Remissyttrande. Promemoria om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med visst skrot

Transkript

1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelning Enheten för mervärdesskatt och punktskatter Marc Gren Stockholm Stockholm Vår referens: 49/2012 Er referens: Fi2007/4082 Remissyttrande Promemoria om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med visst skrot Svenskt Näringsliv har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter avseende ovanstående förslag. Sammanfattning Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget om omvänd skattskyldighet avseende mervärdesskatt (moms) vid handel med visst skrot. Svenskt Näringsliv delar uppfattningen att det är angeläget att bekämpa momsbedrägerier, stölder och organiserad brottslighet på skrotområdet. Det är i ett seriöst näringslivs intresse att hitta medel som effektivt minskar möjligheterna till sådana brott. Nya regler måste dock vara effektiva och proportionerliga och får inte medföra en väsentligt ökad administrativ börda för företagen. Svenskt Näringsliv anser inte att förslaget uppfyller dessa krav och det kan därför inte läggas till grund för lagstiftning. Förslaget innebär ytterligare avsteg från de grundläggande principerna i momssystemet vilket innebär att regelverket blir mer komplicerat. Särregler kommer att innebära ökad administrativ börda för seriösa företag. Vidare ställer sig Svenskt Näringsliv tvivlande till att förslaget kommer att förhindra bedrägerier. Oacceptabla brister återfinns i problembeskrivning, omvärlds- och konsekvensanalys. Vidare ifrågasätts om förslaget inte kan medföra risk för ökad svarthandel. Bakgrund I promemorian föreslås att omvänd skattskyldighet för moms införs från och med 2013 vid nationell handel med avfall och skrot av vissa metaller. Syftet är att förhindra momsfusk i skrotbranschen. Omvänd skattskyldighet vid nationell handel är ett avsteg från den vanliga hanteringen och innebär att köparen istället för säljaren är redovisnings- och betalningsskyldig för momsen. Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise Postadress/Address: SE Stockholm Besök/Visitors: Storgatan 19 Telefon/Phone: +46 (0) Org. Nr:

2 2 (6) Generell omvänd beskattning eller flerledsbeskattning I detta sammanhang uppkommer frågor kring fördelarna med en generell nationell omvänd beskattning mellan momsregistrerade företag jämfört med en flerledsbeskattning. Utan att göra en komplett redogörelse i denna fråga vill Svenskt Näringsliv peka på följande. Medlemsstaterna vill ha in momsintäkterna och minimera skattebortfallet. Medlemsländerna önskar inte ha en generell nationell omvänd beskattning då risken för ett stort skattebortfall i slutledet vid försäljning till konsumenten uppkommer istället för ett eventuellt läckage i respektive led. Skattebortfallet kan uppkomma genom att företag i ledet innan försäljning till konsument t.ex. försvinner, går i konkurs, krymper sin omsättning eller övergår till svart handel. Medlemsländerna vill sprida riskerna i flera led hellre än att samla risken i slutledet. Svenskt Näringsliv återkommer till denna principiella fråga under rubriken ökad risk för svarthandel nedan. Företagen är, avseende momshanteringen, en oavlönad uppbördsman för någon annans skatt. Momsen upplevs av företagen som en av de mest komplicerade skatterna, en skatt som företagen måste kunna hantera korrekt för varje transaktion, i varje faktura och varje dag. Därtill kommer att dagens IT-system inte automatiskt stödjer en korrekt och effektiv momshantering vilket medför att varje företags unika transaktioner måste identifieras och kodas för att få korrekt momsredovisning och fakturering. Momshanteringen medför stora kostnader för företagen som vill ha enkla och enhetliga regler inom EU. Bristande problembeskrivning Omfattande stölder och organiserad brottslighet vid handel med skrot förekommer. Svenskt Näringsliv delar uppfattningen att det är angeläget att bekämpa momsbedrägerier, stölder och organiserad brottslighet inom branschen. Det är i ett seriöst näringslivs intresse att hitta medel som effektivt minskar möjligheterna till sådana brott och som möjliggör och utvecklar seriöst bedriven verksamhet. I promemorian 1 anges att Skatteverket genom olika kontrollåtgärder kunnat konstatera att det vid kontanthandeln är vanligt med oseriösa aktörer i mellanleden, att dessa aktörer varken redovisar eller betalar moms, att skrot är stöldbegärligt på grund av höga metallpriser, att målvakter och falska fakturor används för att dölja varifrån skrotet kommer och att det vanligaste sättet att dölja varifrån skrotet kommer är att helt sakna bokföring. Vidare anges i promemorian att det tillvägagångssätt som förekommer hos majoriteten av de företag som kontrollerats är det följande. Företag B köper in skrot från företag A. Köparen B ställer ut en faktura (självfaktura). Företag A lämnar varken skatte- eller inkomstdeklaration och betalar inte heller in den fakturerade momsen trots att företaget är momsregistrerat. De ovanstående fallen anges i ett sammanhang som beskrivning av ett problem som ska lösas med omvänd moms. Den första beskrivningen pekar på aktörer som saknar både bokföring och momsregistrering och således står utanför, av allmänheten, kontrollerade system. Den andra beskrivningen pekar på aktörer som är momsregistrerade men som inte redovisar fakturerad moms. Brottsligheten är sannolikt av båda slagen men det måste i detta sammanhang tydlig påtalas att ett system med omvänd moms inte kommer åt aktörer som står utanför momssystemet. 1 PM Sid 9

3 3 (6) Av promemorian framgår dock ingen analys eller bedömning av hur omfattande de olika typerna av brottslighet är. Svenskt Näringsliv har efterfrågat en kartläggning av skrotbranschen från Finansdepartement och av Skatteverket men har erhållit svar att någon sådan inte finns. Enligt uppgift från Skatteverket är dess hemställan om lagändring från 2007 baserad på faktiska beslut. Vid samtal med företrädare för Återvinningsindustrierna bekräftas de stora problem som ovanstående brottslighet medför men någon kartläggning och analys med uppdelning på de ovanstående kategorierna av aktörer finns inte heller hos branschorganisationen. Vidare anges i promemorian att Skatteverket anser att omvänd moms är enda lösningen 2 för att stävja momsfusket. Vilka andra åtgärder som finns för att komma åt respektive kategori av brott och som Skatteverket i sin verksamhet har prövat finns ingen redogörelse för. Vid samtal med företrädare för Återvinningsindustrierna framkommer att en mängd åtgärder diskuteras och arbetas med inom branschen såsom kontantförbud, certifiering osv. Svenskt Näringsliv anser att en analys och kartläggning måste finnas som underlag för att kunna bedöma omfattningen av respektive problem och för att bedöma om föreslagna åtgärder är effektiva och proportionerliga. Sådant underlag saknas. Vilka omfattas av förslaget om omvänd moms Promemorian redogör för den verklighet med problem som förekommer för de företag som bedriver skrothandel (grönt område nedan). Det förslag som presenteras kommer dock att påverka alla de företag som erhåller ersättning för skrot (rött område nedan). Promemorian redogör inte för vilka andra företag än skrotföretag som påverkas av förslaget, hur många dessa kan tänkas vara eller effekten på deras momshantering. För att få en uppfattning av hur detta förslag kan påverka andra företag än skrotföretag har Svenskt Näringsliv ställt frågor till en grupp av 13 stycken större företag (ej skrotföretag). Av svaren framgår att dessa företags hantering av skrot har förändrats de senaste åren. En klar majoritet av företagen (9 av 13) erhåller numera ersättning för sitt skrot, 1 företag svarar att ingen sådan ersättning erhålls och 3 är osäkra på hanteringen. Vidare har framkommit att flera av företagen numera även sorterar sitt skrot och att anledningen kan vara att en sortering ingår i en ny miljöpolicy och att det medför ett högre pris. 2 PM sid 10 3 PM sid 8

4 4 (6) I svar från företagen anges att det förekommer att samma köpare av skrot även hanterar avfall av plast, spillolja, wellpapp osv, dvs. sådant avfall som inte omfattas av uppräkningen i förslaget. Denna information skiljer sig således från den beskrivning som återfinns i promemorian 4. Förslaget skulle i så fall innebära att ersättning för skrot och avfall måste delas upp i en del som omfattas av omvänd moms och en del som inte omfattas vilket innebär ökad administration. Totalt finns i dagsläget ca 1 miljon momsregistrerade. Svenskt Näringsliv drar slutsatsen av ovanstående svar att förslaget kan komma att omfatta ett stort antal icke skrotföretag. Svenskt Näringsliv anser att en beskrivning av effekten på övriga företag som erhåller ersättning för sitt skrot och avfall måste belysas för att kunna bedöma förslaget. Sådant underlag saknas i promemorian. Ökad risk för svarthandel och missing trader Av promemorian 5 framgår att Skatteverket fokuserat sin kartläggning och kontroll på ledet före uppköparna och således baseras dess hemställan om lagändring från 2007 på erfarenheter från detta led. Promemorian belyser endast detta led och anger att en omvänd moms som omfattar det sista företaget i kedjan innebär en minskad momsrisk. Promemorian belyser dock inte den risk för ökad svarthandel som kan uppkomma i andra led (se rött område ovan). Om omvänd moms införs och ett företag gör sig av med skrot till ett skrotföretag, så ska företaget i första ledet inte ta ut moms och skrotföretaget som köpare ska istället redovisa förvärvsmoms. Även om staten inte förlorar någon moms i denna situation då förvärvsmomsen innebär en plus minus noll hantering, så tappas också incitamentet för det köpande skrotföretaget att redovisa inköpet överhuvudtaget och därmed öppnas en separat möjlighet att krympa sin försäljning och utöka den svarta handeln. Detta resonemang är ett av de ledande argumenten för medlemsstaterna att inte införa generell nationell omvänd beskattning vilket redogjorts för ovan. Det kan dock uppkomma situationer där omvänd beskattning kan vara en lösning om handeln är kontrollerad och begränsad till vissa led. Ett sådant resonemang och analys saknas dock i promemorian avseende det aktuella förslaget. Bristande omvärldsbeskrivning Omvänd moms vid skrothandel är möjlig enligt EU:s momsdirektiv. I promemorian 6 anges att de flesta medlemsstater förutom Sverige, Danmark, Finland och Storbritannien har infört reglerna. I detta sammanhang saknas dock redogörelse kring på vilket sätt reglerna införts i andra länder och i vilken mån omvänd moms har påverkat brottslighet och momsbedrägerier vid skrothandel. Den europeiska näringslivsorganisationen BUSINESSEUROPE, i vilken Svenskt Näringsliv är medlem, har i ett s.k. position paper 7 bl.a. berört erfarenheter från Storbritannien kring införandet av omvänd moms på vissa produkter. Följande anges. 4 PM Sid 18 5 PM sid 8 6 PM sid 11 7 BUSINESSEUROPE position paper regarding the VAT reverse charge mechanism

5 5 (6) Experience from the UK on extending the reverse charge to selected products clearly reveals the insufficiency of this mechanism to contain fraud. Fraud operates outside the normal business systems, and so the solution should be targeted at the fraud and not affect legitimate business in the way the reverse charge mechanism does. I kontakten med företrädare för Återvinningsindustrierna anger branschen att positiva signaler erhålls från andra medlemsstater kring effekten av omvänd beskattning. Någon kartläggning och omvärldsanalys finns dock inte heller hos branschorganisationen. Att andra medlemsländer infört reglerna är i sig inte skäl nog för att även Sverige ska göra samma sak. Svenskt Näringsliv anser att en omvärldsbevakning med tillhörande analys av effekterna på brotten måste ske för att kunna bedöma förslagets relevans för Sverige. Bristande konsekvensanalys I promemorian 8 anges att förslaget inte bedöms ha någon påverkan på de allmänna förvaltningsdomstolarna. Vidare uttalas att det tillkommer kostnader, bl.a. för Skatteverkets informationsinsatser, men att dessa bedöms som ringa eftersom det redan finns upparbetade kanaler via branschorganisationerna. I promemorian anges 9 också att kostnaderna för berörda företag att anpassa sig till och följa de nya reglerna inte har varit möjliga att närmare uppskatta men att kostnaderna bör dock vara relativt begränsade. Svenskt Näringsliv ifrågasätter dessa påståenden då promemorian endast belyser effekterna för skrotföretagen men inte för övriga företag som kan komma att omfattas av förslaget. Att införa omvänd moms för vissa transaktioner medför att seriösa företag får en mer betungande hantering då flera nya bedömningar som kan kräva manuella insatser, ändrade rutiner, utbildningsinsatser och förändringar av IT-system kan tillkomma. Svenskt Näringsliv konstaterar att särregler innebär en ökad administrativ börda för såväl företag som det allmänna. I promemorian 10 anges att åtgärden att införa omvänd moms för byggsektorn och för utsläppsrätter har visat sig effektiva. I Skatteverkets utvärdering anges dock att även om metoden har varit effektiv när det gäller att motverka enskilda skatteundandraganden är det högst osäkert om reglerna varit effektiva när det gäller organiserat skatteundandragande 11. Den omvända byggmomsen innebär en ökad administrativ börda som av Tillväxtverket har beräknats till mycket stora belopp 12. I promemorian avseende omvänd moms för utsläppsrätter 13 anges att Skatteverket inte med säkerhet har kunnat konstatera att det förekommit bedrägerier med utsläppsrätter som orsakat skatteförluster i Sverige. Återigen konstaterar Svenskt Näringsliv att förslag lämnas på åtgärder på momsområdet som tros ha effekt mot problemet i stort och detta baserat på bristfälligt underlag och bristfällig analys. Svenskt Näringsliv avstyrker således förslaget. 8 PM sid 17 9 PM sid PM sid Sid 2 i Skatteverkets utvärdering (dnr: /113) 12 Sid 45 i Skatteverkets utvärdering (dnr: /113) 13 Fi2010/3322 sid 13

6 6 (6) Motsvarande slutsats återfinns även i uttalanden från BUSINESSEUROPE. I bifogat position paper 14 sammanfattas följande: BUSINESSEUROPE opposes the application of an optional reverse charge mechanism, as it does not solve VAT fraud, creates barriers to the internal market, makes a less harmonised set of rules, and increases regulatory burden. The optional reverse charge is not a solution, since fraud moves from one Member State to another, and from one product to another. While we endorse the fight against VAT fraud, we are of the opinion that it should be combated by proper risk analysis and timely exchange of information, so that the root cause of the fraud - the missing traders - can be found and stopped SVENSKT NÄRINGSLIV Anna Sandberg Nilsson 14 BUSINESSEUROPE position paper regarding the VAT reverse charge mechanism