Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult

Transkript

1 Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult Expert i Nymanska utredningen tom 2004 Projektledare för metodutredning - bostäder under fliken rapporter Delprojekt Flerbostadshus : Eje Sandberg Referensgrupp: Lennart Berndtsson, HSB Hans Fischer, Funktionskontrollanterna i Sv. (FunkiS) Jan Lemming, Uppsala kommun Bengt Wånggren, Sveriges Fastighetsägarförbund Gunnar Wiberg, SABO

2 Arbetsgrupper teknikområden: Per Wickman, ATON Teknikkkonsult, ventilation Farhad Basiri, Meta, fastighetsautomation Jens Lars, Elspargruppen, värmeproduktion Nikolaj Tolstoy, WSP, klimatskärm Per Forsling, Meta, värmedistribution och varmvatten Per Levin, Carl Bro, klimatskärm Per-Olof Carlsson, ACC, klimatskärm Ronny Axelsson, Vega Energi AB Johan Lindberg, Vega Energi AB Byggnadens energiprestanda 2005 Värme och varmvatten Om föreslagna åtgärder genomförs 119 kwh/m Medelvärde, samt medelvärde i 1:a och 4:e kvartil El för fastighetens drift Om föreslagna åtgärder genomförs 34 kwh/m Liknande byggnader i Sverige

3 Tillförd energi inkluderar: Uppvärmning Komfortkyla Varmvatten Fastighetsel Verksamhetsel /hushållsel Undantag: inte hushållsel i flerbostadshus Småhus Flerbostadshus Lokaler Beräknad Uppmätt Uppmätt Tips. Reglera redan i avtal med hyresgästen om tillgång till leverantörsuppgifter för energi (om separata mätare)! Fördelning av värme i eget distr.nät Flera byggnader på samma fastighet - ej separata mätare UC Energin fördelas utifrån uppvärmd area om: samma verksamhet (t.ex. bostäder) samtliga byggnader deklareras samtidigt samma byggnadsperiod: ca 10 årsperiod

4 Kulvertförlust - kalkyl i teknikrapporten UC Beräkningsmetoden Schablonmetoden Besiktningsmetodik vid normalt förfarande - strategi Vem kan: styr- och regler brister i klimatskal belysning och belysningsmiljö ventilation inneklimat optimering panna och VP möjlig konvertering

5 Oavsett vem,.. Verktyg: Gemensamma besiktningsmallar ( standardiserade indatamallar) Gemensam beräkningsmetodik Schablonkalkyler för åtgärdsförslag (Schablonkostnader och prestandavärden) Schablonvärden för drifttider och beteendedata. Besiktnings - data Ågärdens möjlighet E-priser Modell Åtgärdens data Åtgärdens E-ekvation Åtgärdens kostnad Förslag lönsamhet

6 Underlagsrapport för bostäder De viktigaste åtgärdsförslagen per delområde Exempel på besiktningsmall Beräkningsmetodik för samtliga områden (ett 40 tal ekvationer) Schablonvärden på typdata, typbeteende, etc (60-tal tabeller som visar metodik och data) Förslag till åtgärdskostnader för flera delområden. Ex. avsnitt värmesystem

7 Forts. värmesystem Åtgärdsförslag - lönsamhet Gemensamma kalkylförutsättningar (kalkylräntor). Bostäder: Årlig besparing x antal år > 1,33 Investeringskostnad Lokaler: Livscykelbesparing (LCS) Nettobesparing under åtgärdens tekniska livslängd, med hänsyn tagen till reala kalkylräntor och energiprisutv. Kompletterande kundkalkyler möjliga. Alla data finns.

8 Energibesiktning flerbostadshus Omfattning Fältinventering av 7 byggnader Energianalys 4 byggnader Åtgärdsanalys 3 byggnader Objekt fältstudie Kolvhalsen 1 Räven 3 Nejonögat 1 Nebulosan / / / Svetsaren 1 Gottsunda 30:1 Kvarngärdet 36:

9 Besiktningsstrategi Fastighetsägare Basdata Status Energistatistik Besiktningsman Besiktning på plats Åtgärdsförslag Energi- Deklaratio n Underlag till besiktning Kompletterande indata Utetemperatur Energistatistik från energileverantör

10 Energistatistik År medel SMHI kwh Köpt fjärrvärme Korr jan 25307,5 106 feb mar apr maj jun jul aug sep okt 11937,5 128 nov dec Kompletterande indata Area uppgifter från Stadsbyggnadskontor/lantmäteri

11 OVK- komplement Grundflöde system o Uppmätt över aggregat, eller o Summa delflöden indata till energiberäkning OVK komplement Driftel till fläktar Typ av fläkt Tryckfall Ger specifik fläkteffekt - SFP

12 OVK komplement lägenheter! Läckage fönster! Temperatur tilluft! Andel stängda don Bedömning läckage, drag, övertemperatur Väggar och fönster Takhöjd inne Omkrets yttervägg Antal plan Fönstertyp, antal och orientering Typ Solskydd fönster Skick Orientering Förval Förval Förval Förval Karmyttermått Höjd 1,9 Bredd 1,2 Karmfaktor Area Längd fönstersmyg U-värde inkl köldbrygga Solfaktor Auto Auto Auto Auto Auto

13 Besiktning- Värme Indata: Temperaturer Typ av reglersystem Kulvertlösning Ger: Underlag till åtgärder Systemförluster Varmvatten Kontroll: Utgående temperatur VCC- lösning Ger: Underlag till åtgärd VVC förluster

14 Besiktning- pumpar Kontroll Typ Tryck Effekt Drift Ger indata till fastighetsel underlag åtgärder Besiktning- Tvättstuga Kontroll Tvättmaskiner Torkutrustning Antal lägenheter Ger indata till fastighetsel underlag åtgärder

15 Besiktning- Fastighetsel Kontroll Belysning Motorvärme Avfrostning mm Möjliga åtgärder Kv Nebulosan

16 Tilläggsisolering del av fasad Komplettering Fönster Åtgärder Kv Nebulosan Injustering värme Effektreglering värme

17 Möjliga åtgärder Nejonögat Möjliga åtgärder Nejonögat Optimering luftbehandling Effektreglering värmesystem Effektiva blandare

18 Möjliga åtgärder Nejonögat Effektivare avfrostning Närvarostyrning trappbelysning Möjliga åtgärder Kv Kolvhalsen Ny värmecentral (med effektreglering) Temperaturkompensering

19 Beräkningsanalys med CONSOLENERGY+ betaversion av programvara enligt EN Excel-version forskningsprogram. Helt anpassningsbart för vårt behov. kwh/månad Värme + varmvatten. Beräknat exl. reglerförluster Uppmätt Beräknat jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Flerbostadshus FTX

20 Köpt el kwh/år El till fläktar* Tvättstuga* Belysning* Takrännor/avfrostning* Övrig fastighetsel* Övrigt/ej förklarat *Beräknat efter besiktningsresultat/schablon Före åtgärder Golvyta (Areatemp) 3024 Innetemperatur 21 Antal lgh 39 1:or 4 2:0r 22 3:or 12 4:or 1 5:or eller större 0 Antal pers. 64 Typ av armatur/blandare m3/pers 18 Varmvatten 97,2 MWh/år Luftflöde (l/s) 1300 Läckflöde (oms/h) 0,1 Läckflöde: 193 l/s Vädringsfaktor 1 1 för FTX, 0,5 för S,F Fastighetsel kwh Summa luftflöde: 1670 l/s Spillvärmeeffekt fastighetsel (W/m2) 0,7 Hushållsel: 82,9 MWh/år FTX: x % Markyta, yttermått 399 Omkrets grund 90 Syd Väst Norr Öst Fönsterarea brutto (m2) Längd fönstersmyg (m) 1546 U-värde 1,5 Glasandel 0,6 med beaktande av dörrar Skuggfaktor (yttre) 0,9 Glasrutans G-värde 0,57 Inre solavskärmn. 0,86 Yttervägg (m2) 1652 U-värde 0,18 Tak (m2) 369 0,18 Golv mot mark (m2) 369 0,3 Längd balkonginfästningar (m) 274 Rumshöjd (m) 2,3 Reglersystemets status 0,83 tab 3.3

21 Beräkningsresultat Värmeenergi kwh/år Varmvatten kwh/år Värme + varmvatten kwh/år Förlustfaktor- vent + läckflöde 1356 W/K Förlustfaktor- transmission 1632 W/K - varav yttervägg 297 W/K - tak 66 W/K - mark 111 W/K - fönster och dörrar 872 W/K - köldbryggor 268 W/K Åtgärd Minskad energi Kostnad Livslängd "Lönsamhets kwh/år Skr år -faktor" Resurseffektiva vattenarmaturer ,4 Byte vent.aggregat till 80% verkningsgrad ,6 Närvarostyrning belysning i trapphus ,7 Installation av reglerutrustning Elvärmare i takrännor (59 000) ,2 Sänkt tilluftstemperatur Utbyte av tvättstugans utrustning Montera bort VVC värmarna

22 Bruttolista energiåtgärder Energistatistik Klimatskal - Abonnerad effekt, fjärrvärme - Säkringsstorlek, el Förbättrat U-värde Gräns för åtgärd Om inga åtgärder efter 1975 eller - vind om renovering av andra skäl - tak som ovan - fasad som ovan Om fönster från 1990 eller tidigare eller om fönsterbyte ska göras av - fönster andra skäl Värme pumpstopp Provas på alla som inte är frekvensreglerade pumpbyte Om äldre pump utan reglering Injustering Om delta T (primär) < 40 eller injustering är äldre än 25 år ny värmecentral Om delta T < 40 OCH värmecantral äldre än 20 år Om inga termostatventiler eller befintliga äldre än 20 år. Endast i installation av termostatventiler samband med injustering förbättrade reglerprinciper Om endast utetemperaturgivare, ej på S-hus?? Individuell mätning/debitering Provas på alla Varmvatten Byte av armaturer Om inte resurseffektiv ettgreppsblandare Sänkt tappvarmvattentemperatur Om utgående temperatur vv under 55 eller över 60 grc Behovsstyrning VVC-handdukstorkar Om kontinuerlig drift och/eller annan värmekälla finns i badrum Bortkoppling av vv-ledningar och tappställen Förekomst av tappställen som inte används Isolering oisolerade vv-ledningar Förekomst av oisolerade ledningar Individuell mätning/debitering Prova på alla Ventilation Behovsanpassning av flöden Behovsanpassning av flöden till biutrymmen Utetemperaturkompensering av flöden Värmeåtervinning Optimering av VÅ i FTX-aggregat Skötselanvisningar Datoriserad övervakning Sänkt tilluftstemperatur Flödesbalansering Tätning + installation av flödesreglerad/styrd F- vent Komplettering/utbyte av uteluftdon Fastighetsel Belysning ute Utbyte av glödlampor Ljus/närvaroreglering Belysning trapphus och entréer Reducering av tryckfall Om f-hjul eller överdimensionerad motor (märkeffekt överstiger beräknad Byte av fläkt med > 50%) Ljus/närvaroreglering Ommålning Övriga utrymmen med långa drifttider Närvaroreglering Ommålning Tvättstuga Utbyte av maskiner Elvärmeinstallationer Installation av reglerutrustning Beroende på systemlösning Om generellt 0,35l/s,m2 oavsett verksamhet Provas på alla F-system Provas på alla FT Om verkningsgrad < xx% (beroende på system) Provas på alla FTX Provas på alla FTX Provas på alla S Provas på alla F och S och om > 30% stängda Alla armaturer som används mer än tillfälligt Alla med konstant drift eller övriga med långa drifttider Närvaroreglering prövas om ej trappautomat, ljusstyrning i alla ljusa trapphus som ej har trapputomat eller om glödljus Alla trapphus med mörka färger Provas alltid Alla trapphus med mörka färger Provas på alla Provas på alla med installerad effekt över 1,3 kw.

23 Byggnadens energiprestanda 2005 Värme och varmvatten Om föreslagna åtgärder genomförs 119 kwh/m Medelvärde, samt medelvärde i 1:a och 4:e kvartil El för fastighetens drift Om föreslagna åtgärder genomförs 34 kwh/m Liknande byggnader i Sverige Slutsatser - fältest Med rationella hjälpmedel bör (återstår att visa) fältarbetet gå snabbt (även kunna inkludera miljöbesiktning) beräkningsarbetet för typåtgärder kunna rationaliseras skapa underlag för kompletterande analyser och börvärden för driftorganisationen hjälpmedlen: - handdator för insamling - länkat kalkylprogram för beräkning, analys och rapportgenerering Tidsramen < 8 timmar bör kunna klaras!

24 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader förslag till svensk metodik Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se Nordbygg 26 januari 2006 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Sammanfattning 1. Inledning 2. En byggnads energiprestanda 3. Energideklarering av nya byggnader 4. Energideklarering av befintliga byggnader 5. Intern energideklareringsordning för förvaltningsorganisationer 6. Förenklat förfarande offentliga byggnader 7. Kvalitetssäkring i samband med energideklarering 8. Deklarationsstöd 9. Luftkonditioneringsanläggningar 10. Kompetenskrav hos energiexperter 11. Beräkningshjälpmedel 12. Lönsamhetsberäkningar 13. Behov av fortsatta studier

25 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Energideklarering av nya byggnader Energideklarering under projekteringsfasen Biläggs bygganmälan Energiprestanda beräknas Byggherren ansvarig 2-5 år efter slutbesiktning, senast vid garantitidens slut, genomförs nästa energideklarering Baseras på uppmätta värden Fastighetsägaren bestämmer tidpunkten inom givet intervall Avvikelser skall påtalas och avvikelseutredning kunna rekommenderas Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Befintliga byggnader Varför? För att säkerställa rätt nivå på deklarationsbesiktning Klassningen skall kunna göras av fastighetsägaren (enkel och transparent) Andra aspekter kan tas hänsyn till än rena energiaspekter Stimulerar till att förbättra byggnader innan offerter tas in Byggnader klassas utifrån en förutbestämd metod

26 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Befintliga byggnader Hur? Parameter F Byggnader klassas utifrån en förutbestämd metod Klass 1 Klass 2 Energianvändning Tidigare energiminskningar Energiledningssystem Jämför med byggnader i samma kategori X% reduktion under Y år Existerar och används Innemiljö Dokumenterat arbete med frågorna, t ex enkäter Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Befintliga byggnader Byggnader klassas utifrån en förutbestämd metod Omfattar: Statistik för värme och el Golvarea och fördelning (kontor, butik, etc) Installationstäthet OVK-protokoll, tidigare e- besiktningar, etc Driftkort, flödesscheman, allmänna uppgifter mm Klass 1 Klass 2 Data om byggnad och tekniska system Nivå 1 Nivå 2 Byggnaden energibesiktigas

27 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Befintliga byggnader Nivå 1: Moment Kontroll av klassning Uppgifter till centralt register Besök på plats (okulärbesiktning, tala med driften, etc) Utfärda energideklaration Redovisa och kommentera ev. förslag Tidsåtgång 1-2 dagar Byggnader klassas utifrån en förutbestämd metod Klass 1 Klass 2 Data om byggnad och tekniska system Nivå 1 Nivå 2 Byggnaden energibesiktigas Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Nivå 2: Moment Uppgifter till centralt register Besök på plats (tala med driften, komplettering av data, besiktning enl checklistor, mätningar, etc) Beräkning av energiprestanda om mätvärden saknas Identifiera energieffektiviserande åtgärder Utfärda energideklaration Redovisa och kommentera ev. förslag Tidsåtgång Väldigt beroende av tillgång till uppgifter och vilka moment som måste genomföras timmar och uppåt med externa energiexperter, mindre med interna Befintliga byggnader Byggnader klassas utifrån en förutbestämd metod Klass 1 Klass 2 Data om byggnad och tekniska system Nivå 1 Nivå 2 Byggnaden energibesiktigas

28 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Befintliga byggnader Byggnader klassas utifrån en förutbestämd metod Klass 1 Klass 2 Data om byggnad och tekniska system Energideklaration Nivå 1 Nivå 2 Byggnaden energibesiktigas Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Luftkonditioneringssystem DEL 2 Värmeåtervinning Kylbatteri Byggnad DEL 2: Ingår i deklareringen Begränsningar Inte alla byggnader med kylmaskiner kommer att deklareras vart 10e år Värmebatteri DEL 1 Kylmaskin DEL 1: Köldmediekungörelsen Begränsningar 1. Omfattar endast besiktning av CFC, övriga CFC, haloner, HCFC och HFC eller blandningar av dessa, 2. Endast maskiner med >3 kg fyllning 3. Efterlevnad tveksam

29 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Luftkonditioneringssystem Grov uppskattning ger att byggnader berörs, med totalt ca kylmaskiner Lokalbyggnader med offentlig verksamhet: DEL 1: Täcks till ca 95% in genom köldmediekungörelsen. Täcks till nära 100% in genom ordinarie energideklarering. DEL2: Täcks till ca 80% in genom OVK. Täcks till nära 100% in genom ordinarie energideklarering. Övriga lokalbyggnader: DEL 1: Täcks till ca 95% in genom köldmediekungörelsen. Täcks till nära 100% in genom ordinarie energideklarering. DEL2: Täcks till ca 80% in genom OVK. Täcks till ca 95% in genom ordinarie energideklarering. Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Kompetenskrav hos energiexperter Två nivåer - En för byggnader med bostäder - En för större byggnader med lokaler eller byggnader med komplexa system Kunskap behövs inom följande områden: Generell kompetens i att läsa ritningar samt förstå energimässiga samband mellan olika delsystem Klimatskal Ventilation Varmvatten Värmedistributionssystem Värmeproduktion i småhus Värmeproduktion i flerbostadshus/ byggnader med lokaler/värmecentraler Fastighetsautomation Fastighetsel inklusive belysning Hushållsel inklusive belysning Övrig el- och energianvändning Kulturhistoriska byggnader

30 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Kompetenskrav hos energiexperter Forts. Komfortkyla Förståelse för faktorer som påverkar inomhusklimatet Relevanta lagar och förordningar Beräkningsprogram Lönsamhetsberäkningar Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Kompetenskrav hos energiexperter Energideklarering av lokalbyggnader Tidigare utbildning och yrkeserfarenhet Allmän teknisk kunskap (grundutbildning) - civilingenjörsutbildning vid teknisk högskola - ingenjörsutbildning, 120 poäng - ingenjörsutbildning vid tidigare tre- eller fyraårigt tekniskt gymnasium - yrkesteknisk högskoleutbildning, YTH - driftingenjörsutbildning - annan likvärdig utbildning Yrkeserfarenhet - person med civilingenjörsutbildning; yrkesverksam minst 2-4 år, varav minst ett bör avse energieffektivisering - person med högskolans ingenjörsutbildning, 120 poäng; yrkesverksam minst 2-5 år, varav minst två bör avse energieffektivisering - person med ingenjörsutbildning 3/4-årigt gymnasium; yrkesverksam minst 3-7 år, varav minst två bör avse energieffektivisering - person med annan likvärdig utbildning; yrkesverksamhet minst 7 år, varav minst två bör avse energieffektivisering

31 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Kompetenskrav hos energiexperter Energideklarering av lokalbyggnader Yrkesverksamheten bör vara förvärvad inom verksamhet av följande slag: - energieffektivisering eller annan verksamhet med direkt anknytning till energieffektivisering - projektering av energirelaterade installationssystem - besiktning av byggnader eller installationssystem - besiktning och entreprenadkontroll enligt AB eller motsvarande - teknisk fastighetsförvaltning Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Hämta hela underlagsrapporten för lokalbyggnader Energideklarering av lokalbyggnader5 Förslag till svensk metodik Gör så här 1. Gå in på 2. Under rullgardinen Dotterbolag, välj CIT Energy Management 3. Välj rullgardinen Webtjänst, öppna Energideklarering av lokalbyggnader och ladda ner.

32 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Några intressanta resultat från en enkät som genomförts i samband med ett pågående EU-projekt (STABLE). 90 fastighetsägare i Sverige har svarat - 80% bostäder - 20% lokalbyggnader Fråga. Vilken position har du i organisationen? 15% högsta ledningen 53% chefer på mellannivå 32% personer i driften/operativ personal Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Fråga. Har ert företag en uttalad strategi/policy vad gäller energieffektivisering? 85% Ja 15% Nej Fråga. Vilken prioritet tilldelas energieffektiviseringsfrågor i ert företag? 32% Mycket hög 62% Hög 6% Låg

33 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Fråga. I hur hög grad anser ni att god energiprestanda bidrar till byggnadens totala kvalitet? 26% Mycket 60% Avsevärt 13% Lite 1% Inget Fråga. Vilka instrument kan komma att påverka beslutsprocessen vad gäller investeringar i energieffektiviseringar? Ja Nej -Bidrag och subventioner 99% 1% -Tillgång till rek. av hög kvalitet och teknisk ass. 82% 18% -Tillgång till ESCOs 58% 42% -Bechmarking 48% 52% Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Fråga. Vilka är de viktigaste faktorerna för att uppnå hög kvalitet i energideklareringen? - Kompetensen hos energiexperter 70% -Tillförlitliga beräkningsverktyg 60% - Hög kvalitet på föreslagna åtgärder 42% -Oberoende energiexperter 33% -Förståbar energideklaration 28% -Deklarationens innehåll exkl. åtgärdsförslag 26% -Standardiserat genomförande av deklarering 23% -Deklarationens omfattning 19% -Auktorisering/certifiering av energiexperter 17% -Kvalitetskontroll genom myndigheter 16% -Auktorisering/certifiering av företag 15%

34 Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Fråga. På vad bör byggnadens energiprestanda baseras? 5% Beräknad energianvändning 56% Uppmätt energianvändning 36% Båda 3% Ingen åsikt Fråga. Hur bör rekommendationer till åtgärder anges? -Generella typiska åtgärder för byggnadstypen 29% -Anpassade åtgärder för den enskilda byggnaden 63% -Ingen åsikt 8% Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energideklarering av lokalbyggnader Slut

35 Negawatt Den renaste och billigaste kilowattimmen är den som aldrig behöver användas-negawattimmen. Energi och mediaanvändningen i landstingets byggnader varierar på ett sätt som inte kan förklaras av skillnader i storlek och verksamhet som bedrivs. Syftet med Negawatt - projektet är att skapa ett system för att komma till rätta med dessa brister. Negawatt projektet Negawatt projektet omfattar samtliga 340 strategiska byggnader inom SLL, eller 2.2 milj. m2 BTA 1

36 2

37 3

38 4

39 5

40 6

41 24 st. digitaliserade mallar.pdf 7

42 8

43 Lagerlista 9

44 10

45 Energi och Miljöpass Astrid Lindgrens barnsjukhus Index - utsläpp till luft, mark och vatten Uttag av ej förnybar energiråvara kwh/m 2,år Energianvändning kwh/m 2,år Fastighetsbeteckning Haga 4:18, B O723 Byggnadsår 1998 BTA m Verksamhetskategori Universitetssjukhus , Högsta värdet inom verksamhetskategorin Lägsta värdet inom verksamhetskategorin Aktuellt år EÅ2,0 Potential 1 EÅ 161 Potential 86 EÅ Potential 120 Värde efter planerade åtgärder Långsiktig förbättringspotential Inomhus miljö: Samtliga luftbehandlingssystem är besiktigade i enlighet med OVK-förordningen och funnits godkända. Energi och Miljöpass Astrid Lindgrens barnsjukhus Index - utsläpp till luft, mark och vatten Uttag av ej förnybar energiråvara kwh/m 2,år Energianvändning kwh/m 2,år Fastighetsbeteckning Haga 4:18, B O723 Byggnadsår 1998 BTA m Verksamhetskategori Universitetssjukhus , Högsta värdet inom verksamhetskategorin Lägsta värdet inom verksamhetskategorin Aktuellt år EÅ2,0 Potential 1 EÅ 161 Potential 86 EÅ Potential 120 Värde efter planerade åtgärder Långsiktig förbättringspotential Redovisningen av "Index för utsläpp till luft, mar och vatten" baseras på miljöpåverkandekategorierna: växthuseffekt (g CO2 ekv), marknära ozonproduktion (C2H2 ekv), försurning (mol H+ ekv), övergödning (g O2 ekv), farligt avfall (g) och radioaktivt avfall (cm3). "Uttag av ej förnybar energiråvara" anger uttag av ej fönybara energiresurser, t ex fossila bränslen. Värdena inkluderar föutom byggnadens behov av energi även förluster i produktions- och dristibutionsleden. Skalan är logaritmisk. 11

46 Energibesiktning Energibesiktning

47 Energibesparings potential med pay-off tid kortare än 3år Dragskåpsventilation 38 GWh kkr VVS-tekniska system 40 GWh kkr Ställverk 1 GWh 400 kkr Abonnemang mätarfel 14 GWh 6000 kkr Provbesiktning Astrid Lindgrens Barnsjukhus OVK och Energibesiktning 13

48 Utdata från databas - Blankett 57: Luftbehandlingssystem Aktiv eleffekt i % av märkeffekt Aktiv eleffek i % av märkeffekt Märkeffekt, kw OVK och Energibesiktning Vilka större brister har vi hittat i samband med energikartläggningen Värmeåtervinnings anläggningar är satta i felaktig vol. % Frysskydd. Överdimensionerade motordrifter i ventilationssystem men även i kylanläggningar. Höga och låga ventilations flöden. Korrektions konstanterna i T22 för att mäta luft i kanaler dim. <160 är fel med 7% (samma slutsats visar även Norsk rapport). Höga övertonshalter i transformator stationer. Radiatorkretsarnas flöden, styrning och reglering ifrågasatt. Entréer saknar slussar. Felaktigt utformade tappvattenkretsar. Ej utnyttjad möjlighet till frikyla. Få procent verkningsgradsförsämring per delkomponent ger stora energi förluster. 14

49 Några få procents verkningsgrads försämring per delkomponent ger stora energi förluster Verkningsgrads försämring per delkomponent % Fläkt Remväxel Motor Frekvens omriktare eller flödes reglersystem Total verkningsgrad Ökning av energi användning % optimerad 0% 80% 95% 85% 96% 62 % 0 % 2% 78 % 93 % 83 % 94 % 57 % 8 % 5% 76 % 90 % 81 % 91 % 51 % 22 % 10 % 73 % 86 % 77 % 87 % 42 % 46 % Utdata från databas - Blankett 57: Luftbehandlingssystem Totalverkningsgrad fläktar Verkningsgrad 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Flöde, m3/s OVK och Energibesiktning 15

50 Rumsbildande byggdelar - Specifik belysningseffekt, W/m2 C Astrid Lindgren - Rumsbildande byggdelar. Rumstemperaturer Vid utetemp över +11 C Vid utetemp under +11 C , , , , ,5 21, Q1:00040 Kontor Q1:01008 Bibliotek Q1:00038 Kontor Q1:03020 Kopiering Q1:02035 Undersökn Q3:01008 Konferens Q1:03006 Kontor Q1:02005 Kontor Q1:02009 Kontor Q3:01009 Konferens OVK och Energibesiktning Temperaturverkningsgrad, frånluft - per byggnad % Astrid Lindgren Q1-Q7 Sabbatsberg Sabbatsberg Sabbatsberg S:t Göran S:t Göran S:t Göran S:t Göran S:t Göran S:t Göran S:t Göran OVK och Energibesiktning S:t Göran S:t Göran

51 17

52 18

53 19

54 Rumsbildande byggdelar 20

55 Rumsbildande byggdelar Kylanläggningar 21

56 Kylanläggningar Värmeundercentral 22

57 Luftbehandlingssystem Luftbehandlingssystem 23

58 Referensgruppen Mikael Mikael Nutsos Nutsos Locum Locum Tomas Tomas Berggren Berggren Energimyndigheten Professor Professor emeritus emeritus Enno Enno Abel Abel Chalmers Chalmers Lars-Olof Lars-Olof Matsson Matsson SWECO SWECO Theorells Theorells Anders Anders Nilson Nilson Bengt Bengt Dahlgrens Dahlgrens Christer Christer Backström Backström Föreningen Föreningen V Martin Martin Storm Storm Boverket Boverket Tom Tom Hedlund Hedlund Boverket Boverket Jan Jan Gustén Gustén Boverket Boverket Saija Saija Thacker Thacker Locum Locum Krister Krister Lundmark Lundmark KL KL ingenjörsbyrå Karl Karl Tjernberg Tjernberg 24

59 Att lyckas med energikartläggningen Engagera hela ledningen i projektet Bilda en extern referensgrupp Ta fram ett energiledningssystem Innan du upphandlar energikartläggning Tag fram dokumentationen i förväg om de olika tekniska anläggningar och för samman dem i en pärm. Kostnader för detta har man igen mångdubbelt. Kvalitetssäkra projektet genom att bestämma innan om de nyckeltal, mätmetoder och mätinstrument som får användas av konsulterna. Detta för att göra kartläggningen konsultneutral (viktigt för uppföljningen). 25

60 Vid upphandlig Kontrollera kompetensen hos konsulterna vad gäller mätteknik för tex. att mäta luftflöden, SFP, cos φ. Tag fram en tentamen och låt alla konsulter, tenta av innan de aktiveras i projektet. Under projektets genomförande Kontrollera luftflödesinstrumenten som påstås vara kalibrerade i en testrigg. Kontrollen behöver göras vinterperioden en gång per månad. 26