Vägledning till den svenska aktörsgemensamma CBRNE-strategin

Transkript

1 Vägledning till den svenska aktörsgemensamma CBRNE-strategin

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Vad är CBRNE? Behovet av en strategi Läsanvisningar Uppdrag, syfte och mål Uppdraget Syfte Målgrupp Förhållandet till andra typer av dokument Avgränsningar Hållbarhet, översyn och revidering Arbetets bedrivande och deltagande aktörer Grunderna för arbete med CBRNE Varför behövs ett arbete med CBRNE? CBRNE-arbetets beståndsdelar Det svenska arbetet inom CBRNE Samordning och samverkan inom CBRNE Ett systematiskt svenskt arbete med CBRNE Grundläggande samverkan och samordning inom CBRNE Vägen till målet för lokala och regionala aktörer Vägen till målet för centrala myndigheter Vägen till målet; nationell nivå Arbete med hot och risker Vägen till målet för lokala och regionala aktörer Vägen till målet för centrala myndigheter och aktörer Vägen till målet; nationell nivå Arbete med att skapa förmåga Vägen till målet för lokala och regionala aktörer Vägen till målet för centrala myndigheter och aköter Vägen till målet; nationell nivå Styrinstrument Särskilt om anslaget 2:4 Krisberedskap Särskilt om projektarbete Särskilt om utbildning och övning Särskilt om forskning och utveckling Vägen till målet för lokala och regionala aktörer Vägen till målet för centrala myndigheter och aköter Vägen till målet; nationell nivå... 34

3 Prioriterade områden för CBRNE Bilaga 1 Principer för det svenska arbetet med CBRNE Övergripande principer Principer för det förebyggande arbetet Principer för det förberedande arbetet Principer för det hanterande arbetet Principer för det lärande arbetet Bilaga 2 Projektgruppens sammansättning Bilaga 3 Termer, begrepp och förkortningar... 14

4 Förord Det du håller i din hand är en vägledning till den svenska aktörsgemensama strategin för CBRNE. Dokumentet riktar sig till alla aktörer som arbetar inom området, oavsett om det är i en kommun, i ett landsting, i ett privat företag, en frivilligorganisation eller vid en myndighet. Området CBRNE, eller farliga ämnen som det också benämns, omfattar flera sorters verksamheter, ställer krav på många olika kompetenser och berör alla nivåer i samhället. För att det samlade arbetet inom området ska bli effektivt krävs därför en omfattande samverkan. Strategin skapar en grund för samverkan inom CBRNE och anger en gemensam kurs för vårt gemensamma arbete inom området. Utgångspunkten för strategin är de principer som du hittar i bilaga 1. Dessa ska vara en ledstjärna för allt arbete inom CBRNE och ska gälla över tid. Som aktör ska du kunna använda principerna som ett rättesnöre i din dagliga verksamhet inom området. Utifrån principerna formuleras i kapitel 3 ett antal mål och delmål för det löpande svenska inom området. De ska utgöra en strategisk inriktning för vårt arbete med CBRNE. Om vi uppnår målen kommer vårt gemensamma arbete att bli effektivare och våra möjligheter till samverkan och gemensam planering att stärkas. Det tydliggör även för olika aktörer vilken roll man har i systemet och det blir lättare att lyfta frågor till rätt nivå. Detta ger i sin tur förutsättningar för att skapa och upprätthålla en nationell förmåga inom CBRNE. Alla aktörer har nu ett ansvar för att finna sina roller och börja verka för att målen i strategin ska bli verklighet. För att underlätta genomförandet innehåller detta dokument vägledningar för hur du som aktör tillsammans andra kan arbeta för att nå målen. I vissa fall kommer det att gå att starta ett arbete direkt utifrån vägledningarna. I andra fall kommer vägledningarna att behöva brytas ner, konkretiseras och detaljeras för att arbetet ska kunna påbörjas. Detta kommer att kräva ansvarstagande av oss alla. Under 2014 kommer strategins fjärde kapitel att tas fram. Kapitel 4 kommer att identifiera strategiska områden där det är av särskild vikt att den nationella förmågan inom CBRNE upprätthålls eller utvecklas. Kapitlet beskriver även vilka åtgärder som behöver genomföras inom dessa områden och av vem. För att underlätta det samlande genomförandet av strategin, kommer det under 2014 även att tas fram en utvärderings- och uppföljningsprocess som ger oss möjlighet att följa implementeringsarbetet inom CBRNE. Genom strategin hoppas vi att vårt gemensamma arbete inom ett svårt område ska bli lättare. Mycket bra arbete är gjort och mycket återstår!

5 1 (55) 1. Bakgrund 1.1 Vad är CBRNE? CBRNE är den internationella förkortningen för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear and Explosives, alltså kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen. I denna strategi avses med CBRNE sådana ämnen och de hot och risker som är kopplade till dem. Tidigare har begreppen ABC/NBC (atom, biologiska, kemiska/nukleära, biologiska och kemiska) och CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära) använts och främst då avsett stridsmedel såsom kärnvapen eller kemiska stridsmedel. Inom det civila området finns också en rad begrepp såsom farliga ämnen, farligt gods, HAZMAT 1 och ett antal medicinska termer för biologiska ämnen. Nedan följer en översiktlig beskrivning av de olika ämnesgrupperna: - Till B-ämnen räknas bl.a. virus, bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka skador på växter, djur och/eller människor. Antalet B- ämnen är mycket stort och dess skadeeffekter varierar mellan olika ämnen. En egenskap som skiljer B-ämnen från övriga ämnen i CBRNEspektret är att många av dem är smittsamma. - C-ämnen är sådana kemiska ämnen som kan orsaka skador på växter, djur och/eller människor. Även C-ämnen förekommer i en mängd olika former och sättet de orsakar skada på kan variera. - RN-ämnen består av radiologiska och nukleära ämnen. Dessa kan orsaka strålskador och är i många fall även starkt giftiga. Beroende på halveringstid kan RN-ämnen finnas kvar under lång tid efter utsläpp eller spridning. - E-ämnen är explosiva ämnen. De kan förorsaka skada genom tryckvåg. De kan också användas för att sprida CBRN-ämnen, exempelvis genom s.k. smutsiga bomber där t.ex. E-ämnen och R-ämnen kombineras. Självfallet bedrivs mycket arbete som är främst riktat mot en av bokstäverna inom CBRNE. Många av lösningarna för området är emellertid helt eller delvis gemensamma för de olika bokstäverna och det finns därför stora vinster i att samordna arbetet mellan C, B, R, N och E. 1 Ursprungligen engelsk förkorting för Hazardous Material. Förkortningen används även utanför engelskspråkiga länder.

6 2 (55) 1.2 Behovet av en strategi Dåvarande Krisberedskapsmyndigheten tog under 2004 på regeringens uppdrag fram en strategi för vad som då benämndes NBC-beredskap. 2 Strategin angav en inriktning för den svenska beredskapen fram t.o.m. 2008/2009. I strategin föreslogs bl.a. att svenska myndigheter skulle börja använda begreppet CBRN, vilket också skedde. Nästa steg togs när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildades 2009 och myndigheten fick i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter redovisa områden där det fanns behov av ökad nationell samordning inom området CBRN. Uppdraget redovisades till regeringen i december Rapporten kom att utgöra en bas för den fortsatta uppföljningen av samverkansarbetet inom området. Ett resultat var bl.a. att MSB under hade uppdrag att i samverkan med berörda aktörer lämna årliga lägesrapporter till regeringen om hur utvecklingen av det svenska CBRNE-arbetet fortskred. Behovet av en ny strategi för CBRNE tog sin grund i en önskan att kunna inrikta det samlade svenska arbetet på ett bättre sätt och i en vilja att gemensamt kunna planera, genomföra och följa upp vad som görs inom området, från lokal till central nivå. Det är också viktigt att kunna rikta de omfattande resurser som används inom området (bl.a. via anslaget 2:4 Krisberedskap, forskningsmedel, studier och projekt) på ett så effektivt sätt som möjligt. Vid myndighetsgemensamma möten under 2010 och 2011 konkretiserades frågan om en en ny aktörsgemensam strategi för området och det fanns då en enighet om att sådan borde tas fram. Sedan NBC-strategin tillkomst har explosiva ämnen i ökad utsträckning börjat behandlas tillsammans med CBRNämnen och i diskussionerna ingick att en ny strategi borde omfatta hela området CBRNE. MSB åtog sig att svara för projektledningen av ett strategiarbete vilket påbörjades i mars 2012 (se vidare under Arbetets bedrivande och berörda aktörer nedan 1.2.4). I MSB:s regleringsbrev för 2013 (återrapporteringskrav 21, sista stycket) fick myndigheten även regeringens uppdrag att i samverkan med berörda aktörer ta fram en strategi för området CBRNE. 2 NBC-strategi (dnr. 0216/2004). Strategin använde den tidigare förkortningen NBC (nukleära, biologiska och kemiska hot och risker) och strategin innefattade inte hot och risker kopplade till explosiva ämnen.

7 3 (55) 1.3 Läsanvisningar Strategins disposition Strategin ska i sin slutliga version omfatta fyra kapitel och ett antal bilagor; - Kapitel 1 och 2 ska ge grundläggande information om CBRNE och om det svenska arbetet inom området. - Kapitel 3 anger mål för hur löpande samverkan, samordning och gemensam planering. - I Kapitel 4 identifieras områden där det är av strategisk betydelse att den svenska förmågan inom CBRNE ökar eller upprätthålls - I bilaga 1 anges principer för det svenska CBRNE-arbetet. Principerna formulerades av projektgruppen under 2012 och utgör grunden för strategiarbetet. - Ytterligare bilagor med bl.a. förteckningar över deltagare i arbete och listor över termer och begrepp samt förkortningar. Denna vägledning följer strategins disposition, men innehåller utökade beskrivningar i kapitel 1 och 2 samt vägledningar till hur målen i kapitel 3 ska nås. Hur strategin och vägledningen ska användas Strategin och den tillhörande vägledningen ska användas i det samlade svenska samordnings- och utvecklingsarbetet inom CBRNE. Alla aktörer som är verksamma inom området ska kunna använda strategin som grund för gemensam planering och samverkan och för att identifiera hur man kan bidra till ett samlat svenskt CBRNE-arbete. Principerna i bilaga 1 formulerades i början av strategiarbetet i syfte att skapa en gemensam grund för vad som bör prägla verksamheten inom området. Känner du inte till dem sedan tidigare är det en fördel om bekantar dig med dem innan du läser kapitel 3. Som aktör ska du kunna använda principerna som en ledstjärna i det dagliga arbetet inom CBRNE, oavsett vad ditt arbete är fokuserat mot för tillfället. Utifrån principerna formuleras i strategin ett antal konkreta mål och delmål för samverkan, samordning och gemensam planering inom CBRNE. Målen finns i kapitel 3 och syftar till att, om de uppnås, skapa sammahållande processer för det svenska CBRNE-arbetet och ge oss ett arbetssätt som kan användas för att möta alla typer av frågor; nationellt uppkomna behov, EUinitiativ, frågor kopplat till krisberedskap och civilt försvar såväl som frågor inom t.ex. skydd mot olyckor eller brottsförebyggande arbete så länge de rör CBRNE. Som aktör bör du sätta dig in i vilka mål som rör din egen verksamhet och tillsammans med andra arbeta för att nå de mål som vi inte uppfyller i dag.

8 4 (55) I detta dokument finns vägledningar för hur man kan arbeta för att nå målen och delmålen. Vägledningarna visar på vilka verktyg som du som aktör kan använda och är utformade så att aktörer på olika nivåer ges en vägledning som stämmer med de egna förutsättningarna. Vissa av målen i kapitel 3 kan i dag vara svåra att uppnå eftersom de nödvändiga verktygen saknas. I dessa fall finns det här även förslag på verktyg som behöver utvecklas. Vägledningarna är just vägledningar och pekar i de flesta fallen inte ut exakt vilka aktörer som behöver göra vad för att ett mål eller ett delmål ska uppnås. Vad som i detalj krävs för att målen i kapitel 3 ska nås, måste analyseras av aktörerna inom området i samverkan. Finns det t.ex. en lösning som har fungerat på ett ställe som kan användas av andra? Kan aktörer på olika nivåer bedriva ett gemensamt arbete så att flera av strategins mål nås samtidigt? Genomförandet av kapitel 3 kommer att kräva arbete av många aktörer på flera nivåer. Det måste ske koordinerat och det måste gå att följa upp. Under 2014 kommer det därför att tas fram en process för att följa upp det samlade implementeringsarbetet av strategin så att vi kan ha en gemensam överblick över hur arbetet fortskrider, Ett av delmålen i strategin, nämligen delmål 3 d), kommer att tas om hand i kapitel 4 av strategin. Där identifieras områden där det är det av strategisk betydelse att den svenska CBRNE-förmågan stärks eller upprätthålls. Kapitlet anger också vilka åtgärder som behöver vidtas för att detta ska ske, vem som behöver utföra dem och hur de ska koordineras. Kapitel 4 ska följas upp och revideras regelbundet i syfte att kunna inrikta mot nya behov. Bilaga 1 Kap 3 Kap 4 Principer Mål - delmål Vägledning Strategiska områden CBRNE Ska prägla det svenska CBRNE-arbetet över tid Mål som behöver uppnås för att löpande samordning, samverkan och gemensam planering inom CBRNE ska fungera effektivt. Tar sin grund i principerna. Beskriver hur aktörer på olika nivåer kan nå målen Anger verktyg som finns för detta och verktyg som behöver utvecklas Identifierar områden där den svenska förmågan inom CBRNE behöver öka eller upprätthållas, Anger vilka åtgärder som behöver utföras inom dessa område, samt hur arbetet inom respektive område ska koordineras. Genomförande Process för att följa upp genomförandet

9 5 (55) 1.4 Uppdrag, syfte och mål Uppdraget Behovet av att ta fram en strategi för CBRNE identifierades av berörda aktörer inom området. Det var med andra ord inget formellt uppdrag som låg till grund för arbetets start, utan snarast en aktörsgemensam enighet om att en strategisk inriktning för området var något som behövdes. Efter att arbetet hade påbörjats fick MSB emellertid även regeringens uppdrag att utarbeta en aktörsgemensam strategi för CBRNE-området i samverkan med berörda aktörer. Strategin ska återge principer, metoder och arbetsformer som genererar en stärkt olycks- och krisberedskapsförmåga. 3 Regeringens uppdrag motsvarade de första tre planerade kapitlen för strategin, men inte det fjärde (att identifiera områden där CBRNE-förmågan behöver utvecklas). Kapitel 1-3 redovisades till regeringen den 16 december Under 2014 fortsätter arbetet med strategin. Uppdrag för dessa delar kommer att preciseras i ett projektdirektiv Syfte Strategins syfte är att skapa en gemensam grund och en kursriktning för det svenska CBRNE-arbetet. De mål som anges i kapitel 3 ska, om de uppnås, att skapa ett bättre samlat svenskt arbete inom CBRNE och ökade förutsättningar för samverkan och gemensam planering. Detta kommer i sin tur att ge bättre förutsättningar för ett systematiskt arbete med att identifiera vilka behov vi har av att förbättra den svenska förmågan inom området och att inrikta vårt arbete mot detta Målgrupp Strategin är ett aktörsgemensamt dokument som ska kunna användas av alla svenska aktörer som är verksamma inom området CBRNE Förhållandet till andra typer av dokument Strategin ska gå att använda tillsammans med andra övergripande dokument inom samhällsskydd och beredskap. Särskild vikt har lagts vid att strategin ska kunna användas tillsammas med Inriktningen för samhällsskydd och beredskap. CBRNE-strategin följer också den systematik som finns i inriktningen (se vidare kapitel 3). Strategin anger en grund för det svenska CBRNE-arbetet. Denna grund kompletteras av dokument som rör särskilda delar av CBRNE/farliga ämnen. De mål för samverkan som finns i kapitel 3 ska t.ex. kunna vara ett stöd för arbetet med det svenska oljeskadeskyddet, men det finns även en särskild nationell strategi för just oljeskadeskydd. 3 Återrapporteringskrav 21 i MSB:s regleringsbrev för 2013

10 6 (55) 1.5 Avgränsningar Denna strategi omfattar bara området CBRNE. Många av de frågor som berörs i strategin har kopplingar till andra områden, men strategin syftar endast till att vara samlande eller inriktande för det arbete som bedrivs inom CBRNE. Det bör också framhållas att skapandet av totaltförsvarsförmåga inom området CBRNE i betydande utsträckning sker inom särskilda processer. 1.6 Hållbarhet, översyn och revidering Strategin ska i sin slutliga form vara giltig tills dess att beslut tas om att den ska upphävas. För att vara relevant över tid måste strategin och vägledningen kunna revideras och ändras vid behov. Det är viktigt att detta sker enligt en fastställd rutin och med beaktande av att de olika kapitlen kan behöva uppdatareas olika ofta. Hur strategin ska revideras kommer att anges i en bilaga till den färdiga strategin. 1.7 Arbetets bedrivande och deltagande aktörer Arbetet har bedrivits i projektform. Deltagande myndigheter i projektgruppen finns beskrivna i bilaga 2. För projektledningen har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap svarat. De myndigheter som ingår i bilagan till förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, har inbjudits att utgöra referensgrupp. Under projektets gång har det även hållits ett antal hearingar och workshopar med företrädare för kommuner, landsting, friviliga försvarsorganisationer och privata aktörer. Strategins två första kapitel delremitterades i slutet av 2012 tillsammans med principerna i bilaga 1. Efter att MSB även fick regeringens uppdrag att ta fram en strategi för CBRNE inriktades arbetet mot att kunna tillgodose också denna beställning. De första delarna av strategin har redovisats till regeringen. För aktörerna har även denna vägledning tagits fram. Strategin har genomgått sedvanlig beredning inom MSB enligt vad som gäller för regeringsuppdrag har även och remitterats till berörda aktörer. Remissen omfattade även vägledningsdelarna.

11 7 (55) 2. Grunderna för arbete med CBRNE I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av varför det finns ett arbete inom CBRNE och hur den svenska verksamheten inom området är utformad. För många som arbetar inom området är detta väl kända fakta. Eftersom strategin kommer att ha en mycket bred användarkrets, är det dock viktigt att alla som läser den kan ges en grundläggande förståelse för arbetet inom området. Kapitlet är en bakgrundsbeskrivning och innehåller inga mål eller riktlinjer. 2.1 Varför behövs ett arbete med CBRNE? Gemensamt för CBRNE-ämnen är att de kan orsaka skador på människor, djur, växter och miljö. Ämnenas egenskaper skiljer sig åt, liksom på vilket sätt de kan orsaka skada. I kombination med att händelser med dessa ämnen kan uppstå av en mängd orsaker och att effekterna kan få stora efterverkningar under lång tid, blir den potentiella hot- och riskbilden inom området mycket bred. 4 Den dagliga hanteringen av CBRNE-ämnen i Sverige är ansenlig. Den innefattar bl.a. produktion, transport-, lagring-, bearbetning och avfallshantering. Felaktigt hanterande i någon av alla de led där CBRNEämnen används, kan leda till en oönskad händelse med svåra följder. Den breda förekomsten och den omfattande hanteringen av CBRNE-ämnen i samhället gör också de kan bidra till att förvärra effekten av andra typer av olyckor. En trafikolycka som annars skulle ha lett till relativt begränsade skador kan exempelvis få avsevärt värre effekter om den involverar en kemikalietransport. Till risken för oavsiktliga händelser med CBRNE-ämnen, kommer hotet om att CBRNE-ämnen används för att medvetet orsaka skada. Det kan röra sig om allt från aktioner mot enskilda människor till fullskaliga terrorattentat. Aktörerna kan vara ensamt agerande individer, deltagare i organiserad brottlighet eller terrorgrupper. Även blotta hotet om att CBRNE-ämnen ska användas kan vara ett verktyg för en antagonist. I sammanhanget måste också beaktas förekomsten av massförstörelsevapen. Dessa är särskilt konstruerade för att användas i krig och för att bekämpa en motståndare. Sannolikheten för att de ska användas i krigshandlingar riktade mot Sverige eller för att en icke-statlig aktör ska få tag på massförstörelsevapen bedöms visserligen som låg. Den potentiella skada de skulle kunna åstadkomma i orätta händer är dock så stor att risken ändå måste beaktas. 4 För användningen av termen hot- och risk, se bilaga 3.

12 8 (55) Även den relativt omfattande teknologi och kunskap för CBRN-krigföring som har skapats i olika länder kan spridas och hamna i orätta händer. En händelse med CBRNE-ämnen kan förutom skador även orsaka ansenliga belastningar på samhällets resurser. Händelsen kan leda till omfattande insatser, betydande krav på kommunikation till allmänheten och i vissa fall även till evakuering och sanering. En händelse med CBRNE-ämnen kan även ge upphov till rädsla och panik. Detta kan försvåra hanteringen av händelsen och ytterligare öka belastningen på samhällets resurser. Vidare kan en händelse få betydande ekonomiska konsekvenser, inte minst om den innefattar sanering och avspärrningar över lång tid. Den skiftade förekomsten av CBRNE-ämnen, i kombination med de olika sorters skador som dessa ämnen kan åstadkomma, innebär att samhället måste upprätthålla olika förmågor för att kunna skydda sig mot händelser inom området, detta oavsett om de uppstår till följd av avsiktliga handlingar eller inte. 2.2 CBRNE-arbetets beståndsdelar Arbetet inom CBRNE måste ske på flera olika sätt. Det krävs ett förebyggande arbete som har till syfte att förhindra att en händelse med CBRNE-ämne överhuvudtaget ska uppstå. Trots ett effektivt förebyggande arbete måste det också finnas ett förberedande arbete för hur händelser med dessa ämnen ska kunna hanteras om de inträffar. Om en händelse inträffar måste effektiva insatser för att hantera den kunna genomföras och samhällsviktig verksamhet kunna upprätthållas. I det hanterande arbetet ingår även sådan återuppbyggnad och sanering som kan bli nödvändig efter en händelse. Det är också viktigt att händelser med CBRNE-ämnen kan utredas och att lärdomar av händelser, övningar, andra länders arbete etc. tas om hand och återförs i arbetet. För att kunna skydda samhället mot händelser med CBRNE-ämnen krävs också forskning och utveckling. Förebygga Förbereda Hantera1) Lära Det svenska arbetet inom CBRNE Arbetet inom CBRNE ställer stora krav på olika former av kompetens. Många aktörer arbetar också med området, var och en utifrån sitt ansvarsområde. Således är Strålsäkerhetsmyndighetens arbete exempelvis främst inriktat mot RN-ämnen, medan Smittskyddsinstitutet främst fokuserar mot B-ämnen. Andra aktörer arbetar mot samtliga bokstäver, men utifrån ett särskilt 5 I det hanterande arbetet ingår även återställande arbete.

13 9 (55) perspektiv. Tullverket arbetar t.ex. med hela CBRNE-skalan, men främst ur ett gränsskydds- och tullperspektiv. Arbetet bedrivs vidare på olika nivåer. Kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala förvaltningsmyndigheter är samtliga berörda av området, som även innefattar betydande arbete inom EU och inom olika internationella sammarbeten. Nämnas bör att arbetet med att möta avsiktliga respektive oavsiktliga händelser med CBRNE-ämnen ibland kan ställa delvis olika krav och involvera olika aktörer. Likheterna är dock ofta fler än skillnaderna och i Sverige strävar vi efter att samordna arbetet mot de båda händelsetyperna så långt som möjligt Samordning och samverkan inom CBRNE Det stora antalet aktörer inom området ställer omfattande krav på samverkan och samordning inom och över områdesgränser och mellan lokal, regional och central nivå. Det krävs också en röd tråd mellan det förebyggande, förberedande, hanterande och lärande arbetet. Samverkan mellan aktörer är även nödvändig för att det svenska arbetet inom ramen för EU-samarbetet och i olika internationella fora ska fungera. Det behövs CBRNE-samordning. På åtgärdsnivå krävs samverkan för att nå koordinering mellan projekt, för att dubbelarbete ska undvikas och för att gemensamma satsningar inom området ska kunna följas upp. Även själva hanterandet av en händelse med CBRNEämnen ställer krav på operativ samverkan; det är få händelser av denna typ som kan hanteras en enskild aktör. Detta ställer i sin tur krav på gemensam planering, utbildning och övning innan en händelse inträffar. Förutom daglig samverkan inom CBRNE, behövs det även ett långsiktigt gemensamt strategiskt planerings- och analysarbete inom området. Detta är en förutsättning för att kunna identifiera gemensamma behov och för att kunna skapa en förmåga som är anpassad till behoven. Ett viktigt inslag i detta är att arbetet i de olika samverkansforum som finns inom området bedrivs på så effektivt som möjligt och att det finns samordning mellan dem. Det är för att underlätta de omfattande sammarbetsbehoven inom området som denna strategi har tagits fram.

14 10 (55) 3. Ett systematiskt svenskt arbete med CBRNE I bilaga 1 anges ett antal principer som bör genomsyra det svenska CBRNEarbetet. Principerna ska ses som ledstjärnor för arbetet inom området och ska kunna användas över tid. Med utgångspunkt i bl.a. principerna formuleras i detta kapitel mål och delmål för löpande samverkan, samordning och gemensam planering inom CBRNE i Sverige. Om målen uppnås kommer vi att få ett mer effektivt och samlat svenskt CBRNE-arbete och bättre möjligheter att identifiera och skapa de förmågor vi behöver inom området. Förslagen i kapitlet utgår från existerande samverkanssätt och samverkansstrukturer inom samhällsskydd och beredskap. Vid behov anges lösningar som kan vara särskilt verksamma för CBRNE. Systematik I Inriktning för samhällsskydd och beredskap finns en systematik för arbetet inom området. Den utgår från bilden nedan och bygger på ett arbetssätt där man först identifierar vad som ska skyddas och vad som kan hota det man vill skydda. Därefter bedöms vilken förmåga som behöver skapas med anledning av detta samt vilka aktörer som ska agera och vilka styrinstrument som kan användas för att nå den önskvärda förmågan. Samhällsskydd och beredskap De första målen i detta kapitel finns under 3.1. Dessa anknyter inte till någon särskild del i cirkeln ovan, utan gäller för vår grundläggande samverkan inom CBRNE. Efter detta följer dock målindelningen i kapitlet systematiken i cirkeln ovan. Under 3.2 anges mål för hur vi ska arbeta med hot och risker inom CBRNE. Detta motsvarar rutorna det som ska skyddas och det som hotar i cirkeln. Därefter finns under 3.3 mål för hur vi ska arbeta med att identifiera behov av och skapa förmåga inom området. Detta omfattar rutorna den förmåga som ska skapas och de som ska agera i cirkeln. Under 3.4 anges sedan mål för hur vi ska använda styrinstrument för att skapa förmåga inom CBRNE.

15 11 (55) För ett sammanhållet svenskt arbete inom CBRNE krävs att samtliga typer av mål i strategin uppnås. Detta följer också av den systematik som finns i cirkeln ovan. Om vi inte bedriver ett bra arbete med att identifiera vilka hot och risker som finns inom CBRNE, är det t.ex. svårt att bestämma vilka förmåga som behövs. Att vi är ense om vilken förmåga som behövs är i sin tur en förutsättning för att veta vilka aktörer som måste agera och för att kunna inrikta styrmedlen inom området på bästa sätt. Vägen till målen För varje mål i detta kapitel finns en vägledning som beskriver hur aktörer på olika nivåer kan arbeta för att nå målet. Vägledningarna är inte unika svar och det kommer att finnas andra sätt att nå målen än vad som beskrivs här. Vägledningarna garanterar dock att alla aktörer har ett stöd i starten av sitt arbete. Delkapitel 3.1, 3.2 och 3.3 är i enlighet med detta samtliga strukturerade på följande sätt. Mål beskriver vad vi vill uppnå. - Delmål bryter ner målet i delar. o Vägen till målet för lokala och regionala aktörer (röda rutor) Verktyg som kan användas för att nå målet Här anges befintliga verktyg som aktörer på den aktuella nivån kan använda för att uppnå mål och delmål. Samverkansverktyg som bör utvecklas Här anges sådana verktyg som ännu inte finns fullt utvecklade, men som behöver tas fram för att aktörerna lättare ska kunna nå mål och delmål. o Vägen till målet för centrala myndigheter/aktörer (blå rutor) Verktyg som kan användas för att nå målet (se ovan) Samverkansverktyg som bör utvecklas (se ovan) o Vägen till målet på nationell nivå (svarta rutor) Verktyg som kan användas för att nå målet (se ovan) Samverkansverktyg som bör utvecklas (se ovan) Med lokala och regionala aktörer avses alla aktörer som verkar på lokal och regional nivå; kommunala verksamheter, landsting, länsstyrelser, privata aktörer etc. Med centrala myndigheter och aktörer avses myndigheter och aktörer vars verksamhet inte är avgränsat till ett geografiskt område i landet. Med nationell nivå avses verksamhet som berör lokal, regional och central nivå och som ställer krav på gemensamt svenskt arbete mellan nivåerna. I 3.4 Styrinstrument står inte delmålen tillsammans med det övergripande målet, detta för att underlätta läsandet och användandet av just denna del.

16 12 (55) 3.1 Grundläggande samverkan och samordning inom CBRNE 6 Samverkan inom CBRNE tar sin utgångspunkt i de övergripande samverkansstrukturer som finns inom samhällsskydd och beredskap. Inom ramen för detta anges här i 3.1 mål för hur grundläggande samverkan inom just CBRNE kan bedrivas så effektivt som möjligt. Kapitlet innehåller mål både för hur samverkan ska bedrivas på och mellan olika nivåer. Mål 1: Det ska finnas fungerande processer för CBRNE-samverkan på lokal, regional och central nivå, samt för samverkan mellan dessa nivåer Delmål: - 1 a) Det ska i alla län finnas tydliga strukturer för hur samverkan mellan lokala och regionala aktörer inom CBRNE ska ske. - 1 b) Det ska finnas processer för att sprida information, erfarenheter och arbeten om CBRNE mellan aktörer i olika län. - 1 c) Centrala myndigheter ska samordna sitt arbete med att ta fram styrande dokument för området CBRNE. - 1 d) Det ska finnas en förvaltningsprocess för att hantera CBRNEfrågor som berör flera nivåer, aktörer eller samverkansforum. Processen ska möjliggöra gemensam beredning av frågor som kräver beslut av flera aktörer eller arbete i flera samverkansforum - 1 e) Det ska finnas möjlighet för aktörer på alla nivåer att ha en överblick över hur det svenska arbetet inom CBRNE utvecklas. - 1 f) Det ska vara tydligt vilka samverkansforum som finns inom CBRNE samt vilket deras syfte och ansvar är Vägen till målet för lokala och regionala aktörer I varje län finns det ett antal aktörer med ansvar inom området CBRNE. Hit hör bl.a. landsting, länsstyrelser, polis, kommuner, privata aktörer och frivilligorganisationer. För att CBRNE-arbetet i ett län ska fungera krävs att det finns strukturer och processer för samverkan och samordning. Detta är nödvändigt för att få en överblick över resurser, kompetenser, ansvarsfördelning, hot, risker, förmågor och förmågebrister i länet. Att det finns strukturer och processer i alla län utgör också grunden för ett effektivt 6 Målen i detta kapitel kopplar bl.a. till principerna 1.1, 1,4, 1,5, 1,9 i bilaga 1

17 13 (55) svenskt arbete inom CBRNE på nationell nivå. Det är mot denna bakgrund som delmål 1 b) har formulerats. Verktyg som kan användas för att nå målet CBRNE-arbete i ett län ska följa de normala rutiner som finns för samverkan och samordning inom samhällsskydd och beredskap, t.ex. genom arbete i regionala krishanteringsråd och genom regionala behovsanalyser. Detta kan kompletteras med att aktörerna i ett län samverkar särskilt kring frågor som rör CBRNE. - Ett exempel på ett koncept som har tagits fram för att underlätta CBRNE-samverkan i ett län är RSF Regional samordningsfunktion. 7 RSF-konceptet bygger på redan existerande samverkansstrukturer och syftar till att skapa möjligheter för främst räddningstjänst, polis, sjukvård och länsstyrelse att samverka kring operativa frågor, övning och utbildning. Konceptet kan användas i alla län och anpassas till varje läns förutsättningar. Vilka exakta former för samverkan som aktörerna i ett län väljer för samverkan är dock inte det väsentliga. Det viktiga är att man i de län där man helt eller delvis saknar fungerande former för CBRNE-samverkan arbetar för att åtgärda detta. - Aktörerna i ett län bör arbeta med CBRNE utifrån ett helhetsperspektiv där miljö, krisberedskap, skydd mot olyckor, hälso- och sjukvård m.m. ingår. I arbetet bör även regionala företrädare för relevanta områden såsom länsveterinär, beredskapssamordnare i landstinget eller kemkoordinatorer hos räddningstjänsten involveras. - Offentliga aktörer i ett län bör skapa och upprätthålla en bild av vilka privata aktörer och frivilliga försvarsorganisationer som finns i länet och vilken samverkan som behövs med dessa grupper. De erfarenheter och lösningar som finns i ett län kan ofta tillämpas i andra. Inget län har heller resurserna för att själv uppfinna alla hjul. Därför är det viktigt att aktörer i olika län drar nytta av varandras arbete. Förutom ordinarie informationsutbyte mellan olika län, finns det för att särskilt stötta utbytet inom CBRNE och för att nå delmål 1 b) ett antal verktyg; - Varje år hålls erfarenhetsseminarium om RSF-arbetet i Sverige. Seminariet ordnas av MSB och är ett tillfälle där aktörerna i alla regionala samverkansstrukturer som arbetar med operativa frågor kopplat till CBRNE, oavsett om man kallar sig för RSF eller inte, kan dela med sig av information och erfarenheter. Aktörer i alla län bör överväga att delta i detta. 7 Mer utförligt informationsunderlag om RSF finns hos MSB.

18 14 (55) - Lokala och regionala aktörer i ett län behöver samverka för att formulera vilka gemensamma behov och utmaningar man har och måste kunna föra fram dessa till centrala myndigheter eller till relevanta samverkansforum (t.ex. till myndighetsmöten för CBRNE eller till relevanta samverkansområdesmöten) när det behövs. Görs inte detta är det svårt för centrala myndigheter och aktörer att ge lokal och regional nivå det stöd som behövs. Samverkansverktyg som bör utvecklas - Det behöver utvärderas i vilken utsträckning samverkan mellan lokala och regionala aktörer som arbetar med CBRNE kan stärkas. Det är viktigt att detta arbete sker i samverkan med berörda centrala myndigheter. Till exempel bör det prövas i vilken utsträckning RSFkonceptet kan stärkas och hur det även fortsättningsvis kan utgöra en del i det övergripande, nationella CBRNE-arbetet. - Det bör utvärderas hur bra koncept för fungerande samverkan inom CBRNE i ett län kan lyftas och spridas till andra län. - Det bör bildas ett nätverk för de län som använder RSF för att underlätta löpande informationsspridning och kunskapsöverföring mellan de län som använder konceptet Vägen till målet för centrala myndigheter Verktyg som kan användas för att nå målet För centrala myndigheter finns ett relativt stort antal samverkansforum för frågor som rör CBRNE. Det är alltså inte främst nya forum för samordning och samverkan som krävs. Vad som behövs är snarare en tydlig och gemensamt förstådd ansvarsfördelning, fungerande samverkan samt en förståelse för vilka uppgifter och mandat som olika samverkansforum inom området har. Allt detta ingår i linjeuppgiften för berörda myndigheter. - För att underlätta för myndigheter att nå mål 1, finns den övergripande förvaltningsprocess som beskrivs under nedan. - Centrala myndigheter bör samverka för att identifiera luckor eller opåkallade överlappningar i ansvarsfördelningen inom CBRNE. Upptäcks sådana behöver myndigheterna gemensamt verka för att de åtgärdas, vid behov inom relevanta samverkansforum, eller genom att göra regering och Regeringskansliet uppmärksamma på problemet. - Samverkansbehov med privata aktörer och frivilliga försvarsorganisationer ska löpande beaktas.

19 15 (55) Inom CBRNE finns ett antal styrande dokument som anger en inriktning för hela eller delar av området. De kan ta formen av handlingsplaner, vägledningar, policys eller inriktningar. Ofta är det en eller flera centrala myndigheter som är ansvariga för att ta fram och förvalta dem. Det är viktigt att sådana dokument inte står i strid med varandra och att de inte överlappar varandra på ett okoordinerat sätt. - För att uppnå delmål 1 c) måste centrala myndigheter som tar fram styrande dokument inom CBRNE vara noga med att inventera vilka befintliga dokument som redan finns inom området. Konflikter mellan nya och redan gällande dokument ska undvikas. Samverkansverktyg som bör utvecklas Den webbsida för CBRNE som föreslås ta fram under kan även innefatta en sammanställning över viktigare styrande dokument inom CBRNE (se 3.1.4) Vägen till målet; nationell nivå Majoriteten av de frågor och problem som uppstår inom området CBRNE kan lösas av ansvariga aktörer på egen hand och genom ordinarie samverkan. Vissa är dock så pass komplexa och svårlösta att de måste lyftas och behandlas utifrån ett helhetsperspektiv. Det kan t.ex. gälla frågor som berör flera nivåer i systemet och/eller flera av bokstäver inom CBRNE samtidigt. En förutsättning för framgång i sådana situationer är att det finns en överblick över vilka aktörer som arbetar med frågan och på vilket sätt, hur de olika aktörernas arbete hänger ihop och att arbetet bedrivs utifrån gemensamma beslutsunderlag. En ytterligare förutsättning för nationell samverkan inom CBRNE är att aktörer på alla nivåer har tillgång till gemensam information om utvecklingen av det svenska arbetet inom området. För detta krävs finnas enkla processer och verktyg som kan användas för att sprida och få tillgång till information. Verktyg som kan användas för att nå målet Förvaltningsprocess (delmål 1 d) För att underlätta arbetet med sådana CBRNE-frågor som inte kan hanteras enbart inom ordinarie samverkansrutiner, togs under 2010 grunderna för en förvaltningsprocess för CBRNE fram. Processen har sedan förbättrats och justerats efter hand. En central del i processen är de myndighetsmöten för CBRNE som hålls två gånger per år. Myndighetsmötena ska fungera som ett klister mellan arbeten i olika samverkanforum och underlätta sammarbete över områdesgränser i frågor som rör CBRNE. För att myndighetsmötena ska fylla sin funktion krävs att de frågor som lyfts vid mötena är väl förberedda, att berörda aktörer deltar vid mötena, att de

20 16 (55) deltar med tydliga mandat och att de underlag som myndighetsmötena resulterar i kan omsättas i beslut av aktörerna. En ytterligare förutsättning för att myndighetsmötena ska kunna bli en del i en övergripande förvaltningsprocess, är att ordinarie samverkan på olika nivåer fungerar. Det blir t.ex. svårt för aktörerna i ett län att lyfta en fråga till ett myndighetsmöte om man inte först har strukturer i länet för att identifiera vilka gemensamma utmaningar man har och vilka frågor man behöver lyfta. Överblick över samverkansforum (delmål 1 f) För att nå delmålet 1 f) kan samtliga aktörer som är verksamma i ett samverkansforum bidra. Om alla tar ansvar för att följa två enkla tumregler kan arbetet i systemet som helhet underlättas avsevärt; - Innan nya samverkansforum för att arbeta med någon typ av CBRNEfrågor bildas, måste det a) säkerställas att det inte finns något samverkansforum som redan arbetar med frågorna b) om det finns något existerande samverkansforum som kan börja arbeta med frågorna. - Om nya samverkansforum inom CBRNE bildas måste information om det nya forumets mandat, mål, syfte, arbetsformer etc. spridas. Om dessa två punkter följs går det att skapa en god överblick över existerande forum, dubbelarbete kan undvikas och antalet forum inom CBRNE hållas på en lämplig nivå.

21 17 (55) Beskrivning av fråga 1.Problem identifieras av lokala och regionala aktörer i ett län. Samverkan med central nivå önskas, men man är osäker på vem man ska rikta sig till och om det redan pågår arbete på central nivå i frågan. En tydlig beskrivning av problemet och av samverkansbehovet tas fram och lyfts vid myndighetsmöte Exempel på hur förvaltningsprocessen kan användas för att underlätta samverkan mellan olika aktörer och forum. Systemet bygger på att det; a) finns fungerande samverkansprocesser på olika nivåer b) ett sätt att binda ihop dem där det behövs. I exemplet har lokala och regionala aktörer en fungerande samverkan inom länet som möjliggör för dem att identifiera gemensamma behov, centrala myndigheter har en fungerande samverkan genom samverkansområdena och myndighetsmötena erbjuder en samverkansyta där de olika nivåerna kan mötas.

22 18 (55) Samverkansverktyg som bör utvecklas För att lättare nå delmål 1 d (Förvaltningsprocess) Förvaltningsprocessen för CBRNE behöver fortsätta att utvecklas. I detta ingår bl.a. att; - det bör tas fram mallar för att aktörer ska kunna ta upp frågor vid myndighetsmöten på rätt sätt. - arbetsformerna vid mötena bör fortsätta att utvecklas. - deltagandet för kommuner och landsting, frivilliga försvarsorganisationer och privata aktörer bör fortsatt ses över. Namnet på mötena kan också övervägas. - Det bör utarbetas ett förslag till en struktur som kan stödja framtagandet och beredandet av aktörsgemensamma underlag i CBRNE- frågor. När frågor inom området berör flera bokstäver, aktörer och nivåer (eller t.ex. skydd mot olyckor, krisberedskap, transporter och brottförebyggande arbete samtidigt) ställs ofta krav på att flera aktörer arbetar med en fråga samtidigt, var och en ur sitt perspektiv. Det behövs då ofta ett gemensamt kvalitetssäkrat underlag som beskriver frågan ur ett helhetsperspektiv och som alla aktörer kan utgå ifrån. Det kan dock vara svårt för en ensam aktör eller för aktörerna i ett enskilt samverkansforum att ta fram ett sådant underlag. Ingen har ju helhetsbilden. Det behövs därför en struktur för hur gemensamma underlag i CBRNE-frågor kan tas fram och beredas. Det är naturligt att MSB utifrån sin samordningsroll inom CBRNE och räddningstjänst och sin roll i att utveckla verksamheten i samverkansområdena, tar en ledande roll i att utarbeta ett sådant förslag. Arbetet bör ske tillsammans med berörda aktörer. Förlaget bör tillgodose behovet av att ta fram beredda underlag till myndighetsmöten för CBRNE. För att lättare nå delmål 1 e (Överblick över utvecklingen inom området) - Det bör tas fram en årlig redogörelse för utvecklingen inom området CBRNE. Redogörelsen ska redogöra kortfattat för sådana saker som kan vara till nytta för många aktörer i systemet, såsom ny lagstiftning, nya regeringsuppdrag, EU-initiativ, viktigare utvecklingsarbete på länsnivå etc., samt ha hänvisningar till var man kan läsa mer. Alla aktörer ska enkelt kunna bidra med information till redogörelsen via standardiserade mallar. MSB bör vara ansvarig för att hålla samman redogörelsen och tillhandahålla mallar, men informationen måste komma från alla berörda aktörer. - Det behövs en webbsida för CBRNE- information. Det saknas i dag en plats där aktörer på samtliga nivåer kan bidra med och sprida information och nyheter inom området CBRNE. Utformning, ambitionsnivå, ansvar för att aktualiteten i innehållet och informationssäkerhetsaspekter behöver undersökas närmare. Det är

23 19 (55) naturligt att en webbsida för CBRNE-information administreras av MSB. Informationen kan emellertid aldrig bli bättre än vad aktörerna bidrar med. För att lättare nå delmål 1 f (Överblick över samverkansforum inom området) - Den webbsida för CBRNE som beskrivs ovan kan även innefatta en sammanställning över viktigare samverkansforum, samt vad deras mandat och uppgifter är.

24 20 (55) 3.2 Arbete med hot och risker 8 Arbetet med att identifiera hot och risker inom området samhällsskydd och beredskap sker på många olika sätt och med olika detaljeringsgrad. På nationell nivå finns t.ex. en Nationell risk- och förmågebedömning (NRFB). Målen och delmålen i detta kapitel syftar till att skapa förutsättningar för fördjupade och kompletterande underlag som rör just hot- och risker inom CBRNE. I arbetet är det avgörande att aktörer på alla nivåer beaktar behovet av sekretess och informationssäkerhet. Samtliga aktörer har ett ansvar för att känslig information hanteras så att den inte kan användas av antagonistiska aktörer eller på annat sätt bidra till att öka hotbilden inom CBRNE. Mål 2; Som komplement till övergripande hot- och riskbedömningar, ska det finnas processer för att ta fram hot- och riskbedömningar med särskild inriktning mot CBRNE. Delmål; - 2 a) Det ska i varje län finnas en process som kan användas för att göra en bedömning av vilka hot och risker som finns inom CBRNE i länet. - 2 b) Myndigheter i berörda samverkansforum bör ta fram bedömningar av vilka hot och risker inom CBRNE som finns inom deras ansvarsområde. - 2 c) Det bör finnas en samlad bild på nationell nivå kring vilka hot och risker som finns inom CBRNE. För att ta fram och revidera denna, ska det finnas en tydlig process. 8 Målet och delmålen kopplar bl.a. till principerna 1.7, 1.8 och 1.16 i bilaga 1

25 21 (55) Vägen till målet för lokala och regionala aktörer Det bör vara naturligt för lokala och regionala aktörer som arbetar med CBRNE i ett län att basera sitt arbete på en gemensam bild av de hot och risker som finns i länet och en gemensam bild av vad man vill skydda. Med utgångspunkt i det övergripande arbetet med att bedöma riskbilden i länet, bör det därför även tas fram bedömningar med särskild inriktning på CBRNE. Dessa ska kunna användas som underlag för samverkan, planering för förmågeskapande verksamhet, insatsplanering inom området etc. Verktyg som kan användas för att nå målet För att nå delmål 2 a) kan de aktörer som är involverade i CBRNE-samverkan i ett län t.ex. gemensamt gå igenom de risk- och sårbarhetsanalyser (RSA:er) man har tagit fram och bedöma vad de medför ur ett CBRNE-perspektiv. De kan också använda den strategi, handlingsplan och vägledning som MSB har tagit fram för skydd av samhällsviktig verksamhet. Studier som rör riskbilden inom CBRNE, handlingsprogram som har tagits fram enligt lagen om skydd mot olyckor etc., kan ge ytterligare ingångsvärden kring hur hot- och riskbilden för CBRNE ser ut i länet. Med utgångspunkt i detta går det sedan att identifiera vilka brister som eventuellt finns i förmåga, eller vilka förmågor som det är särskilt viktigt att upprätthålla. Samverkansverktyg som bör utvecklas Det bör tas fram en metodik som kan användas för att bedöma hot- och risker i ett län kopplat till CBRNE. Metodiken bör bygga på allmänna arbetssätt för att identifiera hot- och risker, t.ex. RSA-arbetet. Ett par regionala samverkansstrukturer som redan har formerat sitt arbete inom området bör, vid behov med stöd från centrala myndigheter, inleda ett pilotarbete vars resultat sedan kan användas i andra län Vägen till målet för centrala myndigheter och aktörer För att främja en helhetssyn i arbetet med krisberedskap och höjd beredskap, ska planeringen för de myndigheter som har ett särskilt utpekat ansvar inom dessa områden, ske i samverkansområden. 9 Detta gäller även CBRNE-frågor som rör krisberedskap och höjd beredskap. En förutsättning för att kunna ha en helhetssyn i planeringen, är att berörda myndigheter har en samsyn kring vilka hot och risker som finns inom området och vad man ska planera mot. I de samverkansområden som arbetar inom området CBRNE bör myndigheterna därför med regelmässighet ta fram sammanställda bedömningar av vilka hot 9 8, Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

26 22 (55) och risker inom CBRNE som finns inom deras gemensamma verksamhet. Även andra forum inom samhällsskydd och beredskap, t.ex. forum som arbetar med skydd mot olyckor kan göra sådana arbeten. Verktyg som kan användas för att nå målet Hur ofta och på vilket sätt myndigheterna i ett samverkansområde väljer att ta fram gemensamma hot- och riskbedömningar för CBRNE kan skifta. Myndigheterna bör dock arbeta över samverkansområdesgränserna för att dra nytta av varandras arbete. Samverkansverktyg som bör utvecklas Vid behov bör det tas fram modeller som kan användas som stöd vid framtagande av gemensamma risk- och hotbedömningar inom CBRNE Vägen till målet; nationell nivå För att möjliggöra ett strategiskt och långsiktigt CBRNE-arbete i Sverige krävs det, utöver att delmål 2 a) och 2 b) uppnås, även att det på nationell nivå finns en samlad bild av hot- och risker inom området. Detta är på sikt också en förutsättning för att vi i Sverige ska kunna identifiera behov av gemensamma strategiska satsningar och prioriteringar inom CBRNE. Ett sådant arbete kan också utgöra ett viktigt ingångsvärde till övergripande hot- och riskarbete, t.ex. till arbetet med Nationell- hot och förmågebedömning. Detta är ett relativt omfattande arbete som inte kan göras varje år och ambitioner och frekvens måste sättas utifrån vilka resurser som finns för ett sådant arbete. Verktyg som kan användas för att nå målet En bild på nationell nivå över hot och risker inom CBRNE kan till stor del tas fram utifrån det arbete som görs lokalt, regionalt och centralt. Ett första steg är m.a.o. att dessa arbeten fungerar. Samverkansverktyg som bör utvecklas För att möjliggöra att delmål 2 c) nås, behöver det utvecklas en process för att ta fram en sammanlagd bild på nationell nivå över vilka hot-och risker som finns inom CBRNE. Arbetet bör ta sin utgångspunkt i arbete som redan görs eller planeras på olika nivåer och som har beskrivits ovan. Sådana bedömningar kan sedan kompletteras med andra perspektiv, t.ex. vilka

27 23 (55) antagonistiska hot som kan finnas inom området. 10 En sådan process bör utgå ifrån och koordineras med det arbete som görs vad gäller risk- och sårbarhetsanalyser och övergripande arbete inom området. Den exakta utformningen av processen och olika aktörers roller i den, behöver analyseras närmare. Exempel på process för att ta fram en nationell hot- och riskbedömning för CBRNE som kan användas som ett ämnesspecifikt komplement till andra bedömningar av hot och risk. Processen baseras på arbete som genomförs på lokal, regional och central nivå. SO står för Samverkansområde. Bilden är endast en skiss för över hur arbetet kan se ut och anger t.ex. inte vem som har ansvar för att sammanställa den. 10 Antagonistiska aspekter kan naturligvis tas med redan från början i en bedömning. Bilden syftar till att visa på det värde som kan finnas i att en analys som belyser ett område, t.ex. transportmönster för farligt gods, sedan även analyseras utifrån andra perspektiv, t.ex. det brottsförebyggande.