Projekt - barnkonvention och barnfattigdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt - barnkonvention och barnfattigdom"

Transkript

1 Projekt - barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 29 augusti 2014 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Sara Gustavsson - projektledare barn och unga

2 Innehåll Innehåll Inledning Projektet Förväntat resultat och mål med projektet (ur projektplanen) Politiska beslut i norra Örebro län Hällefors kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Genomförda aktiviteter under projektåret Samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting Konferensen Barn och unga är en tillgång! Hällefors kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Diskussion Tidsaspekten Förankring, syfte, mål och måluppfyllelse Organisation Framtiden Ekonomisk sammanställning Läs mer från projektet Referenser

3 1. Inledning Kommunerna i norra Örebro län (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) har under perioden till haft en tjänst i folkhälsoteamet som särskilt fokuserat på frågor gällande barnkonventionen och ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Föreliggande rapport är en sammaställning av detta arbete som beskriver vad som gjorts under projektåret. Mer information och dokument som det hänvisas till i texten finns att tillgå hos folkhälsoteamet i norra Örebro län. Alla barn har samma rättigheter, är lika mycket värde och har rätt att överelva och utvecklas (Utrikesdepartementet, 2006). Detta slår Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter fast, en konvention som Sverige lovat att följa. Barnkonventionen definierar vilka rättigheter som borde gälla alla barn i hela världen oavsett exempelvis religion, kultur, etnicitet eller funktionshinder och syftar till att ge barn rätt att behandlas med respekt och få komma till tals. I Örebro läns folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål (Örebro läns landsting, 2011) finns mål om att Örebro län ska vara ett barnvänligt län som följer FN:s konvention om barnets rättigheter, barnfattigdomen ska minska och barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande på frågor som berör deras liv och livsmiljö ska öka. Enligt det avtal som finns mellan kommunerna i norra Örebro län och Örebro läns landsting (Hällefors kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun & Örebro läns landsting, 2011) gällande samverkan om det lokala folkhälsoarbetet har kommunerana åtagit sig att aktivt använda samhällsplanering och kommunala verksamheter för att motverka barnfattigdom. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och arbete för allas delaktighet och inflytanden är ett prioriterat samverkansområde. De fyra huvudprinciperna Barnkonventinen ska ses som en helhet där alla artiklar är viktiga (Utrikesdepartementet, 2006). Det finns ändå fyra artiklar som anses vägledande för hur helheten ska tolkas och dessa huvudprinciper ska finnas i åtanke och användas som glasögon när de övriga principerna läses. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikel 12: Alla barn har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad när åsikterna beaktas. Nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige På nationell nivå antogs i december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Regeringskansliet, 2011). Strategin utgår från barnkonventionen och består av ett antal principer som uttrycker grundläggande förutsättningar för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Insatser som 2

4 genomförs utifrån strategin kommer se olika ut för olika verksamheter och aktörer men avsikten är att strategin ska fungera som utgångspunkt för offentliga verksamheter som på statlig och kommunal nivå ska säkerställa barnets rättigheter. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. 3

5 2. Projektet Projektet startade 1 september 2013 och har pågått under ett års tid. Projektledaren har ingått i folkhälsoteamet i norra Örebro län och arbetat på uppdrag av och i nära samverkan med kommunerna. I projektets initieringsfas togs en plan med mål och aktiviteter för det fortsatta arbetet fram. Nedan skrivna mål och visioner är hämtade från projektplanen (Kommunerna i norra Örebro län folkhälsoteamet, 2013). 2.1 Förväntat resultat och mål med projektet (ur projektplanen) Projektet hade två långsiktiga mål och visioner samt fem mål under projekttiden. Långsiktiga mål och vision Kommunerna har genomsyrande mål, strategier och arbetsplaner för sitt arbete med Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter samt för att motverkan barnfattigdom, som överensstämmer med den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige Inga barn lever i ekonomiskt utsatta familjer, dvs. i barnfattigdom Förväntat resultat och mål under projekttiden Kommunerna har påbörjat analyser av sitt pågående arbete med barnkonventionen Kommunerna har påbörjat analyser av sitt pågående arbete för att motverka barnfattigdom Kommunerna har identifierat prioriterade inriktningar där arbetet för att stärka barnets rättigheter ska vidareutvecklas i enlighet med den nationella strategin Dessutom: Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper har kunskap om ekonomiskt utsatthet bland barn Projektet kompletterar pågående arbete i förvaltningar och nämnder och förankras i respektive verksamhet för att uppnå förväntat resultat 2.2 Politiska beslut i norra Örebro län Ett första steg i projektet var att identifiera vilka typer av beslut om barnkonventionen som fanns på central nivå i respektive kommun i norra länsdelen. Detta skiljde sig åt mellan kommunerna och nedan följer exempel på lokala styrdokument och beslut i respektive kommun som hänvisar till barnkonventionen Hällefors kommun I Hällefors kommun är det inskrivet i reglementena för kommunstyrelsen, bildningsnämnden, omsorgsnämnden samt val- och demokratinämnden att de inom verksamhetsområdet ska svara för 4

6 att följa intentionerna i Förenta Nationernas barnkonvention (Hällefors kommun, 2012a; 2012b; 2012c & 2012d). Det finns dock ingen vidare beskrivning av hur detta arbete ska gå till. Vidare är barnkonventionen en viktig utgångspunkt i skolornas trygghetsplaner i enlighet med skollagen och diskrimineringslagen Lindesbergs kommun I Lindesbergs kommun finns ett beslut fattat i kommunstyrelsen från 1999 (Lindesbergs kommun, 1999) som anger prioriterade artiklar för kommunen (artikel 2, 3, samt 28 stycke tre). Dessutom finns rekommendationer för det fortsatta arbetet som säger att alla i kommunens verksamhet (nämnder, förvaltningar, bolag) ska ges information om FN:s barnkonvention och de prioriterade områdena samt att de prioriterade artiklarna ska tas hänsyn till vid beslut och inarbetas i kommunens planer på så vis att det framgår att hänsyn har tagits till barnkonventionen. Även i Lindesbergs kommunala skolplan för framgår det att FN:s konvention om barns rättigheter är en självklar utgångspunkt i värdegrundsarbetet (Lindesbergs kommun, 2012, s. 3). Vidare beskrivs att trygghet och respekt är avgörande förutsättningar för lärande samt att skolan är en arbetsplats för elever och personal, där alla människors lika värde är en grundregel. Under åren är värdegrund fokusområde för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsbesök Ljusnarsbergs kommun Under projektåret har kommunstyrelsen i Ljusnarsberg beslutat att kommunen ska arbete utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och nationell ungdomspolitik (Ljusnarsbergs kommun, 2014, Dnr KS 032/2014). Bildningschefen uppdras arbeta fram en handlingsplan för detta arbete samt i samband med det genomföra en översyn av det ungdomspolitiska programmet som finns i kommunen sedan I Riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och ungdomar i Ljusnarsbergs kommun (Ljusnarsbergs kommun, 2011a) hänvisas det till barnkonventionen som en av flera aktuella förordningar och då särskilt till artikel 22, som berör just flyktingbarn Nora kommun I Nora kommun fanns vid projektårets start flera olika beslut om arbete med barnkonventionen. Initiativet kom från barn- och utbildningsnämnden (Nora kommun, 2012a, dnr 21/12) som 2012 beslutade att anta en föreslagen arbetsgång gällande arbete med barnkonventionen (se nedan). Förslaget lyfter även upp hur kommunen generellt bör arbeta med barnkonventionen därför överlämnades ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning i kommunens övriga verksamheter. Därefter har beslut fattats i kultur- och fritidsnämnden samt i socialnämnden (se nedan). Barn och utbildningsnämnden (dnr BUN 21/12) 5

7 Barn- och utbildningsnämnden (Nora kommun, 2012a) godkände förvaltningens Förslag till arbete med FN:s barnkonvention (Dnr BUN 21/12). Förslaget lyfter upp hur kommunen generellt bör arbeta med barnkonventionen och även i relation till frågor om våld och förtryck i hederns namn, barnfattigdom och samhällsplanering. Förslaget innebär att: Den barnkonsekvensanalys som tagits fram ska användas av alla nämnder vid beredning av ärenden som på något sätt rör eller berör barn och ungdomar. Vidare presenteras en arbetsgång gällande hur kommunen generellt ska arbeta med barnkonventionen som föreslår att: Politiker från alla nämnder samt styrelsen Nora utveckling genomför studiecirkel 3h per månad (nio månader per år) under två år Politiker och personal från de olika förvaltningarna deltar i en heldagsutbildning om Barnkonventionen under våren Även ledare från föreningslivet, köpmän och BMB ska bjudas in. Efter denna dag tar alla med sig hemläxa kring följande frågor: Hur arbetar vi redan idag enligt FN:s barnkonvention i vår verksamhet? Vilka artiklar knyter det arbetet an till? Vad mer vill vi göra för att FN:s barnkonvention ska vara levande verktyg i Nora? Svaren/underlagen skickas till en styrgrupp bestående av respektive nämndeordförande, förvaltningschefer och ordförande i Nora utvecklig AB. Därefter ska en arbetsgrupp bestående av personal från bildnings-, social- och kommunalförvaltningen samt Nora utveckling AB strukturera och sortera materialet för att sammanställa en presentation om Det här gör vi redan i Nora och så här vill vi utveckla vårt arbete med FN:s barnkonvention. Denna presentation förankras sedan i styrgruppen för beslut om vidare åtgärder och fortsatt arbete inom respektive verksamhet. Förslag till handlingsplan för respektive nämnd tas fram. När det gäller våld och förtryck i hederns namn föreslår arbetesgången att det genomförs utbildningsinsatser för elevhälsan, rektorer, personal från socialtjänsten och arbetsutskott/nämnder samt att det utformas en handlingsplan. Även i frågor gällande barnfattigdom och samhällsplaneringa föreslås det att handlingsplaner ska tas fram av arbetesgrupper inom respektive nämnd/styrelse samt att barnkonsekvensanalyser alltid ska användas inför beslut. Notera dock att dessa förslag inte har implementerats i kommunen. Kultur- och fritidsnämnden (dnr Kfn 29/2012) Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att ställa sig positiv till att arbeta med FN:s barnkonvention och har för avsikt att arbeta fram en egen modell för nämndens verksamhetsområden (Nora kommun, 2012b). I dagsläget finns en checklista på protokollen där fyra frågor besvaras med ja eller 6

8 nej: Berör beslutet barn och ungdomar? Är beslutet bra för barn och ungdomar? Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttala sin mening i ärendet? Är beslutet i enlighet med barnkonventionen? Socialnämnden (dnr Sn 98/2012) Även socialnämnden har behandlat Förslag till arbete med FN:s barnkonvention och beslutade att anta ett förenklat uppdrag där förvaltningen ska använda den framtagna barnchecklistan vid beredning av alla ärenden samt att det bör finnas en checklista på socialnämndens protokoll, i likhet med kultur- och fritidsnämndens protokoll (Nora kommun, 2013). Kommunstyrelsen (dnr 22/2014) Vid projektets start fanns alltså de tre ovan beskrivna besluten i de olika nämnderna, som bland annat tar upp hur barnkonventionen ska beaktas i beslutsprocessen. Dock saknades en kommunövergripande helhetssyn kring detta och en gemensam utgångspunkt för hur barnperspektivet ska beaktas och behandlas. Därför tog kommunstyrelsen ett övergripande beslut (Nora kommun, 2014) om att Nora kommun ska arbete utifrån barnkonventionen och den nationella ungdomspolitiken. Vidare fick kommunchefen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för detta arbete samt följa upp implementeringen i kommunen. 2.3 Genomförda aktiviteter under projektåret Samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting I december fick kommunerna i norra Örebro län en förfrågan om samverkan från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), via deras projektledare för barnets rättigheter Elizabeth Englundh. Enligt en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka genomförande av barnets rättigheter i Sverige arbetar SKL bland annat med att stödja och följa upp påbörjade initiativ, skapa intresse i nya regioner och dokumentera för att se vilka framgångsfaktorer som spelat roll för skapandet av långsiktigt hållbara modeller i arbetet med barns rättigheter. Mot denna bakgrund var SKL intresserade av att följa, stödja och dokumentera kommunerna i norra Örebro län i arbetet med barnets rättigheter. Detta för att kunna publicera som ett av flera exempel på modeller för hur man kan arbeta med dessa frågor på SKL:s webb. Elizabeth Englundh deltog på folkhälsoteamets styrgruppsmöte och ställde då förfrågan om samverkan till kommuncheferna. Kommuncheferna gav sitt godkännande och efter detta har folkhälsoteamets projektledare och SKL:s projektledare haft mycket kontakt. Elizabeth Englundh har stöttat kommunerna i norra Örebro län via ett utbildningstillfälle för enhetschefer i Nora kommun, medverkan på konferensen Barn och unga är en tillgång samt som kunskapsstöd för folkhälsoteamets projektledare. Dessutom ska Elizabeth hålla ett utbildningstillfälle för kommunledningsgruppen i Lindesberg kommun i september Vid två tillfällen har arbetet med barns rättigheter i norra Örebro län lyfts upp i SKL:s nyhetsbrev Stärk barnets rättigheter. Nyhetsbreven finns tillgängliga på SKL:s hemsida: 7

9 samt I juni 2014 presenterade SKL sin slutrapport av överenskommelsen. Modellerna, där bland annat kommunerna i norra Örebro län finns med som exempel, kommer publiceras på SKL:s webb under hösten Slutrapporten går att läsa här: Konferensen Barn och unga är en tillgång! Projektledaren har via folkhälsoteamet samordnat och drivit arbetet med att arrangera konferensen Barn och unga är en tillgång!. Konferens ägde rum 9 maj 2014 i Lindesberg och arrangerades i samverkan med Regionförbundet Örebro och Örebro läns landsting. Totalt deltog drygt 100 personer denna dag, såväl förtroendevalda som tjänstemän, varav ett 70-tal var hemmahörande i någon av kommuner i norra länsdelen. Dessutom närvarande representanter från landstinget, civila samhället och flertalet av länets övriga kommuner. Förmiddagen bjöd på inspirerande föreläsningar där Fredrik Malmberg barnombudsmannen och Elizabeth Englundh - SKL:s projektledare i arbetet med barnets rättigheter medverkade. Dessutom föreläste Anders Trumberg - fil. dr i kulturgeografi och strategisk planerare, Örebro kommun, om barn i ekonomiskt utsatta familjer och lyfte upp ett exempel på hur Örebro kommun arbetar för att försöka tackla detta problem. Under eftermiddagen hade deltagarna möjlighet att välja ett av fyra seminarier (beskrivning av seminarierna ur programmet): Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning är det möjligt? På väg mot att tillämpa barnets rättigheter i hela organisationen är det av central betydelse att ledningen ger sitt stöd och att rätt beslut är fattade. Hur kan en organisation tänka strategiskt utifrån konventionen och vilka av rättigheterna ska särskilt beaktas? Elizabeth Englundh projektledare barnets rättigheter, Sveriges Kommuner och Landsting Barn och ungas delaktighet i samhällsplaneringen Det känns som min röst är värd Barn och unga har många tankar och idéer om hur en miljö kan utformas. Sällan har de kunskap om hur de ska kunna föra fram sina åsikter. Det är vi vuxna som måste hitta metoderna och våga fråga. Det har vi gjort i Borlänge. Unni Öhman processledare, Borlänge kommun Barnkonventionen: för barn med barn! Sverige ratificerade barnkonventionen redan Idag är bland annat skollagen anpassad efter rättigheterna i konventionen och sedan 2011 är den också inskriven i läroplanen. Konventionen ser på barn som rättighetsbärare, med eget värde och egna åsikter. Den visar också på vuxnas ansvar att möjliggöra för barn att få sina rättigheter uppfyllda. 8

10 I förskola och skola finns det flera sätt att jobba med barnkonventionen och på detta seminarium kommer du få verktyg, tips och idéer om hur du och barnen kan arbeta med artiklarna och konventionen i sin helhet, i det dagliga arbetet. Annika Karlsson verksamhetsutvecklare Rädda Barnen Alla barn har rätt till kultur Kom och ta del av hur ord blir till handling med en magisk knallblå fantasifarkost, Bubblanberättelser på väg. Det blir en resa på barns och ungdomars villkor. Sylvia Blomberg utvecklingsledare bibliotek och Mia Eklund utvecklingsledare dans, Kulturenheten på Örebro läns landsting Som avslutning av dagen fick varje deltagare i uppdrag att göra en personlig handlingsplan där de konkretiserade och satte ord på vad de själva skulle göra för att föra arbetet med barnets rättigheter framåt. Några exempel som lyftes var att uppmärksamma barnkonventionens 25-årsjubileum i fullmäktige, göra återkopplingar till barn och ungdomar, börja prata mer med barn och unga och faktiskt fråga om deras åsikter. Den utvärdering som gjordes visar att deltagarna var mycket nöjda med dagen och konferensen fick många positiva kommentarer. Såväl dagen som helhet som de enskilda föreläsningarna/seminarierna fick bra betyg och samtliga svarande blev inspirerade att arbeta vidare med barnets rättigheter. Majoriteten upplevde även att de fått nya verktyg och/eller idéer för hur de kan arbeta med barnets rättigheter i sina verksamheter. Särskilt uppskattat var den stora mixen av deltagare och att förtroendevalda och tjänstemän fanns samlade på samma plats för att fokusera på barnets rättigheter ur sina olika perspektiv. Dokumentation från konferensen och dagens program finns tillgänglig på folkhälsoteamets hemsida e18931b2&sv.url=12.6b24a65113e13816b1c385e Hällefors kommun I Hällefors kommun har projektledaren bistått som stöd i kommunen gällande barnfattigdom och dels gjort en sammanställning gällande barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun (se eget dokument) samt en undersökning riktad till föreningslivet om deras möjligheter att erbjuda fritidsaktiviter till ekonomiskt utsatta barn (se eget dokument). I augusti 2014 höll projektledaren i ett utbildningstillfälle om barnkonventionen där all personal från förskola, grundskola och gymnasium i kommunen deltog. 9

11 2.3.4 Lindesbergs kommun Under projekttiden har samtliga nämnder i kommunen fått en genomgång om barnkonventionen av projektledaren. Ett utbildningstillfälle om barnkonventionen har genomförts av projektledaren för större delen av tjänstemännen på Bergslagens miljö- och byggförvaltning. Vid medborgardialogen gällande den fördjupade översiktsplanen för Lindesbergs tätort har projektledaren medverkat till att insatser särskilt riktats för att göra ungdomars röster hörda. Detta har skett genom att elever i skolår åtta svarat på en enkät på skoltid, mailutskick och särskilda aktiviteter på Lindeskolan av kommunpolitikerna samt kontakt med särskolan. Via samarbetet med SKL ska ett utbildningstillfälle om barnkonventionen genomföras i kommunens ledningsgrupp i september 2014 av Elizabeth Englundh. Demokratitorg på Lindeskolan - inför skolvalen på Lindeskolan (både inför val till Europaparlamentet och de allmänna valen) har projektledaren bistått med kunskap samt varit med och arrangerat demokratitorg där riksdagspartierna medverkat med bokbord och svarat på frågor från eleverna Ljusnarsbergs kommun Samverkan med projektet Framtidstro, hälsa, delaktighet (Ljusnarsbergs kommun, 2011b). En workshop har hållits med kommunchef, bildningschef, socialchef för att finna prioriteringsinriktningar i Ljusnarsbergs kommun. Utifrån resultatet av workshopen presenterades några konkreta förslag på vidare insatser: 1. Inventera nuvarande föräldrastöd och göra konkret handlingsplan för föräldrastöd (Natasha Anderberg och Karin Wouda på uppdrag av och i samverkan med socialchefen). 2. Träffa kommunfullmäktige och prata om barns rättigheter. Praktiska diskussioner utifrån barnkonventionen och hur man arbetar i kommunen med dessa frågor (Sara Gustavsson). 3. Praktisk utbildning om barnkonventionen i skola eller förskola (Sara Gustavsson och Peter Björklund i samverkan med Karin Wouda). 4. Fundering/förslag att anordna en dag som är öppen för samhället att lära sig om barnkonventionen, något liknande Peppar, peppar fast inriktat mot barn och barnkonventionen. 5. Bjuda in landstinget till diskussion om hur landstingets verksamheter för barn fungerar lokalt i Ljusnarberg (Linnéa Hedkvist). 6. Ta fram statistik- och kunskapsunderlag kring barns levnadsvillkor (Linnéa Hedkvist). 10

12 Av dessa förslag pågår arbete med föräldrastödet i kommunen (kontakta Natasha Anderberg eller Karin Wouda för mer information), diskussioner med landstingen om dess verksamheter i Ljusnarsbergs kommun har inletts i augusti 2014 och kommer fortsätta under hösten Dessutom tar Linnéa Hedkvist fram statistik- och kunskapsunderlag kring barns levnadsvillkor, där resultatet från Liv & hälsa ung 2014 utgör grunden. Efter skrivelse av projektledaren har det under projekttiden fattats beslut av kommunstyrelsen att Ljusnarsbergs kommun ska arbeta utifrån barnkonventionen och nationell ungdomspolitik. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen och nationell ungdomspolitik har påbörjats. Projektledaren har fungerat som en resurs för bildningschefen i detta arbete Nora kommun Efter skrivelse av projektledaren har det under projekttiden fattats beslut av kommunstyrelsen att Nora kommun ska arbeta utifrån barnkonventionen och nationell ungdomspolitik. I arbetet med att ta fram en grönstrukturplan för Nora, Ås och Gyttorp har dialog hållits med elever i årskurs fem på Gyttorpsskolan, Järntorgsskolan, Lärkesskolan, Ås skola samt i årskurs fem och sex på Borns friskola (se eget dokument). Detta har gjorts för att få in underlag på vilka platser som används och är viktiga för barn i kommunen. Barnen har där fått ange vilka platser de använder utomhus på sin fritid på vintern, vår/sommar/höst, om de har någon favoritplats samt om det finns platser som de upplever som otrygga eller farliga. De har även markerat sina rörelsemönster, vilket kan komma att användas bland annat i prioritering av snöröjning och halkbekämpning. Barnens åsikter kommer användas som underlag i grönstrukturplanen som i sin tur är underlag till kommunens översiktsplan. Barnets rättigheter i familjen vid två tillfällen (en kväll i oktober 2013 och en kväll i augusti 2014) har diskussionskvällar riktade till föräldrar och andra intresserade vuxna hållits för att diskutera barnets rättigheter i familjen. Detta var ett samarbete mellan familjecentralen, svenska kyrkan och folkhälsoteamet. Information av projektledaren om barnkonventionen i barn- och utbildningsnämnden. I april 2014 hölls en utbildning om barnkonventionen av Elizabeth Englund. Samtliga enhetschefer och nämndsekreterare i kommunen var inbjudna men de som deltog representerade bildningsförvaltningen, kommunkansliet samt Norabostäder. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen och nationell ungdomspolitik har påbörjats. 11

13 I augusti 2014 höll projektledaren i ett utbildningstillfälle om barnkonventionen med personal från Ås förskola och skola samt Järnboås förskola och skola. Unga kommunutvecklare under tre veckors tid under sommaren 2014 feriearbetade fem ungdomar som unga kommunutvecklare i Nora kommun. Deras uppdrag var att komma med förslag på hur Nora kommun kan bli bättre för barn och ungdomar. Folkhälsoteamet handledde dem i arbetet. 12

14 3. Diskussion I de kommunala verksamheternas dagliga arbete pågår ständigt arbete och insatser för barn och unga. Lagstiftning i bland annat socialtjänstlagen och skollagen är anpassade efter barnkonventionen och utgör basen i verksamheter som dagligen möter barn och unga. Det är också viktigt att ha i åtanke att barn finns överallt i de kommunala verksamheterna och inte enbart i barnomsorg, skola och socialtjänst barn och ungdomar rör sig på våra gator, nyttjar idrottsanläggningar, kan komma som besökande eller anhöriga i olika verksamheter och platser osv. Barns rättigheter är därför en fråga som rör hela kommunen och all personal. Nedan diskuteras några aspekter som påverkat projektets gång. 3.1 Tidsaspekten De insatser som genomförts under projektåret kan ses som en uppstart i att mer aktivt arbeta med barnets rättigheter i respektive kommun i norra Örebro län. Det är samtidigt en satsning för att medvetandegöra att barns rättigheter angår hela den kommunala verksamheten och inte enbart de verksamheter som direkt möter barn och unga i sin vardag. En ettårsperiod är dock kort tid för ett projekt som pågår i fyra kommuner, där projektledaren ska lära känna såväl organisationerna som verksamma personer. Genom en långsiktighet kan arbetet med dessa frågor bli än bättre. Under detta år har projektledaren i folkhälsoteamet fungerat som samordnare av arbetet med barnkonventionen och även när projekttiden går ut finns fortsättningsvis uppdraget att arbeta med barns rättigheter i folkhälsoteamet. Detta måste göras i dialog med kommunerna, där teamet kommer fortsätta som en resurs och stötta arbetet i de kommunala verksamheterna. 3.2 Förankring, syfte, mål och måluppfyllelse En styrka är att projektet varit förankrat på kommunchefsnivå. Dock hade det underlättat med en bättre förankring längre ut i verksamheterna. I planering inför projektet, vid rekrytering av projektledare och i initieringen av projektet låg fokus på att göra en inventering av pågående arbete med barnkonventionen samt hur kommunerna arbetar för att motverka barnfattigdom. Under uppstartsfasen framkom istället önskemål från folkhälsoteamets styrgrupp att projektet skulle få en mer praktisk inriktning och försöka åstadkomma mer verkstad istället för att göra en kartläggning. Ett tydligare syfte och mål med projektet redan från start hade skapat bättre förutsättningar för arbetet. En svårighet med de mål som satts upp för projektet är att de olika kommunerna haft olika utgångspunkter från start, ligger i olika faser i sitt arbete och har varierade förutsättningar och resurser att avsätta för detta. Det är därför problematiskt att säga om projektets mål uppnåtts eller ej. Klart står dock att barns rättigheter har lyfts upp på agendan. Ljusnarsbergs kommun och Nora kommun har påbörjat arbetet med att ta fram handlingsplaner för detta, i Lindesbergs kommun finns en ungdomspolitisk strategi som ska implementeras i verksamheterna och via konferensen Barn och unga är en tillgång! medvetandegjordes en stor del av de verksamma politikerna och tjänstemännen 13

15 om barns rättigheter och ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Dock finns en hel del kvar att arbeta med för målet kommunerna har påbörjat analyser av sitt pågående arbete för att motverka barnfattigdom ska räknas som uppnått. 3.3 Organisation En svårighet i arbetet har varit viss instabilitet i de kommunala organisationerna med exempelvis byte av personal på viktiga positioner, omorganisationer eller organisationsutredningar av olika slag. Detta är faktorer som har påverkat möjligheterna att driva arbetet. Det har bland annat lett till att förslag och insatser som varit på gång inte kunnat genomföras på grund av att det saknats samverkansparter i kommunen eller att det funnits önskemål om att avvakta med vissa frågor tills organisationen är klar. 3.4 Framtiden Det finns flera områden som det är viktigt att arbeta vidare med grundläggande kunskaper om barns rättigheter bland förtroendevalda och tjänstemän är ett område. Detta gäller även för personer som inte direkt möter barn i sin vardagliga eftersom barns rättigheter angår hela den kommunala verksamheten och inte uteslutande rör verksamheter som socialtjänst, skola och barnomsorg. Gemensamt för alla fyra kommuner är också att det saknas välfungerande inflytandeforum och systematik där barn och unga kan göra sina röster hörda. Under projekttiden har det gjorts två insatser (grönstrukturplan i Nora och fördjupad översikt i Lindesberg) för att öka ungas möjligheter till inflytande i samhällsplaneringen, men detta är inget som systematiskt ingår i det ordinarie arbetet. Genom det samarbete som inletts med SKL har kommunerna fått möjlighet till stöd i arbetet med barns rättigheter, bland annat genom olika former av utbildningar. Hur detta samarbete ska se ut fortsättningsvis är ännu oklart men kommunerna, folkhälsoteamet och SKL kommer ha en fortsatt dialog kring detta. Vidare är området barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer (barnfattigdom) ett område där kommunerna bör arbeta vidare, förslagsvis genom att ta fram handlingsplaner för hur detta arbete ska fortgå för att minska andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer. Avslutningsvis kan konstateras att arbetet med barns rättigheter är en ständigt pågående process som behöver långsiktiga strukturer. Under projektåret har det genomförts ett flertal insatser som på olika sätt bidragit till att medvetandegöra ansvaret för att barns rättigheter efterlevs. Kommunerna i norra Örebro län påbörjat utveklingen av sitt arbete med dessa frågor och de handlingsplaner som det arbetas med i nuläget är viktiga inför det fortsatta arbetet. 14

16 4. Ekonomisk sammanställning En fullständig ekonomisk sammanställning av projektåret görs av Linnéa Hedkvist under hösten 2014 och kommer finnas tillgänglig hos folkhälsoteamet. Läs mer från projektet Nedan beskrivna dokument är material kopplat till projektet och finns att tillgå hos folkhälsoteamet Barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun- definitioner och statistik Sammanställning enkät fritidsaktiviteter Hällefors kommun Förfrågan om samverkan från Sveriges Kommuner och Landsting Sammanställning medborgardialog i skolan grönstrukturplan Nora, Ås och Gyttorp 15

17 Referenser Hällefors kommun (2012a). Reglemente för kommunstyrelsen. Hällefors Hällefors kommun (2012b). Reglemente för bildningsnämnden. Hällefors Hällefors kommun (2012c). Reglemente för omsorgsnämnden. Hällefors Hällefors kommun (2012d). Reglemente för val- och demokratinämnden. Hällefors Hällefors kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun & Örebro läns landsting (2011). Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Hällefors kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun och Örebro läns landsting. Lindesbergs kommun (1999). Sammanträdesprotokoll, Dnr Kommunstyrelsen Lindesbergs kommun (2012). Kommunal skolplan Barn- och utbildningsförvaltningen Ljusnarsbergs kommun (2011a). Riktlinjer för ensamkommande barn och ungdomar i Ljusnarsbergs kommun. Riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och ungdomar. Ljusnarsbergs kommun (2011b). Framtidstro, Hälsa, Delaktighet ett utvecklingsarbete för att stärka barn och unga i Ljusnarsbergs kommun. Ljusnarsbergs kommun (2014). Sammanträdesprotokoll, , Dnr KS 032/2014. Kommunstyrelsen Kommunerna i norra Örebro län folkhälsoteamet (2013). Idébeskrivning projekttjänst barnkonvention och barnfattigdom. Nora kommun (2012a). Sammanträdesprotokoll, , dnr BUN 21/12. Barn- och utbildningsnämnden Nora kommun (2012b). Sammanträdesprotokoll, , dnr Kfn 29/2012. Kultur- och fritidsnämnden Nora kommun (2013). Sammanträdesprotokoll, , dnr Sn 98/2012. Socialnämnden Nora kommun (2014). Sammanträdesprotokoll, , dnr 22/2014. Kommunstyrelsen Regeringskansliet (2011). Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm Utrikesdepartementet (2006). Mänskliga rättigheter Konventionen om barns rättigheter (UD ). Stockholm: Regeringskansliet Örebro läns landsting (2011). Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 1 februari 2016 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Anton Olofsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Projektet... 4 2.1 Genomförda aktiviteter under

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen www.pwc.se Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Granskning av barnkonventionen Motala kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1. UPPDRAG... 3 1.2. AVGRÄNSNING

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Barnkonventionen i Vaggeryds kommun

Barnkonventionen i Vaggeryds kommun Revisionsrapport* Barnkonventionen i Vaggeryds kommun Vaggeryds kommun Augusti 2009 Johan Bokinge *connectedthinking Signatur Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund och revisionsfråga

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-06-19 DNR KS 2014.230 EMELIE HALLIN SID 1/2 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Informationsärende:

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Antagen av styrgruppen för Ung i Säter 2015-02-20 6 Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Konventionen om barnets rättigheter I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har

Läs mer

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Utlåtande 2015:49 RI+VI (Dnr 105-499/2015) Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Instruktionen för Stockholms stads barnombudsman

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå BO Frivilligorganisationer Lag om barnombudsman

Läs mer

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D Viljeinriktning A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E 2 0 0 6-11- 27 1 7 4. R E V I D E R A D 2 0 1 2. 0 2. 07 UNGDOMSPOLITISK POLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN Ängelholm ska vara en kommun som:

Läs mer

Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting

Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting Sänk Blicken Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting 1 Barnkonventionens fyra grundprinciper Artikel 2 Icke-diskriminering Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Barn och ungas rättigheter

Barn och ungas rättigheter PROJEKTDIREKTIV Barn och ungas rättigheter 2013-2015 2013-10-31 Nina M Granath SÄN 2013/92-701 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 3 3 Projektets mål kopplade till övergripande

Läs mer

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget.

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget. Protokoll II 1 vid regeringssammanträde 2014-06-12 A2014/2289/DISK A2011/4602/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Bemyndigande att ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting 1 bilaga Efter

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

AU 9:15 Dnr. KS 2015/0282. Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun

AU 9:15 Dnr. KS 2015/0282. Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-09-16 fj Öster 22. AU 9:15 Dnr. KS 2015/0282 Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Vilket ä r Ditt/Ert fö rstä steg efter den hä r dägen? Hur gä r Du/Ni vidäre?

Vilket ä r Ditt/Ert fö rstä steg efter den hä r dägen? Hur gä r Du/Ni vidäre? hä r dägen? Hur gä r Du/Ni vidäre? Ö-viks kommun, Folkhälsoutveckling Vi har kommunövergripande barn och ungdomspolicy och- strategi sedan oktober 2014. Nu är vi i det läget att ta fram åtgärdsplaner som

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio. Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna

Läs mer

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat Granskningen Bakgrund KF mål att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år. Riksdagens nationella strategi ska vara en utgångspunkt. Barnrådet ska bidra till

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen Eskilstuna kommun Januari 2009 Tobias Bjöörn Marie Lindblad Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 3 2 Bakgrund

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande

Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande Revisionsrapport Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande Katrineholms kommun september 2009 Marie Lindblad Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1

Läs mer

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

PROTOKOLL Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid KS-2014/716

PROTOKOLL Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid KS-2014/716 Kommunstyrelsens arbetsutskott 73 Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Barn har rättigheter

Barn har rättigheter Barn har rättigheter Den här Barnplanen handlar om vad Avesta kommun ska göra för att alla barn ska ha de rättigheterna: hemma i skolan och på fritiden FN:s Barnkonvention FN:s barnkonvention började gälla

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Barn och ungas delaktighet i 6 K. Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09

Barn och ungas delaktighet i 6 K. Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09 Barn och ungas delaktighet i 6 K Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09 Sammanfattning Under 2011 gjordes en folkhälsokartläggning av Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga (kallas

Läs mer

Carl-Åke Elmersjö (MP), ordförande Annika Krispinsson (C) Monica Brode (LP) Anders Pettersson (S) Margaretha Gadde-Jennische (M)

Carl-Åke Elmersjö (MP), ordförande Annika Krispinsson (C) Monica Brode (LP) Anders Pettersson (S) Margaretha Gadde-Jennische (M) - DEMOKRATIBEREDNINGEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kommunkontoret, Heby, kl 09.00 12.00 Beslutande Carl-Åke Elmersjö (MP), ordförande Annika Krispinsson (C) Monica Brode (LP) Anders Pettersson

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga

Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Tjänsteskrivelse 2014-04-01 Handläggare: Julia Åhlgren 2013.0097 Folkhälsonämnden Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Med utgångspunkt i Karlskoga kommunfullmäktiges

Läs mer

Folkhälsokonferens 2015

Folkhälsokonferens 2015 Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: Cecilia Ljung FHN 2015.0088 Folkhälsonämnden Folkhälsokonferens 2015 Sammanfattning Folkhälsonämnden har i uppdrag att samordna och ansvara för utveckling av Karlskoga

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017

Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017 Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017 Ett Mullsjö för alla Framtagen och beslutad i socialnämnden 2013-04-09 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-05-28 1(6) Funktionshinderplan för Mullsjö

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer