Delårsrapport 2010 för Tredje Kvartalet. European Spallation Source ESS AB

Transkript

1 Delårsrapport 2010 för Tredje Kvartalet European Spallation Source ESS AB

2 I nnehållsfö rteckning Uttalande från VD...3 Allmänt om verksamheten...4 Ägarförhållanden...4 Investeringar...4 Finansiering...5 Miljöinformation...5 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer...5 Transaktioner med närstående...7 Väsentliga händelser efter delårsperiodens slut...7 Framtidsinriktad information...7 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för bolaget...9 Rapport över kassaflöden för bolaget i sammandrag...10 Noter till de finansiella rapporterna i sammandrag...11 Not 1 Redovisningsprinciper...11 Not 2 Skatt...14 Not 3 Materiella anläggningstillgångar...14 Not 4 Närstående...14 Not 5 Händelser efter delårsperiodens utgång...14 Kommande rapporteringstillfällen...14 Granskningsrapport

3 Uttalande från VD European Spallation Source är en grundbult i Europas strategi att vidareutveckla och bygga upp världsledande forskningsinfrastrukturer. ESS kommer att bli en mångvetenskaplig forskningsanläggning och ge avancerade verktyg för en mängd forskare inom life science, materialvetenskap, energi- och klimatforskning. ESS blir också det främsta bidraget till att förverkliga visionen bakom OECD:s globala rekommendationer om storskaliga anläggningar för forskning med neutroner. ESS kommer att bli en kraftfull neutronkälla och byggas på ett område som delas med den nya synktrotronljusanläggningen MAXIV, nordost om Lund. Där kommer ESS att utgöra slutpunkten i ett fyra kilometer långt område med forskning, innovationer och företagande, som börjar i universitetshuset i centrala Lund. Valet av Lund som plats för ESS gjordes av EU:s forskningsministrar vid ett möte i Bryssel den 28 maj 2009, efter en intensiv och utdragen beslutsprocess. Men det var redan vid en workshop 1991 i Simonskall i nordvästra Tyskland som planeringen av ESS konceptuella tekniska design påbörjades. Efter valet av plats för ESS, startade teamet i Lund en process med målet att ESS ska kunna invigas 2019 och vara i full drift år Vårt arbete kommer att öppna många spännande möjligheter och gynna både forskarvärlden och samhället i stort. ESS AB:s första delårsrapport ger en bild av den nuvarande finansiella situationen, de möjligheter som ligger framför oss, men även av de risker som finns i ett stort projekt av detta slag. Colin Carlile VD European Spallation Source ESS AB 3

4 I ntygande Delårsrappo rt fö r tredje kvartalet 2010 Nettoomsättning 12 okt sep 2010 uppgick till 0 TKR Resultat efter skatt 12 okt sep 2010 uppgick till TKR Allmänt om verksamheten European Spallation Source ESS AB (ESS AB) har till uppgift att projektera, konstruera, bygga och driva forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS projektet) i Lund. Bolaget ska också bistå vid förhandlingarna med nuvarande och potentiella partnerländer. Bolagets organisationsnummer: Bolaget styrs av en bolagsstyrelse som är tillsatt av den enda nuvarande ägaren svenska staten. Till sin hjälp har styrelsen en Steering Committee (styrkommittén) med delegater från samtliga 16 partnerländer. För närvarande arbetar ESS AB med att uppdatera designen och konstruktionen av anläggningen. Parallellt med detta arbetas det med den energipolicy som antagits och som stadgar att anläggningen ska byggas och drivas på ett miljömässigt hållbart sätt. För att klara detta arbete pågår rekrytering av personal till kontoret i Lund. Det startas och har startat ett antal samarbeten med andra institutioner och universitet över hela världen för att se till att den senaste kunskapen och rönen återspeglas i anläggningens konstruktion. ESS AB befinner sig i en utvecklingsfas som kommer att resultera i en organisation redo att starta byggnationen av världens främsta anläggning för materialforskning med hjälp av neutroner. Ägarförhållanden European Spallation Source ESS AB är helägt av Svenska Staten. Utveckling av resultat och ställning under det senaste kvartalet Överlåtelsen av verksamheten i ESS projektet från Lunds Universitet till en egen juridisk person har reglerats genom ett aktieägartillskott. Inget tidigare resultat är överfört. Ett förskott på aktieägartillskottet erhölls, vilket efter överföring av utestående skulder och tillgångar har detta resulterat i ett nettobelopp att återbetala till Lunds Universitet om TKR Resultatet under kvartalet motsvarar de transaktioner som har skett sedan överlåtelsen. I samband med övertagande av personalen övertogs också en semesterlöneskuld om totalt TKR Investeringar Som ett led i överlåtelsen av verksamheten från Lunds Universitet så tog ESS AB över de inventarier som tidigare var inköpta för verksamhetens räkning. ESS AB tog samtidigt i samband med utökade lokaler över en del andra inventarier från Lunds Universitet (bokfört värde TKR 185) som dock bedömdes ha ett högst osäkert värde och dessa har därmed skrivits ned till noll. 4

5 Finansiering Nettobeloppet i samband med överlåtelsen av verksamheten från Lunds Universitet har bokats som ett ovillkorat aktieägartillskott från Svenska Staten och uppgick till MKR 5,7. I juli mottogs ytterligare ett ovillkorat aktieägartillskott från Svenska Staten i form av kontanta medel uppgående till MKR 51,2. Miljöinformation På ESS AB pågår ett aktivt miljöarbete. Inom kontoret finns sopsortering där bl. a. plåt, plast, kontorspapper och kartong separeras. För persontransporter används kollektiva transportmedel där det är möjligt. Vi strävar efter att alla inrikesresor på kort och medeldistans sker med tåg istället för bil och flyg. Det taxibolag som ESS AB har avtal med byter just nu ut hela sin bilpark till miljöbilar. ESS AB har även ett långtgående samarbete med Eon och Lunds Energikoncernen för att kunna designa en anläggning som är helt koldioxidneutral. Bl.a. kommer anläggningen att försörjas med elektricitet från förnybara energikällor och överskottsvärmen att utnyttjas i fjärrvärmenätet. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Riskha ntering Enligt Årsredovisninglagen och god redovisningssed ska läsaren av finansiell information upplysas om de eventuella risker och osäkerhetsfaktorer som kan tänkas föreligga i bolagets verksamhet. Då bolaget ännu inte avlämnat någon Årsredovisning ges nedan sådan obligatorisk upplysning i denna kvartalsrapport. ESS projektet är ett tekniskt och vetenskapligt avancerat projekt med en komplex organisationsstruktur och specifik styrning. Projektet är också i ett tidigt skede. Professionell riskhantering utifrån etablerade principer kommer att utgöra avgörande inslag i samtliga ESS AB:s verksamheter. Ett av syftena med ESS AB:s projekteringsfas är att kartlägga sannolika och osannolika risker och osäkerhetsfaktorer, i syfte att upprätta system för att i minimera risker som kan påverka projektet i negativ riktning. Under projekteringsfasen kommer kartläggning, bedömning och prioritering av risker som bedöms kunna påverka projektets tidsplan, organisation, kostnader, finansiering, design- och konstruktionsarbete, projektets vetenskapliga output eller det omgivande samhället, att vara ett betydande inslag i samtliga verksamheter. ESS AB kommer att utforma system för att reducera exponeringen för risker och minska sannolikheten av och effekterna av oönskade händelser. Fina nsiel l a risker Ekonomiskt är ESS AB i dag beroende av kapitaltillskott som härstammar från Sveriges statsbudget. Inom kort kommer bolaget även att delfinansieras via Danmarks statsbudget. Exponeringen för valutakursändringar är i dagsläget mycket marginell. Bolagets intäkter är i SEK, och bolagets utgifter nästan uteslutande i SEK. ESS projektet är ett mellanstatligt projekt i en tidig fas av planeringen, där en rättsligt bindande internationell konvention och bindande bilaterala avtal som inkluderar finansiering planeras kunna 5

6 undertecknas i slutet av projekteringsfasen. Ett villkor för partnerländernas deltagande i den styrkommitté som bildats är dock tillskott till uppdateringen av den tekniska designen och till konstruktion av ESS-anläggningen, samt en uttryckt vilja att tillsammans med övriga partnerländer finansiera ESS projektet. Noggranna kostnadsberäkningar med relevant benchmarking är avgörande för ett avancerat tekniskt projekt som ESS projektet. En uppdaterad kostnadsberäkning med utgångspunkt i den uppdaterade tekniska designen kommer att produceras i slutet av Partnerländerna kommer lämna tillskott delvis i form av varor och tjänster (så kallat in-kind tillskott). Ramar för hanteringen av in-kind tillskott är också avgörande för kontroll av kostnader. Erfarenheten från andra storskaliga forskningsanläggningar visar att hanteringen av in-kind tillskott är avgörande för en framgångsrik styrning av ett internationellt projekt av denna storlek. P o l itiska risker ESS AB är idag ett statligt bolag, helägt av den Svenska Staten. Bolagsstyrelsen ansvarar för bolagets verksamhet. I dagsläget har ESS projektet 16 europeiska partnerländer, men fler partnerländer förväntas tillkomma. Partnerländerna representeras i en styrkommitté, som behandlar frågor i enlighet med av Svenska statens utbildningsdepartement utgivna riktlinjer. Förhandlingar om finansiering och bidrag till konstruktionen kommer att fortgå under projekteringsfasen, och kommer att följas av en rättsligt bindande internationell konvention och bindande bilaterala avtal. Ett villkor för partnerländernas deltagande i styrkommittén är dock tillskott till Design Update (teknisk designuppdatering) och till konstruktion av ESS projektet, samt en uttryckt vilja att med övriga partnerländer finansiera ESS projektet. Tekniska risker Viktiga delar av ESS AB:s verksamhet har till sin natur en betydande teknisk risknivå. Delar av ESSanläggningen kräver tekniskt utvecklingsarbete för att nå de specifikationer som ger optimal prestanda och tillförlitlighet inom givna kostnadsramar. Den tekniska designuppdateringen kommer därför att inbegripa omfattande riskanalyser för design, konstruktion och drift i alla faser av ESS projektet. Det är dock viktigt att påpeka att de tekniska riskerna reduceras genom att den tekniska designuppdateringen sker i form av omfattande internationella samarbeten. Fysiska risker Det finns idag preliminära analyser av säkerhets- och miljöaspekter vid konstruktion och drift av ESSanläggningen. Inom tillståndsprocessen kommer heltäckande säkerhetsanalyser och miljökonsekvensbeskrivningar att upprättas. Tidsmä ssig a pl a nering srisker ESS projektet är ett tekniskt och vetenskapligt avancerat projekt i ett tidigt skede. Under projekteringsfasen kommer risker och osäkerhetsfaktorer att identifieras för att minimera exponeringen för händelser som kan fördröja projektplaneringen. Tillståndsprocessen är en komplex process som är beroende av framtagandet av teknisk design, framtagandet av tillståndshandlingar samt påverkan från externa intressenter. Det innebär risker som kan påverka främst tid och ekonomi. 6

7 Org a nisa to riska risker ESS AB är idag beroende av ett antal nyckelpersoner med specifik kompetens. Kommande projektering och konstruktion av ESS-anläggningen är också beroende av korrekt planering av personalantal och personalprofil, samt av rekryteringen av ett flertal tekniska och vetenskapliga nyckelpersoner och experter. ESS AB har inlett rekryteringsprocessen, som kommer att vara en betydande verksamhet under hela projekteringsfasen. Framgången i rekryteringsprocessen beror bland annat på ESS AB:s attraktionskraft som arbetsgivare, men också på det stöd som kan erbjudas hitflyttade individer och familjer från utlandet. Transaktioner med närstående Svenska Staten har genom Utbildningsdepartementet bildat ett bolag, European Spallation Source ESS AB, till vilket verksamheten har överförts från Lunds Universitet. Bolaget som användes för detta ändamål var ett nybildat bolag som officiellt grundades den 12 oktober 2009 och med ett aktiekapital om TKR 100. Ingen verksamhet har skett i bolaget förrän den 1 juli 2010 och den första transaktionen som skedde var att Lunds Universitet (för Svenska Statens räkning) överförde verksamheten vilket resulterade i ett netto i form av ett ovillkorat aktieägartillskott om MKR 5,7. Därefter har Svenska Staten vid ytterligare ett tillfälle gjort ett ovillkorat aktieägartillskott om MKR 51,2 (se avsnittet om Finansiering). Väsentliga händelser efter delårsperiodens slut Inga väsentliga händelser som påverkar bolaget har inträffat efter delårsperiodens slut. Framtidsinriktad information ESS AB har många utmaningar under de närmaste åren. Tillstånd att bygga och så småningom driva anläggningen måste inhämtas från berörda myndigheter och innan dess måste den tekniska delen av konstruktionen vara klar. Rekrytering av kvalificerad personal pågår samtidigt med uppbyggnaden av en ändamålsenlig organisation. I detta ingår även att möta allas efterfrågan på information om projektet och dess inverkningar på den framtid europeiska forskningen och även dess framtida påverkan på det lokala samhället. För att ESS projektet ska bli framgångsrik i det framtida Europa gäller att samverkan med det övriga samhället fungerar väl. Under det kommande året ska även resultatet av samarbetet med E.On, Lunds Energi, Skånska Energi och Vattenfall resultera i en fördjupad plan över hur anläggningen ska kunna byggas på ett sätt så att den blir klimatneutral sett över hela dess livstid. En av de bärande delarna i detta arbete är att energieffektivisera processen och att ta tillvara på överskottsvärmen så att den kan säljas till fjärrvärmesystemet. Detta innebär inte endast en miljömässig besparing utan även en ekonomisk besparing. Den största utmaningen ligger dock i att, så här 9 år innan de första användarna kommer, börjar arbetet med att utforma de första instrumenten. Vilken forskning kommer att bedrivas 2019 och vilka instrument kommer att efterfrågas? Detta ska diskuteras av de framtida användarna under ett Users Meeting (ett möte för potentiella användare) under våren

8 Resultaträkning för bolaget i sammandrag TKR Not Jul sep okt sep 2010 Nettoomsättning - - B rutto resul ta t - - Administrationskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader 2 2 Rörel seresul ta t Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Resul ta t f ö re ska tt Skatt P ERI ODEN S RESUL TA T

9 Balansräkning för bolaget i sammandrag TKR Not 30 sep 2010 Til l g å ng a r A nl ä g g ning stil l g å ng a r Materiella anläggningstillgångar 368 Summa a nl ä g g ning stil l g å ng a r 368 Omsä ttning stil l g å ng a r Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 1380 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1363 Summa kortfristiga fordringar 2743 Kassa och bank Summa o msä ttning stil l g å ng a r SUMMA TI L L G Å N G A R Eg et ka pita l o c h skul der Eg et ka pita l Bundet eget kapital Aktiekapital 100 Fritt eget kapital Balanserat resultat - Erhållna aktieägartillskott Periodens resultat Summa eg et ka pita l Ko rtf ristig a skul der Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EG ET KA P I TA L OCH SKUL DER Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för bolaget TKR Not 30 sep 2010 Stä l l da sä kerheter - Eventua l f ö rpl iktel ser - 9

10 Rapport över kassaflöden för bolaget i sammandrag [indirekt metod] TKR Not Jul sep okt sep 2010 Den l ö pa nde verksa mheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 6 6 Betald inkomstskatt - - Ka ssa f l ö de f rå n den l ö pa nde verksa mheten f ö re f ö rä ndring a r a v rö rel seka pita l Ka ssa f l ö de f rå n f ö rä ndring a r i rö rel seka pita l Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Ka ssa f l ö de f rå n den l ö pa nde verksa mheten I nvestering sverksa mheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Ka ssa f l ö de f rå n investering sverksa mheten Fina nsiering sverksa mheten Inbetalt aktiekapital Erhållna aktieägartillskott Ka ssa f l ö de f rå n f ina nsiering sverksa mheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början - - L I KVI DA MEDEL VI D P ERI ODEN S SL UT

11 Noter till de finansiella rapporterna i sammandrag Not 1 R edovisningsprinciper Enligt svenska statens riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande skall årsredovisning, delårsrapporter samt bokslutskommuniké i sådana företag upprättas enligt reglerna i OMX Nordic Exchange Stockholm AB:s noteringsavtal i tillämpliga delar. Börsnoterade bolag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Då något koncernförhållande inte föreligger är det enligt bolagets uppfattning inte förenligt med Bokföringsnämndens rekommendation BFNAR 2000:2 Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden att tillämpa IFRS i juridisk person. Bolaget har därför istället valt att med stöd av BFNAR 2000:2 Tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. Redovisningsrådets normgivning baserades på International Accounting Standards (IAS) som sedermera kom att ingå i IFRS. Delårsrapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens rekommendation BFNAR 2007:1 Frivillig delårsrapportering samt Redovisningsrådets rekommendation RR 20 Delårsrapportering. Kl a ssif ic ering Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Vä rdering sprinc iper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Ma teriel l a a nl ä g g ning stil l g å ng a r Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller bolaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Til l ko mma nde utg if ter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. A vskrivning sprinc iper f ö r ma teriel l a a nl ä g g ning stil l g å ng a r Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Inventarier, verktyg och installationer 5 år 11

12 N edskrivning a r De redovisade värdena för bolagets tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. En tillgång som är beroende av andra tillgångar anses inte generera några oberoende kassaflöden. En sådan tillgång hänförs istället till den minsta kassagenererande enhet där de oberoende kassaflödena kan fastställas. En nedskrivning reverseras om det har skett en förändring av beräkningarna som användes för att bestämma återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens bokförda värde inte överstiger det bokförda värdet som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning skulle gjorts. Fo rdring a r Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Fo rdring a r o c h skul der i utl ä ndsk va l uta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 8 Redovisning av effekter av ändrade valutakurser. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan differenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster. Ko rtf ristig a pl a c ering a r Kortfristiga placeringar värderas i enlighet med årsredovisningslagen till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Fina nsiel l a instrument En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. L ikvida medel Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Dessa poster värderas generellt till upplupet anskaffningsvärde. 12

13 L evera ntö rsskul der Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Ersä ttning a r til l a nstä l l da Avgiftsbaserade pensioner Bolagets förpliktelse för varje period utgörs av de belopp som bolaget ska bidra med för den aktuella perioden. Följaktligen krävs det inga aktuariella antaganden för att beräkna förpliktelsen eller kostnaden och det finns inga möjligheter till några aktuariella vinster eller förluster. Förpliktelsen beräknas utan diskontering, utom i de fall de inte i sin helhet förfaller till betalning inom tolv månader efter utgången av den period under vilken de anställda utför de relaterade tjänsterna. Ska tt Bolaget tillämpar Redovisningsrådets rekommendation RR 9 Inkomstskatter. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. I ntä kter Redovisning av intäkter sker enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 11 Intäkter. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som bolaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. L ea sing Leasingavtal redovisas enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 6:99, Leasingavtal. Rekommendationen medger att samtliga leasingavtal i juridisk person redovisas som operationella leasingavtal. Bolaget har valt att utnyttja denna lättnadsregel. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. A ktieä g a rtil l sko tt Bolaget redovisar aktieägartillskott i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott, vilket innebär att aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren. 13

14 Not 2 Skatt Bolaget har i dagsläget kostnader som medför löpande förluster ur en inkomstskattesynpunkt. Osäkerheten kring möjligheterna och tidpunkten att kunna utnyttja dessa gör att ingen latent skatt har bokats upp. Not 3 Materiella anläggningstillgångar Fö rvä rv o c h a vyttring a r Materiella anläggningstillgångar har dels förvärvats i samband med övertagande av inventarier från Lunds Universitet (TKR 185) och löpande under perioden till ett belopp om TKR 374. N edskrivning a r o c h å terf ö ring a r a v nedskrivning a r Nedskrivning av förvärvade inventarier från Lunds Universitet har gjorts på hela beloppet om TKR 185. Not 4 Närstående Ä g a rtra nsa ktio ner Svenska Staten har som enda ägare gjort två ovillkorade aktieägartillskott under perioden. Det första lämnades i samband med överlåtelse av verksamheten från Lunds Universitet (MKR 5,7) och det andra i form av tillskott av kontanta medel om MKR 51,2 A ndra tra nsa ktio ner med nä rstå ende Verksamheten bedrevs tidigare inom Lunds Universitet men per den 1 juli 2010 så överförde Lunds Universitet (för Svenska Statens räkning) verksamheten till ett aktiebolag (European Spallation Source ESS AB). Överlåtelsen reglerades med ett ovillkorat aktieägartillskott. Not 5 Händelser efter delårsperiodens utgång Inga väsentliga händelser som påverkar bolaget har inträffat efter delårsperiodens slut. Kommande rapporteringstillfällen Årsredovisning för 2010 ska vara tillgänglig på senast 31 mars Årsstämma för året 2010 Besked om tidpunkt för årsstämma för ESS AB kommer att lämnas vid senare tillfälle. 14

15 Intygande Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att delårsrapporten ger en rättvisande översikt av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Lund den 29:e oktober 2010 Sven Landelius Styrelseordförande Colin Carlile VD Katarina Bjelke Styrelseledamot Lars Börjesson Styrelseledamot Per Eriksson Styrelseledamot Lena Gustafsson Styrelseledamot 15

16 Granskningsrapport Till styrelsen och verkställande direktören i European Spallation Source ESS AB Inledning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten för European Spallation Source ESS AB per 30 september 2010 och perioden 12 oktober september Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta och presentera denna delårsrapport i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd om frivillig delårsrapportering (BFNAR 2007:1), Redovisningsrådets rekommendation RR 20, Delårsrapportering och årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om denna delårsrapport grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med Standard för översiktlig granskning (SÖG) 2410 Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Slutsats Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att delårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med BFNAR 2007:1, RR 20 och årsredovisningslagen. Lund den 29:e oktober 2010 KPMG AB Kent Lindén Auktoriserad revisor 16