Årsmöteshandlingar. Svensk Biblioteksförenings årsmöte 10 maj 2006 Malmö

Transkript

1 Årsmöteshandlingar Svensk Biblioteksförenings årsmöte 10 maj 2006 Malmö

2 Föredragningslista Svensk Biblioteksförenings årsmöte 10 maj 2006 kl Mötets öppnande Britta Lejon 2. Val av mötesfunktionärer 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Fastställande av föredragningslista 5. Verksamhetsberättelser och ekonomiska berättelser för föregående verksamhetsår Niclas Lindberg Bilaga 1 och 2 (Två häften) 6. Revisorernas berättelse 7. Beslut om fastställande av balansräkningar och resultaträkningar 8. Beslut om ansvarsfrihet 9. Fastställande av verksamhetsplan Niclas Lindberg Bilaga Behandling av motioner a). Ang priset för Biblioteksdagarna Henrik Åslund Bilaga 4 b). Ang Nordiskt nätverk för barnbibliotek Britta Lejon Bilaga Beslut om ersättningar till förtroendevalda. Roland Tiger, valberedningens ordf 12. Fastställande av medlemsavgifter Niclas Lindberg Bilaga Fastställande av budget 2006 Niclas Lindberg Bilaga Val av styrelse Roland Tiger Bilaga Val av revisorer med ersättare Roland Tiger Bilaga Val av valberedning, fem personer varav en sammankallande 17. Ev övriga frågor 18. Avslutning Britta Lejon

3 Arbetsordning vid Svensk Biblioteksförenings årsmöte 10 maj Närvaro- och yttranderätt liksom förslags- och rösträtt tillkommer varje medlem i Svensk Biblioteksförening. Mötespresidiet kan ge yttranderätt till annan närvarande. Ordet begärs skriftligt eller med röstkort. 2. Yrkanden ska lämnas skriftligt till mötespresidiet. 3. Beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet när inget annat är stadgat. Vid årsmöte sker omröstning öppet såvida inte sluten omröstning begärs. Vid lika röstetal gäller den mening som mötesordföranden biträder. 4. Beslut vid val sker genom acklamation eller om något ombud så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Om vid personval ingen kandidat erhåller mer än halva antalet röster görs ny omröstning mellan de två som erhållit flest röster. 5. Röstning genom fullmakt är inte tillåten för enskilda medlemmar. Enskild medlem har utöver egen röst rätt att företräda högst en institutionell medlem. 6. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat. 7. I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet. För institutionella medlemmar gäller följande: Antal röster vid årsmötet Grupp 1 1 5,0 årsarbetare 2 (blå röstsedel) Grupp ,00 årsarbetare 3 (orange röstsedel) Grupp 3 30,01 årsarbetare 4 (grön röstsedel) Enskilda medlemmar har gul röstsedel med 1 röst.

4 Svensk Biblioteksförening Bilaga 3 Verksamhetsplan VERKSAMHETSPLAN för Svensk Biblioteksförening Vision Verksamhetsidé och kännetecken Mål Viktiga aktiviteter Organisation

5 1. Biblioteksvision Bibliotekens huvuduppgifter är att garantera fri tillgång till information, stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer, verka för läskunnighet samt stimulera kulturell mångfald och kontakter mellan olika kulturer. Offentligt finansierade bibliotek av god standard tillgängliga för alla med stöd i särskild lagstiftning och i en nationell bibliotekspolitik utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, en levande demokrati, yttrandefrihet och kulturell utveckling. Svensk Biblioteksförening vill att: alla invånare har god och likvärdig tillgång till biblioteksservice under alla skeenden i livet. Sverige har ett väl samverkande bibliotekssystem med hög kvalitet och kompetens, som ses som en självklar del av den grundläggande infrastrukturen. samtliga offentligt finansierade bibliotek ska ses som en del av det nationella bibliotekssystemet, omfattas av en bibliotekslag och en nationell bibliotekspolitik. 2. Verksamhetsidé för Svensk Biblioteksförening Svensk Biblioteksförening är en ideell partipolitiskt obunden bibliotekspolitisk organisation som verkar för ett bibliotekssystem av hög standard, för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och utvecklas samt för biblioteken som ett värn för demokrati och yttrandefrihet. Svensk Biblioteksförening ska bilda opinion, bedriva lobbning, främja medlemmarna, samverka med andra närliggande aktörer och samordna bibliotekssystem (katalogisering, klassificering, indexering). Detta sker bl a genom att Svensk Biblioteksförening: bedriver aktiv opinionsbildning och lobbning, företräder det svenska biblioteksväsendet samt värnar och tillvaratar dess och dess brukares intressen. bevakar lagstiftning av betydelse för biblioteken och är en aktiv remissinstans. påverkar regering och riksdag så att bibliotekslagen har ett starkt innehåll, följer och uppmärksammar hur kommuner och andra huvudmän efterlever densamma samt verkar för en ökad medvetenhet hos allmänheten om lagen och dess intentioner. i sitt arbete gentemot regering, riksdag, landsting/regioner, kommuner och statliga myndigheter tydliggör bibliotekens betydelse för demokrati, yttrandefrihet och samhällsinformation.

6 hävdar bibliotekens roll att spegla olika åsikter. värnar demokrati och yttrandefrihet, bl a genom stöd till organisationer verksamma inom området. främjar läsning och bildning genom att verka för goda villkor för biblioteken i dessa avseenden. uppmärksammar författarskap samt förtjänstfulla insatser inom informations- och biblioteksvetenskap och biblioteksverksamhet genom utdelning av olika priser. genom Biblioteksbladet erbjuder ett ledande forum för biblioteksdebatt i Sverige och tillser att föreningens hemsida är ett forum för debatt och informationsutbyte. har ett omfattande och brett utbud av seminarier och konferenser. erbjuder de enskilda medlemmarna möjlighet att delta i specialgrupper. deltar i arbetet med att utveckla och underhålla klassifikations-, katalogiserings- och indexeringssystem. har kontinuerliga kontakter med närliggande institutioner och organisationer samt främjar och deltar i samarbete mellan alla typer av bibliotek och mellan biblioteken och andra aktörer. samarbetar med de nordiska biblioteksföreningarna och europeiska och internationella organisationer som bl a IFLA och EBLIDA samt stimulerar medlemmarnas internationella kontakter bl a genom resestipendier. 3. Kännetecken Svensk Biblioteksförening ska kännetecknas av att man upplevs som: Omvärldsorienterad Verklighetsförankrad Utvecklingsorienterad genom att med god omvärldsbevakning och samverkan tillse att ha adekvat underlag för ställningstaganden och agerande genom att göra en god analys av omvärlds- och andra faktorer som påverkar biblioteken och i alla lägen företräda det realistiskt möjliga inte det utopiskt önskvärda genom att levandegöra spänningsfältet mellan det för dagen realistiska och det framtida möjliga och genom att bejaka förändringar, teknikutveckling och nya uppdrag

7 Trovärdig Resultatinriktad genom att vinnlägga sig om att vara omvärldsorienterad och verklighetsförankrad genom att fokusera på att nå konkreta och mätbara resultat 4. Mål Svensk Biblioteksförening har mål dels för föreningens opinionsbildande arbete och lobbningsarbetet dels för föreningsverksamheten: 4.1 Mål i förhållande till visionen En nationell plan och nationella mål antas för bibliotekspolitiken. De nationella målen och bibliotekslagen följs upp i lokala biblioteksplaner i landets samtliga kommuner och landsting. Minst 75% av landets kommuner och landsting har antagit biblioteksplaner innan 2007 års utgång. Statliga medel avsätts för biblioteksforskning och fortbildning för biblioteksanställda. Alla invånare ges tillgång till folkbiblioteksservice av hög standard. Tillgången till biblioteksservice förbättras, bl a genom en ökad satsning på bokbussar och bokbilar som alternativ till fasta biblioteksfilialer. Kvaliteten på verksamheten prioriteras alltid främst i olika valsituationer. Alla brukare vid institutioner för vård och omsorg ges en likvärdig tillgång till information och litteratur som stöd i vård- och tillfrisknandeprocessen. Varje landsting eller annan offentligfinansierad vård- eller omsorgsgivare är skyldig att ha verksamhet med brukarbibliotek, vilka ingår som en del av det offentligt finansierade bibliotekssystemet och omfattas av bibliotekslagen. Alla elever i grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen ges tillgång till bemannade skolbibliotek. Antalet skolbibliotek inom grundskolan som är bemannade 6 timmar eller mer i veckan ökar i förhållande till dagens 53%. Alla studerande vid universitet och högskolor ges tillgång till universitetseller högskolebibliotek. Forskare och övrig berörd personal vid statliga myndigheter och offentliga institutioner ges tillgång till adekvat vetenskaplig information. Statliga myndigheter och offentliga institutioner som bevakar och/eller bedriver forskning är skyldiga att bedriva biblioteksverksamhet. Denna ingår som en del av det offentligt finansierade bibliotekssystemet och omfattas av bibliotekslagen.

8 All offentligt finansierad forskning publiceras Open access i enlighet med Berlindeklarationen. Pliktleveranssystemet, som är en förutsättning för en grundläggande informationsfrihet, utökas till att även gälla digitalt material. Ett statligt ekonomiskt stöd finns för biblioteksutveckling och för inköp av olika typer av media, teknisk utrustning för lärande och läsning samt handledning för såväl barn som vuxna. 4.2 Resultatmål för föreningsverksamheten Fler medlemmar är nöjda med sitt medlemskap i Svensk Biblioteksförening och anser att föreningen bedriver rätt verksamhet. För att erbjuda medlemmar och biblioteksverksamma möjlighet till kompetensutveckling anordnas konferenser och andra aktiviteter. 75% av deltagarna är nöjda eller mycket nöjda. Biblioteksdagarna genomförs med minst lika många deltagare som året innan. Antalet medlemmar ökar från år till år. Biblioteksbladet (BBL) utkommer med 10 nummer per år. 75% av medlemmarna är nöjda med innehållet. Föreningens hemsida är aktuell, uppdaterad och lättnavigerad och speglar föreningens verksamhet, ståndpunkter och biblioteksdebatten. 75% av medlemmarna är nöjda med hemsidan. 5. Viktiga aktiviteter för opinionsbildning och lobbning På olika sätt lyfta biblioteksfrågorna inför valet, t ex genom att formulera konkreta valkrav, publicera debattartiklar och delta i Almedalen. Löpande ta fram egna undersökningar, rapporter och sammanställningar för att öka kunskapen om bibliotekens verksamhet och förutsättningar. Bygga ut och underhålla ett nätverk av biblioteksansvariga- och intresserade politiker och tjänstemän i riksdagen. Bevaka de olika riksdagspartiernas motioner med betydelse för biblioteken och bidra med underlag till frågor, interpellationer och motioner.

9 Ta fram talarmanus /talpunkter för föreningens utåtriktade verksamhet och ett presentationsmaterial om föreningen och dess ståndpunkter. Bevaka hur kommunerna antar biblioteksplaner och uppmärksamma det t ex via hemsidan. Följa Aktionsgruppen för barnkulturs arbete och uppmärksamma frågor av betydelse för biblioteken. Löpande genomföra lokala aktioner till stöd för biblioteksverksamheten. Löpande delta i och stimulera debatten om nationell bibliotekspolitik. Bevaka regeringens initiativ för skolbiblioteken. På olika sätt verka för bibliotekslagen, ökad tillsyn och sanktionsmöjligheter. Vidta konkreta åtgärder för att stimulera Open access. Uppmärksamma yttrandefrihetsfrågorna vid deltagandet på Bok & Bibliotek Under 2006 förbereda en större bibliotekskampanj för åren Organisation I enlighet med stadgarna leds föreningens arbete av styrelsen. Styrelsen kan inom sig utse ett eller flera utskott. Styrelsen ska upprätta en delegationsordning för verksamheten samt fastställa instruktion för generalsekreterare som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen, kansliet och generalsekreteraren. Inom Svensk Biblioteksförening kan det bildas regionföreningar. Föreningarna har till uppgift att inom en region verka för att skapa nätverk mellan föreningens medlemmar. Det sker bland annat genom att arrangera föreläsningar, studiebesök och diskussioner. Föreningar initieras av intresserade medlemmar eller av styrelsen. Föreningarna och dess geografiska indelning godkänns av styrelsen. Opinionsbildning, lobbning, nationell samverkan och konferensverksamhet är prioriterade verksamheter för kansliet. De utvecklings- och förvaltningsfunktioner föreningen har avseende katalog, klassificering och indexering förvaltas av kommittéerna med stöd av kansliet. Internationella kontakter struktureras och kanaliseras genom föreningens styrelse samt dess delegater i t ex IFLA, EBLIDA och NVBF. De nordiska

10 kontakterna ombesörjs av presidiet. Avrapporteringar sker till styrelsen och arbetsutskottet. Specialgrupperna ska i sin verksamhet bidra till att uppfylla Svensk biblioteksförenings vision och verksamhetsidé. Det innebär att verka för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och utvecklas samt medverka i arbetet med att bilda opinion, bedriva lobbning, främja medlemmarna, samverka med andra närliggande aktörer och samordna bibliotekssystem. Detta ska bl a ske genom att specialgrupperna och dess styrgrupper: - inom sitt område bevakar bibliotekslagen och främjar tillämpningen av densamma, t ex genom att samla och sprida goda exempel. - såsom tankesmedjor deltar i Svensk Biblioteksförenings omvärldsbevakning och policyskapande arbete. - inom sitt område kartlägger, uppmärksammar och sprider utvecklingstendenser samt stimulerar idédebatt- och utbyte, t ex genom aktiva nätverk. - arrangerar konferenser och andra aktiviteter i syfte att främja medlemmarna, dess verksamhet och kompetensutveckling. Styrgrupperna lämnar sina förslag till styrelsen eller det utskott styrelsen inrättat, som sedan samordnar det totala utbudet. Specialgruppernas verksamhet ska planeras i samråd med generalsekreteraren och därigenom samordnas med föreningens övergripande aktiviteter och verksamhetsinriktning. Enligt stadgarna har Svensk Biblioteksförening som ändamål att bl a främja samarbete mellan alla typer av bibliotek. Det var också en av de bärande tankarna vid bildandet av föreningen. En översyn av befintliga specialgrupper har förevarit under 2005 och pågår fortfarande, bl a genom dialog med befintliga styrgrupper. Målet är att styrelsen före halvårsskiftet fastställer den nya indelningen i specialgrupper. De framtida specialgrupperna ska organiseras så att de genomgående främjar samarbetet mellan alla typer av bibliotek, stimulerar medlemsengagemanget och ökar nöjdheten hos medlemmarna över specialgruppernas verksamhet.

11 Svensk Biblioteksförening Bilaga 4 Motion 1 Motion till Biblioteksföreningens årsmöte onsdagen 10 maj 2006 I maj arrangeras biblioteksdagarna i Malmö. På informationsbroschyren i fyrfärgstryck för arrangemanget är rubriken: Gränslöst- Biblioteken och mångfaldens möjligheter. Många av föreläsningarna verkar intressanta och givande. Broschyrens baksidestext berättar att hela kalaset kostar minst 2600 kronor om man inte är studerande eller pensionär. Det betyder att om man inte har en chefstjänst eller är någon form av administratör högre upp i hierarkin blir det svårt att delta i arrangemanget. För alla som bemannar skolbibliotek och informationsdiskar runt om i landet är det närmast utopiskt att kunna vara borta från jobbet tre dagar i sträck och dessutom att få arbetsgivaren att betala kalaset. Naturligtvis kostar föredragshållare en del och naturligtvis skulle man inte kunna lägga programpunkterna enbart på kvällstid. Det skulle dock kunna finnas mer av god vilja från arrangörernas sida. Vissa programpunkter kunde vara öppna för alla, kvällsaktiviteter som man kunde delta i utan anmälan, någon form av generösa rabatter till vissa föreläsningar osv. Biblioteksdagarna präglas inte av gränslöshet eller mångfald (som ovannämnda broschyr vill påskina) vad det gäller de som deltar. För tillfället är den kommersiella Bokmässan i Göteborg en mer tillgänglig mötesplats för den stora massan av medlemmar. En förändring vore önskvärd, annars tenderar biblioteksdagarna att bli bibliotekschefsdagarna i fortsättningen. Vi förslår därför att vissa programpunkter är gratis för alla medlemmar, t ex öppen kvällsaktivitet där alla medlemmar skulle ge tillfälle till nätverkande, även de som inte har tid eller råd att delta i hela programmet. Detta skulle också ge biblioteksdagarna bättre lokal förankring Möjlighet att delta i delar av programmet till reducerad avgift Helsingborg den 9 mars 2006 Styrelsen för regionföreningen i Skåne Anna Alwerud Ordförande

12 Styrelsens yttrande över motion 1. Biblioteksdagarna har under de fem år arrangemanget funnits utvecklats till en av de självklara mötesplatserna under våren för många biblioteksanställda. De första åren samlades knappt 200 personer. I fjol var det närmare 530 en ökning med nästan 200 procent. Ambitionen från föreningens sida är att erbjuda ett intressant och spännande program för alla som arbetar med bibliotek. Det stigande intresset motsäger motionärens uppfattning att arrangemanget riskerar att bli ett chefsarrangemang. Konferensavgiften på 2600 kr för tre dagar inkl måltider och kvällsarrangemang är ett mycket konkurrenskraftigt pris. Föreningens mål med konferensverksamheten är att den ska gå jämt upp och helst ge en liten vinst. Den vinsten kan sedan användas som buffert när någon konferens ger underskott. Den arbetstid som kanslipersonalen idag lägger ned på konferensadministrationen betalas inte av det överskott som konferenserna ger. Motionären berör dock en viktig fråga nämligen att det på många arbetsplatser finns för lite medel avsatt till fortbildning och kompetensutveckling hos personalen. Men det problemet löses inte genom att föreningen har ännu lägre konferensavgifter. Motionären föreslår att vissa programpunkter ska vara gratis för alla medlemmar och att det ska finnas möjlighet att delta i delar av programmet till reducerad avgift. Att göra arrangemang där deltagarna kan plocka russinen ur kakan är ganska svårt. Hur ska lokaler dimensioneras? Hur många ska ha lunch? Hur ska budgeten beräknas? Vi har därför under dessa år konsekvent sålt ett helt konferenspaket. Programutskottet kommer dock att ta med detta i diskussionerna inför kommande år, samtidigt som det aldrig får bli så att de deltagare som deltar hela konferensen blir lidande av en sådan lösning. Svensk Biblioteksförenings styrelse föreslår mot bakgrund av ovanstående årsmötet besluta att anse motion nr 1 om Biblioteksdagarna besvarad.

13 Svensk Biblioteksförening Bilaga 6 Motion 2 Motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte 2006 Förslag till svensk representation i Nordiskt nätverk för barnbiblioteksarbete Kort bakgrund I samband med IFLA-konferensen i Köpenhamn 1997 samarbetade de nordiska biblioteksföreningarna kring en stor monter som visade den mångfacetterade barnbiblioteksverksamheten i Norden. De kontakter som knöts då resulterade i Nordiskt nätverk för barnbiblioteksarbete. Nätverksgruppen består av representanter, med mandatperiod om 2-4 år, för de nordiska biblioteksföreningarna. Biblioteksföreningarna har bekostat resa och logi i samband med ett eller två sammanträden per år i övrigt har representanterna skött kontakterna per e-post och telefon och antingen på fritid eller på arbetstid (lite olika villkor). Nätverket har arrangerat seminarier och konferenser för att inspirera barnbibliotekarier i de nordiska länderna och har även medverkat till kontakter och möten mellan enskilda nordiska barnbibliotekarier. Det senaste projektet var en postersession i samband med IFLA-konferensen i Oslo Nätverket presenterade nordiskt barnbiblioteksarbete med utgångspunkt från FN:s barnkonvention och blickfånget utgjordes av fem affischer av nordiska barnboksillustratörer. Projektet finansierades framför allt av medel från Nordbok/Nordiska ministerrådet och i samarbete med Regionbibliotek Halland. Under hösten har jag erfarit att Svensk biblioteksförening inte har för avsikt att stötta någon svensk representant med medel för resor till möten. Mycket tråkigt att höra, då vi fått igång ett väl fungerande kontaktnät, som växt efter hand. Undertecknad föreslår därför att årsmötet tar ställning till om detta nordiska engagemang skall fortsätta och i så fall utser efterträdare till undertecknad, vars mandatperiod nu utgår. Laholm den 9 mars 2006 Ann-Christin Magnusson Barnbibliotekarie Laholms bibliotek Laholm

14 Styrelsen yttrande över motion 2. Motionären föreslår att Svensk Biblioteksförening skall fortsätta sitt nordiska engagemang i nordiskt nätverk för barnbiblioteksarbete som har pågått sedan IFLA-konferensen i Köpenhamn Det nordiska nätverket har diskuterats vid ett flertal tillfällen inom föreningens specialgrupp för barnbibliotek. Det har varit svårt att hitta former för att nätverkets arbete även ska ha betydelse för och spridas till alla barnbibliotek i Sverige och inte enbart gagna de ledamöter som sitter i nätverket. Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för barnbibliotek har valt att inte längre äska medel för nätverket och inte heller fortsätta utse någon person till nätverket i och med att nuvarande ledamöters mandatperiod utgår. Svensk Biblioteksförenings styrelse föreslår årsmötet besluta att avslå motion nr 2 angående svensk representation i nordiskt nätverk för barnbiblioteksarbete.

15 Svensk Biblioteksförening Bilaga 6 Förslag till Avgifter år 2007 för medlemskap i Svensk Biblioteksförening Inom parentes anges nuvarande avgifter Enskilda medlemmar och vänföreningar 350 kr (350) Studerande och pensionärer 175 kr (175) Organisationer 700 kr (700) Institutionella medlemmar Antal anställda Röster vid biblioteket vid årsmöte Antal BBL Årsavgift/kalenderår - 5, kr (700) 5,01 30, kr (2.500) 30, kr (5.000) Styrelsen föreslår årsmötet besluta att fastställa ovanstående avgiftsklasser och avgifter för medlemskap i Svensk Biblioteksförening

16 Svensk Biblioteksförening Bilaga 7 Budgetförslag 2007 Budget 2007 Rörelseintäkter Medlemsavgifter Försäljning mm BBL annonsintäkter BBL prenumerationsintäkter Konferensintäkter Fastighetsintäkter Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Årsmötet och valberedningen Resestipendier Regionföreningar Specialgrupper Kommittéer Konferensverksamhet Priser och utmärkelser Internationell verksamhet Mässor Information, PR, hemsidan inkl almanacka Kampanjer och opinionsbildning Bibliotekskampanj Styrelsen Kansliet BBL Inventarier och avskrivningar Lokalkostnader Konsult- och förvaltningskostnader Fastighetskostnader och avskrivningar Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter/kostnader Ränteintäkter Aktieutdelningar Utdelningar Carlson/Öhman RESULTAT

17 Kommentarer till budgeten Svensk Biblioteksförenings ideella verksamhet ska främjas av den ekonomiska förvaltningen och verksamheten ska bedrivas inom ramen för den planerade värdetillväxten på föreningens placeringar. Enligt den placeringspolicy som styrelsen fastställt ska placeringar i räntebärande papper och svenska aktier ske på ett sådant sätt att en årlig avkastning på 3% exklusive KPI uppnås. Enligt bokslutet uppgår marknadsvärdet på Svensk Biblioteksförenings placeringar till ca Vid en beräknad värdetillväxt på 3% exklusive KPI ger det :-. Det budgeterade underskottet ovan på :- täcks genom försäljning av fondandelar hos Carlson/Öhman i motsvarande omfattning. Under 2007 görs flera satsningar för att ytterligare förstärka Svensk Biblioteksförening och dess opinionsbildning. För att förstärka Svensk Biblioteksförenings bibliotekstyps-överskridande arbetet förändras specialgruppernas organisation och koncentreras till ett färre antal grupper, gemensamma för alla bibliotekstyper. Med ett färre antal grupper och en utökad budget på :- ökar specialgruppernas möjligheter. Utöver detta förstärks kansliet med en handläggare med särskild inriktning mot bibliotekspolitik, forskning, utbildning och samspelet mellan informationsförsörjning, kunskap och tillväxt. Uppgiften är främst att följa och analysera biblioteks-, forsknings-, och utbildningspolitiken samt utvecklingen inom området. Under 2007 avsätts, utöver medel för information och opinionsbildning, även :- för inledningen av en bibliotekskampanj som planeras att pågå fram till och med Kampanjen kommer att planeras under För närvarande genomförs en fastighetsutredning gällande Saltmätargatan 3A för att klargöra vilka reparations-, underhålls- och ombyggnadsåtgärder som måste vidtas, om det är ekonomiskt fördelaktigt samt hur den framtida lokalanvändningen ska se ut för att bäst svara mot verksamhetens behov och arbetsmiljölagstiftningens krav. Utredningen ska ta fram underlag för olika alternativ; ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter vid en avyttring i befintligt skick och en lösning av lokalbehovet på annat sätt, åtgärder som måste vidtas för att använda fastigheten på samma sätt som idag, utveckling av fastigheten till en renodlad kansli- och mötesfastighet med övernattningsmöjligheter eller en kombination av dessa olika alternativ. I budgetförslaget ovan har hänsyn inte tagits till investerings- eller driftkostnader som kan uppstå i samband med detta, varvid sådana beslut framgent får fattas av styrelsen utöver budget.

18 Svensk Biblioteksförening Bilaga 8 Valberedningens förslag, årsmötet 2006 Val till styrelsen Ordförande Britta Lejon omval på 2 år Riksdagsledamot, Stockholm (invald 2004) Ordinarie ledamöter Bengt Källgren omval på 2 år Enhetschef, Regionbibliotek V. Götaland (invald 2002, omvald 2004) Elisabeth Aldstedt bibliotekschef, Helsingborgs bibliotek, nyval 2 år Lars Björnshauge nyval 2 år chef för biblioteksdirektionen, Lunds universitets bibliotek Anette Eliasson Universitetsadjunkt, Högskolan i Borås Gunilla Lilie Bauer Informationschef, Stockholms universitetsbibliotek. nyval 2 år nyval 2 år Kvarstår sedan årsmötet i Stockholm ( ) Johanna Hansson vald på 2 år Enhetschef, Stockholms stadsbibliotek (invald 2001, omvald 2003) Roland Persson vald på 2 år Bibliotekskonsulent, Länsbibliotek Skåne (invald 2002, omvald 2003) Birgitta Hansson 1:e bibliotekarie, Örebro universitetsbibliotek Agneta Olsson Överbibliotekarie, Göteborgs universitetsbibliotek Jenny Poncin Projektledare, Länsbiblioteket i Västerbotten vald på 2 år vald på 2 år vald på 2 år Avgår ur styrelsen gör Gunilla Herdenberg, Henrik Åslund, Margaretha Eriksson och Monica Danielsson

19 Val av revisorer Auktoriserade revisorer Jonas Grahn, ordinarie Peter Doyle, suppleant Lekmannarevisorer Karin Semberg, ordinarie Terje Höiseth, suppleant Valberedningen har utgjorts av: Roland Tiger, Härnösand, Mats Lindquist, Stockholm, Per Olsson, Stockholm, Catta Torhell, Lund och Maria Törnfeldt, Uppsala