Patientsäkerhetsberättelse för Leksands kommun År 2015

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Leksands kommun År TERESIA KARLSSON MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA LEKSANDS KOMMUN

2 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Mål: Strategier: Ansvar för patientsäkerhetsarbetet Rutin för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året Senior Alert Svenska Palliativregistret BPSD Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demens Hemsjukvård Dokumentation Journalgranskning Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Rutiner för att identifiera risker i verksamheten Rutiner för händelseanalyser Samverkan för att förebygga vårdskador Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/ klagomål och synpunkter Samverkan med närstående Resultat Palliativa registret Hemsjukvård/Rehab Avvikelser Fall Läkemedel Övriga avvikelser

3 Sammanfattning Den sammanfattande bedömningen är att patientsäkerheten och kvalitén inom hälso- och sjukvården i Leksands kommun under 2015 varit av varierande kvalitet och stora utvecklingsmöjligheter finns. Förbättringsarbete behöver fortgå inom hela verksamheten. De viktigaste åtgärderna under 2015 för att öka patientsäkerheten har varit: Fortsatt förebyggande arbete när det gäller fall/fallskador, trycksår, undernäring och munhälsa genom ett strukturerat arbetssätt med riskbedömningar. Vid identifierad risk arbetar vi med att sätta in åtgärder som kontinuerligt följs upp. Fortsatt arbete för att förbättra vården i livets slut. Vissa kvalitetsindikatorer visar att förbättringsområden återstår. Fortsatt arbete kring införandet och användandet av BPSD registret som är ett viktigt instrument i demensomvårdnaden. Omvårdnad vid demenssjukdom behöver fortlöpande utvecklas. Utarbetat ett nytt arbetssätt kring utskrivning och hemgång från lasarettet. Detta för att få en tryggare hemgång. Avvikelserna följs kontinuerligt upp och är färre under 2015 än föregående år. Den dominerande avvikelsen är fortfarande fall. Genom att nästa år satsa på utbildning i ett rehabiliterande arbetssätt främjas fysisk aktivitet och minskar risken för fall. Under de kommande åren vill vi fortsätta utveckla och kvalitetssäkra vår verksamhet! 3

4 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2011:659, 3kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Varje Leksandsbo ska känna sig trygg och säker i kontakt med kommunens vård och omsorg. Medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att de också är trygga med verksamhetens rutiner och riktlinjer så att en säker vård kan ges. 1.1 Mål: - Att fortsätta arbeta strukturerat och förebyggande när det gäller fall, trycksår, undernäring och en god munhälsa inom kommunens särskilda boenden. - Att minska antalet läkemedelsavvikelser - Att minska antalet fallskador - Att få bättre följsamhet till de basala hygienrutinerna - Att ge utbildning till all personal i ett rehabiliterande förhållningssätt - Utveckla en bättre informationsöverföring till andra vårdgivare - Att utveckla egenkontrollerna i verksamheten - Att få bättre kontroll på de externa avvikelserna 1.2 Strategier: - Att införa riskbedömning för bättre munhälsa på alla våra särskilda boenden samt införa riskbedömningar även i ordinärt boende. - Att få alla särskilda boenden att använda samma mall för omvårdnadsmöten där arbetet med avvikelser är en punkt. - Att rehab personalen först genomgår en utbildning i förflyttningsteknik för att sedan erbjuda dessa utbildningar till omvårdnadspersonalen. - Öka följsamhet till basala hygienrutiner genom att introducera en ny länsövergripande blankett för all personal samt ge information/utbildning på de olika enheterna efter behov. - Förbättra informationshanteringen när vårdtagare flyttas mellan olika vårdgivare genom att införa en ny informationsöverföringsblankett för överrapportering - Att använda mätmetoder för att kontrollera nattfasta, användandet av skyddsåtgärder samt vårdrelaterade infektioner. - Att bättre utnyttja vårt verksamhetssystem för avvikelser mot annan vårdgivare 4

5 2 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p1 Verksamhetschef för hälso- och sjukvård Verksamhetschefen har det samlade ansvaret för all hälso- och sjukvård som bedrivs vid Leksands kommun. Hon/han ansvarar för att de riktlinjer och rutiner som Medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt följs i verksamheten samt att dessa är kända för hälso- och sjukvårdspersonalen. Verksamhetschefen svarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Hon/han ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning och har ansvar för och befogenheter för att kunna bedriva vård av god kvalitet. Verksamhetschefen är den person som patienter, anhöriga och personal ska kunna vända sig till i frågor gällande verksamheten. I samverkan med Medicinskt ansvarig sjuksköterska planerar, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar de verksamhetens resultat i verksamhetsplanen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan ska tillsammans med verksamhetschefen upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för ledningssystemet. Hon/han ska planera, styra, kontrollera, dokumentera samt redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska se till att författningar är kända och efterlevs samt utfärda rutiner och instruktioner utifrån de krav som ställs på verksamheten. Avdelningschef Avdelningschef har det övergripande ansvaret för att leda och fördela arbetet i verksamheten för att verksamheten ska hålla en god kvalitet med hög patientsäkerhet och samtidigt vara kostnadseffektiv. De ansvarar också för att enhetschefer har tillgång till de resurser som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter. Enhetschef Enhetschefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Personalen ska följa upprättade rutiner och rapportera avvikelser om en patient drabbas av eller utsatts för risk att drabbas av vårdskada. 5

6 3 Rutin för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSF 2011:9 5kap. 2 Uppföljning och utvärdering sker under året genom Egenkontroll genom analys och redovisning av resultat i kvalitetsregistret Senior Alert, Palliativregistret och BPSD Uppföljning av mål i verksamhetsplanerna Brukarundersökningar/Öppna jämförelser Egenkontroll av avvikelser Journalgranskning 3.1 Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister kring förebyggande arbete för äldres hälsa. Det är ett systematiskt arbetssätt för att förebygga trycksår, fall och undernäring. Alla personer som är äldre än 65 år och bor i kommunens särskilda boenden ska riskbedömas enligt evidensbaserade skattningsskalor. Att använda dessa bedömningsinstrument skapar en möjlighet att göra den kommunala hälso- och sjukvården säkrare. När en patient/vårdtagare flyttar in på ett särskilt boende så ska en riskbedömning göras inom 2-3 veckor av omvårdnadsansvarig sjuksköterska tillsammans med rehab personal och vårdpersonal. De risker som upptäcks ska alltid följas av åtgärder och dokumenterade ordinationer från sjuksköterska/sjukgymnast/arbetsterapeut. Uppföljningar av risker ska utvärderas i samband med omvårdnadsmöte efter 6 månader eller tidigare om behov föreligger. Från utvecklingsledarna på Region Dalarna har vi fått statistik från registret Senior Alert som redovisats till personal på HSR enheten på APT under våren och hösten. Även vid planeringsdag hösten 2015 så redovisades statistik från registret. Ingen redovisning av resultat har skett för enhetschefer eller baspersonal på de särskilda boendena. Antal registrerade riskbedömningar på särskilt boende 2015 Antal Riskbedömningar varav risk för Planerade åtgärder Riskbedömningar för fall 280 st. 234 st. med risk för fall Riskbedömningar för trycksår 281 st. 103 st. med risk för trycksår för 87 % för 89 % Riskbedömningar undernäring för 281 st. 188 st. med risk för undernäring för 87 % Riskbedömningar för ohälsa i munnen 270 st. 73 st. med risk för ohälsa i munnen för 84 % 6

7 Förslag till fortsatt arbete och förbättringar - riskbedömningar Att bedömningar (undernäring, trycksår och fall) ska registreras i så stor utsträckning som möjligt. Att det finns planerade/pågående förebyggande åtgärder där risk framkommit. Att fortsätta implementeringen av riskbedömning för munhälsa (ROAG) på alla särskilda boenden under Att implementera riskbedömningar i ordinärt boende för specifika grupper. Att fortsätta följa statistik samt analysera resultat och åtgärder, även på mindre enheter 3.2 Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som riktar sig till vårdgivare som vårdar människor i livets slut. Den sista veckan i livet beskrivs genom att sjuksköterskan som vårdat en avliden besvarar ett antal frågor. Oavsett sjukdom är målet i Leksands kommun att alla som dör en förväntad död ska kunna känna trygghet, vara smärtlindrad, lindrad från övriga symtom som illamående, andnöd eller oro och ha ordinerade läkemedel vid behov. Att få vårdas där man vill vara, inte behöva vara ensam samt veta att de närstående får det stöd dom behöver är viktigt. Medicinskt ansvarig sjuksköterska tillsammans med ansvariga sjuksköterskor för palliativ vård tar fram statistik ur palliativregistret regelbundet och presenterar denna på APT för personal på HSR enheten. Även under planeringsdagen för HSR enheten redovisades resultat. Ansvariga sjuksköterskor för palliativ vård analyserar statistiken och lyfter fram förbättringsområden som vi ska arbeta mera med. Ingen redovisning av resultat har skett för enhetschefer eller baspersonal på de särskilda boendena. Vi ser i registret att vi har blivit bättre på att dokumentera brytpunktssamtal och munhälsa. Vi behöver arbeta mera med smärtskattning och symtomskattning. För att kvalitetssäkra vården i livets slut har vi under året 2015 tagit fram en enkät som skickas till alla efterlevande sex veckor efter dödsfall av anhörig på särskilt boende. Den utgår ifrån Högskolan Dalarnas mall för efterlevandeenkät. Vi började arbeta med enkäten under senhösten och hoppas att den ska leda till återkoppling av vården vi ger. Vi har även under 2015 utarbetat ett bestämt tillvägagångssätt för hur efterlevandesamtal ska genomföras. Rutinen är känd och används av sjuksköterskor på särskilda boenden. Ett efterlevandesamtal erbjuds alltid. Statistik från palliativregistret finns presenterat under resultat. Ingen statistik har tagits fram från enkäterna. Förslag till fortsatt arbete och förbättringar palliativ vård Att använda symtomskattningsinstrument i högre utsträckning Att analysera efterlevandeenkäterna och vid behov genomföra förbättringsåtgärder Att fortsätta följa statistik samt analysera resultat och åtgärda 7

8 3.3 BPSD Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demens BPSD är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens drabbar någon gång de flesta som har en demenssjukdom. Symtom kan vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer och sömnstörningar. Detta skapar stort lidande för patient/vårdtagare och närstående samt minskar livskvalitet. Personalen har ofta svårt att förhålla sig till de problem som uppstår. God kunskap om demenssjukdom, ett gott bemötande, god omsorg samt tydlig struktur i omvårdnaden är framgångsfaktorer. BPSD registret är ett stöd i processen med att komma tillrätta med symtomen genom att systematiskt skatta, analysera, åtgärda och följa upp. Arbetet med införandet av registret påbörjades i verksamheten under 2013 på Edshultsgården. Under 2015 har vi implementerat det nya arbetssättet och demenssköterskan har haft utbildningar på alla särskilda boenden i kommunen samt korttidsboendet och dagverksamheten. De som gått utbildningar är enhetschefer, sjuksköterskor och utsedda administratörer. Rehabpersonalen går en webbutbildning under hösten 2015 och våren Demenssköterskan har regelbundet kontakt med de särskilda boendena och deltar aktivt i implementeringen. Nyanställa på Edshultsgården ges regelbundet tillfälle till utbildningar i BPSD. Registrerade enligt BPSD st. BPSD bedömningar registrerade varav alla på Edshult. Förslag till fortsatt arbete och förbättringar demens Att fortsätta arbetet med implementering av BPSD registret i demensomvårdnaden Att följa statistik samt analysera resultat och åtgärda Att öka BPSD användandet i övriga särskilda boenden Att introducera BPSD i ordinärt boende 3.4 Hemsjukvård 2013 tog kommunen över hemsjukvården. Varje månad mäter vi antalet inskrivna hemsjukvårdspatienter och vilka slags olika hembesök som görs. Under året granskade vi kriterierna för inskrivna hemsjukvårdspatienter och flera blev utskrivna från hemsjukvården. Vi fokuserade på tröskelprincipen vilket var tydligt i avtalet som skrevs mellan kommun och Landsting i övertagandet. För de som blev utskrivna ur hemsjukvården kvarstår att kommunen har ansvar för delar av vården, t.ex. läkemedelshanteringen. Vi mäter även antalet vårdbegäran som skickas från annan vårdgivare till Leksands kommun. Vi redovisar mätningarna på HSR enhetens APT höst och vår. Ingen nationell brukarundersökning finns inom hemsjukvården. För att kunna mäta kvalitén i Leksands kommun tog vi under 2015 fram en egen enkät. Den gavs ut till alla inskrivna hemsjukvårdspatienter. Den visade att det fanns brister i information. De visste inte vad det menades med att vara inskriven i hemsjukvården, inte heller vart man skulle lämna klagomål och synpunkter. Den visade också att 100 procent var nöjda med helhetsbedömningen av vården. De känner sig bemötta, trygga och de känner förtroende för personalen. Statistik och resultat från enkäten finns redovisat under resultat. Vårdbegäran Vårdbegäran är något som Landstinget Dalarna skickar när de önskar att kommunen övertar ett ärende. Den kan komma från både slutenvård och öppenvård. En vårdbegäran ska innehålla de uppgifter som behövs för en god patientsäker överrapportering till hemsjukvården eller Rehabenheten. Vid 8

9 informationsöverföringen ska verktyget SBAR användas. Vi mäter antalet vårdbegäran och dessa redovisas idag en gång per år i patientsäkerhetsberättelsen. Antalet vårdbegäran som inkommit till hemsjukvården från Landstinget Dalarna till kommunen var under 2015 cirka 160 st. Antalet vårdbegäran som inkommit till Rehabenheten från Landstinget Dalarna till kommunen var under 2015 cirka 145 st. Dessa var fördelade: 53 till korttidsenheten, 11 till särskilt boende och 81 till ordinärt boende. Förslag till fortsatt arbete och förbättringar hemsjukvården Att 1 gång per år mäta kvalitén i hemsjukvården genom en enkät liknande den i år. Att under 2016 utarbeta en informationsbroschyr till inskrivna hemsjukvårdspatienter där man förtydligar syftet samt vart man kan lämna klagomål och synpunkter. Att fortsätta mäta antalet vårdbegäran. Att fortsätta arbetet med att säkerställa att vi skriver in rätt person i hemsjukvården genom att i hemsjukvårdsgruppen regelbundet diskutera olika ärenden för att få en samsyn. 3.5 Dokumentation Journalgranskning Granskning av patientjournalerna sker slumpmässigt på varje enhet med en standardiserad mall en gång under året. Sammanställningen visar att det finns brister i vissa delar av dokumentationen och det gäller framförallt bedömningar. Under hösten var all legitimerad personal på en kompetensutvecklingsdag där syftet var just dokumentation av bedömningar enligt ICF, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Fortsatt arbete kring dokumentation kommer att prioriteras under Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Kvalitetsregister Patientsäkerhetsarbetet med nationella kvalitetsregister Senior Alert, Palliativregistret och BPSD har fortsatt. Implementering av ROAG (munhälsobedömning) har introducerats på två av våra särskilda boenden. Det har gjorts genom informations och utbildningsinsatser av tandhygienist till personal och sjuksköterska. Tryggad utskrivning Tryggad hemgång Under året har vi efter ett projekt startat upp ett nytt arbetssätt för att säkerställa en tryggad hemgång från lasaretten hem till Leksands kommun. Det ska leda till en mer sammanhållen vårdkedja. Genom stöd från olika professioner för bättre samordning och planering och behovsanpassade insatser i hemmet den första tiden efter hemgång. Målet är även på sikt att minska återinläggningar samt skapa en god samverkan mellan Leksands kommun och Landstinget Dalarna. Elva personer har vi tagit hem genom detta arbetssätt från september till årets slut. IT stöd Under året har vi haft problem med långa svarstider och avbrott i journalsystemet Procapita. Vid flera tillfällen har systemet legat ner under obekväm arbetstid. Möten har pågått under året med IT samt ITrådet för att påvisa vikten och patientsäkerheten av ett system som har beredskap dygnet runt, 24/7. Vid årets slut kvarstår delar av problemen och IT enheten fortsätter att tillsammans med verksamheten arbeta med frågan. Vi har tre antal registrerade avvikelser/driftstopp som varade mer än 10 timmar. Ett på 13 tim., 17,5 tim. samt 22 tim. Det blev vid alla tillfällena svårt för sjuksköterskorna att utföra sina arbetsuppgifter på ett 9

10 patientsäkert sätt. Speciellt svårt att överrapportera till kollega samt till annan vårdgivare. Vid ett tillfälle kom patient till skada då hen blev akut skickad till lasarettet utan fullständiga uppgifter vilket ledde till felbehandling av sond och ett byte av sond behövde göras. Övriga kortare stopp har inte orsakat någon skada utan främst skapat irritation. Rehabilitering Under 2015 har en Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, tillsatts på 25 % för att kunna arbeta med fokus på rehabfrågorna. Diabetes Diabetessköterskan har tillsammans med MAS tagit fram nya rutiner och riktlinjer vad gäller vården av diabetiker. Dessa ska introduceras under MAS nätverk Nätverket för länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Dalarna träffas ca 8 gånger om året och då diskuteras arbetssätt, metoder, vårdkvalitet och andra aktuella ämnen. Även frågor om patientsäkerhetsarbete tas upp. 5 Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS:2011:9, 5 kap. 1 Personal, sjuksköterskor, sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter ansvarar för att rapportera avvikelser. Så fort omvårdnadspersonal får kännedom om en avvikelse kontaktas sjuksköterska/enhetschef. Sjuksköterskan bedömer vilka åtgärder som måste vidtas omgående och dokumenterar detta i hälso- och sjukvårdsjournalen. Sjuksköterskan/enhetschefen rapporterar in avvikelsen via verksamhetssystemet och avslutar även avvikelsen efter analys och eventuella åtgärder. MAS får, utreder och avslutar avvikelser som har betydande risk/konsekvens samt bedömer om avvikelsen ska utredas mera. Lex Maria utreds av MAS och Lex Sara utreds av avdelningschef och delges VoO ledningsgrupp samt vård och omsorgsutskottet. Anmälan om dessa skickas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt gällande rutin. Avvikelser som berör andra vårdgivare skickas till MAS som skickar avvikelserna vidare för återkoppling till berörda vårdenheter. Medicinskt ansvarig sjuksköterska sammanställer och redovisar per tertial sedan avvikelserna per antal och enhet tillsammans med åtgärds och händelseanalys till VoO ledningsgrupp samt Vård och omsorgsutskottet. På alla särskilda boenden finns rutiner för hur omvårdnadsmöten ska gå till. I dessa rutiner är avvikelser på enheten en stående punkt på dagordningen. I ett tvärprofessionellt team med enhetschef, sjuksköterska och rehabpersonal ansvarar man för att regelbundet vid varje omvårdnadsmöte lyfta de senaste avvikelser på enheten. På mötet görs en händelseanalys och eventuella åtgärder sätts in för att förhindra att händelsen inträffar igen. Enhetschefen ansvarar för att delge avdelningschef en gång per tertial. Avdelningschef redovisar sedan sammanställningen och åtgärder till ledningsgruppen och till medicinskt ansvarig sjuksköterska. I vårt verksamhetssystem skrivs avvikelser gällande fall, läkemedel, allmän och specifik omvårdnad, brist i vårdkedjan, bemötande samt trycksår. Under 2015 skrevs 840st fallavvikelser vilket är 17 % färre än Under 2015 skrevs 378st läkemedelsavvikelser vilket är 13 % färre än Statistik för avvikelser finns under Resultat. 10

11 6 Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap. 3 Den legitimerade personalen arbetar under eget yrkesansvar och vid händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada skrivs en avvikelserapport. På varje särskilt boende tar varje sjuksköterska och enhetschef tillsammans ansvar för att varje månad gå igenom avvikelserna och gör en analys över det inträffade och vidtar åtgärder utifrån händelsen. MAS ansvarar för rapportering till IVO i dessa fall då det är nödvändigt. MAS går regelbundet igenom avvikelserna och rapporterar tertialsvis dessa till utskottet och VoO ledningsgrupp. 7 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9, 4 kap. 6 Internt, inom kommunen Omvårdnadsmöten På våra särskilda boenden träffas enhetschef, sjuksköterska, rehab personal och omvårdnadspersonal regelbundet 2-4 gånger i månaden och tar upp aktuella avvikelser på enheten. Detta för att tillsammans i teamet analysera händelserna och sätta in åtgärder för att undvika nya avvikelser. Hemtagningsteam Leksands kommun har startat upp ett tvärprofessionellt hemtagningsteam som planerar och genomför vårdplaneringar och bedömningar innan hemgång från lasarett. De första insatserna blir även utförda av det teamet som gör bedömningen. Externt, med andra vårdgivare Landstinget Dalarna - Samverkansavtal angående läkarbemanning finns för våra särskilda boenden och för hemsjukvården. - Det finns en gemensam processbeskrivning (Landsting kommun) för att säkra att vårdbegäran hanteras på ett korrekt sätt. Denna utgår från nuvarande hemsjukvårsavtal. Under året kan man se att vårdbegäran har varit bristfälliga och har ibland utgjort en risk för god och säker vård för våra patienter. Vi har därför under året utsett en sjuksköterska i hemsjukvården som ansvarat för alla vårdbegäran som inkommit till hemsjukvården. - Samverkansdokument finns gällande SVPL, Samordnad vårdplanering, rutin för samverkan mellan kommunerna och landstinget Dalarna kring utskrivningsklara patienter. - Avtal med smittskyddsenhetens sektion för Vårdhygien finns och de kan tillhandahålla sin kompetens. - Avtal har tecknats med Medicinteknik för inköp och kontroll av medicintekniska behandlingshjälpmedel som finns ute i verksamheten. - Samverkansavtal finns mellan Leksands kommun och LD hjälpmedel i Borlänge för tjänster och hjälpmedel. - Arbete har pågått under året på Region Dalarna med en revidering av egenvårdsdokumentet. Folktandvården Avtal om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård med Folktandvården Dalarna. 11

12 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4. SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Syftet med synpunktshanteringen är att samla in och ta till vara synpunkter, klagomål och förbättringsförslag för att förbättra och utveckla verksamheten. Blankett för synpunkter och klagomål finns på Leksands kommuns hemsida. Dessa kan användas av patienter, närstående, personal, myndigheter, föreningar och andra intresseorganisationer. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter analyseras, utreds, dokumenteras, åtgärdas och sammanställs av respektive berörd enhetschef för att vårdgivaren ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Enhetschef skickar dessa vidare till avdelningschef och ledningsgrupp. Varje chef är ansvarig för hantering av synpunkter och klagomål i sin verksamhet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utreder, registrerar och sammanställer inkomna klagomål och synpunkter som handlar om ansvar eller insatser inom hälso- och sjukvård. Berörda verksamheter samt ledningsgrupp VoO informeras om samtliga händelser. Avvikelser Vårdskador All personal är skyldig att snarast rapportera avvikelser till berörda personer på avsedd blankett för avvikelserapportering. Den personal som har tillgång till verksamhetssystemet skriver in avvikelsen direkt. Vid allvarligare händelser samt alltid vid avvikelser som handlar om läkemedel ska tjänstgörande sjuksköterska kontaktas omgående för bedömning om akut åtgärd krävs. Fall som lett till skada anmäls alltid till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Rutin finns på att inkomna avvikelser ska registreras, omhändertas, analyseras och återkopplas. Vårdskador mäts genom uppföljning av inkomna avvikelser. I vårt verksamhetssystem så handhar vi avvikelserna fall, läkemedelsavvikelser, brist i vårdkedjan, övergrepp, bemötande, hjälpmedel och trycksår. Dessa redovisas tertialsvis för utskottet. Alla chefer och hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta statistik från systemet. I årets patientsäkerhetsberättelse delas avvikelserna upp i Läkemedelsavvikelser, Fall och övrigt. Åtgärder för att minska avvikelser För att minska fall och läkemedelsavvikelser på särskilt boende arbetas i första hand med omvårdnadsmöten, Senior Alert och BPSD. Åtgärder kan även vara specifika träningsprogram ordinerade av sjukgymnast som styrketräning, balansträning, förflyttningsträning eller gångträning. Omgivningsfaktorer som flytt av möbler, antihalksockor, skor, höftskyddsbyxor, belysning, bälten är andra åtgärder som regelbundet ses över. Regelbundna läkemedelsgenomgångar inklusive viss provtagning är andra åtgärder som finns för att säkerställa att personen står på rätt medicinering. Under hösten 2015 har 2 separata klagomål från närstående inkommit till MAS. Händelserna har utretts och åtgärdats. Inget klagomål har lett till en Lex Maria eller Lex Sarah anmälan. Förslag till fortsatt arbete och förbättringar avvikelser - Ett ständigt pågående arbete kring fall och läkemedelsavvikelser, att dessa analyseras, åtgärdas och återkopplas till personal. - Att under 2016 utbilda omvårdnadspersonal i förflyttningsteknik och vardagsrehabilitering. - Att under 2016 påbörja förebyggande hembesök i ordinärt boende till personer över 85 år utan hemtjänstinsatser. Detta för att informera om fall och förebyggande åtgärder. 9 Samverkan med närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Generellt gäller för samtliga verksamheter och alla medarbetare att samarbeta med patienter och anhöriga. Det gäller i det dagliga arbetet att lyssna på och ta hänsyn till anhöriga som en expertresurs. 12

13 Att vara uppmärksam och lyhörd på anhörigas olika behov som kan ändras över tid. Vi ska ge tydlig information om vad som finns att tillgå och samverka med övriga verksamheter. Anhöriga ska erbjudas kunskaper om den sjukdom/funktionsnedsättning som den närstående har. Vi ska erbjuda tydlig information om vart stöd, vård och omsorg finns. De ska kunna känna trygghet med vården och omsorgen för den närstående. De ska bemötas med respekt, vänlighet och intresse överallt där de kommer i kontakt med vård- och omsorgsgivare. För att anhöriga ska kunna ges stöd är det viktigt att tydliggöra vem som ansvarar för vad i verksamheten. Samverkan med anhöriga är en viktig del av patientsäkerhetsarbetet om patienten vill och har gett sitt medgivande. 10 Resultat 10.1 Palliativa registret Socialstyrelsens indikatorer för palliativ vård Analys: Vi är bra på att erbjuda injektioner mot ångest och smärta. Vi har under året arbetat med att förbättra dokumentationen vid munhälsa men kan bli ännu bättre. Vi har en positiv trend totalt på ca 9% jämfört med förra året men behöver bland annat bli bättre på att dokumentera smärtskattning och övrig symtomskattning. 13

14 10.2 Hemsjukvård Enkät till inskrivna hemsjukvårdspatienter Om kunden fått information om vad det innebär att vara inskriven 38% Om kunden bor tillsammans med någon annan 25% Om kunden är rörlig inomhus 13% Om kunden får den hjälp som man har behov av 75% Om sjuksköterska(ssk) vet vad som behövs 63% Om ssk tar hänsyn till åsikter och önskemål 100% Om ssk utför sina arbetsuppgifter bra 100% Om kunden kan påverka de tider de vill ha hjälp 88% Om kunden upplever att de blir bemött bra 100% Om ssk informerar om tillfälliga förändringar 88% Om ssk har tillräckling med tid för att utföra arbetet 100% Om kunden är ganska eller mycket trygg med ssk 100% Om det är lätt att få kontakt med ssk vid behov 63% Om kunden känner förtroende för ssk 100% Om kunden vet var man kan framföra klagomål och synpunkter 25% Om kunden vet att de kan få kontakt med ssk dygnet runt 13% Om kunden besväras av oro och ångest 13% Om kunden är nöjd med helhetsbedömningen av hemsjukvårdens ssk 100% Andel som svarat själva 63% Andel kvinnor/män 50% Analys: Vi ser att vi behöver arbeta mera med information till inskrivna hemsjukvårdspatienter. Antal inskrivna hemsjukvårdspatienter jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Analys: Inskrivna hemsjukvårdspatienter har varierat under året mellan 68 och 20. Under sommaren tittade vi över rutiner och inskrivningskriterier och 35 patienter blev utskrivna. 14

15 Sammanlagda antalet hembesök jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Analys: Vi kan se att antalet hembesök ökar de senaste halvåret. Det kan bero på nytt arbetssätt med Tryggad hemgång men även större flöde av uppdrag från Landstinget. Under 2015 har det utförts 3932 hembesök utav sjuksköterska. Det är 392 fler besök än året innan. Det har varierat från 250 till 408 besök per månad. Det ger i snitt 75 hembesök i veckan och 15 hembesök per dag (måndag till fredag). Detta är både hemsjukvårdsbesök till inskrivna hemsjukvårdspatienter och hembesök som görs på vårdbegäran ifrån Landstinget. Enbart blodprovstagningar är också medräknade. Antalet hembesök 3932 st 10% 54% 36% Hemsjukvårdsbesök Hembesök Provtagningar Analys: De flesta hembesök gör vi till patienter där vi ha delat ansvar med Landstinget och 36% av besöken görs till inskrivna hemsjukvårdspatienter. 15

16 Antalet hembesök från Rehabenheten jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Analys: Under året så har antalet hembesök i ordinärt boende ökat. Det har utförts 966 hembesök utav sjukgymnast och arbetsterapeut. Det är 266 hembesök fler än året innan. Besöken har varierat från 65 till 110 besök per månad. Det ger i snitt ca 19 hembesök i veckan Avvikelser Fall Analys: Under 2015 skrevs 840 fallavvikelser vilket är ca 17 % färre än året innan. På demensboendet Edshultsgården, som står för de flesta fallen, bor på plan ett fler rörliga och uppegående än på de andra planen. Endast 19 personer stod för de registrerade 141 fallen på plan 1 Edshult. Utav de 79 avvikelserna på korttids skedde 50 st. av dessa under första tertialen och då var många av dessa fall från samma person. Det är svårt att hitta någon särskild anledning eller tidpunkt när fallen inträffar på särskilt boende. Vi ser att några enstaka personer kan svara för en stor del av fallen på en enhet. I ordinärt boende sker de flesta fallen på natten. 30% av fallen på särskilt boende sker nattetid. 70% av fallen i ordinärt boende sker nattetid. 16

17 Fallskador 12% 2% 14% Blåmärke 72% Fraktur Ingen skada Sårskada Analys: 72 % av alla 840st fallavvikelserna ledde inte till någon skada. Tolv fall ledde till frakturer och genom statistiken kan man i år inte se om dessa skedde i ordinärt eller särskilt boende. Läkemedel Analys: Björkbacken och ordinärt boende har ökat sina läkemedelsavvikelser. Solhem, Limsjögården och korttidsenheten har minskat sina avvikelser. Då avvikelserna sker är det nästan alltid bemanning enligt schema. De flesta avvikelserna sker på morgonen vid medicingivning ur apodos eller dosett. I 11 % av avvikelserna upplevdes något obehag av patienten. Ingen läkemedelsavvikelse har föranlett lex Maria anmälan till IVO. Övriga avvikelser Det finns även avvikelser i allmän omvårdnad, specifik omvårdnad, bemötande, brist i vårdkedjan och trycksår. Vad gäller allmän omvårdnad så handlar dessa om att insatser inte blivit utförda och det kan bero på personalbrist. Avvikelserna för specifik omvårdnad gäller oftast rehab ordinationer som inte blivit utförda. Ett arbete har påbörjats av MAR/MAS att tillsammans med rehabpersonal och enhetschefer titta närmare på vad som orsakar detta. 17