Fåmansföretagsreglerna ändras igen

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2007 Tobias Åkerberg Studentvägen UPPSALA Therese Widell Rackarbergsgatan UPPSALA Fåmansföretagsreglerna ändras igen Med tre fiktiva företag analyseras effekterna Handledare: Bengt Öström Företagsekonomiska institutionen

2 Sammandrag Reglerna om beskattning av fåmansföretag, de så kallade 3:12 reglerna, är ett omdiskuterat ämne i det svenska näringslivet. Trots den omfattande reformen av 3:12 reglerna som gjordes till år 2006 har den nu sittande regeringen valt att ändra reglerna ytterligare med hänvisning till att det skall bli mer lönsamt att driva företag och att anställa. Syftet med denna uppsats är se över de förändringar som skett inom fåmansföretagsbeskattningen och analysera hur dessa förändringar kan komma att påverka fåmansföretagare. För att analysera de nya reglernas förväntade effekter använder vi oss av tre fiktiva företag av olika storlekar. Regelförändringarna ger fåmansföretag möjlighet till att göra större utdelningar än tidigare till den förmånligare skattesatsen på 20 %. Förändringarna kommer att ge störst effekt på de mindre och mellanstora fåmansföretagen, dock har inte komplexiteten på reglerna minskat genom förändringarna. Vidare anser vi att risken för att en ägare till ett fåmansföretag skulle lockas genom den nu mer generösa utdelningsmöjligheten till att ta ut för mycket i kapital är minimal. Däremot anser vi att regelförändringarna ger företagen en morot till att anställa eftersom skattelättnader och en högre förmånligare utdelning ger ett incitament för entreprenörer att starta och utveckla företag. Vår slutsats är även att fåmansföretagsägare nu borde ändra sin uppfattning om reglerna. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Varför och hur? Varför? Hur? Källkritik Metodkritik Referensram Företagande Tillväxt Begrepp :12 reglerna Fåmansföretag Kvalificerad aktie Genomgång av 3:12 reglerna Utdelning Gränsbeloppet Kapitalvinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag Sammanfattning över skillnaderna mellan reglerna 2006 och De fiktiva företagen Urval av företagen Förutsättningar Beräkningar Beräkning av lönekraven för år 2006 och år Formler för 2006 och 2007 års gränsbelopp Beräkningar av 2006 års gränsbelopp Beräkningar av 2007 års gränsbelopp Analys AB Litet AB Mellan AB Stort Beskattning av kapitalvinst Företagande Planering av sitt löneuttag och sin utdelning Avslutande diskussion...29 Källförteckning...31 Bilagor...33 Bilaga Bilaga

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under efterkrigstiden har de svenska företagsskatterna dels använts som inkomstkälla för staten men också spelat en viktig roll som styrinstrument i den ekonomiska politiken. Staten har använt sig av dessa skatter, med blandad framgång, för att styra företagens beteende. (Henrekson, 2004, s. 95) År 1990/91 genomfördes en stor skattereform i Sverige. Förändringarna var genomgripande för både företag och privatpersoner. För fåmansföretag gällde särskilda regler för utdelningar och reavinster på aktier. (Sandström och Svensson, 2006, s. 15) Anledningen till de särskilda fåmansföretagsreglerna var att ägarna till fåmansföretag själva kunde bestämma över hur de ska ta ut företagets överskott; som lön, utdelning eller kapitalvinst, via en försäljning av bolagets aktier. För att förhindra att ägare till fåmansföretag då skulle ta ut pengar från sina företag i form av lågbeskattad utdelning eller kapitalvinst, med en skattesats på 30 % (Edin, Hansson, Lodin, 2005, s. 19), istället för normalbeskattad lön, med en skattesats upp till ca 57 % (Edin et al, 2005, s. 19), infördes de särskilda fåmansföretagsreglerna. (Sandström och Svensson, 2006, s. 12) Reglerna bestämmer hur mycket en ägare kan ta ut som kapitalbeskattat belopp och vilket belopp som kommer att beskattas som inkomst av tjänst. (Lundén, 2006, s. 212) 3:12 reglerna, som lagreglerna om fåmansföretag kallas för i folkmun, tillhör en av de mest omdiskuterade delarna i inkomstskattesystemet från 1990 års skattereform. (Edin et al, 2005, s. 5) De ursprungliga reglerna, som varit relativt enkla, har med tiden vuxit till ett komplext regelverk som också betyder höga kostnader för småföretagen. (Henrekson, 2004, s. 99ff) 3:12 reglerna debatteras med jämna mellanrum i pressen. Många anser att särskilda fåmansföretagsregler inte längre behövs då de vanliga skattereglerna anses tillräckliga för att hindra ägarna till mindre aktiebolag att göra skatteplanerade transaktioner med sina bolag. Andra anser dock att särskilda fåmansföretagsregler fortfarande fyller en funktion. (Sandström och Svensson, 2006, s. 13) Det breda missnöjet med systemet har lett fram till ett flertal utredningar där den senaste, en expertgrupp tillsatt av den socialdemokratiska regeringen i maj 2004, genomförde en fördjupad prövning av hur man skulle kunna reformera 3:12 reglerna. Expertgruppens förslag resulterade i propositionen 2005/06:40 där stora 4

5 förändringar av reglerna gjorts. De nya 3:12 reglerna kom att gälla från och med den 1 januari 2006 och de utformades så att de bättre än tidigare skulle tillgodose kravet på neutralitet mellan investeringar med olika risk samtidigt som reglernas preventiva funktion bibehölls. (Edin et al, 2005, s. 23) Sverige har en hög beskattning av småföretag jämfört med många andra länder. Även efter de ändringar av 3:12 reglerna som gjordes till den 1 januari 2006 hamnar Sverige mycket högre än till exempel Norge och Finland i beskattningsnivån. Likaså när det gäller den entreprenöriella aktiviteten hamnar Sverige sist bland de nordiska länderna. Svenskt Näringsliv anser att för att kunna förbättra Sveriges förutsättningar för företagande och entreprenörskap behöver omfattande förändringar på skatteområdet göras, däribland vill man se mer reformer av 3:12 reglerna. ( ) Organisationen Företagarna är också kritisk till 3:12 reglerna och menar att reglerna borde avskaffas. De anser att resonemanget kring ett avskaffande av reglerna, att det skulle innebära att tjänstemän skulle avsluta sina anställningar och istället utföra samma arbete men i egna bolag, är kraftigt överdriven. De menar att övergången från en anställning till företagande är förknippat med risker. Vidare tycker de också att fåmansföretagare har mer gemensamt med en investerare som riskerar hela sitt kapital än med en anställd. ( ) Den nya borgerliga regeringen säger i motion 2005/06: SK3 att så länge som det finns en stor skillnad i skattenivå mellan beskattningen av inkomster från tjänst respektive kapital behövs det regler som förhindrar att den högre tjänsteinkomstskatten blir frivillig för vissa berörda personer. Däremot anser den borgerliga alliansen att regelverket måste reformeras i grunden i syfte att främja företagande och risktagande samtidigt som regelverket görs betydligt enklare. 1.2 Problemformulering När diskussioner kring åtgärder för ett bättre näringsklimat diskuteras brukar företagare själva ofta nämna utdelnings- och reavinstskatter som exempel på skatter som är särskilt skadliga. 3:12 reglerna beskattar framför allt, enligt Henrekson (2004, s. 111ff), entreprenöriell verksamhet istället för rena kapitalvinster eller arbetsinkomster. Budgetpropositionen 2006/07:01, som den nya borgerliga regeringen presenterade den 16 april i år, har som övergripande mål att det skall bli mer lönsamt att driva företag och att anställa. Regeringen har därför i propositionen lagt in ytterligare ändringar av 3:12 reglerna där incitamentet är att 5

6 öka drivkraften för företagarna att anställa fler samt förenkla för företagarna. Det skall dessutom bli lättare att sälja verksamheter. (prop.2006/07:01, s. 39ff) Regeringens ändringar av 3:12 reglerna kommer nära inpå den gamla regeringens reform som gjordes år Vilka effekter får förändringarna när det gäller utdelning? Kommer förändringarna få någon betydelse på grund av företagens storlek? Har 3:12 reglerna blivit mindre komplexa? Kan en ägare dra nytta av att planera sitt löneuttag och sin utdelning? Är ett avskaffande av reglerna aktuellt? Kan förändringarna av 3:12 reglerna på något sätt bidra till att företagen anställer? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att se över de förändringar som skett inom fåmansföretagsbeskattningen och analysera hur dessa förändringar kan komma att påverka fåmansföretagare. För att analysera de nya reglernas förväntade effekter använder vi oss av tre fiktiva företag av olika storlekar. 1.4 Avgränsning Uppsatsen kommer endast att beröra utdelning på aktier fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag. Då detta är en företagsekonomisk uppsats kommer vi inte att gå in på djupet när det gäller lagtexten kring 3:12 reglerna. Däremot kommer en genomgång av reglerna att ske för att öka förståelsen. Det är också viktigt att poängtera att det uppsatsen behandlar är en förenkling av verkligheten. Verkligheten är mycket mer komplex och det finns många aspekter som kan påverka företag i olika situationer men som i denna uppsats inte kommer att beaktas. När det gäller definitioner av entreprenörskap och nyföretagande är det viktigt att förklara att dessa två former inte är samma sak i den ekonomiska litteraturen men ofta likställs i den allmänna debatten och således också i denna uppsats. 6

7 2 Varför och hur? 2.1 Varför? Med tanke på att båda författarna till denna magisteruppsats har fått anställning som revisorer till hösten 2007 så kändes det helt naturligt att skriva om något som berör en revisors arbete. Idén till ämnet kom efter vi läst Per Sandberg och Berivan Sinjaris C-uppsats vid Företagsekonomiska Institutionen, Uppsala Universitet om reformeringen av 3:12 regler inför inkomståret Eftersom alliansregeringen har gjort ytterligare förändringar inför inkomståret 2007 av 3:12 reglerna vill vi se effekterna av det. För att få fler idéer utöver Sandberg och Sinjaris uppsats hade vi ett inspirationssamtal med Magnus Danielson, godkänd revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers, om vad 3:12 reglerna kan ha för påverkan på människor i det här landet som driver fåmansföretag. Till hjälp att förstå hur företagandet och ägarbeskattning ser ut i Sverige har vi bland annat haft kontakt med professor Magnus Henrekson, VD för Institutet för Näringslivsforskning, som gett oss förslag på litteratur. 2.2 Hur? Vi har valt att bygga vidare på Sandberg och Sinjaris tidigare uppsats gjord vid Uppsala Universitet under höstterminen I den tidigare uppsatsen hade författarna valt att arbeta med tre fiktiva företag för att förenklat kunna se effekterna av regeländringarna. I denna uppsats kommer dessa tre fiktiva företag att användas igen. Beräkningar kommer att göras utifrån företagens förutsättningar både gällande de gamla reglerna och de nya reglerna. På detta sätt kommer vi se hur regelförändringarna kommer att påverka de tre företagen. Eftersom vi valt att använda oss av fiktiva företag har det inte funnits något motiv till att kontrollera åsikter och synpunkter från svenska företagare. Informationen som har varit till användning för uppsatsskrivandet har samlats in med vägledning från olika lärare och professorer här på Uppsala Universitet, till exempel universitetslektor Greger Lewén och professor Jan Södersten. Vidare har professor Magnus Henrekson vid Handelshögskolan i Stockholm, nuvarande VD för Institutet för Näringslivsforskning varit mycket behjälplig och försett oss med relevant litteratur. Universitetslektor Mats Tjernberg vid juridiska institutionen på Lunds Universitet har även han bidragit med lästips. 7

8 Kontakter med finansdepartementet har varit resultatlöst, vi ville få feedback på varför och hur den borgerliga regeringen kom fram till att de var tvungna att ändra 3:12 reglerna efter så pass kort tidsintervall sen de ändrades senast. Bland annat tog vi kontakt med kanslirådet Kaj Håkansson, han var med och arbetade fram förslaget tillsammans med Edin et al. för regeländring år 2006, som inte kunde ge oss någon konkret feedback. Vi försökte även att få kontakt med finansminister Anders Borg utan framgång. Däremot har vi använt oss av motion 2005/06: SK3 Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag som allians för Sverige presenterade i november Hemsidor såsom regeringens, riksdagens, Svenskt Näringsliv etcetera har genomsökts för information som har kunnat vara till hjälp för denna uppsats. Andra källor har varit DISA Uppsalauniversitetsbiblioteks online-katalog, olika databaser och tidskrifter med akademisk anknytning. De sökord som vi oftast använt oss av är 3:12 reglerna, fåmansföretag, och entreprenörskap. 2.3 Källkritik I och med att uppsatsens ämne är en lag som fastställts av riksdagen så finns det endast lagtext, propositioner och skrifter hur man konkret använder sig av reglerna. Den information som vi har funnit i den allmänna debatten såsom tidsskrifter, böcker och näringsliv har en tendens att vara kritisk mot 3:12 reglerna och kan sakna objektivitet, vilket kan ha en omedveten inverkan på författarna. En stor del av informationen kring reglerna har tagits från SOU 2002:52 och Edin et al., dessa källor skrevs i samband med förarbetet till 2006 års reformering. Det hade varit bra att få tillgång till primär information från regeringen, i synnerlighet från finansdepartementet vilket vi inte har fått. 2.4 Metodkritik Valet att utgå från tre fiktiva företag kan kritiseras för att sakna viss verklighetsanknytning då en generalisering av alla fåmansföretag i Sverige utmynnar i endast tre företag. Förutsättningar angående ägarförhållandet i de fiktiva företagen kan också anses orealistiska, vi tänker då i första hand på AB Stort som rimligtvis kunde förväntas ha flera kvalificerade ägare. Anledning till att vi har kvar en ensam ägare är framförallt att vi vill utgå från tidigare uppsats förutsättningar, samt om vi skulle blanda in flera kvalificerade ägare och även ändra 8

9 andra förutsättningar så skulle det pedagogiska upplägget försvinna och komplexiteten öka enligt vår mening. 9

10 3 Referensram 3.1 Företagande Välfärdsstaten är en stat där organiserad makt systematiskt används (via politiska och administrativa åtgärder) för att modifiera marknadskrafternas spel. (Briggs, 1961, s. 228) Inom denna definition innefattar välfärdsstaten utbudet av bland annat inkomstberoende bidrag och subventioner, regleringar som pris- och hyresregleringar och regleringar av kapital och arbetsmarknad. Sverige har historiskt sett legat högt upp bland i-länderna när det gäller offentliga utgifter vid OECD: s 1 mätningar och det ska då symbolisera en välfärdsstat. (Henrekson, 2003, s. 8 och Lindbeck, 1997) Dock har det under senare år uppmärksammats negativa incitamentseffekter som en välfärdsstat kan hamna i. Några exempel på det är viljan att ta på sig mer ansvarsfulla uppgifter, val av arbete, investeringsgraden i nyföretagande etcetera. Enligt Cullen och Gordon (2002) finns det starka skäl att tro att beskattning av entreprenörsinkomsterna har en bidragande faktor till det skrala utbudet av entreprenörskap och nyföretagande. (Henrekson, 2003, s. 8) Enligt SOU 2002:52 (s. 171) så har studier gjort gällande företagares riskattityder, riskbenägenhet och riskhantering och kommit fram till att bilden av en framgångsrik företagare som är en riskvillig vinstmaximerare inte stämmer överens med verkligheten. Motivet ekonomisk vinning, som genererar beskattning, är oftast lägre rankat än andra motiv när det gäller företagares startmotiv och drivkraft. Istället nämns som startmotiv, en vilja att förverkliga en vision, en vilja att styra sitt eget liv och vara sin egen chef. Detta betyder dock inte att företagare inte vill tjäna pengar. Företagare ser emellertid inte pengar i första hand som en möjlighet till konsumtion eller status. Istället ser företagare pengar som ett medel till vidareutveckling av företaget och möjligheter till att bygga vidare på den vision som var själva anledningen till att företaget startades Tillväxt 2 Under det senaste decenniet har tillväxten haft en annan inriktning än vad folk hade förväntat sig i början av 1990 talet. Istället för tjänstesektorn så har industrin varit den bidragande faktorn till att Sverige har haft en så pass bra tillväxt. Mellan åren så växte industrin med 87 %, medan tjänstesektorn endast växte med 35 %. Höga skatter på 1 Organisation for Economic Co-operation and Development 2 Definition; ökning över tid av produktionen av varor och tjänster i ett land, (BNP) Källa:

11 konsumtionsvaror och humankapital är ett argument som motverkar produktion av hushållsnära tjänster på den legala marknaden. Företags- och ägarbeskattning, såsom de särskilda fåmansföretagsreglerna, är ett argument som Henrekson anser missgynnar ett inhemskt ägande och tillväxtbranscher inom till exempel tjänstesektorn. För att Sverige ska kunna bryta detta mönster och kunna börja utveckla den ekonomiska tillväxten med en inriktning mot ett mer jobbskapande inom tjänstesektorn så krävs förändringar. (Henrekson, 2006, s. 65) För att stärka incitamenten till produktivt entreprenörskap men ändå försöka bibehålla den svenska välfärdsstaten och ett högt skattetryck presenterar Henrekson (2006) en paketlösning på åtgärder för bryta upp detta mönster. En punkt som Henrekson tar upp och som är av intresse i denna uppsats är hur det ska bli attraktivt att starta och utveckla ett företag och eventuellt sälja det vidare. (s. 66) Det kraftfullaste instrumentet utöver borttagandet av dubbelbeskattningen av utdelningar är att avskaffa reavinstskatten för långsiktiga aktiva delägare vid försäljningen av företag Vidare skriver Henrekson (2007) att det inte enbart går att skylla de potentiella entreprenörernas incitament på skatterna, men att de kan göra så att möjligheterna grusas på vägen. En hög avkastning kan ge entreprenörer incitament att gå vidare med nya projekt eller expandera sitt nuvarande projekt. Utifall det är en hög skatt med låg avkastning kan det istället ses som en bestraffning från samhällets sida vilket kan få entreprenören att tappa modet. Beskattningens nivå och struktur är bevisligen en viktig bestämningsfaktor för graden av produktivt entreprenörskap. (Henrekson och Stenkula, 2007, s. 119) Detta kan också kopplas ihop med företagens incitament till att anställa. Ett flertal studier visar på att de flesta företag som i utgångsläget är små förblir små, endast 10-15% av småföretagen ökar i antalet sysselsatta. Det är sannolikt att det finns en storleksmässig tröskel som alltför få företag tar sig över. Olika studier visar på att tröskeln går vid ca 10 anställda och där ett av de fem mest frekventa skälen till tröskeln är att företagarna är tveksamma till om större satsningar innebär större personliga inkomster. (SOU 2002:52, s. 162ff) 11

12 3.2 Begrepp :12 reglerna I korthet handlar 3:12 reglerna om vilka ägare som berörs av reglerna samt hur skatten skall beräknas. De ägare som berörs av 3:12 reglerna är de som äger eller är delägare i ett fåmansföretag och innehar kvalificerade andelar. Grundsyftet med 3:12 reglerna var att dela upp inkomsten från fåmansföretagen i kapitalinkomst respektive arbetsinkomst så att ägarna inte skulle kunna ta ut all vinst som kapitalbeskattad inkomst vilken har en lägre skattesats jämfört med inkomst av arbete. (Edin, et al, 2005, s. 21ff) För att konkretisera regeringens tankegång så var de rädda att personer skulle välja att sätta sig på bolag, det vill säga, istället för att vara anställd så skulle man börja bedriva egen verksamhet och konsultera det gamla företaget. På så viss så skulle personen själv kunna bestämma hur mycket han/hon ville ta ut som kapitalbeskattad inkomst respektive arbetsbeskattad inkomst. (SOU 2002:52, s. 177) Fåmansföretag Svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och vissa utländska juridiska personer (som beskattas som svenskt aktiebolag) anses som fåmansföretag. (Sandström & Svensson, 2006, s. 60) Definitionen enligt inkomstskattelagen (IL): med fåmansföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget. (IL, 56 kapitlet 2, 2007) När det bedöms vilka personer som äger del i företaget ska personer i närstående krets räknas som en person. På det sättet kan i praktiken ägarkretsen i ett fåmansföretag vara mycket stor vilket figuren nedan belyser, närståendekretsen. (SKV 292, utgåva 15) Aktiebolag som är noterade på svenska börsen räknas inte som fåmansbolag. (Sandström & Svensson, 2006, s. 61) 12

13 Far- Far- Mor- Mor- Far mor far mor Far Mor Make Syskon Delägare Make Barn Barn Make Barn Barn Make Figur 3.1 Närståendekretsen. Källa: Skatteverket, SKV 292 utgåva 15, s Kvalificerad aktie Det är bara utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier som beskattas i enlighet med de särskilda fåmansreglerna. (Sandström och Svensson, 2006, s. 74) En aktie anses kvalificerad enligt Sandström & Svensson när en delägare eller en närstående till honom/henne varit verksam inom företaget i betydande omfattning under det gångna beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. De särskilda fåmansreglerna gäller också om en delägare eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Även om ett företag klassificeras som ett fåmansföretag behöver det inte betyda att alla aktieägare äger kvalificerade aktier. En bedömning måste göras för varje enskild aktieägare. (Sandström och Svensson, 2006, s. 74) 13

14 3.3 Genomgång av 3:12 reglerna Utdelning till ägare Ett gränsbelopp av utdelningen beskattas som inkomst av kapital Utdelning utöver gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst Om en mindre utdelning sker, sparas beloppet upp till gränsbeloppet till framtida år Det finns två sätt att räkna ut gränsbeloppet på. Förenklingsregeln 2 x inkomstbasbeloppet + sparad utdelning x uppräkningsräntan Huvudregeln Omkostnadsbelopp x klyvningsräntan + lönebaserat utrymme + sparad utdelning x uppräkningsräntan Figur 3.2 Övergripande modell av 3:12 reglerna. Källa: Egen modell Utdelning När en ägare till ett fåmansföretag får ta del av en utdelning på sina aktier kan beskattningen komma att ske på olika sätt. En del av utdelningen kommer att beskattas som inkomst av kapital. Hur stort detta belopp kommer att vara beror på hur stort gränsbeloppet är.(skv 292 utgåva 15, s. 9) Skattesatsen på den del av utdelningen som ryms inom gränsbeloppet är 30 % på 2/3, enklare uttryckt med 20 % på utdelningen.(skv 292 utgåva 15, s. 16) Om en utdelning har skett till ett belopp som överstiger gränsbeloppet kommer den överskjutande delen att redovisas som inkomst av tjänst. Skulle däremot en mindre utdelning än vad som ryms inom gränsbeloppet ske, sparas det resterande utrymmet till kommande år. (SKV 292 utgåva 15, s. 9) 14

15 3.3.2 Gränsbeloppet Det finns två sätt att räkna ut gränsbeloppet på; förenklingsregeln eller huvudregeln. En ägare kan växla mellan dessa två regler mellan åren men måste använda sig av samma metod för alla aktier i bolaget. Ägaren väljer den metod som han/hon anser passar bäst. Har bolaget flera ägare har varje ägare rätt att själv bestämma vilken metod han/hon vill använda sig av.(skv 292 utgåva 15, s. 9) Huvudregeln Huvudregeln är mer komplicerad än förenklingsregeln och kräver fler beräkningar för att få fram årets gränsbelopp. Regeln utgörs av tre delar: 1. Anskaffningsvärdet på aktierna (omkostnadsbeloppet), 2. lönebaserat utrymme och 3. sparat utdelningsutrymme. 1. Anskaffningsvärdet på aktierna beräknas på olika sätt beroende på när aktierna köptes. Om aktierna är inköpta 1992 eller senare utgår man från vad som betalats för aktierna. Är aktierna däremot inköpta före 1992 finns det alternativa sätt att beräkna omkostnadsbeloppet. När omkostnadsbeloppet tagits fram multipliceras summan med klyvningsräntan, statslåneräntan plus med 9 procentenheter.(skv 292 utgåva 15, s. 10) 2. Lönebaserat utrymme beräknas genom att först ta 25 % av företagets totala löneunderlag.(sfs 2006:1344, s. 3) Tidigare var procentsatsen 20 %. Löneunderlaget i sin tur är all kontant lön som betalats ut till både ägare och anställda under året före beskattningsåret. I de gamla reglerna var det endast den del som översteg 10 inkomstbasbelopp som fick tas med i beräkningen till löneunderlaget.(skv 292 utgåva 15, s. 10) Nu i de nya reglerna har kravet på 10 inkomstbasbelopp tagits bort. För att få det totala lönebaserade utrymmet skall även 25 % av det löneunderlag som överstiger 60 inkomstbasbelopp tas med.(sfs 2006:1344, s. 3) Tidigare var denna procentsats 30 %. Det lönebaserade utrymmet fördelas sedan med lika belopp på aktierna i företaget. Detta gör att en ägare som till exempel äger 60 % av aktierna endast för tillgodogöra sig maximalt 60 % av det totala lönebaserade utrymmet.(skv 292, utgåva 15, s. 11) 15

16 Det finns krav på vem som får beräkna lönebaserat utrymme. För det första så är det endast den som vid årets ingång äger aktier. För det andra måste aktieägaren eller närstående ha gjort egna löneuttag till ett visst belopp under inkomståret. Lönekravet innebär att en ägare måste göra ett löneuttag som uppgår till det lägsta av antingen 15 inkomstbasbelopp eller 6 inkomstbasbelopp plus 5 % av samtliga löner i företaget och dess dotterföretag. Uppfylls inte dessa krav får ägaren inte beräkna något lönebaserat utrymme.(skv 292 utgåva 15, s. 11) 3. Kvarstående sparat utdelningsutrymme uppstår de år som företaget inte lämnar någon utdelning på aktierna eller om utdelningen är lägre än gränsbeloppet. Då sparar ägaren det utrymme som finns kvar upp till gränsbeloppet till kommande års utdelningar eller försäljning. Det sparade beloppet läggs till vid nästa års beräkning av gränsbeloppet och du får dessutom lägga till uppräkningsräntan, statslåneräntan plus 3 procentenheter på det sparade beloppet.(skv 292 utgåva 15, s. 16) Förenklingsregeln Årets gränsbelopp enligt denna regel räknas ut genom att ta 2 inkomstbasbelopp och addera med eventuellt kvarstående sparat utdelningsutrymme. I de tidigare reglerna tog man här 1,5 inkomstbasbelopp istället för de nya reglernas 2 inkomstbasbelopp. Även med denna metod läggs uppräkningsräntan till på det eventuella sparade utdelningsutrymmet.(skv 292 utgåva 15, s. 10) Kapitalvinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag När en ägare säljer delar eller hela sitt aktieinnehav i ett fåmansföretag räknas vinsten ut på samma sätt som vid andra aktieförsäljningar. Skillnaden med aktieförsäljning av fåmansföretag jämfört med aktieförsäljning av icke fåmansföretag är att en del av vinsten kan komma att beskattas i inkomstslaget tjänst. Nuvarande regler, som gäller från och med inkomståret 2006, säger att den del av kapitalvinsten som motsvarar en ägares sparade utdelningsutrymme ska beskattas med 20 % och den del av kapitalvinsten som överstiger det sparade utdelningsutrymmet ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det sparade utdelningsutrymmet från tidigare år får räknas upp, precis som vid utdelning, med statslåneräntan plus 3 procentenheter. Det finns en begränsning i regeln som innebär att inte mer än 100 inkomstbasbelopp kan beskattas i inkomstslaget tjänst. Vinst utöver de

17 inkomstbasbeloppen beskattas med 30 % i inkomstslaget kapital. (SKV 292 utgåva 15, s. 18ff) Den nya borgerliga regeringen har meddelat, i budgetpropositionen 2006/07:01, att man har för avsikt att lägga fram ett nytt förslag under 2007 beträffande beskattning av kapitalvinster för ägare av fåmansföretag. Förslaget kommer att innebära att den uppdelning i inkomstslaget tjänst och kapital av en kapitalvinst som överstiger sparat utdelningsutrymme, som tog borts den 1 januari 2006, kommer att återinföras. (Svensson och Tjernberg, 2007) Detta skulle innebära att den del av vinsten som inte inryms i sparat utdelningsutrymme skulle fördelas så att 50 % skulle beskattas i inkomstslaget tjänst och resterande 50 % i inkomstslaget kapital. Antagligen skulle även regeln om att inte mer än 100 prisbasbelopp får beskattas som inkomst av tjänst finnas kvar. (Edin, et al, s. 61) Sammanfattning över skillnaderna mellan reglerna 2006 och 2007 Regler år 2006 Regler år 2007 Förenklingsregeln 1,5 inkomstbasbelopp 2 inkomstbasbelopp Huvudregeln Löneunderlag All lön som överstiger 10 All lön Inkomstbasbelopp Lönebaserat utrymme 20 % av löneunderlaget, 25 % av löneunderlaget 30 % av löneunderlaget som överstiger 25 % av löneunderlaget som överstiger 60 inkomstbasbelopp 60 inkomstbasbelopp Löneuttagskrav Egna löneuttag som uppgår till lägst: Samma 15 x inkomstbasbeloppet eller 6 x inkomstbasbeloppet + 5 % av samtliga löner Klyvningsränta Statslåneräntan + 9 % Samma Uppräkningsränta Statslåneräntan + 3 % Samma Kapitalvinst Belopp över sparat utdelningsutrymme Eventuella regler: Belopp över sparat beskattas som inkomst av tjänst utdelningsutrymme, 50 % som kapital och 50 % som inkomst av tjänst Skatt på inkomst av 20 % 20 % kapital (inom gränsbeloppet) Tabell 3.3, Källa: Omarbetad version från Sandström och Svensson (2005) 17

18 4 De fiktiva företagen 4.1 Urval av företagen De fiktiva företagen är hämtade från den tidigare uppsatsen som gjordes vid Företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet under höstterminen Företagen är gjorda för att representera majoriteten av fåmansföretagen i Sverige. (Sandberg och Sinjari, 2005) Idag finns det ca aktiva ägare av fåmansbolag i ca företag och av dessa framgår det att ca 50 % har en eller ingen anställd. Drygt 40 % av företagen har 2-10 anställda och endast ca 3 % har över 20 anställda. (Edin, 2005, s. 90) Baserat på denna statistik har Sandberg och Sinjari gjort urvalet med att ha ett bolag med 1 anställd och ett bolag med 10 anställda. Det tredje bolaget med 100 anställda är med för att den tidigare regeringen betonat att ökad tyngd skall ges åt ett ökat antal anställda. Alla övriga antaganden, förutsättningar och storleken på företagen är gjorda av den tidigare uppsatsens författare i samarbete med universitetslektor vid Handelsrättsliga institutionen, Uppsala Universitet, Greger Lewén. 4.2 Förutsättningar Företag AB Litet AB Mellan AB Stort Antal anställda Antal aktier Aktiekapital Utbetalda löner Förutsättningar för samtliga företag: Inkomstbasbelopp: kr 3 Prisbasbelopp: kr 4 Statslåneränta: 3,56 % 5 Klyvningsränta: 12,56 % 6 3 Skattelagstiftning 07:1 (Inkomståret 2007) 4 Skattelagstiftning 07:1 (Inkomståret 2007) 5 Skattelagstiftning 07:1 (Räntan noterad ) 6 Klyvningsräntan = SLR + 9 procentenheter 18

19 Uppräkningsränta: 6,56 % 7 Aktier, nominellt värde: 1000 kr Antal kvalificerade ägare: 1 Avkastningskrav: 22 % Räntor och inkomstbasbelopp har uppdaterats för inkomståret 2007:s aktuella värden. Utbetalda löner är den totala lönesumman för samtliga anställda inklusive den kvalificerade ägaren. Ett avkastningskrav på 15 % är ett vanligt förekommande krav som börsnoterade företag brukar sätta upp. Detta avkastningskrav kan ses som ett lågt krav för fåmansföretag då dessa oftast har en högre risk än börsnoterade företag och på grund av att fåmansföretag oftast är betydligt mindre. Därav är avkastningskravet satt till 22 %. ( ) 4.3 Beräkningar Nya2007 Gamla2006 Gränsbelopp Gränsbelopp Förenklingsregeln Huvudregeln Lönekrav Förenklingsregeln Huvudregeln Lönekrav AB Litet AB Mellan AB Stort Tabell 4.1, För beräkningar se tabell Tabellen ovan visar en sammanfattning över hur stort gränsbeloppet och lönekravet är för de tre fiktiva företagen både med de nya reglerna och med de gamla reglerna. I tabellerna nedan framgår det hur dessa belopp uträknas. Samtliga beräkningar utgår från att inget sparat utdelningsutrymme finns. 7 Uppräkningsräntan = SLR + 3 procentenheter 19

20 4.3.1 Beräkning av lönekraven för år 2006 och år 2007 Formler Alternativ 1 Alternativ 2 Lönekravet är den lägsta summan av alternativ 1 och 2 15*IBB 6*IBB + (5 % *löneunderlaget) AB Litet Alternativ 1 15* = Alternativ 2 6* (0.05* ) = AB Mellan Alternativ 1 15* = Alternativ 2 6* (0.05* ) = AB Stort Alternativ 1 15* = Alternativ 2 6* (0.05* ) = Tabell Formler för 2006 och 2007 års gränsbelopp Förenklingsregeln = Huvudregeln = 2006 års gränsbelopp 1.5*IBB Omkostnadsbelopp * Klyvningsräntan + 20 % *(löneunderlaget - 10*IBB) + 30 % som överstiger 60*IBB Förenklingsregeln = Huvudregeln = 2007 års gränsbelopp 2*IBB Omkostnadsbelopp * Klyvningsräntan + 25 % *löneunderlaget + 25 % *(löneunderlaget - (60*IBB)) Tabell

21 4.3.3 Beräkningar av 2006 års gränsbelopp 2006 års gränsbelopp AB Litet Förenklingsregeln 1.5* = Huvudregeln * = AB Mellan Förenklingsregeln 1.5* = Huvudregeln * * ( ) = AB Stort Förenklingsregeln 1.5* = Huvudregeln * * ( ) * ( (60*45 900)) = Tabell Beräkningar av 2007 års gränsbelopp 2007 års gränsbelopp AB Litet Förenklingsregeln 2* = Huvudregeln * = AB Mellan Förenklingsregeln 2* = Huvudregeln * * = AB Stort Förenklingsregeln 2* = Huvudregeln * (0.25 * ) + (0.25 * ( (60*45 900)) = Tabell

22 5 Analys 5.1 AB Litet AB Litet Gränsbelopp Utdelningsbelopp Lönekrav Förenklingsregeln Huvudregeln 2007 års regler års regler Skillnad Tabell 5.1, För beräkningar se stycke 4.3 AB Litet kommer inte upp i lönekravet eftersom företaget endast har en lönesumma på kr och lönekravet är satt till kr. Detta medför att ägaren till AB Litet inte kan tillgodogöra sig det lönebaserade utrymmet och därmed kommer gränsbeloppet enligt huvudregeln att bli betydligt lägre än gränsbeloppet enligt förenklingsregeln. Ägaren till AB Litet kommer därför att välja förenklingsregeln så att ägaren kan beskatta hela utdelningsbeloppet som inkomst av kapital. Förenklingsregeln kommer att väljas både med 2006 års regler och med 2007 års regler. Skillnaden med de nya reglerna, jämfört med de gamla reglerna, är att ägaren kan ta ut cirka kr mer vid maximalt utnyttjande av gränsbeloppet som kommer beskattas som inkomst av kapital. Det som kan vara ett problem för AB Litet är att det inte alltid genererar så pass mycket i vinst så att ett utdelningskrav är möjligt. Först och främst måste ägaren få ihop till sin lön. Därefter för att AB Litet ska kunna utnyttja 3:12 reglerna maximalt och således vara kapabel till en utdelning på kr så krävs en vinst utöver utbetald lönesumma på kr 8 innan skatt. Att generera en sådan hög vinst behöver inte vara en självklarhet för ett företag av AB Litets slag. Inte att förglömma så måste företaget också betala sociala avgifter på lönesumman. Klart är att de nya reglerna ger mindre företag en bättre förutsättning eftersom gränsbeloppet höjts men frågan är hur många som kommer ha möjlighet att utnyttja de nya fördelarna. 8 Vi har räknat med en bolagsskatt på 28 % 22

23 Ett sätt som AB Litet skulle kunna göra för att få ut mer i utdelning, som beskattas i inkomstslaget kapital, är att under året ta ut mindre i lön så att AB Litet istället ökar sin vinst. En högre vinst innebär att företaget kan dela ut mer till sin ägare som då kan få en högre utdelning som beskattas till 20 %. Att ägaren i AB Litets fall skulle kunna göra på detta sätt är på grund av att ägaren inte har något lönekrav på sig vid användning av förenklingsregeln. En negativ aspekt med att göra så här är att lönen är grunden till pensionssparande som här skulle förloras. 5.2 AB Mellan AB Mellan Gränsbelopp Utdelningsbelopp Lönekrav Förenklingsregeln Huvudregeln 2007 års regler års regler Skillnad Tabell 5.2, För beräkningar se stycke 4.3 För att AB Mellan skall kunna räkna på ett gränsbelopp enligt huvudregeln krävs det att ägaren har gjort ett löneuttag på kr under året. Detta innebär en månadslön på ungefär kr för ägaren vilket kan diskuteras om det är rimligt eller inte. Om ägaren inte kan ta ut denna lön under året och således inte kommer upp i lönekravet kommer förenklingsregeln att vara mer fördelaktig och således väljas. Utdelningen på 22 % som AB Mellan vill göra är kr vilket dock är mer än gränsbeloppet enligt förenklingsregeln. Ägaren till AB Mellan kommer då att få ta ut kr till kapitalbeskattning och resterande kr 9 kommer att beskattas som inkomst av tjänst. I det fallet då ägaren kommer upp till lönekravet kan beräkning ske enligt huvudregeln som ger ett gränsbelopp på kr vilket gör att utdelningsbeloppet på kr helt kan beskattas som inkomst av kapital. Resterande utrymme på kr 10 kommer att sparas till nästkommande år. De nya 2007 års regler ger en ökning på 33 % av gränsbeloppet enligt förenklingsregeln och en ökning på 46 % vid användning av huvudregeln. AB Mellan och kan nu göra en betydligt kr kr = kr kr kr= kr 23

24 större utdelning till den fördelaktigare skattesatsen, i de fall då lönekravet uppnåtts och företaget gått med tillräckligt stor vinst. 5.3 AB Stort AB Stort Gränsbelopp Utdelningsbelopp Lönekrav Förenklingsregeln Huvudregeln 2007 års regler års regler Skillnad Tabell 5.3, För beräkningar se stycke 4.3 Lönekravet ökar i takt med att ett företags totala löneunderlag blir större, dock bara till en viss gräns (vid lönesumman kr 11 ). En negativ aspekt i detta är att det också innebär att löneklyftorna mellan anställda och ägare ökar ju fler anställda företaget har. I AB Stort fall har lönekravstaket uppnåtts och således spelar det ingen roll om löneunderlaget kommer att öka i framtiden för lönekravet kommer att stanna på kr. För en kvalificerad ägare betyder det att en månadslön på lägst cirka kr måste tas ut för att få räkna med huvudregeln. De nya reglerna innebär att gränsbeloppet har höjts i båda metoderna. Dock har gränsbeloppet enligt huvudregeln för AB Stort endast höjts med 2 % jämfört med de tidigare reglerna. I fallet med AB Stort kan gränsbeloppet te sig vara lite väl tilltaget eftersom om AB Stort skulle uppnå gränsbeloppet enligt huvudregeln så innebär det en ungefärlig 1200 % avkastning på aktiekapitalet som kan anses osannolikt. Enligt förutsättningarna så är ett 22 % avkastningskrav ett accepterat anspråk vid utdelning i fåmansföretag. De nya reglerna innebär stora möjligheter för AB Stort och dess ägare att kunna ta del av en hög utdelning till en förmånlig beskattning, förutsatt att företaget har medel för det. 11 6* (0,05*X) =

25 5.4 Beskattning av kapitalvinst Regeringen har, som tidigare nämnts, flaggat för en ändring av kapitalvinstbeskattningen av fåmansföretagare. De eventuella regeländringarna skulle innebära att man går tillbaka till de regler som fanns innan reformen år 2006 genomfördes. Som tabellen nedan visar så skulle en sådan regeländring innebära att fåmansföretagsägare skulle betala mindre i skatt vid en försäljning av sin andel jämfört med om de nuvarande reglerna skulle behållas. Ur tabellen kan man även utläsa att den eventuella regeländringen får en större betydelse för en kapitalvinst upp till cirka kr. På vinster utöver kr är skatteminskningen mindre och blir till slut även konstant. Den eventuella skatteminskningen innebär att ägaren skulle få mer pengar över än tidigare vilket förhoppningsvis innebär att ägaren kommer att göra nya investeringar i projekt eller företag. Vidare borde skattelättnaden ge ägare som funderar på att sälja ett incitament till att verkligen göra det. Detta borde vara positivt för tillväxten då nya ägare med andra kunskaper och kompetens kan få företag att utvecklas vidare. Kapitalvinst Regler 2006 Eventuella regler Skatte minskning Tabell 5.4, För beräkning se bilaga 1, Källa: Omarbetad version från Sandberg och Berivan (2005) Tabellen ovan visar hur mycket en ägare får betala i skatt vid en försäljning av sin andel i ett fåmansföretag där försäljningen genererat en vinst för ägaren. Regler 2006 är nuvarande 25

26 regler och eventuella regler är de regler som regeringen kan komma att ändra till under år Uträkningarna förutsätter att ägaren inte har något sparat utdelningsutrymme. 5.5 Företagande Beräkningarna med de tre fiktiva företagen visar att de nya reglerna ger fåmansföretagen möjlighet att kunna göra en större utdelning till den förmånliga skattesatsen. Med stöd av Henrekson så torde denna regelförändring, som gör att beskattningen av entreprenörsinkomster sänks, förväntas leda till ett ökat incitament hos entreprenörerna till att starta nya företag och vidareutveckla redan befintliga företag. Samtidigt visar utredningar att företagare inte har ekonomisk vinning som största motivet till att starta företag vilket då skulle tyda på att regeländringarna inte skulle få önskad effekt med att främja företagandet. Företagare har oftast en vision eller affärsidé som är anledningen till uppstartandet av företaget och har mindre fokus på skattereglerna. I och med denna reformering där företagen kan ta ut mer i utdelning till en fördelaktig skattesats så finns en risk. Istället för att företagen använder sina vinster till att återinvestera och utveckla verksamheten såsom att nyanställa människor finns risken att företagarna istället tar ut kapitalet ur bolaget genom utdelning. Risken finns att det tillslut inte finns något kapital kvar att röra sig med och på så sätt försämras tillväxten i bolaget vilket även påverkar tillväxten i Sverige. Även om företagarna nu kanske inte skulle tömma företagen så kan de nya reglerna i alla fall locka företagarna till att ta ut högre utdelningar vilket i så fall minskar företagens möjligheter till investeringar. För att främja den svenska tillväxten och få ägarna att ta ett högre risktagande och göra nya investeringar, med anledning att komma över tröskeln med 10 stycken anställda, har det historiskt sett varit problem med att motivera ägare till att skjuta till mer kapital och satsa på nya projekt på grund av beskattningen. Det har även funnits tveksamheter till att det skulle innebära större personliga inkomster. Med de nya reglerna som ger en högre utdelning till förmånligare beskattning så kan det vara ett sätt att ta bort gruset som Henrekson skriver och att motivera entreprenörer att jobba vidare och känna att det är lönt ansträngningarna. 26

27 5.6 Planering av sitt löneuttag och sin utdelning 3:12 reglerna tillåter att en ägare sparar sin utdelningsmöjlighet till kommande år om en utdelning inte sker eller om en mindre utdelning sker än vad gränsbeloppet tillåter under ett år. En ägare kan då fundera på om det kanske lönar sig att inte göra en utdelning ett visst år eller kanske under flera år för att på så sätt samla på sig ett större gränsbelopp som sedan ett specifikt år används för att kunna göra en stor utdelning. Det ägaren skulle tjäna på genom att spara sina utdelningar är att ägaren får tillgodoräkna sig en uppräkningsränta på 6,56 % (givet att SLR är konstant) på det sparade utdelningsbeloppet varje år. Genom att gränsbeloppen nu har höjts så kommer en ägare ha ett större sparat belopp att dela ut ett kommande år jämfört med de gamla reglerna och därmed kommen ägaren även kunna tillgodoräkna sig mer i ränta. Ett annat alternativ som en ägare kanske kan komma att fundera över är om det skulle löna sig att planera sina löneuttag. Planering i den meningen att en ägare väljer att ett år ta ut till exempel kr i lön för att sedan året efter ta ut en lön på till exempel kr. Tar en ägare ut tillräckligt med lön kan beräkning ske med huvudregeln och det innebär att en viss del av lönesumman tas med i gränsbeloppet. Alltså kan löneuttaget påverka hur mycket gränsbeloppet blir för en ägare. Beräkningarna nedan vill påvisa när ägarens löneuttag har störst inverkan på gränsbeloppets storlek. Beräkningarna i tabell 5.3 är gjorda utifrån AB Mellans förutsättningar där lönekravet är kr. Samma lön under två år Gränsbelopp År kr År kr Totalt Olika lön under två år År kr År kr Totalt Olika lön under två år År kr År kr Totalt Tabell 5.5, För beräkningar se bilaga 2 27

28 Gränsbeloppet blir i de två första alternativen lika stort. Detta beror på att ägaren i båda alternativen kommer upp i lönekravet både under år ett och under år två. I det tredje alternativet blir däremot det totala gräsbeloppet betydligt mindre. Anledningen är att ägaren i detta alternativ under år två inte kommer upp i lönekravet och därmed räknar med förenklingsregeln som ger ett mindre belopp. 28

29 6 Avslutande diskussion De nya reglerna ger alla tre fiktiva företagen möjlighet till att dela ut mer till den förmånliga skattesatsen på 20 %. Det vi kan se är att där företaget är lite mindre, så som AB Litet och AB Mellan, där kommer förändringarna att ge störst positiv effekt genom höjt gränsbelopp. Visst har det skett en förbättring även för AB Stort men den ändringen är i relation till tidigare års gränsbelopp väldigt liten. Med de förutsättningar som de tre fiktiva företag har ser vi att ingen kommer att kunna utnyttja 3:12 reglerna maximalt men däremot är det många som påverkas av förändringarna då de flesta fåmansföretagen i Sverige är av AB Litets och AB Mellans storlek. 3:12 reglerna har fått mycket kritik för att vara komplexa vilket vi håller med om. Det tar tid att sätta in sig och att förstå innebörden av dem och ändringarna som gjorts till år 2007 har inte minskat komplexiteten. Även om höjningen av förenklingsregeln innebär ett större omfång av företag som kan beräkna på ett enklare sätt och trots att det blivit någon beräkning mindre som företagaren måste göra med huvudregeln är det inte tillräckligt för att minska reglernas komplexitet. Vi tror att de flesta företag vänder sig för att få professionell hjälp med skatteberäkningarna. En ägare tjänar på att planera sitt löneuttag. Det vi ser är att de ägare som skulle kunna tjäna på att planera sitt löneuttag är de som ligger på gränsen till lönekravet. Vi tror dock att de flesta företagare inte kommer att bry sig om att planera sitt löneuttag. Dels är företagare eventuellt inte tillräckligt insatta i regelverket och därmed missar att en viss planering kan ge möjlighet till ett högre gränsbelopp och dessutom är det inte heller alltid lätt för ägaren att förutse framtiden. Därutöver kommer tiden det tar att lära sig reglerna och planera sitt löneuttag kontra förtjänsten av planeringen in. Att ägarna sparar sin utdelning anser vi vara ett onödigt risktagande, främst på grund av osäkerheten i var företaget står om x antal år. Det kan vara svårt att veta om företaget i framtiden överhuvudtaget kan göra en utdelning och speciellt i den storleken som ett sparat utdelningsutrymme ger. Risken med att det nu mer förmånliga gränsbeloppet skulle göra att ägare tar ut så mycket mer i utdelning att det skulle påverka företaget negativt anser vi obefogat. Majoriteten av 29

30 fåmansföretagare har visioner om att deras företag skall bli framgångsrikt och lönsamt. Därav tror vi att de är förnuftiga nog att inte tömma bolaget på all kapital utan att medel lämnas kvar i företaget för att satsa på nya projekt och investeringar och ta det mot nya höjder. Målet med de förändringar som gjorts av 3:12 reglerna är att bland annat ge arbetsmarknaden en välbehövlig skjuts framåt med flera anställningar och högre tillväxt. Självklart är detta en mycket komplex fråga och det är många faktorer som spelar in. Vi ser inte att reglerna i sig gör att företagen anställer fler människor. Däremot anser vi att regelförändringarna ger företagen en morot till att anställa eftersom skattelättnader och en högre förmånligare utdelning ger ett incitament för entreprenörer att starta och utveckla företag. I den aktuella debatten är näringslivet oftast negativt inställd till 3:12 reglerna och vill se ett avskaffande av reglerna. Det vi ser i beräkningar med de fiktiva företagen är att ett avskaffande av reglerna inte är att rekommendera. Inget av de tre fiktiva företagen uppnår det maximala gränsbeloppet vilket gör att utdelningen kan beskattas med 20 %. Resterande summa upp till gränsbeloppet kommer att sparas till framtida år vilket ger större gränsbelopp i framtiden. De nya regeländringarna har alltså gjort gränsbeloppet mer generöst vilket gör att fler företag hamnar inom gränsbeloppets omfång och därmed kan beskatta sin utdelning med 20 %. Skulle ett avskaffande ske skulle skattesatsen istället bli 30 % på utdelningen. Som förslag på vidare studier tycker vi att det vore intressant att empiriskt undersöka fåmansföretagares åsikter och effekter kring 3:12 reglernas ändringar. Eftersom de nya reglerna först kommer att användas vid beskattningsår 2008 är det av intresse att göra en sådan studie först efter det att företagen börjat använda sig av reglerna. Den nya regeringens förändringar kom endast ett år efter den gamla regeringen hade gjort en mycket stor reformering, var det enbart ett röstfiskande av regeringen eller var det en väl genomtänkt strategi för att öka tillväxten i Sverige? 30