Delårsrapport Tredje Kvartalet European Spallation Source ESS AB

Transkript

1 Delårsrapport Tredje Kvartalet European Spallation Source ESS AB

2 Innehållsförteckning Uttalande från VD... 3! Allmänt om verksamheten... 4! Tredje kvartalet... 4! Utveckling av resultat och ställning under det senaste kvartalet... 5! Resultaträkning för bolaget i sammandrag... 6! Balansräkning för bolaget i sammandrag... 7! Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för bolaget... 7! Rapport över kassaflöden för bolaget i sammandrag... 8! Redovisningsprinciper... 9! Närstående... 9! Viktiga händelser efter periodens slut... 9! Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer... 9! Kommande rapporteringstillfällen... 9! Granskningsrapport... 10! 2

3 Uttalande från VD När vi stänger böckerna för tredje kvartalet är det med sann glädje jag konstaterar att viktiga framsteg gjorts, framför allt inom de tekniska och de organisatoriska områdena. På Styrkommitténs möte i september blev Schweiz det trettonde landet att skriva under Memorandum of Understanding och indikerar därmed sitt åtagande att delta i utvecklingen av ESS-projektet. Vi välkomnar varmt Schweiz formella deltagande i ESS-samarbetet. Under hösten har vi fått mycket uppmärksamhet internationellt för ESS energikoncept, som innebär användning av el från förnyelsebara energikällor, en energisparstrategi som minskar elbehovet med 20 % samt återvinning av överskottsvärmen i det lokala fjärrvärmenätet. I början av oktober kommer jag tillsammans med Jonas Abrahamsson, koncernchef för E.ON. Nordic och Mats Didriksson, Director of Business Development på Lunds Energikoncernen att presentera vår energilösning för ledamöter i EU-parlamentet i Bryssel. En nyckelfaktor bakom energikonceptet är samarbetet som vi har med experter från Lunds Energi och E.ON. Att göra gemensam sak har gjort det möjligt att få en bättre bild av helheten och på så vis upptäcka nya möjligheter för att t.ex. kunna använda sig av smarta elnät eller använda överskottsvärmen för uppvärmningen av hus och kontor. Vår ambition är att göra ESS till världens första klimatneutrala forskningsanläggning. Intresset för våra lösningar är stort. I oktober möts drygt 150 personer från större forskningsanläggningar och andra organisationer med anknytning till forskning och/eller energi i Lund under två dagar för att diskutera hur de kan använda sig av liknande energilösningar. Med energi som tema anordnar vi tillsammans med CERN och the European Association of National Research Facilities (ERF) konferensen Energi för Hållbar Forskning, som fokuserar på framtida energilösningar för större forskningsanläggningar. Vi känner oss stolta över att representanter från det internationella forskningssamhället kommer till Lund för att ta del av våra nyskapande idéer kring hållbara energilösningar. Det är också ett tecken på att våra idéer om möjligheten att bedriva klimatneutral forskning har fått gehör runt om i världen. Energifrågan är en av de stora utmaningarna som många forskningsanläggningar idag står inför. Därför har också just hållbara energilösningar blivit en fråga högt upp på många dagordningar. Vi strävar hela tiden efter att utforska och presentera förbättrade metoder och tekniker som sparar energi och minimerar koldioxidutsläpp. Vi har spänt bågen högt och vill med våra lösningar visa att det är möjligt att kombinera forskning i världsklass med hållbara energilösningar, samtidigt som vi sänker våra kostnader som en del i processen. Colin Carlile VD European Spallation Source ESS AB 3

4 Tredje kvartalet Nettoomsättning 1 juli 30 sep uppgick till 0 (0) TKR Resultat efter skatt 1 juli - 30 sep uppgick till ( ) TKR Januari - september Nettoomsättning 1 jan 30 sep uppgick till 0 (0) TKR Resultat efter skatt 1 jan 30 sep uppgick till ( *) TKR * Verksamheten i ESS AB startades 1 juli Allmänt om verksamheten European Spallation Source ESS AB (ESS AB) är ett svenskt aktiebolag med organisationsnummer ESS AB har till uppgift att projektera, konstruera, bygga, äga och driva forskningsanläggningen European Spallation Source i Lund. Bolaget har också en aktiv roll i förhandlingarna med nuvarande och potentiella partnerländer, och då särskilt vad gäller framtagandet av ett rättsligt bindande internationellt avtal om medverkan och finansiering. ESS AB färdigställer just nu anläggningens tekniska design, vilken är beräknad att vara färdig i början av 2013, därefter kan byggnationen av anläggningen påbörjas. Anläggningen beräknas kunna öppna 2019 och vara i full drift till Bolagets styrelse består av 8 personer tillsatta av de två nuvarande ägarna svenska och danska staten. Partnerländerna representeras av en Steering Committee (styrkommitté) med delegater från samtliga 17 partnerländer. Denna Steering Committee behandlar den vetenskapliga, tekniska och finansiella planeringen för anläggningen. Besluten från Steering Committee utgör sedan beslutsunderlag för bolagets styrelse. Tredje kvartalet Under det tredje kvartalet har bolaget börjat anta en fastare organisatorisk form. Fortfarande återstår mycket arbete innan organisationen är färdig, men i och med att rekryteringen av kvalificerad personal har fortsatt har även planeringen av projektet och uppdateringen av anläggningens tekniska design kunnat fortsätta enligt plan. I mitten av september hölls det åttonde mötet för ESS Steering Committee, den internationella styrkommittén där projektets 17 partnerländer finns representerade, på Paul Scherrer Institute (PSI) utanför Zürich i Schweiz. På PSI finns bl.a. SINQ, den schweiziska neutronkällan, och SLS, ett synkrotronljuslaboratorium. PSI påminner på många sätt om området där ESS och MAX IV ska byggas och det finns mycket vi kan ta lärdom av gällande hur PSI har valt att organisera sin verksamhet. Det var ett mycket positivt möte med omkring 40 deltagare. Den internationella Steering Committee var mycket positiva till ESS programplan och erbjöd många konstruktiva råd gällande planeringen av anläggningens utformning. Viktiga punkter på dagordningen för mötet var bland annat valet av målmaterial och den gemensamma processen för val av instrument. 4

5 Valet av målmaterial är ett av de enskilt viktigaste besluten i ESS tekniska design. Efter flera års intensivt arbete är vi nu nära att kunna presentera ett koncept som är det bästa både ur vetenskaplig synvinkel och som uppfyller miljö- och säkerhetskraven. Detta koncept kommer sedan att utgöra grunden för den uppdaterade tekniska designen av ESS, som beräknas att vara färdig i början av Precis som övriga samhället måste även moderna forskningslaboratorium ta ansvar för att göra sin verksamhet mer hållbar och därför är anläggningens potentiella miljöpåverkan ett av urvalskriterierna i valet av målmaterial. Beslutet avseende målstationens utformning kommer att tas av ESS styrelse och av ESS internationella Steering Committee, på inrådan av ESS tekniska rådgivande kommitté. Till grund för beslutet ligger analyser och förslag gjorda av ESS i samarbete med forskare vid ett tjugotal av ESS partnerlaboratorier, samt erfarenheter från liknande forskningsanläggningar runt om i världen. I samband med mötet med Steering Committee anslöt sig Schweiz formellt till ESS genom att skriva under det Memorandum of Understanding som ligger till grund för det internationella samarbetet. Överenskommelsen lägger grunden för den planeringsfas som ska avslutas 2012 och som följs av byggandet av ESS-anläggningen. Vi är mycket stolta över att kunna välkomna Schweiz in i ESSsamarbetet och ser fram emot att få samarbeta med landets forskare gällande projekteringen och konstruktionen av ESS. Detta ger också ESS AB möjlighet att ta del av landets omfattande kunskap inom neutronforskning och erfarenheter från att bygga och driva stora acceleratorbaserade forskningsanläggningar. Då allt fler länder har skrivit under Memorandum of Understanding går det nu att börja ta fram detaljerade planer för hur varje partnerland ska delta. Svenska regeringens chefsförhandlare Lars Anell kommer tillsammans med Danska regeringens representant Lars Kolte att leda förhandlingarna med övriga partnerländer om deras deltagande i ESS-projektet. Utveckling av resultat och ställning under det senaste kvartalet Resultatet har utvecklats enligt förväntningarna vilket innebär fortsatt uppbyggnad av verksamheten och rekrytering av personal. Ett ovillkorat aktieägartillskott från svenska staten på MKR 150 har lämnats i juli månad. 5

6 Resultaträkning för bolaget i sammandrag TKR Juli - sep Juli sep Jan sep Jan sep * Nettoomsättning Bruttoresultat Administrationskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Resultat före skatt Skatt PERIODENS RESULTAT * Verksamheten i ESS AB startades 1 juli

7 Balansräkning för bolaget i sammandrag TKR Den 30 sep Den 30 sep Den 31 dec Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Erhållna aktieägartillskott Periodens resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för bolaget TKR Den 30 sep Den 30 sep 2010 Den 31 dec 2010 Ställda säkerheter Eventualförpliktelser

8 Rapport över kassaflöden för bolaget i sammandrag [indirekt metod] TKR Juli - sep Juli - sep Jan sep Jan - sep * Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inbetalt aktiekapital Erhållna aktieägartillskott Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut * Verksamheten i ESS AB startades 1 juli

9 Redovisningsprinciper Enligt svenska statens riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande skall årsredovisning, delårsrapporter samt bokslutskommuniké i sådana företag upprättas enligt reglerna i OMX Nordic Exchange Stockholm AB:s noteringsavtal i tillämpliga delar. Börsnoterade bolag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Då något koncernförhållande inte föreligger är det enligt bolagets uppfattning inte förenligt med Bokföringsnämndens rekommendation BFNAR 2000:2 Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden att tillämpa IFRS i juridisk person. Bolaget har därför istället valt att med stöd av BFNAR 2000:2 Tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. Redovisningsrådets normgivning baserades på International Accounting Standards (IAS) som sedermera kom att ingå i IFRS. Delårsrapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens rekommendation BFNAR 2007:1 Frivillig delårsrapportering samt Redovisningsrådets rekommendation RR 20 Delårsrapportering. För närmare beskrivning av företagets redovisningsprinciper hänvisas till Årsredovisningen för Närstående Ägartransaktioner Svenska staten har under perioden (i juli ) gjort ett ovillkorat aktieägartillskott om MKR 150. Andra transaktioner med närstående Inget att rapportera. Viktiga händelser efter periodens slut ESS styrelse och ESS Steering Committee har, på inrådan av ESS tekniska rådgivande kommitté, tagit beslut om målmaterialet för anläggningen. Efter studier av olika målmaterial och tekniska utformningar, har det nu beslutats att ESS ska byggas med ett roterande mål av metallen volfram. Detta kommer att utgöra grunden för den uppdaterade tekniska designen av ESS, som ska vara färdig i början av Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer ESS projektet exponeras för finansiella, politiska, tekniska, fysiska, tidsmässiga och organisatoriska risker. Dessa har beskrivit mer utförligt i delårsrapporten för tredje kvartalet 2010 och årsredovisningen för Kommande rapporteringstillfällen Rapporten för sista kvartalet för kommer att publiceras på senast 15 februari

10 Lund den 28 oktober Sven Landelius Styrelseordförande Colin Carlile VD Lars Kolte Vice Styrelseordförande Katarina Bjelke Lars Börjesson Per Eriksson Lars Goldschmidt Lena Gustafsson Inge Mærkedahl 10

11 Granskningsrapport Till styrelsen och verkställande direktören i European Spallation Source ESS AB Inledning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten för European Spallation Source ESS AB per 30 september och perioden 1 januari - 30 september. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta och presentera denna delårsrapport i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd om frivillig delårsrapportering (BFNAR 2007:1), Redovisningsrådets rekommendation RR 20, Delårsrapportering och årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om denna delårsrapport grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med Standard för översiktlig granskning (SÖG) 2410 Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt ISA och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Slutsats Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att delårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med BFNAR 2007:1, RR 20 och årsredovisningslagen. Lund den 28:e oktober KPMG AB Kent Lindén Auktoriserad revisor 11