Projekt - barnkonvention och barnfattigdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt - barnkonvention och barnfattigdom"

Transkript

1 Projekt - barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 29 augusti 2014 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Sara Gustavsson - projektledare barn och unga

2 Innehåll Innehåll Inledning Projektet Förväntat resultat och mål med projektet (ur projektplanen) Politiska beslut i norra Örebro län Hällefors kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Genomförda aktiviteter under projektåret Samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting Konferensen Barn och unga är en tillgång! Hällefors kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Diskussion Tidsaspekten Förankring, syfte, mål och måluppfyllelse Organisation Framtiden Ekonomisk sammanställning Läs mer från projektet Referenser

3 1. Inledning Kommunerna i norra Örebro län (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) har under perioden till haft en tjänst i folkhälsoteamet som särskilt fokuserat på frågor gällande barnkonventionen och ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Föreliggande rapport är en sammaställning av detta arbete som beskriver vad som gjorts under projektåret. Mer information och dokument som det hänvisas till i texten finns att tillgå hos folkhälsoteamet i norra Örebro län. Alla barn har samma rättigheter, är lika mycket värde och har rätt att överelva och utvecklas (Utrikesdepartementet, 2006). Detta slår Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter fast, en konvention som Sverige lovat att följa. Barnkonventionen definierar vilka rättigheter som borde gälla alla barn i hela världen oavsett exempelvis religion, kultur, etnicitet eller funktionshinder och syftar till att ge barn rätt att behandlas med respekt och få komma till tals. I Örebro läns folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål (Örebro läns landsting, 2011) finns mål om att Örebro län ska vara ett barnvänligt län som följer FN:s konvention om barnets rättigheter, barnfattigdomen ska minska och barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande på frågor som berör deras liv och livsmiljö ska öka. Enligt det avtal som finns mellan kommunerna i norra Örebro län och Örebro läns landsting (Hällefors kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun & Örebro läns landsting, 2011) gällande samverkan om det lokala folkhälsoarbetet har kommunerana åtagit sig att aktivt använda samhällsplanering och kommunala verksamheter för att motverka barnfattigdom. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och arbete för allas delaktighet och inflytanden är ett prioriterat samverkansområde. De fyra huvudprinciperna Barnkonventinen ska ses som en helhet där alla artiklar är viktiga (Utrikesdepartementet, 2006). Det finns ändå fyra artiklar som anses vägledande för hur helheten ska tolkas och dessa huvudprinciper ska finnas i åtanke och användas som glasögon när de övriga principerna läses. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikel 12: Alla barn har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad när åsikterna beaktas. Nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige På nationell nivå antogs i december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Regeringskansliet, 2011). Strategin utgår från barnkonventionen och består av ett antal principer som uttrycker grundläggande förutsättningar för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Insatser som 2

4 genomförs utifrån strategin kommer se olika ut för olika verksamheter och aktörer men avsikten är att strategin ska fungera som utgångspunkt för offentliga verksamheter som på statlig och kommunal nivå ska säkerställa barnets rättigheter. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. 3

5 2. Projektet Projektet startade 1 september 2013 och har pågått under ett års tid. Projektledaren har ingått i folkhälsoteamet i norra Örebro län och arbetat på uppdrag av och i nära samverkan med kommunerna. I projektets initieringsfas togs en plan med mål och aktiviteter för det fortsatta arbetet fram. Nedan skrivna mål och visioner är hämtade från projektplanen (Kommunerna i norra Örebro län folkhälsoteamet, 2013). 2.1 Förväntat resultat och mål med projektet (ur projektplanen) Projektet hade två långsiktiga mål och visioner samt fem mål under projekttiden. Långsiktiga mål och vision Kommunerna har genomsyrande mål, strategier och arbetsplaner för sitt arbete med Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter samt för att motverkan barnfattigdom, som överensstämmer med den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige Inga barn lever i ekonomiskt utsatta familjer, dvs. i barnfattigdom Förväntat resultat och mål under projekttiden Kommunerna har påbörjat analyser av sitt pågående arbete med barnkonventionen Kommunerna har påbörjat analyser av sitt pågående arbete för att motverka barnfattigdom Kommunerna har identifierat prioriterade inriktningar där arbetet för att stärka barnets rättigheter ska vidareutvecklas i enlighet med den nationella strategin Dessutom: Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper har kunskap om ekonomiskt utsatthet bland barn Projektet kompletterar pågående arbete i förvaltningar och nämnder och förankras i respektive verksamhet för att uppnå förväntat resultat 2.2 Politiska beslut i norra Örebro län Ett första steg i projektet var att identifiera vilka typer av beslut om barnkonventionen som fanns på central nivå i respektive kommun i norra länsdelen. Detta skiljde sig åt mellan kommunerna och nedan följer exempel på lokala styrdokument och beslut i respektive kommun som hänvisar till barnkonventionen Hällefors kommun I Hällefors kommun är det inskrivet i reglementena för kommunstyrelsen, bildningsnämnden, omsorgsnämnden samt val- och demokratinämnden att de inom verksamhetsområdet ska svara för 4

6 att följa intentionerna i Förenta Nationernas barnkonvention (Hällefors kommun, 2012a; 2012b; 2012c & 2012d). Det finns dock ingen vidare beskrivning av hur detta arbete ska gå till. Vidare är barnkonventionen en viktig utgångspunkt i skolornas trygghetsplaner i enlighet med skollagen och diskrimineringslagen Lindesbergs kommun I Lindesbergs kommun finns ett beslut fattat i kommunstyrelsen från 1999 (Lindesbergs kommun, 1999) som anger prioriterade artiklar för kommunen (artikel 2, 3, samt 28 stycke tre). Dessutom finns rekommendationer för det fortsatta arbetet som säger att alla i kommunens verksamhet (nämnder, förvaltningar, bolag) ska ges information om FN:s barnkonvention och de prioriterade områdena samt att de prioriterade artiklarna ska tas hänsyn till vid beslut och inarbetas i kommunens planer på så vis att det framgår att hänsyn har tagits till barnkonventionen. Även i Lindesbergs kommunala skolplan för framgår det att FN:s konvention om barns rättigheter är en självklar utgångspunkt i värdegrundsarbetet (Lindesbergs kommun, 2012, s. 3). Vidare beskrivs att trygghet och respekt är avgörande förutsättningar för lärande samt att skolan är en arbetsplats för elever och personal, där alla människors lika värde är en grundregel. Under åren är värdegrund fokusområde för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsbesök Ljusnarsbergs kommun Under projektåret har kommunstyrelsen i Ljusnarsberg beslutat att kommunen ska arbete utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och nationell ungdomspolitik (Ljusnarsbergs kommun, 2014, Dnr KS 032/2014). Bildningschefen uppdras arbeta fram en handlingsplan för detta arbete samt i samband med det genomföra en översyn av det ungdomspolitiska programmet som finns i kommunen sedan I Riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och ungdomar i Ljusnarsbergs kommun (Ljusnarsbergs kommun, 2011a) hänvisas det till barnkonventionen som en av flera aktuella förordningar och då särskilt till artikel 22, som berör just flyktingbarn Nora kommun I Nora kommun fanns vid projektårets start flera olika beslut om arbete med barnkonventionen. Initiativet kom från barn- och utbildningsnämnden (Nora kommun, 2012a, dnr 21/12) som 2012 beslutade att anta en föreslagen arbetsgång gällande arbete med barnkonventionen (se nedan). Förslaget lyfter även upp hur kommunen generellt bör arbeta med barnkonventionen därför överlämnades ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning i kommunens övriga verksamheter. Därefter har beslut fattats i kultur- och fritidsnämnden samt i socialnämnden (se nedan). Barn och utbildningsnämnden (dnr BUN 21/12) 5

7 Barn- och utbildningsnämnden (Nora kommun, 2012a) godkände förvaltningens Förslag till arbete med FN:s barnkonvention (Dnr BUN 21/12). Förslaget lyfter upp hur kommunen generellt bör arbeta med barnkonventionen och även i relation till frågor om våld och förtryck i hederns namn, barnfattigdom och samhällsplanering. Förslaget innebär att: Den barnkonsekvensanalys som tagits fram ska användas av alla nämnder vid beredning av ärenden som på något sätt rör eller berör barn och ungdomar. Vidare presenteras en arbetsgång gällande hur kommunen generellt ska arbeta med barnkonventionen som föreslår att: Politiker från alla nämnder samt styrelsen Nora utveckling genomför studiecirkel 3h per månad (nio månader per år) under två år Politiker och personal från de olika förvaltningarna deltar i en heldagsutbildning om Barnkonventionen under våren Även ledare från föreningslivet, köpmän och BMB ska bjudas in. Efter denna dag tar alla med sig hemläxa kring följande frågor: Hur arbetar vi redan idag enligt FN:s barnkonvention i vår verksamhet? Vilka artiklar knyter det arbetet an till? Vad mer vill vi göra för att FN:s barnkonvention ska vara levande verktyg i Nora? Svaren/underlagen skickas till en styrgrupp bestående av respektive nämndeordförande, förvaltningschefer och ordförande i Nora utvecklig AB. Därefter ska en arbetsgrupp bestående av personal från bildnings-, social- och kommunalförvaltningen samt Nora utveckling AB strukturera och sortera materialet för att sammanställa en presentation om Det här gör vi redan i Nora och så här vill vi utveckla vårt arbete med FN:s barnkonvention. Denna presentation förankras sedan i styrgruppen för beslut om vidare åtgärder och fortsatt arbete inom respektive verksamhet. Förslag till handlingsplan för respektive nämnd tas fram. När det gäller våld och förtryck i hederns namn föreslår arbetesgången att det genomförs utbildningsinsatser för elevhälsan, rektorer, personal från socialtjänsten och arbetsutskott/nämnder samt att det utformas en handlingsplan. Även i frågor gällande barnfattigdom och samhällsplaneringa föreslås det att handlingsplaner ska tas fram av arbetesgrupper inom respektive nämnd/styrelse samt att barnkonsekvensanalyser alltid ska användas inför beslut. Notera dock att dessa förslag inte har implementerats i kommunen. Kultur- och fritidsnämnden (dnr Kfn 29/2012) Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att ställa sig positiv till att arbeta med FN:s barnkonvention och har för avsikt att arbeta fram en egen modell för nämndens verksamhetsområden (Nora kommun, 2012b). I dagsläget finns en checklista på protokollen där fyra frågor besvaras med ja eller 6

8 nej: Berör beslutet barn och ungdomar? Är beslutet bra för barn och ungdomar? Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttala sin mening i ärendet? Är beslutet i enlighet med barnkonventionen? Socialnämnden (dnr Sn 98/2012) Även socialnämnden har behandlat Förslag till arbete med FN:s barnkonvention och beslutade att anta ett förenklat uppdrag där förvaltningen ska använda den framtagna barnchecklistan vid beredning av alla ärenden samt att det bör finnas en checklista på socialnämndens protokoll, i likhet med kultur- och fritidsnämndens protokoll (Nora kommun, 2013). Kommunstyrelsen (dnr 22/2014) Vid projektets start fanns alltså de tre ovan beskrivna besluten i de olika nämnderna, som bland annat tar upp hur barnkonventionen ska beaktas i beslutsprocessen. Dock saknades en kommunövergripande helhetssyn kring detta och en gemensam utgångspunkt för hur barnperspektivet ska beaktas och behandlas. Därför tog kommunstyrelsen ett övergripande beslut (Nora kommun, 2014) om att Nora kommun ska arbete utifrån barnkonventionen och den nationella ungdomspolitiken. Vidare fick kommunchefen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för detta arbete samt följa upp implementeringen i kommunen. 2.3 Genomförda aktiviteter under projektåret Samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting I december fick kommunerna i norra Örebro län en förfrågan om samverkan från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), via deras projektledare för barnets rättigheter Elizabeth Englundh. Enligt en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka genomförande av barnets rättigheter i Sverige arbetar SKL bland annat med att stödja och följa upp påbörjade initiativ, skapa intresse i nya regioner och dokumentera för att se vilka framgångsfaktorer som spelat roll för skapandet av långsiktigt hållbara modeller i arbetet med barns rättigheter. Mot denna bakgrund var SKL intresserade av att följa, stödja och dokumentera kommunerna i norra Örebro län i arbetet med barnets rättigheter. Detta för att kunna publicera som ett av flera exempel på modeller för hur man kan arbeta med dessa frågor på SKL:s webb. Elizabeth Englundh deltog på folkhälsoteamets styrgruppsmöte och ställde då förfrågan om samverkan till kommuncheferna. Kommuncheferna gav sitt godkännande och efter detta har folkhälsoteamets projektledare och SKL:s projektledare haft mycket kontakt. Elizabeth Englundh har stöttat kommunerna i norra Örebro län via ett utbildningstillfälle för enhetschefer i Nora kommun, medverkan på konferensen Barn och unga är en tillgång samt som kunskapsstöd för folkhälsoteamets projektledare. Dessutom ska Elizabeth hålla ett utbildningstillfälle för kommunledningsgruppen i Lindesberg kommun i september Vid två tillfällen har arbetet med barns rättigheter i norra Örebro län lyfts upp i SKL:s nyhetsbrev Stärk barnets rättigheter. Nyhetsbreven finns tillgängliga på SKL:s hemsida: 7

9 samt I juni 2014 presenterade SKL sin slutrapport av överenskommelsen. Modellerna, där bland annat kommunerna i norra Örebro län finns med som exempel, kommer publiceras på SKL:s webb under hösten Slutrapporten går att läsa här: Konferensen Barn och unga är en tillgång! Projektledaren har via folkhälsoteamet samordnat och drivit arbetet med att arrangera konferensen Barn och unga är en tillgång!. Konferens ägde rum 9 maj 2014 i Lindesberg och arrangerades i samverkan med Regionförbundet Örebro och Örebro läns landsting. Totalt deltog drygt 100 personer denna dag, såväl förtroendevalda som tjänstemän, varav ett 70-tal var hemmahörande i någon av kommuner i norra länsdelen. Dessutom närvarande representanter från landstinget, civila samhället och flertalet av länets övriga kommuner. Förmiddagen bjöd på inspirerande föreläsningar där Fredrik Malmberg barnombudsmannen och Elizabeth Englundh - SKL:s projektledare i arbetet med barnets rättigheter medverkade. Dessutom föreläste Anders Trumberg - fil. dr i kulturgeografi och strategisk planerare, Örebro kommun, om barn i ekonomiskt utsatta familjer och lyfte upp ett exempel på hur Örebro kommun arbetar för att försöka tackla detta problem. Under eftermiddagen hade deltagarna möjlighet att välja ett av fyra seminarier (beskrivning av seminarierna ur programmet): Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning är det möjligt? På väg mot att tillämpa barnets rättigheter i hela organisationen är det av central betydelse att ledningen ger sitt stöd och att rätt beslut är fattade. Hur kan en organisation tänka strategiskt utifrån konventionen och vilka av rättigheterna ska särskilt beaktas? Elizabeth Englundh projektledare barnets rättigheter, Sveriges Kommuner och Landsting Barn och ungas delaktighet i samhällsplaneringen Det känns som min röst är värd Barn och unga har många tankar och idéer om hur en miljö kan utformas. Sällan har de kunskap om hur de ska kunna föra fram sina åsikter. Det är vi vuxna som måste hitta metoderna och våga fråga. Det har vi gjort i Borlänge. Unni Öhman processledare, Borlänge kommun Barnkonventionen: för barn med barn! Sverige ratificerade barnkonventionen redan Idag är bland annat skollagen anpassad efter rättigheterna i konventionen och sedan 2011 är den också inskriven i läroplanen. Konventionen ser på barn som rättighetsbärare, med eget värde och egna åsikter. Den visar också på vuxnas ansvar att möjliggöra för barn att få sina rättigheter uppfyllda. 8

10 I förskola och skola finns det flera sätt att jobba med barnkonventionen och på detta seminarium kommer du få verktyg, tips och idéer om hur du och barnen kan arbeta med artiklarna och konventionen i sin helhet, i det dagliga arbetet. Annika Karlsson verksamhetsutvecklare Rädda Barnen Alla barn har rätt till kultur Kom och ta del av hur ord blir till handling med en magisk knallblå fantasifarkost, Bubblanberättelser på väg. Det blir en resa på barns och ungdomars villkor. Sylvia Blomberg utvecklingsledare bibliotek och Mia Eklund utvecklingsledare dans, Kulturenheten på Örebro läns landsting Som avslutning av dagen fick varje deltagare i uppdrag att göra en personlig handlingsplan där de konkretiserade och satte ord på vad de själva skulle göra för att föra arbetet med barnets rättigheter framåt. Några exempel som lyftes var att uppmärksamma barnkonventionens 25-årsjubileum i fullmäktige, göra återkopplingar till barn och ungdomar, börja prata mer med barn och unga och faktiskt fråga om deras åsikter. Den utvärdering som gjordes visar att deltagarna var mycket nöjda med dagen och konferensen fick många positiva kommentarer. Såväl dagen som helhet som de enskilda föreläsningarna/seminarierna fick bra betyg och samtliga svarande blev inspirerade att arbeta vidare med barnets rättigheter. Majoriteten upplevde även att de fått nya verktyg och/eller idéer för hur de kan arbeta med barnets rättigheter i sina verksamheter. Särskilt uppskattat var den stora mixen av deltagare och att förtroendevalda och tjänstemän fanns samlade på samma plats för att fokusera på barnets rättigheter ur sina olika perspektiv. Dokumentation från konferensen och dagens program finns tillgänglig på folkhälsoteamets hemsida e18931b2&sv.url=12.6b24a65113e13816b1c385e Hällefors kommun I Hällefors kommun har projektledaren bistått som stöd i kommunen gällande barnfattigdom och dels gjort en sammanställning gällande barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun (se eget dokument) samt en undersökning riktad till föreningslivet om deras möjligheter att erbjuda fritidsaktiviter till ekonomiskt utsatta barn (se eget dokument). I augusti 2014 höll projektledaren i ett utbildningstillfälle om barnkonventionen där all personal från förskola, grundskola och gymnasium i kommunen deltog. 9

11 2.3.4 Lindesbergs kommun Under projekttiden har samtliga nämnder i kommunen fått en genomgång om barnkonventionen av projektledaren. Ett utbildningstillfälle om barnkonventionen har genomförts av projektledaren för större delen av tjänstemännen på Bergslagens miljö- och byggförvaltning. Vid medborgardialogen gällande den fördjupade översiktsplanen för Lindesbergs tätort har projektledaren medverkat till att insatser särskilt riktats för att göra ungdomars röster hörda. Detta har skett genom att elever i skolår åtta svarat på en enkät på skoltid, mailutskick och särskilda aktiviteter på Lindeskolan av kommunpolitikerna samt kontakt med särskolan. Via samarbetet med SKL ska ett utbildningstillfälle om barnkonventionen genomföras i kommunens ledningsgrupp i september 2014 av Elizabeth Englundh. Demokratitorg på Lindeskolan - inför skolvalen på Lindeskolan (både inför val till Europaparlamentet och de allmänna valen) har projektledaren bistått med kunskap samt varit med och arrangerat demokratitorg där riksdagspartierna medverkat med bokbord och svarat på frågor från eleverna Ljusnarsbergs kommun Samverkan med projektet Framtidstro, hälsa, delaktighet (Ljusnarsbergs kommun, 2011b). En workshop har hållits med kommunchef, bildningschef, socialchef för att finna prioriteringsinriktningar i Ljusnarsbergs kommun. Utifrån resultatet av workshopen presenterades några konkreta förslag på vidare insatser: 1. Inventera nuvarande föräldrastöd och göra konkret handlingsplan för föräldrastöd (Natasha Anderberg och Karin Wouda på uppdrag av och i samverkan med socialchefen). 2. Träffa kommunfullmäktige och prata om barns rättigheter. Praktiska diskussioner utifrån barnkonventionen och hur man arbetar i kommunen med dessa frågor (Sara Gustavsson). 3. Praktisk utbildning om barnkonventionen i skola eller förskola (Sara Gustavsson och Peter Björklund i samverkan med Karin Wouda). 4. Fundering/förslag att anordna en dag som är öppen för samhället att lära sig om barnkonventionen, något liknande Peppar, peppar fast inriktat mot barn och barnkonventionen. 5. Bjuda in landstinget till diskussion om hur landstingets verksamheter för barn fungerar lokalt i Ljusnarberg (Linnéa Hedkvist). 6. Ta fram statistik- och kunskapsunderlag kring barns levnadsvillkor (Linnéa Hedkvist). 10

12 Av dessa förslag pågår arbete med föräldrastödet i kommunen (kontakta Natasha Anderberg eller Karin Wouda för mer information), diskussioner med landstingen om dess verksamheter i Ljusnarsbergs kommun har inletts i augusti 2014 och kommer fortsätta under hösten Dessutom tar Linnéa Hedkvist fram statistik- och kunskapsunderlag kring barns levnadsvillkor, där resultatet från Liv & hälsa ung 2014 utgör grunden. Efter skrivelse av projektledaren har det under projekttiden fattats beslut av kommunstyrelsen att Ljusnarsbergs kommun ska arbeta utifrån barnkonventionen och nationell ungdomspolitik. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen och nationell ungdomspolitik har påbörjats. Projektledaren har fungerat som en resurs för bildningschefen i detta arbete Nora kommun Efter skrivelse av projektledaren har det under projekttiden fattats beslut av kommunstyrelsen att Nora kommun ska arbeta utifrån barnkonventionen och nationell ungdomspolitik. I arbetet med att ta fram en grönstrukturplan för Nora, Ås och Gyttorp har dialog hållits med elever i årskurs fem på Gyttorpsskolan, Järntorgsskolan, Lärkesskolan, Ås skola samt i årskurs fem och sex på Borns friskola (se eget dokument). Detta har gjorts för att få in underlag på vilka platser som används och är viktiga för barn i kommunen. Barnen har där fått ange vilka platser de använder utomhus på sin fritid på vintern, vår/sommar/höst, om de har någon favoritplats samt om det finns platser som de upplever som otrygga eller farliga. De har även markerat sina rörelsemönster, vilket kan komma att användas bland annat i prioritering av snöröjning och halkbekämpning. Barnens åsikter kommer användas som underlag i grönstrukturplanen som i sin tur är underlag till kommunens översiktsplan. Barnets rättigheter i familjen vid två tillfällen (en kväll i oktober 2013 och en kväll i augusti 2014) har diskussionskvällar riktade till föräldrar och andra intresserade vuxna hållits för att diskutera barnets rättigheter i familjen. Detta var ett samarbete mellan familjecentralen, svenska kyrkan och folkhälsoteamet. Information av projektledaren om barnkonventionen i barn- och utbildningsnämnden. I april 2014 hölls en utbildning om barnkonventionen av Elizabeth Englund. Samtliga enhetschefer och nämndsekreterare i kommunen var inbjudna men de som deltog representerade bildningsförvaltningen, kommunkansliet samt Norabostäder. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen och nationell ungdomspolitik har påbörjats. 11

13 I augusti 2014 höll projektledaren i ett utbildningstillfälle om barnkonventionen med personal från Ås förskola och skola samt Järnboås förskola och skola. Unga kommunutvecklare under tre veckors tid under sommaren 2014 feriearbetade fem ungdomar som unga kommunutvecklare i Nora kommun. Deras uppdrag var att komma med förslag på hur Nora kommun kan bli bättre för barn och ungdomar. Folkhälsoteamet handledde dem i arbetet. 12

14 3. Diskussion I de kommunala verksamheternas dagliga arbete pågår ständigt arbete och insatser för barn och unga. Lagstiftning i bland annat socialtjänstlagen och skollagen är anpassade efter barnkonventionen och utgör basen i verksamheter som dagligen möter barn och unga. Det är också viktigt att ha i åtanke att barn finns överallt i de kommunala verksamheterna och inte enbart i barnomsorg, skola och socialtjänst barn och ungdomar rör sig på våra gator, nyttjar idrottsanläggningar, kan komma som besökande eller anhöriga i olika verksamheter och platser osv. Barns rättigheter är därför en fråga som rör hela kommunen och all personal. Nedan diskuteras några aspekter som påverkat projektets gång. 3.1 Tidsaspekten De insatser som genomförts under projektåret kan ses som en uppstart i att mer aktivt arbeta med barnets rättigheter i respektive kommun i norra Örebro län. Det är samtidigt en satsning för att medvetandegöra att barns rättigheter angår hela den kommunala verksamheten och inte enbart de verksamheter som direkt möter barn och unga i sin vardag. En ettårsperiod är dock kort tid för ett projekt som pågår i fyra kommuner, där projektledaren ska lära känna såväl organisationerna som verksamma personer. Genom en långsiktighet kan arbetet med dessa frågor bli än bättre. Under detta år har projektledaren i folkhälsoteamet fungerat som samordnare av arbetet med barnkonventionen och även när projekttiden går ut finns fortsättningsvis uppdraget att arbeta med barns rättigheter i folkhälsoteamet. Detta måste göras i dialog med kommunerna, där teamet kommer fortsätta som en resurs och stötta arbetet i de kommunala verksamheterna. 3.2 Förankring, syfte, mål och måluppfyllelse En styrka är att projektet varit förankrat på kommunchefsnivå. Dock hade det underlättat med en bättre förankring längre ut i verksamheterna. I planering inför projektet, vid rekrytering av projektledare och i initieringen av projektet låg fokus på att göra en inventering av pågående arbete med barnkonventionen samt hur kommunerna arbetar för att motverka barnfattigdom. Under uppstartsfasen framkom istället önskemål från folkhälsoteamets styrgrupp att projektet skulle få en mer praktisk inriktning och försöka åstadkomma mer verkstad istället för att göra en kartläggning. Ett tydligare syfte och mål med projektet redan från start hade skapat bättre förutsättningar för arbetet. En svårighet med de mål som satts upp för projektet är att de olika kommunerna haft olika utgångspunkter från start, ligger i olika faser i sitt arbete och har varierade förutsättningar och resurser att avsätta för detta. Det är därför problematiskt att säga om projektets mål uppnåtts eller ej. Klart står dock att barns rättigheter har lyfts upp på agendan. Ljusnarsbergs kommun och Nora kommun har påbörjat arbetet med att ta fram handlingsplaner för detta, i Lindesbergs kommun finns en ungdomspolitisk strategi som ska implementeras i verksamheterna och via konferensen Barn och unga är en tillgång! medvetandegjordes en stor del av de verksamma politikerna och tjänstemännen 13

15 om barns rättigheter och ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Dock finns en hel del kvar att arbeta med för målet kommunerna har påbörjat analyser av sitt pågående arbete för att motverka barnfattigdom ska räknas som uppnått. 3.3 Organisation En svårighet i arbetet har varit viss instabilitet i de kommunala organisationerna med exempelvis byte av personal på viktiga positioner, omorganisationer eller organisationsutredningar av olika slag. Detta är faktorer som har påverkat möjligheterna att driva arbetet. Det har bland annat lett till att förslag och insatser som varit på gång inte kunnat genomföras på grund av att det saknats samverkansparter i kommunen eller att det funnits önskemål om att avvakta med vissa frågor tills organisationen är klar. 3.4 Framtiden Det finns flera områden som det är viktigt att arbeta vidare med grundläggande kunskaper om barns rättigheter bland förtroendevalda och tjänstemän är ett område. Detta gäller även för personer som inte direkt möter barn i sin vardagliga eftersom barns rättigheter angår hela den kommunala verksamheten och inte uteslutande rör verksamheter som socialtjänst, skola och barnomsorg. Gemensamt för alla fyra kommuner är också att det saknas välfungerande inflytandeforum och systematik där barn och unga kan göra sina röster hörda. Under projekttiden har det gjorts två insatser (grönstrukturplan i Nora och fördjupad översikt i Lindesberg) för att öka ungas möjligheter till inflytande i samhällsplaneringen, men detta är inget som systematiskt ingår i det ordinarie arbetet. Genom det samarbete som inletts med SKL har kommunerna fått möjlighet till stöd i arbetet med barns rättigheter, bland annat genom olika former av utbildningar. Hur detta samarbete ska se ut fortsättningsvis är ännu oklart men kommunerna, folkhälsoteamet och SKL kommer ha en fortsatt dialog kring detta. Vidare är området barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer (barnfattigdom) ett område där kommunerna bör arbeta vidare, förslagsvis genom att ta fram handlingsplaner för hur detta arbete ska fortgå för att minska andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer. Avslutningsvis kan konstateras att arbetet med barns rättigheter är en ständigt pågående process som behöver långsiktiga strukturer. Under projektåret har det genomförts ett flertal insatser som på olika sätt bidragit till att medvetandegöra ansvaret för att barns rättigheter efterlevs. Kommunerna i norra Örebro län påbörjat utveklingen av sitt arbete med dessa frågor och de handlingsplaner som det arbetas med i nuläget är viktiga inför det fortsatta arbetet. 14

16 4. Ekonomisk sammanställning En fullständig ekonomisk sammanställning av projektåret görs av Linnéa Hedkvist under hösten 2014 och kommer finnas tillgänglig hos folkhälsoteamet. Läs mer från projektet Nedan beskrivna dokument är material kopplat till projektet och finns att tillgå hos folkhälsoteamet Barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun- definitioner och statistik Sammanställning enkät fritidsaktiviteter Hällefors kommun Förfrågan om samverkan från Sveriges Kommuner och Landsting Sammanställning medborgardialog i skolan grönstrukturplan Nora, Ås och Gyttorp 15

17 Referenser Hällefors kommun (2012a). Reglemente för kommunstyrelsen. Hällefors Hällefors kommun (2012b). Reglemente för bildningsnämnden. Hällefors Hällefors kommun (2012c). Reglemente för omsorgsnämnden. Hällefors Hällefors kommun (2012d). Reglemente för val- och demokratinämnden. Hällefors Hällefors kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun & Örebro läns landsting (2011). Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Hällefors kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun och Örebro läns landsting. Lindesbergs kommun (1999). Sammanträdesprotokoll, Dnr Kommunstyrelsen Lindesbergs kommun (2012). Kommunal skolplan Barn- och utbildningsförvaltningen Ljusnarsbergs kommun (2011a). Riktlinjer för ensamkommande barn och ungdomar i Ljusnarsbergs kommun. Riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och ungdomar. Ljusnarsbergs kommun (2011b). Framtidstro, Hälsa, Delaktighet ett utvecklingsarbete för att stärka barn och unga i Ljusnarsbergs kommun. Ljusnarsbergs kommun (2014). Sammanträdesprotokoll, , Dnr KS 032/2014. Kommunstyrelsen Kommunerna i norra Örebro län folkhälsoteamet (2013). Idébeskrivning projekttjänst barnkonvention och barnfattigdom. Nora kommun (2012a). Sammanträdesprotokoll, , dnr BUN 21/12. Barn- och utbildningsnämnden Nora kommun (2012b). Sammanträdesprotokoll, , dnr Kfn 29/2012. Kultur- och fritidsnämnden Nora kommun (2013). Sammanträdesprotokoll, , dnr Sn 98/2012. Socialnämnden Nora kommun (2014). Sammanträdesprotokoll, , dnr 22/2014. Kommunstyrelsen Regeringskansliet (2011). Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm Utrikesdepartementet (2006). Mänskliga rättigheter Konventionen om barns rättigheter (UD ). Stockholm: Regeringskansliet Örebro läns landsting (2011). Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå BO Frivilligorganisationer Lag om barnombudsman

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga

Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Tjänsteskrivelse 2014-04-01 Handläggare: Julia Åhlgren 2013.0097 Folkhälsonämnden Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Med utgångspunkt i Karlskoga kommunfullmäktiges

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

SIMRISHAMNS KOMMUN. Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018

SIMRISHAMNS KOMMUN. Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018 SIMRISHAMNS KOMMUN Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018 Handlingsplanen är framtagen av kommunledningskontoret. Handlingsplanen finns också på simrishamn.se under

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden

Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden En utredning om hur Mbn kan införa barnperspektivet i sina beslutsärenden Johanna Edestav Mars 2012 Dnr: Mbn 2011-791 KON 2012-04-23 1 (14) Innehåll SAMMANFATTNING...2

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Carl-Åke Elmersjö (MP), ordförande Annika Krispinsson (C) Monica Brode (LP) Anders Pettersson (S) Margaretha Gadde-Jennische (M)

Carl-Åke Elmersjö (MP), ordförande Annika Krispinsson (C) Monica Brode (LP) Anders Pettersson (S) Margaretha Gadde-Jennische (M) - DEMOKRATIBEREDNINGEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kommunkontoret, Heby, kl 09.00 12.00 Beslutande Carl-Åke Elmersjö (MP), ordförande Annika Krispinsson (C) Monica Brode (LP) Anders Pettersson

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Minnesanteckningar Central Samverkan för Kultur- och utbildningsnämnden

Minnesanteckningar Central Samverkan för Kultur- och utbildningsnämnden Datum 2014-04-02 Sida 1(6) Minnesanteckningar Central Samverkan för Kultur- och utbildningsnämnden Tid och plats: Västra skolan, Västra Storgatan 42, Hallsberg, 2014-03-13 Närvarande: Eva Hesselmyr Tomas

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Val- och demokratinämnden

Val- och demokratinämnden 1(12) Plats och tid Kommunhuset, Plenisalen, Kl. 13.00-15.30 Beslutande Ledamöter Susanne Grundström (S) Jan Svärd (S) Samuel Eriksson (V) Robin Pleines (C) Bo Hedlund (C) Erkki Vuorijärvi (GL) Göran Strömqvist

Läs mer

Barnrättsfrågor i Huddinge kommun. Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013

Barnrättsfrågor i Huddinge kommun. Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013 Barnrättsfrågor i Huddinge kommun Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013 1. Barnkonventionen nationellt och i Huddinge kommun Regeringen

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31. Barnplan för Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31. Barnplan för Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31 Barnplan för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 FN s barnkonvention... 1 Trygga och goda uppväxtförhållanden...

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Handläggare: Anne-Mari Ågren, Ledningsstab utv KS Verksamhetsberättelse 2014 Finskt förvaltningsområde Inledning Karlskoga Kommun ingår sedan 1.1.2012 i finskt förvaltningsområde. Bakgrunden är minoritetslagstiftningen

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet

Läs mer

ÅSA EKMAN www.asaekman.com. att omsätta barnkonventionen i praktiken

ÅSA EKMAN www.asaekman.com. att omsätta barnkonventionen i praktiken att omsätta barnkonventionen i praktiken barnkonventionen i en kommun på en timme - hur kan vi konkretisera barnkonventionen? - hur får vi mycket snack och mycket verkstad? - hur vet vi att vi gör rätt

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Bergkvara 2014-12-03 Ort och datum Pär Ahlgren Projektledare Innehållsförteckning 1 Bakgrund till projektet 3 1.1 Projektets

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-11-24. Omsorgskontorets sammanträdesrum 2011-11-24 kl. 12.00 15.30

Sammanträdesdatum 2011-11-24. Omsorgskontorets sammanträdesrum 2011-11-24 kl. 12.00 15.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12) Plats och sammanträdestid Beslutare Övriga deltagare Justeringens plats och tid Omsorgskontorets sammanträdesrum kl. 12.00 15.30 Leif Andersson (s) Roger Persson (s) tjg

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer