 Friluftsliv 70 Riskområden FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER OCH REKOMMENDATIONER 73 Fördjupad översiktsplan CENTRALORTEN 74 Fördjupad översiktsplan SÄIVIS BY 78 Fördjupad översiktsplan VUONO OCH SALMIS 80 Fördjupad översiktsplan SESKARÖ 82 Fördjupad översiktsplan KARUNGI 84 Fördjupad översiktsplan NIKKALA 86 Fördjupad översiktsplan TORNE ÄLVDAL 88 Fördjupad översiktsplan SKÄRGÅRDEN 91 Sammanställning av förändringar från äldre översiktsplan KONSEKVENSER 95 Regional nivå 96 Kommunal nivå SAMRÅDSREDOGÖRELSE OCH UTLÅTANDE EJ GODTAGET AV LÄNSSTYRELSEN 125 BILAGOR OCH HÄNVISNINGAR 127 Bilaga 1a. Förteckning över översiktsplaner samt fördjupade översiktsplaner som upphäves när denna översiktsplan vinner laga kraft 128 Bilaga 1b. Förteckning över översiktsplaner samt områdesbestämmelser som fortsätter att gälla med denna översiktsplan 128 Bilaga 2. Förteckning över gällande detaljplaner utanför Haparanda centralort, fastställda före ADRESSKARTA HAPARANDA OCH TORNEÅ 130 HÄNVISNINGAR 131 Sida 3

4 LÄSANVISNING, SIDHÄNVISNING MED RUBRIKER OCH KARTOR Översiktsplanen består av 6 huvuddelar: 1. En kort BAKGRUND redogör kortfattat vad en översiktsplan är och varför Haparanda stad nu arbetar fram en ny. 2. I KOMMUNENS MÅL/VISIONER presenteras de övergripande mål och den viljeriktning som ligger till grund för översiktsplanen 3. PLANFÖRUTSÄTTNINGAR OCH KOMMU- NALA STÄLLNINGSTAGANDEN delas upp i tre delar: riksintressen / skyddad natur, riksintressen / kommunala intressen och allmänna intressen /kommunala intressen. Sedan följer en sektorsvis genomgång av hur de olika givna förutsättningar som finns skall beaktas. Allmänna intressen i form av exempelvis inventeringar, program och dylikt presenteras liksom gällande riksintressen. Gällande planer, förordnanden och mellankommunala frågor som berör Haparanda redovisas. ÖVERSIKTSPLAN HAPARANDA STAD 2005 Varje sektorsintresse avslutas med rubriken KOMMUNALA STÄLLNINGSTAGANDEN där rekommendationer och ställningstaganden för den framtida mark- och vattenanvändningen för respektive kapitel återfinns. 4. I delen OMRÅDESVISA REKOMMENDA- TIONER redovisas rekommendationer för markanvändningen i Haparanda, kopplat till den kommuntäckande markanvändningskartan. För de större tätorterna finns separata tätortskartor (bilagor). 5. FÖRDJUPNINGAR OCH REKOMMENDATIO- NER behandlar de byar och områden som fördjupade översiktsplanerna har arbetats fram. 6. KONSEKVENSER för översiktsplanens genomförande sett ur både kommunalt och regionalt perspektiv redovisas. Konsekvensbeskrivningen medverkar till att kommuninvånare, myndigheter m fl får kunskap om innebörden och konsekvenserna av planen BAKGRUND MÅL OCH VISIONER PLANERINGS- FÖRUTSÄTT- NINGAR OCH KOMMUNALA STÄLLNINGS- TAGANDEN BAKGRUND OCH REKOM- MENDATIONER FÖRDJUPNING- AR OCH REKOM- MENDATIONER 6. KONSEKVENSER KOMMUNTÄCKANDE MARKANVÄNDNINGS- KARTA FÖRDJUPADE MARK- ANVÄNDNINGSKARTOR 4

5 1. BAKGRUND Här börjar översiktsplanen med en inledning som innehåller information om vad en översiktsplan är, om planprocessen och översiktsplanens rättsverkan samt arbetets organisation och upplägg. 5

6 BAKGRUND ÖVERSIKTSPLAN HAPARANDA STAD 2005 Allmänt om översiktsplanen Att utarbeta förslag till en kommunomfattande översiktsplan med fördjupningar för staden och de större byarna är en omfattande och för många berörda också svåröverskådlig process. Enligt plan- och bygglagen (PBL) skall en översiktsplan vara lätt att förstå, den skall antas av kommunfullmäktige och innan dess skall förslaget bli föremål för samråd och offentlig utställning. Översiktsplan för Haparanda stad är en kommunomfattande översiktsplan. När den antas ersätter den gällande översiktsplan, dvs. Översiktsplan för Haparanda stad, antagen av kommunfullmäktige I denna plan finns även ett antal fördjupade översiktsplaner på tätorter, älvdalen och skärgården. Bilaga 1a redovisar de planer som ersätts av denna översiktsplan. Haparanda stad har bedömt att planen behöver uppdateras för att bli ett bra underlag för olika beslut. Många fördjupningar och tillägg i den gamla översiktsplanen gör det svårt att få en samlad uppfattning om hur kommunen ser på den framtida mark- och vattenanvändningen. I en uppföljning av översiktsplanen ingår bl. a att utvärdera planens värde som styrinstrument för efterföljande beslut om detaljplaner och/eller bygglov. Genom miljöbalken (MB) har översiktsplanens roll i det förebyggande miljöarbetet stärkts. Den kommunala översiktsplaneringen ses som ett led i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling. Översiktsplanens aktualitet skall ses över under varje mandatperiod i kommunen. Planprocessen Planprocessen kan indelas i tre skeden: ett programskede, ett samrådsskede och ett utställningsskede. Programskedet har ägnats åt frågor som har stor betydelse för översiktsplaneringen i Haparanda och har lett till riktlinjer för planförslaget och preliminära ställningstaganden i viktiga planfrågor. Som underlag för programskedet finns Haparanda- Tornio vision 2010 samt Vision 2020 Regional utvecklingsplan och arbetsprogram för processen, Haparanda stad och Torneå stad. Tidiga samrådsmöten har hållits i samtliga större orter inom kommunen under vintern 2003/04. I samrådsskedet presenteras ett samrådsförslag till översiktsplan. Förslaget skall godkännas av samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Förslaget ställs ut, remitteras, och diskuteras med intresseföreningar, partigrupper, fullmäktige, myndigheter, grannkommuner, regionala organ mm. Synpunkterna från samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Innan utställningsskedet revideras planförslaget med ledning av synpunkter från samrådet. Förslaget ställs ut och remitteras i enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen. Synpunkter från utställning och remissbehandling sammanställs i ett utlåtande som redovisas tillsammans med det slutliga planförslaget. 6 Efter planprocessen antas planförslaget av kommunfullmäktige. Planprocessen påbörjas under 2002 och beräknas slutföras under 2005.

7 Hur processen med översiktsplanen bedrivits Processen med ny översiktsplan inleddes med utbildning av kommunens politiker och tjänstemän med representanter från samtliga nämnder och förvaltningar. Utbildningen hölls av samhällsbyggnadskontoret, länsarkitekt Christer Swärd och samhällsplanerare Claes-Göran Olofsson, MAF Arkitektkontor AB. Det praktiska arbetet har utförts av en tjänstemannagrupp under planeringschefens ledning. MAF Arkitektkontor och stadsarkitekt Kenneth Söderlundh har anlitats som plankonsult. Programsamråd med utställning har hållits under vintern 2003/2004 med möten i Karungi, Vuono- Salmis, Seskarö, Nikkala, Säivis, Vojakkala och Haparanda. Därutöver har tjänstemän diskuterat planen vid möten med olika organisationer och föreningar. Underlaget vid programsamrådet utgjordes bl.a. av den gamla Översiktsplanen antagen 1990, Vision 2020 och ett arbetsprogram för processen. Utöver mötena har allt material funnits tillgängligt på kommunens hemsida under hela samrådstiden där yttranden kunnat lämnas elektroniskt. Utställning av handlingarna här även ägt rum i stadshuset. Utvecklingsplaner Översiktsplan 2005 är ett första steg mot att ersätta den gamla planen från 1990 med ett gripbart, väl spritt och levande dokument. Översiktsplanen kan inte lösa alla frågor och heller inte ersätta annat planerings och utvecklingsarbete. Översiktsplanen bör därför i möjligaste mån ta hänsyn till arbetet med utvecklingsplan(er) för olika geografiska områden i kommunen. Idéerna om utvecklingsplan för olika områden som framkommit under samrådsskedet är bra och kommunen bör delta aktivt i ett sådant arbete. Skärgården bör vara ett sådant prioriterat område liksom älvdalen och kusten kan vara områden som bearbetas på samma sätt. Översiktplanen kan dock inte hantera alla sådana frågor utan arbetet måste ske i växelverkan med övriga insatser för att stärka olika näringar. Översiktsplanen skall enligt PBL 4:14 ses över minst en gång varje mandatperiod och då bör framkomna resultat från olika samhällsintressen kunna medföra att kommunen justerar översiktsplanen. Formellt plansamråd har utförts av Haparanda kommuns kommunstyrelse under vintern Samråd med utställning har hållits i Karungi, Vuono-Salmis, Seskarö, Nikkala, Säivis, Leipijärvi och Haparanda. Därutöver har tjänstemän diskuterat planen vid möten med olika organisationer och föreningar samt vid Haparandamässan. Utöver mötena har handlingarna funnits tillgängliga på kommunens hemsida där yttranden kunnat lämnas elektroniskt. Utställning av handlingarna här även ägt rum i stadshuset. Samrådshandlingen har sänts till berörda myndigheter, samtliga politiska partier, kommunala nämnder och grannkommuner, naturskydds- jakt och fiskeföreningar m fl. Under samrådet inkom totalt 49 samrådsyttranden. 7

8 Översiktsplanens rättsverkan och roll Den nya översiktsplanen för Haparanda, Översiktsplan 2005, skall ange mål och inriktning för Haparandas fysiska utveckling under talets första decennier, planeringsperspektivet sträcker sig femton år fram till Översiktsplanen har ingen rättsligt bindande verkan vare sig för myndigheter eller enskilda. Den är att betrakta som en rekommendation eller vägledning när olika beslut om mark- och vattenanvändning ska fattas. Den kan också ses som en överenskommelse mellan staten och kommunen om hur mark- och vattenanvändning, byggande mm bör utvecklas. Inom kommunen kommer översiktsplanen att utgöra program och underlag för framtida planläggning samt underlag för prövning av bygglov och andra tillståndsärenden. Beslut i lokaliserings- och markanvändningsfrågor får både långsiktiga och sektorövergripande konsekvenser. Sådana beslut kan därför inte ses isolerade utan måste sättas in i större sammanhang så att god hushållning med pengar och naturresurser kan främjas och konflikter mellan motstridiga intressen minimeras. I dialogen med staten är översiktsplanen ett viktigt instrument för diskussion om allmänna intressen och riksintressen, exempelvis med det fortsatta arbetet för anläggandet av Haparandabanan och Norrbotniabanan samt väg E4 genom kommunen. Organisation och ansvar Kommunens formella handläggning av översiktsplanen sker hos kommunstyrelsen som är huvudman för den översiktliga planeringen. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för detaljplanefrågor. Plan- och bygglagen anger i 4 kapitlet 11 att översiktsplanen och ändringar av den antas av kommunfullmäktige. För det löpande arbetet med översiktsplanen ansvarar kommunledningsförvaltningen genom planeringschefen och samhällsbyggnadskontoret. Arbetet har organiserats i arbetsgrupper som sammansatt av personal från kommunledningskontoret, andra kommunala förvaltningar och i vissa fall även från utomstående organisationer som föreningar, byaråden, intresseorganisationer, näringsliv, grannkommuner m.m. Arbetsgruppen som arbetat fram förslaget till ny översiktsplan har bestått av Göran Wigren, planeringschef Haparanda stad, Eskil Kitti, byggnadsinspektör Haparanda stad, Kenneth Söderlund, stadsarkitekt Haparanda stad samt samhällsplanerarna Claesgöran Olofsson och AnneLie Vesterlund, MAF Arkitektkontor AB. Organisation Översiktsplanens roll är bl. a. att göra avvägningar mellan olika sektorsintressen och andra intressen. Det önskvärda är därför att översiktsplanen och andra långsiktiga planer och program fungerar i växelverkan och ständigt analyserar och vidareutvecklar kommunens långsiktiga strategier. Arbetsgrupp Politiker Plankonsult Översiktsplan 2005 Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Arbetsgrupp Översiktsplan Planeringschef Kommunledningskontoret Teknik och Service Räddningstjänst Utvecklingsfrågor Kultur- och fritid Individ och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Barn och Ungdomsförvaltning Torneå Samarbetsgrupp för ÖP -samordning av planeringen -samanvänding av resurser Byaråd Föreningar Näringsliv Intresseorganisationer Ungdomsrådet Referensgrupper Referensgrupper Referensgrupper 8

9 2. KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL OCH VISIONER Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Haparanda stad anger i detta kapitel de övergripande mål, riktlinjer och visioner som kommunen har fram till år

10 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL OCH VISIONER ÖVERSIKTSPLAN HAPARANDA STAD 2005 Viktiga markanvändningsfrågor under denna Översiktsplans planeringsperiod är: Bostäder Attraktiva lägen för en god boendemiljö i staden och landsbygden. Förtätningsområden och nya områden i anslutning till befintlig bebyggelse redovisas i samtliga större tätorter. Tydliga regler med goda möjligheter till ny bebyggelse även utanför tätorterna. Strandnära tomter för permanentboende och fritidshus. Handel Möjliggöra utveckling och expansion av befintlig och tillkommande handel i centrumlägen. Nya områden för centrumhandel i centralorten. Industri Möjliggöra utveckling och expansion av befintlig och tillkommande industri. Industriområden redovisas i orterna Haparanda, Seskarö, Karungi och Nikkala. Grönområden och levande skärgård Synliggöra vår rika natur med skogar, myrar, älv, kust, skärgård och hav. Utveckla och knyta samman befintliga grönstråk och naturparker. Redovisa möjligheter till försiktig tillkommande bebyggelse och turismutveckling i skärgården. Kommunikationer Förbättra möjligheterna till godstrafik och persontrafik för regionförstoring och bättre arbets- och utbildningsmöjligheter för personer och företag. Sträckning för elektrifierad och modern kustjärnväg, Nya Haparandabanan, del av Norrbotniabanan, redovisas med två sträckningsalternativ, alternativ Nord och alternativ Syd. Haparanda stad har i kommunstyrelsen beslutat att ta ställningen att båda alternativen är goda och genomförbara men att alternativ Nord förordas som huvudalternativ. För alternativ Nord redovisas även kringliggande utvidgningsområden för ny godsbangård med anslutande industriområden och vägkommunikationer. Resecentrum för persontrafik med tåg, buss och taxi planeras i nuvarande järnvägsstation i Haparanda centralort. Befintlig och fungerande Flygplats i Kemi Torneå på 17 km :s avstånd föreslås utvecklas till Tornedalens Flygnav med flyg från Pajala och Rovaniemi och vidare med direktflyg till såväl Stockholm som Helsingfors. Behovet av att bygga om väg E4 från Salmis till riksgränsen före en trafiksäkrare lösning poängteras. Mjuka insatser Höja människors säkerhet och trivsel. Gång- och cykelväg för oskyddade trafikanter redovisas längs E4:a och riksväg 99 genom hela kommunen. Förbättrad tillgänglighet för alla i stadskärnan. 10

11 STRATEGISKT INRIKTNING FÖR DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN Haparanda Stad kommer under den närmaste planperioden att ta ställning till olika vägval på vilket sätt de kommunala verksamheterna kommer att utvecklas och åt vilket håll. Följande utgångspunkter gäller : Verksamheten ska kontinuerligt förändras utifrån de förutsättningar som finns Verksamheten ska utvecklas mot en närmare och intimare samverkan och samarbete med Torneå och utvecklande för verksamheten och ska ske i gemensamt styrda organisationer där detta är fördelaktigt. Verksamheten ska utvecklas inom ramen för samverkan inom Östra Norrbotten genom att nyttja gemensamma resurser och kompetens där det bra och utvecklande för verksamheten. De vägledande kriterium som eftersträvas är kostnadseffektivitet, lägre kostnad och högre kvalitet. Verksamheten ska i första hand drivas i egen regi men kan drivas i andra former och/eller konkurrensutsättas om det blir en bättre och/eller effektivare verksamhet. Detta gäller dock ej ren myndighetsutövning. Alla arbeten som bedrivs inom kommunen ska ha tre utgångspunkter. Jämställdhet - ett jämställt samhälle för både kvinnor och män samt attityder - positiva och bejakande attityder till framtiden Hälsa - en god folkhälsa för kommunens medborgare Ungdomligt perspektiv, bejaka unga människors engagemang och kunnande i samhällsutvecklingen Vid alla uppföljningar och utvärderingar ska alla dessa tre värdegrunder finnas med. För den övergripande strategiska styrningen och budgetarbetet finns underlag som ligger eller kommer att ligga till grund för arbetet: Ungdomspolitiskt handlingsprogram Minoritetspolitiskt handlingsprogram (under utarbetande) Handikapplan Plan för särskilt boende 11

12 12 ÖVERSIKTSPLAN HAPARANDA STAD 2005

13 3. PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KOMMUNALA STÄLLNINGSTAGANDEN Här följer en sektorsvis genomgång av planeringsförutsättningarna. Planeringsförutsättningarna delas upp i fem delar: allmänna intressen, miljö och riskfaktorer, planer och förordnanden, mellankommunala frågor samt bevarandeplan. Det är centrala verk som pekar ut vilka områden inom länet som bedöms vara av riksintresse för respektive sektor. I miljöbalkens 4 kapitel finns också ett antal geografiska områden utpekade som riksintresssen. Flera av de utpekade områdena är riksintressen ur flera perspektiv. 13

14 ALLMÄNNA INTRESSEN 4 KAP MILJÖBALKEN NATURA 2000-OMRÅDEN ÖVERSIKTSPLAN HAPARANDA STAD 2005 Riksintresse I miljöbalken anges särskilda hushållningsbestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Inom Haparanda stad berörs kust- och skärgårdsområdet (avgränsas i norr av E4), samt Torneå älvdal upp till gränsen mot Övertorneå kommun. För riksintresseområden gäller generellt miljöbalken 4 kap. 1, 2 och 6. Paragraferna kan sammanfattas på följande sätt: Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det kan ske på sådant sätt att det inte påtagligt skadar områdenas naturoch kulturvärden. (MB 4 kap. 1 ) Bestämmelsen utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs av totalförsvaret. (MB 4 kap. 1 ) Inom kust- och skärgårdsområdet skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen beaktas vid prövning av exploateringsföretag. (MB 4 kap. 2 ) Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning får inte utföras i nationalälven Torneälven med tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden. (MB 4 kap. 6 ) Riksintresse Sedan 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden enligt 4 kap MB klassade som riksintresse för naturvården. Medlemsländerna inom Europeiska Unionen bygger för närvarande upp ett nätverk av värdefulla naturområden som är av särskilt intresse från naturvårdssynpunkt. Nätverket kallas Natura 2000 och syftet är att bevara den biologiska mångfalden. Nätverket kommer att innefatta många tusen värdefulla naturområden inom EU. Natura 2000-områden är således områden med särskilt bevarandevärda arter och naturtyper som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv och skall bevaras av medlemsstaterna för framtiden. Natura 2000-områdena inom kommunen är Brännberget, Finnberget, Haparanda hamn, Haparanda- Sandskär, Haparanda skärgård, Kalix- och Tonre älvssystem, Kraaseli, Kraaseli-Selkäkari, Palojärvi, Riekkola, Riekkola-Völivaara, Sarvenkataja, Stora Hepokari, Säivis, Säivisnäs, Torne-Furö och Vuonoviken. FARLEDER Enligt 2 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m m skall Sjöfartsverket, som ansvarig centralförvaltningsmyndighet, lämna uppgifter till länsstyrelserna om områden som myndigheten bedömer vara av riksintresse. Genom detta beslut utpekar Sjöfartsverket de hamnar och farleder, samt områden i övrigt, som har sådana speciella funktioner för sjötransportsystemet att Sjöfartsverket bedömer att de mark- och vattenområden som berörs är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 miljöbalken (MB). I Haparanda kommun finns två farleder av riksintresse. 14 Bild över Seskarö sågverksområde

15 Riksintressen enligt 4 kap miljöbalken och Natura 2000-områden Torneälven ÖVERTORNEÅ KOMMUN Haparandabanan Karungi Lappträsk Kukkola Kattilasaari TORNEÅ STAD väg 99 KALIX KOMMUN väg E4 Haparanda Säivis Nikkala Farleder som bedöms vara av riksintresse Seskarö 15

16 NATURVÅRD Riksintresse Riksintressen för naturvård regleras i miljöbalken 3 kap. 6. Inom Haparanda kommun berörs hela Torne älven och skärgårdsområdet undantaget Seskarö. Naturvärden för Torne älv består av berg, fauna, flora, lösa avlagringar, urskog och vattendrag. För skärgården och Säivisnäshalvön berörs fauna, flora, lösa avlagringar, skärgård och strandzon. Naturvärdet består i den orörda älven med sitt ekosystem av naturliga fiskebestånd, artrika strandängar och raningsmarker som regelbundet svämmar över, slåttermarker, den vackra landskapsbilden, ängs- och hagmarker med sitt ladbestånd och dess rika växt och djurliv. Naturvårdsintresset och kulturvårdsintresset samverkar inom stora delar av älvdalsområdet. SKYDDAD NATUR Stora delar av Haparandas yta är värdefull, skyddad natur. I Haparanda finns en nationalpark och fyra naturreservat. För nationalparken meddelar Naturvårdsverket skyddsföreskrifter och staten äger marken. För naturreservaten meddelar Länsstyrelsen bestämmelser som kan variera mellan de olika reservaten. Det man får göra med stöd av allemansrätten är oftast tillåtet även inom naturreservaten. Marken inom naturreservat kan ägas av andra än staten. I kommunen finns en nationalpark. Nationalparksområdet innefattar Sandskär, Seskar-Furö och ett antal mindre öar. De fyra naturreservaten i Haparanda är: Riekkola-Välivaara Torne-Furö Haparanda Sandskär Säivisnäs Länsstyrelsen utreder också ett kommande naturreservat i Tervajänkkä. Förslaget är ute på remiss hos kommunen. Inom kommunen finns också två fågelskyddsområden med förbud mot jakt: Haparanda stad - stranden Vuopio - Karungi KOMMUNALT STÄLLNINGSTAGANDE Bild över Sandskär Riksintressen skall skyddas. Mark och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden skall så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturen. Bebyggelse och exploatering skall ske efter noggrann prövning. 16

17 Naturvård samt nationalpark, naturreservat och fågelskyddsområden Biotopskydd Torne älv ÖVERTORNEÅ KOMMUN Haparandabanan Karungi 3:6 MB 4kap Lappträsk Kukkola TORNEÅ STAD Kattilasaari KALIX KOMMUN väg 99 Haparanda Säivis väg E4 Nikkala Seskarö Skärgården 17

18 FRILUFTSLIV OCH TURISM Riksintresse Torneåälven samt kust- och skärgårdsområdet är av riksintresse för friluftslivet. Torneåälven är en stor outbyggd älv med många forssträckor som är av stort värde som kanotälv och för fritidsfisket. Älvens lätttillgänglighet tillsammans med en naturskön landskapsbild gör den mycket attraktiv för turismen och det rörliga friluftslivet. Kommunalt intresse Friluftsliv som är en viktig del av livet för många kommuninvånare. Jakt, fiske och naturupplevelser är värdefulla både för det lokala rörliga friluftslivet och som en resurs för turistsatsningar. Turism och rörligt friluftsliv har ofta gemensamma intressen och samsas inom samma områden. Haparanda stad med sina stora tillgångar av värdefulla naturmiljöer har mycket goda förutsättningar att vidareutveckla turistnäringen. Turism- och besöksnäring, anläggningar Inom kommunen finns ett antal olika turistanläggningar med en mängd aktiviteter och typer av boendeformer. Nedan listas några anläggningar: Kukkolaforsen Turist & Konferens, med sikhåvning, sikhalstring, forsfärder, guidning, bastuäventyr mm. Bosmina skärgårdsturer, med beställningstrafik avseende skärgårdsturer. Harjugården, med konferenser, catering, kurser, fester mm. Palogården, med guidade turer i naturen. Revonsaari Camping, med fiske, uthyrning av kanot och fiskebåt mm. Långforsens Konferens & Rekreation GREEN ZONE GOLF, med internationell golfbana med 18 hål, som ligger över riksgränsen mellan Sverige och Finland. Seskarö camping Haparandahamn, men gästhamn. Vandrarhemmet Mathjärtat Haparanda stadshotell Sundholmens camping Kulturturism med skyltad slinga: Älvdalen stenålder, renskötseln, skog, kust, Bruksmiljö, fiske Matkakoski Fiskecamp Saivaara stenåldersby Karl Gustavs-leden Vandringsleder Vandringslederna inom kommunens värdefulla naturområden är också viktiga för turismen och det rörliga friluftslivet. De mest kända lederna är Haparanda vandringsled, nordväst om Haparanda, samt lederna i Riekkola naturreservat och på Sandskär. (Till friluftslivet hör även skotertrafiken som behandlas under kapitlet KOMMUNIKATIONER). Jakt, fritidsfiske Jakt och fiske är en del av vardagen för många kommuninnevånare. Det handlar inte bara om ett fritidsintresse, utan om en livsstil och om en del av försörjningen. Tillgången på jakt, fiske och friluftsliv är även något som den besökande turisten vill ha. En förutsättning att såväl jakt som fiske ska kunna förbättras och utvecklas är en långsiktig grundsyn och en samordning av olika intressen. Ett rikligt fiske av god kvalitet i närområdena kring tätorterna är speciellt angeläget. Det har stor positiv betydelse både för ortsbor, såväl unga som gamla, som för den besökande turisten. KOMMUNALT STÄLLNINGSTAGANDE Haparanda stad satsar på att ta tillvara och vidareutveckla de möjligheter för turism, upplevelser och besöksnäring som de värdefulla naturmiljöerna ger. Mindre och medelstora anläggningar för för besöksnäringen bör stimuleras i Älvdalen och Skärgården. 18

19 # # # # # # # # # # ÖVERSIKTSPLAN HAPARANDA STAD 2005 Friluftsliv och turism, riksintressen ÖVERTORNEÅ KOMMUN Torne älv Riksintresse för friluftsliv Haparandabanan Karungi Torne älv enligt MB 4:6 Lappträsk TORNEÅ STAD Kukkola Kattilasaari väg 99 KALIX KOMMUN Säivis väg E4 Nikkala Haparanda Skärgården enligt MB 4:2 N Seskarö Skärgården kilometer 19

20 KULTURMILJÖVÅRD Haparanda erbjuder en rik och naturskön landsbygd med skog, älv, kust och skärgård. Ett levande och varierat odlingslanskap med växt- och djurliv med tydliga spår av äldre odlings- och bosättningsmönster och moderna jordbruk tillsammans med försäljning av lokala produkter har ett stort värde för människors välbefinnande. Riksintresse I Haparanda finns miljöer av riksintresse för kulturmiljövården. De utpekade områdena är Tornedalen, Sandskär och Seskarö. Tornedalen är utpekat som riksintresseområde för älvdalsbygden med odlingsmark, lador, diken och fornbrukslämningar. Seskarö har utpekats på grund av den unika och välbevarade sågverksmiljön. Sandskär är ett fiskeläge. Den befintliga bebyggelsen längs Tornedalen utgörs av långsträckta byar längs älven och väg 99. Mellan byarna finns glesare bebyggelse, oftast i anslutning till den brukningsvärda odlingsmarken. Bebyggelsen i byarna har uppförts längs vägar, ofta tätt inpå vägen som bildat en viss struktur, en s k randbebyggelse. Fritidsfisket, som är av riksintresse, är betydelsefullt för kommunens innevånare samt för turismen. Fiskeplatserna Matkakoski och Kukkola är viktiga kulturmiljöer längs älven. Perävaara i Karungi är klassad som världsarv. Övriga intressen Sverige-finska folkhögskolan med elevhem och Hermanssonska gården avses byggnadsminnesförklaras. Haparanda anser att även gamla telegrafbyggnaden, gamla postkontoret och Kukkolaforsen bör byggnadsminnesförklaras. KOMMUNALT STÄLLNINGSTAGANDE Kommunen ser positivt på bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader genom att i översiktsplanen redovisa bevarandeplan för landsbygd och centralorten. Därmed kan viss bebyggelse och kulturlandskap säkerställas mot icke önskvärda förändringar. Kommunen vill bidra till att skapa goda förutsättningar för att behålla en levande landsbygd och därmed bevara viktiga kulturvärden. De kulturhistoriska miljöerna skall hållas levande så att staden och landskapet blir intressant och spännande att leva i. Förändringar som berör bebyggelse och miljöer inom riksintresseområdena skall ske med största varsamhet och respekt för deras karaktär. Vid bygglovprövningar ges information om traditionella byggnadssätt på orten. Kulturmiljövårdsprogram Ett kulturmiljövårdsprogram har utarbetats av länsstyrelsen för hela Norrbottens län. I dagsläget finns inget kommunalt program fastslaget. Fornvårdsobjekt Inom kommunen finns tre fornvårdsobjekt; i Nikkala, Saivaara och Kärrbäck. I Nikkala finns stenvalvsbroar och minnessten vid väg E4, i Saivaara finns en stenåldersby med ett 30-tal hyddbottnar och boplatsgropar. En stenåldersby finns också i Kärrbäck med ett 15-tal anläggningar, hyddbottnar och boplatsgropar. Objekten visar att bygden varit bebodd i 6000 år. Byggnadsminnen Järnvägsstationen, Forslundsgården i Vojakkala och Haparanda gamla tingshus är byggnadsminnen. 20

21 Kulturmiljövård Torneälven Fornvårdsobjekt Saivaara ÖVERTORNEÅ KOMMUN enligt MB 3:6 Haparandabanan Karungi Torne älvdal Lappträsk TORNEÅ STAD Kukkola Kattilasaari Fornvårdsobjekt Kärrbäck KALIX KOMMUN väg 99 Tornedalen Haparanda Säivis väg E4 Haparanda Nikkala Fornvårdsobjekt Nikkala Seskarö Haparanda skärgård Seskarö Sandskär 21

22 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MINERAL Riksintresse Riksintressanta fyndigheter finns inte kända inom kommunen. Kommunalt intresse TOTALFÖRSVARET För områden av intresse för totalförsvaret i kommunen gäller förordnanden enligt 12 kap 4 PBL. Dessa områden finns redovisade på separata kartor som förvaras hos kommunen. En översyn av områdenas avgränsning pågår. Täkter Täkttillstånd krävs av Länsstyrelsen för att få bryta berg, grus och matjord. För torvbrytning krävs bearbetningskoncession enligt torvlagen. Inom kommunen finns tillstånd för sex grustäkter och därutöver finns tre bergtäkter. Torvtäkten i Kaartivuoma är i drift. Lagstiftningen ställer höga krav på efterbehandling av täkter. KOMMUNALT STÄLLNINGSTAGANDE Befintliga täkter bör i första hand slutföras innan nya täkter exploateras. Grusförekomster med höga skyddsvärden får inte exploateras. Användning av naturgrus bör ersättas med krossat berg från bergtäkter. Kivivaara bergtäkt 22

23 Värdefulla ämnen och mineraler ÖVERTORNEÅ KOMMUN Torneälven Täkter i drift Haparandabanan Karungi Lappträsk Kukkola TORNEÅ STAD Kattilasaari väg 99 KALIX KOMMUN Haparanda väg E4 Säivis Nikkala Seskarö 23

24 KOMMUNIKATIONER Riksintresse Väg E4 och väg 99 är av riksintresse för kommunikationer. Haparandabanan (byggd i början av 1900-talet), som berör kommunens norra och östra del är klassad som järnväg av riksintresse. Nya kustnära Haparandabanan mellan Kalix och Haparanda är beslutad och bedöms också vara av riksintresse. Kommunalt intresse Flyg Närmaste flygplatser för reguljärflyg finns i Kemi och Luleå. Avståndet mellan Haparanda och Kemi är ca 17 km, mellan Haparanda och Kallax/Luleå ca 130 km. Hamnar Större hamnar inom kommunen finns på Seskarö och i Haparandahamn samt Nikkala hamn. I närregionen är de mest betydande hamnarna Röyttä utanför Torneå och Kemi hamn, båda har stor andel internationell fjärrtrafik. Järnväg Haparanda har som enda svenska ort direkt tillgång till både det svenska och det finska järnvägssystemet. Haparandabanan (byggd tidigt 1900-tal) har hög mängd godstransporter inom Sverige och till Finland. Spårvidder för Sverige och Finland är olika och ett flertal tester har genomförts i Haparanda med lyckat resultat med vagnar som ändrar spårvidd på en sträcka på bangården. Fler fullskaletester kommer att utföras under 2004/2005. Framtida Godsbangård och Resecentra En gemensam godsbangårdsstudie utförs under 2005 med Banverket, Torneå och Haparanda. Banverkets studie omfattar flera alternativ där lösningar med separata/gemensamma bangårdar studeras för regionens behov. Även de befintliga bangårdarna studeras, beslut om inriktning saknas i dagsläget. Resultaten av studien kommer tillsammans med Banverkets planerade val av sträckning för nya Haparandabanan att möjliggöra en noggrannare planering av den nya godsbangården och dess infrastruktur med vägar etc. Det är viktigt att studien på ett bra sätt beskriver godshanteringen och vägtrafiken till bangården såväl österut som västerut för att möta både de Finska och de Svenska behoven. Vägverken från Finland och Sverige deltar i processen för att få bästa möjliga lösning. Haparanda avser även studera förutsättningarna för ett nytt resecentra med anslutningar till tåg, fjärr- och lokalbussar, biltrafik med kort- och långtidsparkering och goda anslutningar för GC-trafik. I samband med det bör man studera en ytterligare förbindelse över älven mellan städerna. Detta blir särskilt viktigt om Haparanda järnvägsstation väljs till städernas gemensamma resecentra för persontrafiken. Det kan vara en fördel att separera resecentrumet och godsbangården. Avgörande för den fortsatta planeringen blir svenska Banverkets val av sträckning för nya Haparandabanan samt finska och svenska Banverkets val av lokalisering/utförande av godsbangård och vidare om vald lösning blir fortsatt två godsbangårdar eller en gemensam. 130 kv matarledning för den nya järnvägen Transformatorstationen som behövs för elektrifieringen bör placeras i det område som markerats som framtida godsbangård i samrådshandling för Haparandas kommuntäckande översiktsplan. Tänkt 24

25 Sveriges portar till världen F I N L A N D klara en bra boendemiljö noggrant utredas. Viktigt i detta sammanhang är att detta gäller förutsatt att vibrationsnivåerna är låga (< 0,5 mm/s vägt RMSvärde). En riskbedömning utifrån geotekniska undersökningar kan vara lämplig att utföra för att prognostisera eventuella vibrationer. N O R G E SVERIGE STOCKHOLM ESTLAND LETTLAND S:t Petersburg Gällande riktvärden för trafikbuller Infrastrukturinriktning för framtida transporter (proposition 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller (järnväg och bilväg) : NEDERLÄNDERNA DANMARK KÖPENHAMN Hamburg T Y S K L A N D P O L E N LITAUEN område är väster om Marielund på bra avstånd från nuvarande och planerad bostadsbebyggelse. Skyddsavstånd vid planering av den nya järnvägen Banverket och Naturvårdsverket har tillsammans med Boverket tagit fram ett gemensamt dokument, Riktlinjer och tillämpningar för buller och vibrationer från spårburen linjetrafik, som omfattar planeringsmål (riktvärden för god miljökvalitet), åtgärdsnivåer och högsta acceptabla värden utifrån riksdagens beslut från 1997 (Prop. 1996/97:53). Banverket har i dagsläget ingen fastställd policy för buller och vibrationer utan skriften är vägledande. Riktvärden för miljökvalitet anger de nivåer som inte bör överskridas för att upprätthålla en god miljö. Värdena baseras på dagens kunskap från spårburen trafik och dess negativa inverkan på de människor som utsätts för det. I Banverkets och Naturvårdsverkets riktlinjer och tillämpningar står bl a följande kring bullerpåverkan och bullerskydd: För vibrationer gäller att vibrationsnivåerna skall underskrida 0,4 mm/s (vägt RMS-värde). Det är svårt att ange några direkta skyddsavstånd från järnväg till byggnaderna för att förhindra störningar. Dels beror det på byggnadens fasadutformning och placering dels på hur t ex sovrum är placerade i förhållande till bullerkällan samt vilka bullerdämpande åtgärder som har vidtagits i övrigt. Vidtas inga skyddsåtgärder krävs normalt ett avstånd av 150 meter eller mer för att vara säker på att störningarna blir ringa. Uppförs byggnader på ett avstånd närmare än 50 meter från järnvägen bör möjligheterna att MINSK VITRYSSLAND Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur. 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå på uteplats i anslutning till bostad 70 db(a) maximalnivå på uteplats i anslutning till bostad Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 db(a) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. E4 Salmis - Riksgränsen Delar av E4:ans sträckning genom kommunen har varit hårt olycksdrabbad under de senaste åren. Sämst standard finns på sträckan från Salmis-västra till Riksgränsen som är hårt trafikerad, endast tvåfilig och innehåller fyra ur trafiksäkerhetssynpunkt hårt belastade korsningar där samtliga trafikslag skall samsas om utrymmet. Korsningarna E4/Väg 776 Grankullevägen, E4/Vuono-Väg 775 Köpmansgatan, E4/Vuono-Salmis Östra, E4/Salmis Västra är alla tveksamma ur trafiksäkerhetssynpunkt. Sträckans utförande som endast tvåfilig med kurvor, svackor och krön försämrar säkerheten ytterligare tillsammans med att vissa partier av vägen är hårt utsatta för vind från havet och med risk för snödrev och halka som följd vintertid. För sträckan saknas vidare gång- och cykelväg helt vilket gör att oskyddade trafikanter rör sig på väg E4. Kommunen vill därför lyfta behovet av en ombyggnad av aktuell sträcka till en trafiksäkrare lösning för samtliga trafikslag så att E4:an kommer upp i önskvärd säkerhetsstandard jämförbar med övriga sträckor i länet. Vägar Som primära turistvägar (Europa- och riksvägar) inom kommunen räknas väg E4 och väg 99, bland de sekundära turistvägarna räknas samtliga huvud- 25

26 vägar. I områden som ej är detaljplanelagda gäller generellt byggnadsförbud längs de allmänna vägarna. Längs väg 99 och väg E4 gäller byggnadsförbud 30 meter från vägen, längs övriga vägar 12 meter. Vid vägkorsningar mot allmänna vägar utanför detaljplan gäller s.k. frisiktstrianglar på 75 x 75 meter där ny bebyggelse eller andra anläggningar ej får uppföras utan tillstånd med hänsyn till trafiksäkerheten. Vid nya utfarter mot det allmänna vägnätet krävs tillstånd från Vägverket. Kommunen är generellt restriktiv mot etablering av nya utfarter mot de större vägarna av trafiksäkerhetsskäl. Samordning av utfarter från bostadsbebyggelse mot det allmänna vägnätet bör eftersträvas, om inte åtgärden innebär ett ingrepp i den befintliga kulturmiljön. Enskild vägar Viktiga för friluftslivet - På det enskilda vägnätet når man badsjöar och fiskevatten, bärmarker och smultronställen. Cirka mil enskilda vägar har bidrag från kommun eller statsbidrag och ska hållas öppna för biltrafik. Ungefär hälften av dessa har direkt betydelse för friluftslivet enligt en utredning från Vägverket. Det motsvarar sträckan Ystad Haparanda 24 gånger. Till det kommer flera hundra mil enskild väg utan statsbidrag, varav en stor del är öppen för biltrafik. På en enskild väg utan kommunala eller statliga bidrag avgör vägens ägare om trafik med motordrivna fordon, eller visst slag av motordrivna fordon, ska vara tillåten. Vägens ägare får bara stänga av vägen för trafik med motordrivna fordon. Ägaren kan inte förbjuda någon att t ex gå, cykla eller rida på vägen. Att gå, cykla eller rida på en enskild väg anses ingå i allemansrätten under förutsättning att vägen inte tar skada. Kollektivtrafik Länstrafiken trafikerar busslinjerna i Haparanda stad. Reguljärtrafik med buss finns längs de största vägarna inom kommunen. Flera långdistansbussar trafikerar vägarna och sträcker sig över kommunoch landsgränser, exempelvis Barents väg från Bodö i Norge till Murmansk i Ryssland, Bothnia Arc X- PRESS från Skellefteå till Uleåborg i Finland och Norrlandskusten mellan Sundsvall och Haparanda. Vidare finns busspendel Haparanda/Torneå och Stockholm. Via Torneå har också staden även tillgång 26 till det finska busslinjenätet. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelnät finns i de större tätorterna, men behöver förbättras. Kommunen verkar för anläggande av gång- och cykelvägar längs väg 99 och väg E4 genom kommunen i samarbete med Vägverket. Förbättrade gång- och cykelvägar bör studeras i samhällena Haparanda, Seskarö, Nikkala samt Vuono-Salmis. Skotertrafik Vintertid är skotern ett viktigt kommunikationsmedel. Förutom användningen för rekreation och den möjlighet den ger att ta sig ut i naturen och nå avsides belägna fritidshus och fiskevatten är den också ett betydelsefullt nyttofordon inom skogsbruk och rennäringen. För turistiska verksamheter är den också av stor vikt. Skotertrafik är förbjuden inom detaljplanelagda områden. En enkel skoterkarta för kommunen finns upprättad. Skotertrafik är förbjuden på öarna i skärgården. KOMMUNALT STÄLLNINGSTAGANDE Goda kommunikationer inom kommunen är viktigt för såväl näringslivet, turismen som kommuninnevånarna. Kommunen avser att verka för upprätthållande och förbättring av kommunikationerna och därmed även ökad trafiksäkerhet. Kommunen har för avsikt att påverka för en ökad gång- och cykeltrafik hos medborgarna med anläggande av goda cykelvägar och attitydpåverkan. Gångoch cykelvägar skall ha god standard och separeras från biltrafik inom och i anslutning till tätorter. Trafiksäkerheten skall öka genom en upprustning av gator samt gång- och cykelvägar. Prioriterade objekt är direktflyg Kemi-Stockholm, Nya Haparandabanan för gods och persontrafik, förbättrad väg E4 mellan Salmis och riksgränsen samt gång- och cykelvägar längs väg E4 och väg 99. Enskilda vägar med kommunalt eller statligt bidrag skall hållas öppna för allmänheten.

27 Kommunikationer ÖVERTORNEÅ KOMMUN Torneälven Haparandabanan väg 99 och E4 Haparandabanan Karungi Nya Haparandabanan Lappträsk TORNEÅ STAD Kukkola Kattilasaari väg 99 KALIX KOMMUN alt nord Säivis väg E4 Nikkala alt syd Haparanda Seskarö 27

28 VATTENANVÄNDNING Allmänt intresse Haparanda stad berörs av områden av stort allmänt intresse för yrkesfiske i den östra delen av skärgården och vattenbruk vid norra Seskarö. Vattenbruk innebär bland annat odling av fisk, skaldjur och alger. Fiskevatten av kommunalt intresse De oexploaterade vattendragen, Torneälven med biflöden är värdefulla fiskevatten. En bra tillgång till strömfiskevatten är av stor vikt både för ortsbornas möjligheter till fiske och för turistiskt fiske. KOMMUNALT STÄLLNINGSTAGANDE Kommunen verkar för att stimulera havs- och älvfisket och samordna fisket med det rörliga friluftslivet både för kommuninvånare och turister. Torneälven har status som nationalälv och skall även i framtiden skyddas och förbli outbyggd enligt miljöbalken 4 kap. 6. Yrkesfisket skall kunna utvecklas och kombineras med besöksnäringen. Invid fiskeläger skall nybebyggelse för därtillkommande turism kunna prövas. Fiske med spjältinor 28

29 # # # # # # # # # # ÖVERSIKTSPLAN HAPARANDA STAD 2005 Vattenanvändning Torneälven ÖVERTORNEÅ KOMMUN Område för av riksintresse stort för yrkesfiske allmänt intresse Haparandabanan Karungi Område förvattenbruk vattenbruk Lappträsk TORNEÅ STAD Kukkola Kattilasaari väg 99 KALIX KOMMUN Säivis väg E4 Haparanda Nikkala N Seskarö kilometer 29

30 VÅTMARK Våtmarksinventeringen, allmänt känd under förkortningen VMI, är en landsomfattande inventering av Sveriges våtmarker, som påbörjades i början av 1980-talet av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen. Arbetet har bedrivits som regionala inventeringar, vanligtvis på länsnivå där alla har använt samma metodik. Inventeringarna har gjorts regionvis i de olika naturgeografiska regionerna, eftersom naturförhållandena och således våtmarkerna inom en och samma region är tämligen enhetliga. Våtmarksinventeringen kartlägger naturresursen våtmark både ur ett bevarande- samt ett nyttjandeperspektiv. Våtmarkerna har viktiga funktioner i naturen som biotop och som utjämnare av vattenflöden. Naturvärdesklassning Alla våtmarksobjekt delas in i följande naturvärdesklasser: Klass 1 (ca 10% av våtmarksobjekten i länet) är särskilt värdefulla objekt med så stora naturvärden att de bör bevaras för all framtid. Samtliga klass 1-objekt inventeras även i fält. Klass 2 (ca 20% av objekten) är sådana objekt som ur naturvårdssynpunkt är så värdefulla objekt att de bör skonas från ingrepp. Klass 3 (ca 40% av objekten) utgörs av objekt med vissa naturvärden. I dessa kan ingrepp som t ex dikning och torvtäkt tillåtas under förutsättning att skador på naturmiljön begränsas, genom att t ex vissa känsliga partier undantas från ingrepp eller att dräneringsdiken läggs så att den hydrologiska påverkan begränsas. Klass 4 (ca 30% av objekten) är objekt utan nämnvärt naturvårdsintresse. De är vanligen redan påverkade av tidigare dikningar och torvtäkter. Inom Haparanda kommun har våtmarksinventeringen pekat ut sammanlagt 109 våtmarker fördelat enligt följande: Klass 1: 20 st Klass 2: 18 st Klass 3: 54 st Klass 4: 17 st KOMMUNALT STÄLLNINGSTAGANDE Kommunen värnar om de särskilt värdefulla våtmarkerna (klass 1) vad gäller bevarande- och nyttjandeperspektiv. Fler torvtäkter än nuvarande Kaartivouma bör ej öppnas. Dikning av orörda våtmarker bör ej utföras. Kaartivuoma torvtäkt 30

31 Våtmarker ÖVERTORNEÅ KOMMUN Torneälven Haparandabanan Karungi Lappträsk TORNEÅ STAD Kukkola Kattilasaari väg 99 KALIX KOMMUN Säivis väg E4 Haparanda Nikkala Seskarö 31

32 RENNÄRING Riksintresse Länsstyrelsen i Norrbotten har utarbetat förslag på att införa riksintresse för rennäringen. Avsikten är att säkerställa vissa grundläggande förutsättningar för rennäringen. Riksintressen utgörs av kärnområden (kraftcentrum inom samebyn) och strategiska områden (huvudflyttleder, svåra passager och rastbeten). Kärnområde är områden som utgör kraftcentrum inom samebyn. Sådana bör skyddas därför att de har en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. De tillfredsställer renens behov av betesro och utrymme och de besöks återkommande. Dessa områden - det kan vara ett eller flera inom en sameby - nyttjas för att hålla renen stationär inom såväl åretruntmarkerna som inom vinterbetesmarkerna de tider detta är nödvändigt. Även områden som behövs för renhjordens reproduktion - brunstland och kalvningsland - hör hit. Med strategiska platser avses områden som behöver skyddas för att renskötseln skall klara nödvändiga förflyttningar - rörelser - mellan olika kärnområden eller från kärnområden till andra betesområden. Exempel på strategiska platser är: huvudflyttled svåra passager uppsamlingsplatser Vid förflyttningarna - både med samlad hjord och vid strövbetning - mellan betesområden är det ofta svårt att få renarna att passera t ex branta sluttningar, vadställen, tät vegetation mm. Då kan små störningar medföra att renarna vägrar att flytta igenom passagen. I närheten av dessa bör alla aktiviteter, som renarna kan se eller höra när de passerar, så långt som möjligt förhindras. Svåra passager behöver skyddas då framkomligheten och utnyttjandet av samebyns betesområde, inte bör begränsas någonstans. Funktionskrav avser hänsyn, utöver ovannämnda, som måste tas för att möjliggöra en fungerande renskötsel. Kärnområden och strategiska platser är områden som har sådana absoluta värden att de ger livsrum för renen. Därutöver finns områden som inte är lika enkla att peka ut, men som fyller viktiga funktioner i det praktiska renskötselarbetet och som därmed också har ett högt skyddsvärde. De tillgodoser grundläggande behov i en fungerade renskötsel. 32 Exempel på områden som fyller en specifik funktion: breda öppna skogsklädda dalar med jämnsluttande sidor och gles björkskog lågt, jämnt fjäll Kommunalt intresse Rennäringen bedrivs inom kommunen. Inom de flesta områden kan rennäringen utövas jämsides med annan verksamhet, exempelvis skogsbruk, friluftsliv och enstaka fritidsbebyggelse. För att detta ska fungera fodras dock att hänsyn mellan de olika verksamheterna tas. Skogsvårdslagen innefattar hänsynsregler till rennäringen, men även annan hänsyn måste tas. Vid bebyggelseutveckling och annan exploatering ska berörd sameby alltid höras om det inte är förenligt med vad som sagts i denna översiktsplan. Vinterbetesområdena är de mest känsliga för förändring. I gränszoner mellan samebyar kan även intilliggande sameby behöva höras om gränsen utgör viktig flyttningsled eller dylikt. Två samebyar är verksamma och flera aktiva renskötselföretag finns i kommunen. Rennäringen är en tillgång som har stor potential i utvecklingen av besöksnäringen i kommunen. KOMMUNALT STÄLLNINGSTAGANDE Kommunen ser positivt på möjligheterna att utveckla näringsgrenar kopplade till rennäringen och vill verka för en ökad sysselsättning inom förädling av renprodukter. Vid prövning av ärenden där områden viktiga för rennäringen berörs skall samebyn höras.

33 Rennäring ÖVERTORNEÅ KOMMUN Haparandabanan Karungi Torneälven Lappträsk TORNEÅ STAD Kukkola Kattilasaari väg 99 KALIX KOMMUN Säivis väg E4 Haparanda Nikkala Seskarö 33

34 HAPARANDA IDAG Landareal: 927 km 2 Invånare: därav barn 0-15 år: 19% pensionärer 65- : 17% utrikes födda: 40% Befolkningstäthet: 11 invånare/km 2 landareal Flyttning Inflyttning: 588 pers Utflyttning: 662 pers Nettoflyttning: -75 pers varav män -38, kvinnor -36 Bostäder varav Arbetstillfällen varav Pendling Inpendling: Utpendling: Nettopendling: 5036 lägenheter 59 % i småhus 41 % i övriga hus 3077 st. 16 % utbildning och forskning 19 % vård och omsorg 13 % tillverkning 12 % handel mm 10 % företagstjänster 10 % offentlig förvaltning 7 % byggindustri 13 % övrigt 267 pers 480 pers -213 pers Befolkningsutveckling Området kring Haparanda är en gammal kulturbygd med lång historia. Här har människor bott sedan 4000 år f Kr. Området vid älvmynningen har från medeltiden varit en viktig handelsplats. Haparanda är idag en av de Svenska kommuner som enligt riksdagsbeslut omfattas av officiell flerspråkighet med Svenska, Tornedalsfinska och Finska. Haparanda ligger mitt i Nordkalottens befolkningstätaste område, Bottenviksbågen. Hittillsvarande befolkningsmaximum för Haparanda kommun uppnåddes 1995 med invånare, därefter har befolkningen minskat något till att uppgå till invånare. Befolkningen är fördelad över hela kommunen med ca 60 % i centralorten. Fördelningen mellan könen är 51% män och 49 % kvinnor. En stor del av befolkningen är invandrare, främst från Finland. Framtida befolkningsutveckling för Haparanda kommer till stor del att vara beroende av kommunens möjligheter att erbjuda befintliga företag gott tillväxtklimat samt ortens förmåga att attrahera nya arbetsgivare som säkerställer en differentierad arbetsmarknad för olika åldersgrupper och mellan könen. Rik kultur och god livsmiljö med bra boende, meningsfull fritid är och kommer att vara ett framtida konkurrensmedel om befolkning. Utbildningsnivå Förgymnasial 21 % Gymnasial: 58 % Eftergymnasial: 16% Uppgifter från SCB Haparanda och Torneås lägen.