Nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter

Transkript

1 Nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter Föreliggande material utgör ett utkast till ansökan om statligt stöd för anordnande av ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter i Göteborgsregionen. Materialet är framtaget inom GR Utbildning i samarbete med en idégrupp, bestående av sakkunniga i Göteborgsregionen, och vars sammansättning redovisas sist i texten. Inledning Frågan om att starta ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter i Göteborgsregionen har under året aktualiserats i samband med den hearing 1 mars 2000 med rubriken Vad innebär en skola för alla?, där skolminister Ingegerd Wärnersson medverkade. Skolministern uttalade där att alla människor ska ha rätten att kunna läsa, vilket är basen för att man ska kunna ta till sig kunskap och för att aktivt kunna delta i samhället och yrkeslivet. Med hänvisning till skolministerns tydliga markering är det rimligt att anta att statsmakterna är angelägna om att stödja ett initiativ till ett nationellt kunskapscentrum för att stärka upp där kommunerna inte själva räcker till. Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. I Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) finns en befolkning på närmare en miljon. Kommunerna samverkar genom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kring frågor av gemensamt regionalt intresse. GRs uppgifter är att svara för planering av regional karaktär, driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna, stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte, samt erbjuda service/sambruk på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga. GR arbetar inom bl a områdena kompetensutveckling, forskning och utveckling, media och IT, samt utbildning i olika former. Bakgrund Vi lever i ett symbolladdat samhälle där läsandet och skrivandet får allt större betydelse i vardagen, på arbetsplatser, i fortbildningen, i föreningslivet, på fritiden och i den demokratiska processen. Informationstekniken innebär härvid ingen lättnad i de skriftspråkliga kraven utan har snarare medfört en påtaglig ökning av kravnivån. Sverige är också ett av de länder i världen där de allra högsta kraven ställs på medborgarnas skriftspråkliga kompetens. Den som inte snabbt, säkert och automatiskt kan hantera skriftspråket är illa ute. Risken att slås ut från arbetsmarknaden ökar dramatiskt, det blir allt svårare att "navigera" i ett skriftsamhälle, allvarliga hinder föreligger för kompetensutveckling och omställningsberedskap i ett samhälle där förändringstakten är hög, där ny teknik och organisationsförändringar ständigt är aktuella. 1

2 Risken för utanförskap, t o m kriminalitet och missbruk blir överhängande för den som inte blivit vän med de skrivna orden. Forskningens utveckling Den skisserade bakgrunden har bl a inneburit ett ökat tryck på forskarna att utveckla kunskaper om läsandets och skrivandets villkor, vad det är som sker när vi läser, varför läsinlärningen är en så svår uppgift för somliga individer, vilka neurobiologiska, genetiska och språkliga faktorer som kan vara inblandade. Frågor som måste besvaras är hur man kan förebygga kommande svårigheter, hur man kan lägga upp hjälpen för dem som hamnat i problem, vilken roll sociala och kulturella faktorer spelar, vad det innebär att möta ett skriftspråk som inte bygger på det språk man talar hemma. Under de senaste årtiondena har en dramatisk forskningsutveckling pågått. Forskare från olika discipliner har kommit samman och studerat läsprocessen. Nya metoder har utvecklats för att studera hjärnans arbete; molekylärgenetiken spårar gener som kan vara inblandade. Datortekniken har gjort det möjligt att studera ögonrörelser i detalj, simuleringar av modeller för läsprocessen har genomförts, stora populationsundersökningar har kunnat analyseras för att komma åt läsförståelsens olika dimensioner; kvalitativa forskningsmetoder har gett ingående inblickar i enskilda människors tillkortakommanden. Antalet böcker som publicerats om läs- och skrivsvårigheter har ökat dramatiskt. Vi har fått en rad nya tidskrifter. Talrika internationella forskningskonferenser hålls varje år. För en enskild individ är det närmast en omöjlighet att i detalj följa denna våldsamma kunskapsutveckling. Mot bakgrunden av den växande oro många känner inför otillräckliga läsfärdigheter bland skolelever och vuxna och de nya kunskaper som utvecklats om läsningens natur och läsningens pedagogik är det ganska naturligt att behovet av ett nationellt kunskapscentrum uppstår. Ett mångkulturellt perspektiv Det finns stora variationer i språken såväl i meningsuppbyggnad som i ortografi och uttal, vilket komplicerar läsandet. Faktorer som påverkar är skillnader i världsbild som en följd av olikheter i värderingar, religioner, hälsosyn, välfärdsbegrepp och hemmiljö. Det är därför nödvändigt att ett läscentrum har en mångkulturell inriktning. Skillnaderna i synsätt på läsning, som är ett resultat av den stora kulturella mångfalden i dagens samhälle, måste beaktas och ett mångkulturellt perspektiv bör prägla verksamheten. Det finns idag ett stort antal pedagogiska metoder och mycket kunnande kring läsning och lässvårigheter i våra skolor. Ett kunskapscentrum skulle ge ökande möjligheter att samla och förmedla detta kunnande. Därför finns ett behov ett Kunskapscentrum med fokus på läsning och lässvårigheter. En närmare precisering av syftet och målet för ett sådant centrum, dess verksamhetsformer och organisation lämnas nedan. 2

3 Göteborgsregionen ett kraftcentrum inom utbildningsområdet GRs arbete inom utbildningsområdet präglas av en lång tradition av fruktbart och effektivt samarbete över kommungränserna inom skolans område. Antalet skolenheter i regionen (ca 550) är betydande. Exempel på sådant samarbete är kompetensutveckling av skolans personal genom seminarier, kurser, konferenser mm (ca besökare årligen). GR tillhandahållande också läromedel för lärare och elever, vilka får sin läromedelsförsörjning via GR i form av tillgång till en läromedelsutställning, utlåning av AV-hjälpmedel och samköp av böcker. Samverkan sker också kring antagningen till gymnasieskolan och kring övriga gymnasiefrågor. Via GR sker också en dialog mellan skola och yrkesliv, samverkan med högskola och näringsliv, ledar- och personalförsörjning för kommunerna. Arbetet sker i stor utsträckning i nätverksform. GR är dessutom involverat i vetenskapscentret Universeum. Vidare finns i Göteborg ett vitalt universitet med institutioner där läsforskning bedrivs på hög nivå, t ex Psykologiska institutionen (Ingvar Lundbergs forskargrupp), Lingvistiska institutionen (Sven Strömqvists forskargrupp) samt Pedagogiska institutionen (Jan-Eric Gustafsson och Monica Rosén, som också är svensk koordinator för ett stort internationellt projekt om läskunnighet hos 9-åringar i ett 30-tal länder). I regionen finns dessutom sedan flera år ett antal väl fungerande verksamheter inom området såsom Specialpedagogiska utredningsenheten Ågrenska, Kunskapscentrum Bräcke Östergård, Specialpedagogiskt Centrum i Göteborg, Läs- och Skrivpunkten i Göteborg, Partille Läs- och skrivstudio, Läs- och Skrivforum Kungälv, Västra Sveriges Dyslexiförening, FMLS i Göteborg, Avdelningen för barnneuropsykiatri (BNK) med upptagningsområde för hela Sverige. Dessutom finns ett nystartat Nationellt Centrum för Matematikutbildning i Göteborg. GR kunde då, som ett regionalt samlande organ, vara lämpligt att inneha uppgiften att vara huvudman för ett kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter. Syfte Bidraga till att öka och vidmakthålla samhällets uppmärksamhet på läsning och lässvårigheter, samt förmedla och utveckla kunskap inom området. Mål Ett kunskapscentrum ska sammanställa och sprida aktuella kunskaper om läsning och lässvårigheter, samt initiera, inspirera och stödja utvecklingsprojekt inom området. kunskapscentret ska sammanställa och sprida kunskap om nya hjälpmedel, samt främja ett utbyte av kunskaper mellan forskare och pedagoger på fältet. Målgrupp Personal inom utbildningsväsendet, barnhälsovården, sjukvården och arbetsmarknaden i övrigt. 3

4 Omfattning Ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter med Göteborgsregionen som bas, med nära kontakter med övriga Norden, bör byggas upp successivt. Innehåll och arbetssätt Konsultativ verksamhet Verksamheten ska; - utgöras av fysiska och virtuella möten, - ge stöd och råd till personer i behov av information kring läsning och lässvårigheter, - utforma och tillhandahålla information till målgruppen och till intresserade, samt - informera via konferenser, skrifter, personliga besök, telefonkontakter, mm. Bibliotek / infotek, utställning, testarkiv, IT-hemsida Ett bibliotek ska finnas med viktig svensk och internationell litteratur inom området. Tidskrifter och handböcker ska också ingå som t ex Att undervisa, Dyslexitidningen och Scira-tidningen, Handbook of Reading Research, Scientific Study of Reading, The Reading Teacher, Reading Research Quarterly. Ett infotek ska finnas som ett redskap att skaffa information via IT-medel samt pröva på och testa beprövade och nya datorprogram av god kvalitet. En utställning ska finnas med de senaste inom området i såväl bokform som i form av videos, dataprogram, mm. I utställningen ska man även kunna se och få demonstrerat kompensatoriska hjälpmedel (talsyntes, översättningsprogram, scanner, taligenkänning, mm). Testarkiv ska finnas där olika diagnostiska instrument, för såväl grupp- som individuell diagnostik, finns tillgängliga. Möjlighet till demonstration ska kunna ges. En IT-hemsida ska finnas som ett redskap för att hålla kunskapscentret aktuellt för att kunna ta emot och delge vedertagen kunskap och nyheter. Sidan ska innehålla länkar till andra kunskapscentra inom området. Det ska även ges möjligheter till rådgivning on-line. Konferenser, föreläsningar och seminarier Verksamheten ska innefatta konferenser, föreläsningar, seminarier, m m för förskollärare, lärare, rektorer, skolledare och övrig skolpersonal, beslutsfattare, personal inom sjukvården samt övriga intresserade. Specialistkompetens från såväl Sverige som övriga Norden ska kunna komma samman för personliga möten och för att delge och ta emot nya rön. Det är viktigt att mobilisera den sakkunskap som finns. 4

5 Stimulera och initiera utvecklingsarbete och forskningsprojekt Utvecklingsarbete och forskningsprojekt ska stimuleras och initieras i aktiv kontakt med universitet och högskolor i Sverige och andra länder som bedriver aktiv forskning. Någon egen forskning avses inte bedrivas, men verksamheten ska ligga i frontlinjen när det gäller kunnandet kring forskning inom området. Effekterna av olika undervisningsmetoder och program ska granskas och utvärderas för att delges verksamhetens målgrupper. Remiss- och bedömningsinstans Centret ska avlämna yttranden över offentliga utredningar och betänkanden samt andra utredningar. Bedömningar ska göras av lokala utvecklingsprojekt för att granska kvalitet och förutsättningar att genomföra dessa. Goda och fruktbara projekt ska fångas upp så att dessa kan spridas till nytta för andra brukare. Nätverk Nätverk ska organiseras i olika former och nivåer för; - motsvarande centra i Norden, - regionala centrumbildningar som LPC Östersund, RELS Bollnäs, LUK, Dyslexi Skåne, - aktiva forskare för att ge möjlighet till konkreta möten, samt - övriga nätverk med olika specialiteter och syften, t ex bibliotekarier, speciallärare. Organisation Verksamheten leds av en allsidigt sammansatt styrgrupp med politisk förankring. Arbetet organiseras och bedrivs enligt följande: - En fast stab av sakkunniga, som är allsidigt sammansatt och representerar olika verksamhetsfält, kompetensinriktning och utbildningsstadier, genomför arbetet. Staben utgörs av fyra personer med vardera en halvtidstjänst (exempelvis bibliotekarie, svensklärare, specialpedagog och forskare). - Någon person i staben ska besitta erfarenhet av forskning och ha kontakter med forskare. - En administratör på halvtid. - Personer anställda på projektbasis kan under längre eller kortare perioder anlitas i arbetet. 5

6 Kostnad Enligt en preliminär beräkning kommer verksamheten att alstra en initialkostnad på kr. En fullt utbyggd verksamhet kommer att alstra en årlig driftkostnad på kr enligt nedan. Beloppen inkluderar kostnader för löner med sociala avgifter, data, post, tele, lokal, mm. Personal - fyra sakkunniga 0,5-tjänster (2,0-tjänst) kr - en halv administratörstjänst (0,5-tjänst) kr - fyra 0,25 projektledare per sakkunnig (1,0-tjänst) kr Summa kr Lokal 160 kvadratmeter kontorsyta (inkl städning) kr Bibliotek / infotek Tidskrifter Litteratur, utredningar, mm Datagram, videoprogramvara, CD, hjälpmedel Summa Konferenser och nätverk Omkostnader (innefattar ej föreläsningar och seminarier som ska vara självfinansierade via avgifter) Styrgrupp Omkostnader Webbsida Utveckling och uppdatering kr kr kr kr kr kr kr Initialkostnader av engångskaraktär beräknas uppgå till Webbsidor (upplägg), inköp av datorprogram, mm Möbler, inredning, installation Datorer Marknadsföring (profil, logo, broschyr, skyltar, annonser i fackpress, mm) Summa kr kr kr kr kr Finansiering Verksamheten avses finansieras via bidrag från intressenter och anslag från Utbildningsdepartementet. 6

7 Tidplan Hösten 2000 Förankringsarbete Årsskiftet 2000/2001 Beslut i GR om ansökan till Utbildningsdepartementet om att starta verksamhet Jan 2001 Ansökan om finansiering av ett tvåårigt projekt till skolminister Ingegerd Wärnersson Apr-maj 2001 Beslut om finansiering - förberedelser startar Jul jul 2003 Verksamhet i mindre skala September 2001 Marknadsföring t ex presentation vid Bok- o Biblioteksmässan Jul 2002 Utvärdering efter halva prövotiden Hösten 2003 Utvärdering och ansökan om medel för stadigvarande verksamhet Årsskiftet 2003/2004 Kunskapscentret drivs som en löpande verksamhet. Idégruppens sammansättning Föreliggande material är framtaget av Wera Andbert, Nils Lackfors och Peter Holmström på GR Utbildning i samarbete med Ingvar Lundberg, professor e.m., Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och tillsammans med en idégrupp bestående av sakkunniga i Göteborgsregionen. Idégruppen har utgjorts av: Elisabeth Duveskog, förskollärare, förstadielärare och talpedagog (barn 1-12 år), Göteborg Margareta Grönvall, specialpedagog (skolår 6-9), Kungsbacka Ewa Kollberg, bibliotekarie, Mölndals Stadsbibliotek och konsulent, Regionbibliotek Västra Götaland Maud Nilzén, specialpedagog (förskoleklass och skolår 1-9), Kungälv Ulrika Wolff, specialpedagog, Läs- och Skrivforum (komvux), Kungälv, biträdande forskare, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. 7