Arbetsmiljöverkets budgetunderlag

Transkript

1 AKE 2009/ (25) Enheten för ekonomi och service Anna Rinaldo, anna.rinaldo@av.se Arbetsmiljöverkets budgetunderlag Postadress: Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 AKE 2009/ (25) Arbetsmiljöverkets budgetunderlag Förslag till regeringsbeslut Verksamhetens finansiering Tabellöversikt Förvaltning Sammanfattning Analys Regler och standardisering Information Tillsyn Marknadskontroll Beslut Allmänt om Arbetsmiljöverkets förvaltning Resursbehov Anslagsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet och bidrag Anslagssparande Anslagskredit Arbetsmiljöverket totalt Transfereringsverksamhet Partsmedel (Medel för regional skyddsombudsverksamhet) Transfereringsverksamhet Beställningsbemyndigande Låneram, amorteringar och ränta Räntekontokredit hos Riksgäldskontoret... 25

3 AKE 2009/ (25) 1. Förslag till regeringsbeslut Arbetsmiljöverket föreslår att regeringen för utgiftsområde 14, Arbetsliv, kalenderåret 2011: anvisar tkr på ramanslag 2:1:1, förvaltningskostnader anvisar tkr på ramanslag 2:1:2, partsmedel. Högst 1 % av stödet får avsättas för administration och ekonomisk uppföljning. Dessa medel disponeras av Arbetsmiljöverket anvisar en anslagskredit på 3 % beslutar att Arbetsmiljöverket får tillgång till en räntekontokredit i Riksgäldskontoret på tkr anvisar en total låneram på tkr för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål anvisar om ett bemyndigande på tkr på ramanslag 2:1:2, partsmedel

4 AKE 2009/ (25) 2. Verksamhetens finansiering Förutsättningar: Beräkningarna är gjorda i 2010 års prisnivå och inkluderar de ålägganden som följer av nu gällande lagstiftning. 2.1 Tabellöversikt Översikt över verksamhetens finansiering (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Utgiftsområde 14 Arbetsliv Anslag 2:1 ap 1 Förvaltningskostnader (ram) ap 2 Partsmedel (ram) ap 7 Uppdrag - Dispensfrågor i arbetstidslagen (ram) 452 Avgiftsintäkter som disponeras Övriga intäkter som disponeras, bidrag 1) Intäkter för införande av REACH, bidrag 2) Summa Underlag för åren är baserat på 2010 års prisnivå.

5 AKE 2009/ (25) 3. Förvaltning 3.1 Sammanfattning Under de kommande åren intensifierar Arbetsmiljöverket insatserna för en bättre arbetsmiljö utifrån vårt uppdrag. Vi kommer även fortsättningsvis att ha fokus på att nå de arbetsställen med de största riskerna. Sverige har en internationellt sett lovande utveckling avseende flera dimensioner av arbetsmiljön men antalet inspektörer ligger fortfarande lågt i relation till antalet arbetsställen enligt ILO. I dagsläget besöks knappt sex procent av alla arbetsställen i Sverige per år. Även antalet skyddsombud på arbetsplatserna bedöms fortsätta minska framöver. Lågkonjunkturen och en fortsatt hög arbetslöshet ser ut att prägla den ekonomiska utvecklingen negativt fram till 2011 och riskerar att få stora konsekvenser för de kommande årens utveckling på arbetsmiljöområdet, vilket vi beskrev i förra årets budgetunderlag. Risken för att återhämtningen medför minskad rörlighet på arbetsmarknaden, en ökad andel tillfälliga anställningar och en mer pressad arbetssituation på många arbetsplatser bedöms som fortsatt hög inom vissa sektorer och särskilt delar av verkstadsindustrin. Minskade skatteintäkter på grund av en stigande arbetslöshet kan även komma att medföra svårare förhållanden inom den offentliga sektorn. Vi ser en risk för till exempel ökade överbeläggningar i vården och personalnedskärningar inom äldrevård och hemtjänst som kan leda till ökad arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö. En åldrande befolkning kan komma att innebära utökat omsorgsarbete i enskildas bostäder, vilket i sin tur kan komma att innebära att vi kommer att behöva utöva en fortsatt aktiv tillsyn på dessa områden. Antalet anställda i bemanningsföretag ökar och Arbetsmiljöverket kommer under perioden att fortsätta utveckla våra metoder för tillsyn. Risken för att utsättas för hot och våld i arbetet bedöms fortsätta öka under perioden, särskilt inom kvällsöppna små butiker och inom myndighetsutövning. Vi kommer även framöver att prioritera insatser mot hot och våld. Regeringen har gett Arbetsmiljöverket ett särskilt uppdrag att under två år (2009 och 2010) följa utvecklingen av de ungas levnadsvillkor. Vår bedömning är att ungdomarnas situation på arbetsmarknaden och i arbetslivet riskerar att förvärras under de närmaste åren. Ungdomar har i större utsträckning än övriga kroppsligt påfrestande arbete. De är heller inte i samma utsträckning som övriga med och bestämmer om arbetstakten eller om när och hur arbetsuppgifterna ska utföras. Arbetsmiljöverket avser att öka informationsinsatserna gentemot ungdomar genom nya kanaler.

6 AKE 2009/ (25) Arbetsmiljöverket gör bedömningen att antalet små företag kommer att fortsätta öka, särskilt inom tjänste- och servicesektorn. Vi planerar att öka våra insatser för att stödja nya småföretagare i arbetsmiljöarbetet, bland annat genom riktad information. Under perioden kommer vi att i pilotform utveckla och testa en ny modell för arbetsmiljötillsyn, screening. Under 2012 ska en utvärdering göras för avrapportering Arbetet med att ha tillgängliga och relevanta regler och föreskrifter fortsätter. Inom standardiseringsarbetet kan det komma att bli aktuellt med tillgång till fler standarder än de som i dagsläget finns under maskindirektivet. Införandet av REACH (kemikalieregistreringsförordningen) under 2011 kommer att påverka Arbetsmiljöverket under perioden Vi avser att samverka med Kemikalieinspektionen. Kraven i REACH och samverkan med Kemikalieinspektionen medför att vi måste öka våra arbetsinsatser. Vi gör bedömningen att våra resurser då behöver öka. Den nya förordningen om ackreditering och marknadskontroll kommer också att ställa ökade krav på oss som en marknadskontrollmyndighet.

7 AKE 2009/ (25) 3.2 Analys Analysverksamheten är central för att Arbetsmiljöverket ska kunna arbeta systematiskt med att beskriva och förstå utvecklingstendenser kring både goda och dåliga arbetsmiljöer. Genom att spåra trender i arbetslivet och framtida arbetsmiljörisker får vi förutsättningar att angripa nya problem. Vi kommer att öka vår beredskap för att snabbare kunna agera på sådana förändringar. Omvärldsanalysen medför en framförhållning som gör att nya arbetsmiljöproblem kommer att kunna angripas på ett tidigare stadium. De internationella frågornas betydelse och Europeiska Unionens arbetsmiljöstrategi är en viktig del av detta. Arbetsmiljölagstiftningen förutsätter en väl fungerande samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är i vardagen på arbetsplatserna som arbetsmiljöarbetet ska fungera och utvecklas, i nära samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och deras representanter. En viktig del av granskningen av efterlevnaden av arbetsmiljöområdets regler sker inom ramen för lokal partssamverkan och kollektivavtalssystemet. Den fackliga organiseringsgraden minskar inom hela arbetsmarknaden. I oktober 2008 var den 71 procent. Två år tidigare, 2006, var den 77 procent. 91 procent av den svenska arbetskraften omfattas av kollektivavtal. Om trenden med minskande andel facklig organisering följs av att färre arbetstagare omfattas av kollektivavtal är det en rimlig hypotes att förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet förändras. I ett läge där arbetsmarknadsparternas roll, nationellt och lokalt, försvagas skulle behovet av en väl fungerande tillsyn öka ytterligare. En minskande facklig organiseringsgrad påverkar även förutsättningarna för att rekrytera kompetenta skyddsombud. Skyddsombudet har en tydlig roll i tillsynen genom sina befogenheter att till Arbetsmiljöverket påtala brister i arbetsmiljön samt att vid omedelbar eller allvarlig fara för arbetstagares liv avbryta ett arbete, så kallat skyddsombudsstopp. Samhällsekonomiska analyser av totala arbetsskadekostnader initieras under 2010, vilket innebär att databaser skapas. Genom systematiska samhällsekonomiska analyser kommer kostnaderna för en bristfällig arbetsmiljö att identifieras ännu tydligare. Detta görs genom att utöka analysen av de totala arbetsskadekostnaderna. Analysverksamheten ur detta perspektiv har en central roll för att belysa relationen mellan arbetsmiljön och effekterna för individer, organisationer liksom samhället. Som ett led i analysarbetet fortsätter vi att beställa aktuella forskningsöversikter. Dessa kommer att vara viktiga utgångspunkter för att fördjupa kunskapen om vår arbetsmiljö, de förändringar som påverkar förutsättningarna för vårt arbete samt hur vi går vidare för att i vår tillsyn förbättra arbetsmiljön.

8 AKE 2009/ (25) Arbetsmiljöverket strävar efter att koncentrera tillsynsinsatserna på områden där det finns allvarliga brister i arbetsmiljön och där insatserna kan förväntas få stor effekt. En viktig måttstock när det gäller att bedöma brister i arbetsmiljön är omfattningen och allvarligheten av en arbetsmiljörelaterad skada. En yttersta konsekvens av brister i säkerheten och arbetsmiljön är dödsfall. För dödsfall på grund av arbetsolyckor har vi idag bra statistik. Däremot saknas statistik för andra dödsfall på grund av risker i arbetsmiljön. Orsaken är att det är svårare att se sambanden mellan en långvarig exponering och en så småningom debuterande dödlig sjukdom. Arbetsmiljöverket har därför beställt en analys av omfattningen av arbetsmiljörelaterade dödsfall. Resultaten av projektet kan användas för prioritering av tillsynsinsatserna och också för att göra arbetsmiljöansvariga och arbetstagare mer medvetna om de risker för mycket allvarlig sjukdom som kan finnas i vissa typer av arbeten. Arbetsmiljöverket har under flera år prioriterat tillsyn gällande olycksfall i arbetet. Fokus har legat på att försäkra sig om att arbetsgivare har bra rutiner för hantering av de tillbud och olyckor som sker på arbetsplatsen. Under de närmaste åren behöver Arbetsmiljöverket öka kunskapen säkerhetskultur som är nära förknippad med direkta arbetsplatsolyckor. Under år 2010 inleder Arbetsmiljöverket ett utredningsarbete kring arbetsrelaterade dödsfall, med inriktning på att kartlägga och vidareutveckla omfattning av dessa. Sedan 2009 har Arbetsmiljöverket genomfört djupstudier av arbetsolyckor. Målet med djupstudien är att se vilka bakomliggande faktorer som påverkat och framkallat en olycka för att kunna förebygga liknande händelser i framtiden. Arbetsmiljöverket sammanställer resultaten från djupstudierna som ger underlag för prioriteringar inom tillsynsverksamheten och behov av forskning. Vi drar lärdomar från dem som kommer till nytta inom tillsynen genom att vi informerar om de olyckor som skett och hur de kan undvikas i framtiden. Genom ytterligare analys av statistiken inom Arbetsmiljöverkets område kommer informationen i systemen att bli ett strategiskt och kraftfullt verktyg i vår verksamhetsutveckling. Med hjälp av data och analys kommer arbetet med att utveckla tillsynsverksamheten och identifiera särskilda risker att ytterligare förstärkas. I samverkan med Försäkringskassan kommer vi att utveckla system för elektronisk anmälan av arbetsskador, olyckor och tillbud. På sikt kommer systemet att kunna användas för en effektivare analys av arbetsskador. Företagshälsovården är ett stöd till arbetsplatsen när det gäller arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering. De senaste åren har en stor del av diskussionen

9 AKE 2009/ (25) handlat om företagshälsovårdens roll och uppgifter i samhällets sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocesser. Mindre uppmärksamhet har ägnats företagshälsovårdens roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården är i starkt behov av utveckling. Från tillsynsperspektiv är det angeläget att företagshälsovården kan utgöra en kompetent och aktiv resurs i det lokala arbetsmiljöarbetet. Den höga andelen små och medelstora företag på svensk arbetsmarknad understryker behovet av en kompletterande expertresurs i arbetsmiljöfrågor. Ökad flexibilitet avseende organisation, anställnings- och arbetsformer i förening med kända och nya arbetsmiljöproblem kräver hög kompetens hos berörda aktörer. Företagshälsovårdens roll i detta sammanhang behöver diskuteras ytterligare under de kommande åren. Rapporter från yrkeshygieniska mätningar som kommer in till Arbetsmiljöverket registreras i databasen exponeringsregistret. En uppgradering av systemet kommer att ske så att registret kan utvecklas till ett lättanvänt och funktionellt kontrollverktyg.

10 AKE 2009/ (25) 3.3 Regler och standardisering Arbetet med regelförenkling och att göra reglerna mer tydliga och tillgängliga fortsätter. Införandet av REACH (Kemikalieregistreringsförordningen) påverkar Arbetsmiljöverket i regelarbetet, i policyfrågor och i tillsynen. Samverkan med Kemikalieinspektionen kommer att utvecklas. Arbetsmiljöverkets behov av resurser inom detta område kommer att öka. Under perioden förväntas den EUrelaterade (kriterie-)verksamheten öka, bland annat på grund av införandet av det nya direktivet för kemikaliehantering inom EU. Arbetsmiljöverket planerar för ett kommande regeringsuppdrag att i samråd med Försäkringskassan analysera möjligheterna för egenföretagare att under havandeskap, i likhet med arbetstagare, omfattas av rätten till havandeskapspenning. Det tilltänkta analysuppdraget ska vara klart i juli 2010 och innan dess är konsekvenserna för Arbetsmiljöverket inte överblickbara. Direktiv 2009/127/EG Maskiner för applicering av bekämpningsmedel har fastställts och ska vara införlivat senast juni 2011 och träda i kraft från december Vi kommer under 2010 att öka vårt deltagande i standardiseringsarbetet inom såväl SIS som i det internationella standardiseringsarbetet. Arbetsmiljöverket har idag tillgång till alla standarder som är harmoniserade under maskindirektivet, cirka 700 stycken, samt ytterligare 100 valfria standarder. Tjänsten kan möjligen behöva expanderas till fler direktivområden de närmaste åren.

11 AKE 2009/ (25) 3.4 Information Insatserna för att öka information och kunskapsspridning i syfte att aktivera människors arbetsmiljöarbete kommer att fortsätta att utvecklas under åren fram till Satsningarna behöver göras via många olika kanaler för att också nå fram till nya målgrupper. Vi kommer att arbeta mer strategiskt och proaktivt både i mediefrågor och för att utveckla engagemang för arbetsmiljöfrågor hos den yngre generationen. Arbetsmiljöverket fortsätter satsningen på kommunikationskanaler som är under framväxt. Metoder och kanaler för att involvera målgrupperna kommer att utvecklas ytterligare för att säkerställa ökad begriplighet och användbarhet i informationen men också för att kunna fånga behov bland nya arbetsgivare och inom nya branscher och yrkesroller. Den kraftfullaste satsningen kommer att behöva göras på utvecklingen av interaktiva digitala tjänster, dels för att öka graden av e-förvaltning och dels i syfte att ge intressenterna möjlighet att öka sitt lärande. Arbetsmiljöverket bedömer att antalet småföretag kommer att fortsätta att öka i Sverige. Framför allt är det tjänste- och servicesektorn som ökar, och vår erfarenhet är att små nystartade företag inte hinner med att beakta arbetsmiljö- och säkerhetsfrågorna. Arbetsmiljöverket kommer att prioritera stöd till småföretag. Möten mellan inspektörer och företagare kan ge god hjälp för företagaren som bygger upp sin verksamhet så att också arbetsmiljöfaktorerna beaktas. Arbetsmiljöverket avser att utveckla en samverkan med Skattemyndigheten avseende nystartade företag. Den svarstjänst som Arbetsmiljöverket får i full drift under 2010 kommer tillsammans med planerna på en ingång in till myndigheten i form av ett telefonnummer, en registratur, en postadress och en e-postadress att underlätta för arbetsgivare och andra intressenter att ta del av vår samlade kunskap på ett enhetligt sätt. Konsekvenserna av en ökande rörlighet av arbetskraften inom Europa fortsätter att påverka Arbetsmiljöverkets arbete med informations- och kunskapsspridning under kommande år. Det behövs hög beredskap för att effektivt kunna hantera informationsöverföring till många olika språkgrupper. Arbetsmiljöverkets ambition är att inspektionerna inte enbart ska leda till förbättringar utifrån de krav som ställs vid inspektionstillfället utan att kontakterna med oss på sikt ska medföra attitydförändringar bland både arbetsgivare och arbetstagare. För att nå dessa mål krävs ökat inslag av information i myndighetsutövandet. Arbetsmiljöverket har en stor uppgift att fortsätta att utveckla vår informativa roll de kommande åren. Arbetsmiljöverket

12 AKE 2009/ (25) kommer bland annat att utöka informationen via nya sociala medier, såsom Facebook, bloggar, SMS, och Quiz för ungdomar. Vår ambition är att föra ut verkets kunskap via olika typer av möten med externa intressenter i form av experter och vidareförmedlare av information. De kunskapssammanställningar som tas fram ska exponeras inför grupper som kan utgöra viktiga vidareförmedlare. De positiva effekterna av ett gott arbetsmiljöarbete kommer att redovisas på olika sätt. Härigenom ökar förutsättningarna för att stimulera fler att vilja och kunna skapa en god arbetsmiljö. Avgiftsbelagd verksamhet Den ökade satsningen på information via medför att försäljningen av trycksaker kommer att fortsätta minska. Den avgiftsfinansierade informationsverksamheten fortsätter därför att minska under perioden samtidigt som den digitala tillgången till föreskrifter och information ökar.

13 AKE 2009/ (25) 3.5 Tillsyn Arbetsmiljöverket har och kommer även under kommande år att ha fokus på att nå arbetsställen med de största riskerna. Med de resurser som avsätts för den operativa tillsynen så besöks knappt sex procent av den totala mängden arbetsställen inom svenskt arbetsliv under ett år. Antalet inspektörer ligger alltjämt för lågt i relation till antalet arbetsställen enligt ILO. Arbetsmiljöverket bedömer att antalet skyddsombud på arbetsplatserna kommer att fortsätta minska, vilket kan leda till ett försämrat arbetsmiljöarbete på arbetsplatser runt om i landet. Detta föranleder Arbetsmiljöverket att kontinuerligt arbeta med att utveckla formerna för urval och prioriteringar. För närvarande överskuggas det mesta på arbetsmarknaden av olika företagsnedläggningar och varsel inom både privat och offentlig sektor. Den rådande lågkonjunkturen bedöms dock under de närmaste åren vända i en positiv riktning med ökad tillväxt. Detta lär också innebära en större efterfrågan på arbetskraft. Trenden är redan nu att uttaget av övertid och inte minst obetald övertid är mycket stort, den arbetande populationen har alltså en hög arbetsbörda, vilket kan leda till ökade risk för arbetsskador. I början av en konjunkturuppgång kommer troligtvis många arbetsgivare att välja ett ökat arbetstidsuttag i förhållande till nyrekrytering. Detta kommer att kräva kontinuerliga riskbedömningar av verksamheten utifrån nya förutsättningar. Nya företag kommer också att startas, många troligen inom nya innovationsområden som till exempel energiområdet, vilket kan leda till nya arbetsmiljörisker som måste bedömas av Arbetsmiljöverket. Det hårdnande samhällsklimatet i Europa medför att brottsligheten i form av hot och våld i ökad omfattning förekommer på arbetsplatser. Särskilt utsatta är små kvällsöppna servicelokaler och affärsställen. Vården av psykiskt sjuka, kriminella personer, missbrukare och ungdomsbrottslingar är kända riskutsatta miljöer att arbeta i. Myndighetsutövning (polis, räddningstjänst, socialtjänst, domstolar) utgör även kommande år verksamheter som Arbetsmiljöverket kommer att satsa särskilda resurser på. Det sker genom kombinationer av information och inspektioner kring säkerhetshöjande åtgärder, såväl av teknisk som psykosocial art. Med en åldrande befolkning ökar behoven av vård i hemmen. Det är många yrkeskategorier som berörs, alltifrån sjukvårdspersonal, omvårdnadspersonal, kommunal socialtjänst, terapeuter etc. Undantaget från arbetsmiljölagen gällande arbete i arbetsgivarens hushåll avskaffades 1 januari 2009, och Arbetsmiljöverket har därför gjort en genomgång av tillämpliga föreskrifter. Denna har visat att Arbetsmiljöverkets föreskrifter är tillämpbara, när enskilda hem utgör arbetsplats för anställda, till exempel vid personlig assistans,

14 AKE 2009/ (25) trädgårdsarbete, barnpassning, ledsagaruppdrag till och från sjukhus samt lokalvård. Det medför att Arbetsmiljöverket också i fortsättningen kommer att vara berett att på förekommen anledning göra inspektioner i enskildas bostäder. Vår bedömning är att antalet arbetsgivare och arbetsplatser genom dessa förändringar kommer att öka väsentligt de närmaste åren. Hög arbetsbelastning i samband med överbeläggningar i vården är ett komplext problem. Om patientsängar placeras så att det inte finns tillräckligt utrymme för personalen att arbeta med gynnsamma arbetsställningar, arbetsrörelser och arbetsmetoder ökar risken för såväl belastningsskador som akut överbelastning. Om överbeläggningarna är många och varar under lång tid ökar också risken för stressrelaterade besvär. I den planerade tillsynsverksamheten kommer Arbetsmiljöverket att dels vid riktade insatser dels som ett inslag i övrig tillsyn att kontrollera hur vården hanterar riskerna för hög arbetsbelastning i samband med överbeläggningar. Frågor kring arbetsmiljö- och patientsäkerhetsrisker diskuteras ibland i samma forum vilket medför fortsatt samverkan med Socialstyrelsen. Där det är effektivt ur ett tillsynsperspektiv, kan också gemensamma tillsynsinsatser bli aktuella. Antalet arbetstagare som är anställda i bemanningsföretag har ökat kraftigt under de senaste 15 åren. Bemanningsbranschen är numera en av landets tio största och sysselsätter cirka årsanställda som utför arbete inom de flesta sektorer på arbetsmarknaden. Unga arbetstagare utgör en ansenlig andel. Arbetsmiljöverket fortsätter att bevaka branschen och utvecklar våra metoder för tillsyn mot enskilda bemanningsföretag. Regeringen har gett Arbetsmiljöverket ett treårigt uppdrag, att i pilotform utveckla och prova en ny modell för arbetsmiljötillsyn, så kallad screening. Försöket pågår under perioden med extra anslag. Vi planerar att påbörja pilotinspektioner i slutet av Därefter kommer modellen att fortsätta utvecklas under 2011 och Under 2012 ska en utvärdering av försöket göras för avrapportering Arbetsmiljöverket har samarbetsavtal med ett antal andra myndigheter, till exempel Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Statens Skolinspektion. Inom arbetsmiljöområdet finns uppenbara kontaktytor med andra tillsynsmyndigheter. Arbetsmiljöverket bedömer att samverkan, främst med Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Försäkringskassan, kommer att vidareutvecklas under kommande år.

15 AKE 2009/ (25) 3.6 Marknadskontroll Arbetsmiljöverket kommer under hela perioden att genomföra marknadskontrollprogram för maskiner, personlig skyddsutrustning, utrustning för explosionsfarlig miljö, enkla tryckkärl, tryckbärande anordningar och vissa produkter inom det oharmoniserade området. Avsikten är att öka samverkan med andra myndigheter både nationellt och inom EU när det gäller planering av proaktiva insatser. Den nya förordningen om ackreditering och marknadskontroll som börjar gälla 2010 kommer att ställa ökade krav på marknadskontrollmyndigheterna bland annat i form av informationskrav, statistik avseende farliga produkter, samverkan med tullen och ökat internationellt samarbete. Inom Sverige fortsätter samarbete med SWEDAC, Kommerskollegium och andra marknadskontrollmyndigheter. Samarbete sker också direkt med bland annat Konsumentverket, Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten och Tullverket. Arbetsmiljöverket avser att utveckla samarbetet med Tullverket. Inom EU kommer samverkan kring tillämpning, harmoniserad standardisering och marknadskontroll att fortsätta under varje direktiv.

16 AKE 2009/ (25) 3.7 Beslut Arbetsmiljöverket kommer att fortsätta arbetet med enhetliga och tydliga beslut (klarspråk) som bidrar till konkurrensneutralitet och färre överklaganden. Vi kommer också att arbeta med enhetliga kravformuleringar Arbetsmiljöverket fortsätter också arbetet med att minska behovet av att ansöka om undantag och tillstånd. Vi undersöker fortlöpande inom vilka områden det förekommer många ansökningar och var det är möjligt att förenkla. Vi undersöker om det i stället direkt i lag eller föreskrift är möjligt att ange förutsättningar för att bedriva viss verksamhet och därmed ta bort behovet av en ansökan. I vår översyn av föreskriften om minderåriga i arbetslivet avser vi att minska arbetsgivarnas administrativa börda genom att i många situationer ta bort kravet på att komma in med ansökningar för att få anlita minderåriga inom till exempel kulturarbete. Under år 2009 har regeringen till riksdagen lämnat skrivelsen En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (Skr. 2009/10:79) som redovisar regeringens bedömning för hur en tillsynsreglering bör utformas, finansieras och samordnas mellan tillsynsorganen. Skrivelsen kan få konsekvenser för Arbetsmiljöverket.

17 AKE 2009/ (25) 3.8 Förvaltning partsmedel Arbetsmiljöverket betalar ut det statliga bidraget för den regionala skyddsombudsverksamheten till de fackliga centralorganisationerna. Ekonomistyrningsverket lämnar i sin rapport Regionala skyddsombud (2009:27) ett antal förslag som, om de genomförs, kommer att påverka Arbetsmiljöverkets arbete under perioden Rapporten remissbehandlas för närvarande.

18 AKE 2009/ (25) 3.9 Allmänt om Arbetsmiljöverkets förvaltning Arbetsmiljöverket fortsätter under perioden det interna förändringsarbetet mot vår vision att alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö, så att vi uppnår våra strategiska mål Ett konkret exempel under perioden är vårt arbete med värdegrund och varumärke som kommer att bedrivas inom ramen för statens värdegrund. Under perioden planerar Arbetsmiljöverket att utveckla och införa ett nytt ITbaserat verksamhetsstöd för inspektionsverksamheten. I samverkan med Försäkringskassan kommer vi också att utveckla system för elektronisk anmälan av arbetsskador, olyckor och tillbud. Arbetsmiljöverket kommer under 2010 och de närmaste åren att genomföra aktiviteter för att skapa en ingång till myndigheten, bland annat genom att införa en Svarstjänst för allmänna frågor, en registratur, en e-postadress och ett växelnummer. Arbetsmiljöverket kommer under den närmaste femårsperioden att ha stora pensionsavgångar. Kompetensförsörjningsfrågorna kommer under hela perioden att ha en central betydelse, bland annat på grund av konjunkturförändringar och teknikutveckling. Europeiska Unionens Yrkesinspektörskommitté (SLIC) genomförde även under 2009 en utvärdering av Arbetsmiljöverkets arbetsmiljötillsyn. SLIC rekommenderade då förbättringar inom vissa kompetenser. För att åstadkomma dessa kommer vi att genomföra ett kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsprogram.

19 AKE 2009/ (25) 3.10 Resursbehov Anslagsfinansierad verksamhet Tabell II. Kostnader(tkr) Kostnader verksamhet (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Utgiftsområde 14 Arbetsliv Anslag 2:1 ap 1 Förvaltningskostnader (ram) 1) "Ryggsäck" Screening 2) Anställning av ca 110 inspektörer mellan åren ) Summa. ap 1 Förvaltningskostnader (ram) ap 7 Uppdrag - Dispensfrågor i arbetstidslagen (ram) 452 Summa Underlag för åren är baserat på 2010 års prisnivå. 1) Ekonomistyrningsverkets utredning om partsmedel, Regionala skyddsombud (2009:27), remissbehandlas för närvarande. I utredningen lämnas förslag som kan få konsekvenser för Arbetsmiljöverket i termer av ett utökat uppdrag. Ingen hänsyn till resursbehov för detta har tagits i anslagspost 1. 2) Screeningprojektet upphör från och med Ingen hänsyn är tagen till resursbehov under 2012 för utvärdering av projektet, se avsnitt ) Sverige har ett lågt antal inspektörer i förhållande till antalet arbetsställen enligt ILO. För att hamna på en nivå som är mer i linje med ILO:s rekommendationer ser Arbetsmiljöverket ett behov att rekrytera ytterligare 110 inspektörer under perioden , se avsnitt 3.8.

20 AKE 2009/ (25) Avgiftsfinansierad verksamhet och bidrag Tabell III Budgeterade intäkter (tkr) Avgiftsbelagd verksamhet och bidrag (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Utgiftsområde 14 Arbetsliv Avgiftsintäkter som disponeras Övriga intäkter som disponeras, bidrag 1) Intäkter för införande av REACH, bidrag 2) ) Bidrag Hot och våld från Integrationsdepartementet upphör ) Införandet av REACH innebär resursbehov för Arbetsmiljöverket. Ytterligare bidrag från Kemikalieinspektionen behövs för att möta de nya krav som REACH ställer. Tabell IV. Kostnader (tkr) Avgiftsbelagd verksamhet och bidrag (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Utgiftsområde 14 Arbetsliv Kostnader för avgiftsintäkter som disponeras *) Kostnader för övriga intäkter som disponeras, bidrag Kostnader för införande av REACH, bidrag *) Det ackumulerade resultatet för den särskilda informationsverksamheten uppgår till tkr.