Projekt - barnkonvention och barnfattigdom

Transkript

1 Projekt - barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 29 augusti 2014 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Sara Gustavsson - projektledare barn och unga

2 Innehåll Innehåll Inledning Projektet Förväntat resultat och mål med projektet (ur projektplanen) Politiska beslut i norra Örebro län Hällefors kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Genomförda aktiviteter under projektåret Samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting Konferensen Barn och unga är en tillgång! Hällefors kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Diskussion Tidsaspekten Förankring, syfte, mål och måluppfyllelse Organisation Framtiden Ekonomisk sammanställning Läs mer från projektet Referenser

3 1. Inledning Kommunerna i norra Örebro län (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) har under perioden till haft en tjänst i folkhälsoteamet som särskilt fokuserat på frågor gällande barnkonventionen och ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Föreliggande rapport är en sammaställning av detta arbete som beskriver vad som gjorts under projektåret. Mer information och dokument som det hänvisas till i texten finns att tillgå hos folkhälsoteamet i norra Örebro län. Alla barn har samma rättigheter, är lika mycket värde och har rätt att överelva och utvecklas (Utrikesdepartementet, 2006). Detta slår Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter fast, en konvention som Sverige lovat att följa. Barnkonventionen definierar vilka rättigheter som borde gälla alla barn i hela världen oavsett exempelvis religion, kultur, etnicitet eller funktionshinder och syftar till att ge barn rätt att behandlas med respekt och få komma till tals. I Örebro läns folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål (Örebro läns landsting, 2011) finns mål om att Örebro län ska vara ett barnvänligt län som följer FN:s konvention om barnets rättigheter, barnfattigdomen ska minska och barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande på frågor som berör deras liv och livsmiljö ska öka. Enligt det avtal som finns mellan kommunerna i norra Örebro län och Örebro läns landsting (Hällefors kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun & Örebro läns landsting, 2011) gällande samverkan om det lokala folkhälsoarbetet har kommunerana åtagit sig att aktivt använda samhällsplanering och kommunala verksamheter för att motverka barnfattigdom. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och arbete för allas delaktighet och inflytanden är ett prioriterat samverkansområde. De fyra huvudprinciperna Barnkonventinen ska ses som en helhet där alla artiklar är viktiga (Utrikesdepartementet, 2006). Det finns ändå fyra artiklar som anses vägledande för hur helheten ska tolkas och dessa huvudprinciper ska finnas i åtanke och användas som glasögon när de övriga principerna läses. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikel 12: Alla barn har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad när åsikterna beaktas. Nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige På nationell nivå antogs i december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Regeringskansliet, 2011). Strategin utgår från barnkonventionen och består av ett antal principer som uttrycker grundläggande förutsättningar för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Insatser som 2

4 genomförs utifrån strategin kommer se olika ut för olika verksamheter och aktörer men avsikten är att strategin ska fungera som utgångspunkt för offentliga verksamheter som på statlig och kommunal nivå ska säkerställa barnets rättigheter. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. 3

5 2. Projektet Projektet startade 1 september 2013 och har pågått under ett års tid. Projektledaren har ingått i folkhälsoteamet i norra Örebro län och arbetat på uppdrag av och i nära samverkan med kommunerna. I projektets initieringsfas togs en plan med mål och aktiviteter för det fortsatta arbetet fram. Nedan skrivna mål och visioner är hämtade från projektplanen (Kommunerna i norra Örebro län folkhälsoteamet, 2013). 2.1 Förväntat resultat och mål med projektet (ur projektplanen) Projektet hade två långsiktiga mål och visioner samt fem mål under projekttiden. Långsiktiga mål och vision Kommunerna har genomsyrande mål, strategier och arbetsplaner för sitt arbete med Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter samt för att motverkan barnfattigdom, som överensstämmer med den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige Inga barn lever i ekonomiskt utsatta familjer, dvs. i barnfattigdom Förväntat resultat och mål under projekttiden Kommunerna har påbörjat analyser av sitt pågående arbete med barnkonventionen Kommunerna har påbörjat analyser av sitt pågående arbete för att motverka barnfattigdom Kommunerna har identifierat prioriterade inriktningar där arbetet för att stärka barnets rättigheter ska vidareutvecklas i enlighet med den nationella strategin Dessutom: Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper har kunskap om ekonomiskt utsatthet bland barn Projektet kompletterar pågående arbete i förvaltningar och nämnder och förankras i respektive verksamhet för att uppnå förväntat resultat 2.2 Politiska beslut i norra Örebro län Ett första steg i projektet var att identifiera vilka typer av beslut om barnkonventionen som fanns på central nivå i respektive kommun i norra länsdelen. Detta skiljde sig åt mellan kommunerna och nedan följer exempel på lokala styrdokument och beslut i respektive kommun som hänvisar till barnkonventionen Hällefors kommun I Hällefors kommun är det inskrivet i reglementena för kommunstyrelsen, bildningsnämnden, omsorgsnämnden samt val- och demokratinämnden att de inom verksamhetsområdet ska svara för 4

6 att följa intentionerna i Förenta Nationernas barnkonvention (Hällefors kommun, 2012a; 2012b; 2012c & 2012d). Det finns dock ingen vidare beskrivning av hur detta arbete ska gå till. Vidare är barnkonventionen en viktig utgångspunkt i skolornas trygghetsplaner i enlighet med skollagen och diskrimineringslagen Lindesbergs kommun I Lindesbergs kommun finns ett beslut fattat i kommunstyrelsen från 1999 (Lindesbergs kommun, 1999) som anger prioriterade artiklar för kommunen (artikel 2, 3, samt 28 stycke tre). Dessutom finns rekommendationer för det fortsatta arbetet som säger att alla i kommunens verksamhet (nämnder, förvaltningar, bolag) ska ges information om FN:s barnkonvention och de prioriterade områdena samt att de prioriterade artiklarna ska tas hänsyn till vid beslut och inarbetas i kommunens planer på så vis att det framgår att hänsyn har tagits till barnkonventionen. Även i Lindesbergs kommunala skolplan för framgår det att FN:s konvention om barns rättigheter är en självklar utgångspunkt i värdegrundsarbetet (Lindesbergs kommun, 2012, s. 3). Vidare beskrivs att trygghet och respekt är avgörande förutsättningar för lärande samt att skolan är en arbetsplats för elever och personal, där alla människors lika värde är en grundregel. Under åren är värdegrund fokusområde för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsbesök Ljusnarsbergs kommun Under projektåret har kommunstyrelsen i Ljusnarsberg beslutat att kommunen ska arbete utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och nationell ungdomspolitik (Ljusnarsbergs kommun, 2014, Dnr KS 032/2014). Bildningschefen uppdras arbeta fram en handlingsplan för detta arbete samt i samband med det genomföra en översyn av det ungdomspolitiska programmet som finns i kommunen sedan I Riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och ungdomar i Ljusnarsbergs kommun (Ljusnarsbergs kommun, 2011a) hänvisas det till barnkonventionen som en av flera aktuella förordningar och då särskilt till artikel 22, som berör just flyktingbarn Nora kommun I Nora kommun fanns vid projektårets start flera olika beslut om arbete med barnkonventionen. Initiativet kom från barn- och utbildningsnämnden (Nora kommun, 2012a, dnr 21/12) som 2012 beslutade att anta en föreslagen arbetsgång gällande arbete med barnkonventionen (se nedan). Förslaget lyfter även upp hur kommunen generellt bör arbeta med barnkonventionen därför överlämnades ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning i kommunens övriga verksamheter. Därefter har beslut fattats i kultur- och fritidsnämnden samt i socialnämnden (se nedan). Barn och utbildningsnämnden (dnr BUN 21/12) 5

7 Barn- och utbildningsnämnden (Nora kommun, 2012a) godkände förvaltningens Förslag till arbete med FN:s barnkonvention (Dnr BUN 21/12). Förslaget lyfter upp hur kommunen generellt bör arbeta med barnkonventionen och även i relation till frågor om våld och förtryck i hederns namn, barnfattigdom och samhällsplanering. Förslaget innebär att: Den barnkonsekvensanalys som tagits fram ska användas av alla nämnder vid beredning av ärenden som på något sätt rör eller berör barn och ungdomar. Vidare presenteras en arbetsgång gällande hur kommunen generellt ska arbeta med barnkonventionen som föreslår att: Politiker från alla nämnder samt styrelsen Nora utveckling genomför studiecirkel 3h per månad (nio månader per år) under två år Politiker och personal från de olika förvaltningarna deltar i en heldagsutbildning om Barnkonventionen under våren Även ledare från föreningslivet, köpmän och BMB ska bjudas in. Efter denna dag tar alla med sig hemläxa kring följande frågor: Hur arbetar vi redan idag enligt FN:s barnkonvention i vår verksamhet? Vilka artiklar knyter det arbetet an till? Vad mer vill vi göra för att FN:s barnkonvention ska vara levande verktyg i Nora? Svaren/underlagen skickas till en styrgrupp bestående av respektive nämndeordförande, förvaltningschefer och ordförande i Nora utvecklig AB. Därefter ska en arbetsgrupp bestående av personal från bildnings-, social- och kommunalförvaltningen samt Nora utveckling AB strukturera och sortera materialet för att sammanställa en presentation om Det här gör vi redan i Nora och så här vill vi utveckla vårt arbete med FN:s barnkonvention. Denna presentation förankras sedan i styrgruppen för beslut om vidare åtgärder och fortsatt arbete inom respektive verksamhet. Förslag till handlingsplan för respektive nämnd tas fram. När det gäller våld och förtryck i hederns namn föreslår arbetesgången att det genomförs utbildningsinsatser för elevhälsan, rektorer, personal från socialtjänsten och arbetsutskott/nämnder samt att det utformas en handlingsplan. Även i frågor gällande barnfattigdom och samhällsplaneringa föreslås det att handlingsplaner ska tas fram av arbetesgrupper inom respektive nämnd/styrelse samt att barnkonsekvensanalyser alltid ska användas inför beslut. Notera dock att dessa förslag inte har implementerats i kommunen. Kultur- och fritidsnämnden (dnr Kfn 29/2012) Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att ställa sig positiv till att arbeta med FN:s barnkonvention och har för avsikt att arbeta fram en egen modell för nämndens verksamhetsområden (Nora kommun, 2012b). I dagsläget finns en checklista på protokollen där fyra frågor besvaras med ja eller 6

8 nej: Berör beslutet barn och ungdomar? Är beslutet bra för barn och ungdomar? Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttala sin mening i ärendet? Är beslutet i enlighet med barnkonventionen? Socialnämnden (dnr Sn 98/2012) Även socialnämnden har behandlat Förslag till arbete med FN:s barnkonvention och beslutade att anta ett förenklat uppdrag där förvaltningen ska använda den framtagna barnchecklistan vid beredning av alla ärenden samt att det bör finnas en checklista på socialnämndens protokoll, i likhet med kultur- och fritidsnämndens protokoll (Nora kommun, 2013). Kommunstyrelsen (dnr 22/2014) Vid projektets start fanns alltså de tre ovan beskrivna besluten i de olika nämnderna, som bland annat tar upp hur barnkonventionen ska beaktas i beslutsprocessen. Dock saknades en kommunövergripande helhetssyn kring detta och en gemensam utgångspunkt för hur barnperspektivet ska beaktas och behandlas. Därför tog kommunstyrelsen ett övergripande beslut (Nora kommun, 2014) om att Nora kommun ska arbete utifrån barnkonventionen och den nationella ungdomspolitiken. Vidare fick kommunchefen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för detta arbete samt följa upp implementeringen i kommunen. 2.3 Genomförda aktiviteter under projektåret Samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting I december fick kommunerna i norra Örebro län en förfrågan om samverkan från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), via deras projektledare för barnets rättigheter Elizabeth Englundh. Enligt en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka genomförande av barnets rättigheter i Sverige arbetar SKL bland annat med att stödja och följa upp påbörjade initiativ, skapa intresse i nya regioner och dokumentera för att se vilka framgångsfaktorer som spelat roll för skapandet av långsiktigt hållbara modeller i arbetet med barns rättigheter. Mot denna bakgrund var SKL intresserade av att följa, stödja och dokumentera kommunerna i norra Örebro län i arbetet med barnets rättigheter. Detta för att kunna publicera som ett av flera exempel på modeller för hur man kan arbeta med dessa frågor på SKL:s webb. Elizabeth Englundh deltog på folkhälsoteamets styrgruppsmöte och ställde då förfrågan om samverkan till kommuncheferna. Kommuncheferna gav sitt godkännande och efter detta har folkhälsoteamets projektledare och SKL:s projektledare haft mycket kontakt. Elizabeth Englundh har stöttat kommunerna i norra Örebro län via ett utbildningstillfälle för enhetschefer i Nora kommun, medverkan på konferensen Barn och unga är en tillgång samt som kunskapsstöd för folkhälsoteamets projektledare. Dessutom ska Elizabeth hålla ett utbildningstillfälle för kommunledningsgruppen i Lindesberg kommun i september Vid två tillfällen har arbetet med barns rättigheter i norra Örebro län lyfts upp i SKL:s nyhetsbrev Stärk barnets rättigheter. Nyhetsbreven finns tillgängliga på SKL:s hemsida: 7

9 samt I juni 2014 presenterade SKL sin slutrapport av överenskommelsen. Modellerna, där bland annat kommunerna i norra Örebro län finns med som exempel, kommer publiceras på SKL:s webb under hösten Slutrapporten går att läsa här: Konferensen Barn och unga är en tillgång! Projektledaren har via folkhälsoteamet samordnat och drivit arbetet med att arrangera konferensen Barn och unga är en tillgång!. Konferens ägde rum 9 maj 2014 i Lindesberg och arrangerades i samverkan med Regionförbundet Örebro och Örebro läns landsting. Totalt deltog drygt 100 personer denna dag, såväl förtroendevalda som tjänstemän, varav ett 70-tal var hemmahörande i någon av kommuner i norra länsdelen. Dessutom närvarande representanter från landstinget, civila samhället och flertalet av länets övriga kommuner. Förmiddagen bjöd på inspirerande föreläsningar där Fredrik Malmberg barnombudsmannen och Elizabeth Englundh - SKL:s projektledare i arbetet med barnets rättigheter medverkade. Dessutom föreläste Anders Trumberg - fil. dr i kulturgeografi och strategisk planerare, Örebro kommun, om barn i ekonomiskt utsatta familjer och lyfte upp ett exempel på hur Örebro kommun arbetar för att försöka tackla detta problem. Under eftermiddagen hade deltagarna möjlighet att välja ett av fyra seminarier (beskrivning av seminarierna ur programmet): Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning är det möjligt? På väg mot att tillämpa barnets rättigheter i hela organisationen är det av central betydelse att ledningen ger sitt stöd och att rätt beslut är fattade. Hur kan en organisation tänka strategiskt utifrån konventionen och vilka av rättigheterna ska särskilt beaktas? Elizabeth Englundh projektledare barnets rättigheter, Sveriges Kommuner och Landsting Barn och ungas delaktighet i samhällsplaneringen Det känns som min röst är värd Barn och unga har många tankar och idéer om hur en miljö kan utformas. Sällan har de kunskap om hur de ska kunna föra fram sina åsikter. Det är vi vuxna som måste hitta metoderna och våga fråga. Det har vi gjort i Borlänge. Unni Öhman processledare, Borlänge kommun Barnkonventionen: för barn med barn! Sverige ratificerade barnkonventionen redan Idag är bland annat skollagen anpassad efter rättigheterna i konventionen och sedan 2011 är den också inskriven i läroplanen. Konventionen ser på barn som rättighetsbärare, med eget värde och egna åsikter. Den visar också på vuxnas ansvar att möjliggöra för barn att få sina rättigheter uppfyllda. 8

10 I förskola och skola finns det flera sätt att jobba med barnkonventionen och på detta seminarium kommer du få verktyg, tips och idéer om hur du och barnen kan arbeta med artiklarna och konventionen i sin helhet, i det dagliga arbetet. Annika Karlsson verksamhetsutvecklare Rädda Barnen Alla barn har rätt till kultur Kom och ta del av hur ord blir till handling med en magisk knallblå fantasifarkost, Bubblanberättelser på väg. Det blir en resa på barns och ungdomars villkor. Sylvia Blomberg utvecklingsledare bibliotek och Mia Eklund utvecklingsledare dans, Kulturenheten på Örebro läns landsting Som avslutning av dagen fick varje deltagare i uppdrag att göra en personlig handlingsplan där de konkretiserade och satte ord på vad de själva skulle göra för att föra arbetet med barnets rättigheter framåt. Några exempel som lyftes var att uppmärksamma barnkonventionens 25-årsjubileum i fullmäktige, göra återkopplingar till barn och ungdomar, börja prata mer med barn och unga och faktiskt fråga om deras åsikter. Den utvärdering som gjordes visar att deltagarna var mycket nöjda med dagen och konferensen fick många positiva kommentarer. Såväl dagen som helhet som de enskilda föreläsningarna/seminarierna fick bra betyg och samtliga svarande blev inspirerade att arbeta vidare med barnets rättigheter. Majoriteten upplevde även att de fått nya verktyg och/eller idéer för hur de kan arbeta med barnets rättigheter i sina verksamheter. Särskilt uppskattat var den stora mixen av deltagare och att förtroendevalda och tjänstemän fanns samlade på samma plats för att fokusera på barnets rättigheter ur sina olika perspektiv. Dokumentation från konferensen och dagens program finns tillgänglig på folkhälsoteamets hemsida e18931b2&sv.url=12.6b24a65113e13816b1c385e Hällefors kommun I Hällefors kommun har projektledaren bistått som stöd i kommunen gällande barnfattigdom och dels gjort en sammanställning gällande barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun (se eget dokument) samt en undersökning riktad till föreningslivet om deras möjligheter att erbjuda fritidsaktiviter till ekonomiskt utsatta barn (se eget dokument). I augusti 2014 höll projektledaren i ett utbildningstillfälle om barnkonventionen där all personal från förskola, grundskola och gymnasium i kommunen deltog. 9

11 2.3.4 Lindesbergs kommun Under projekttiden har samtliga nämnder i kommunen fått en genomgång om barnkonventionen av projektledaren. Ett utbildningstillfälle om barnkonventionen har genomförts av projektledaren för större delen av tjänstemännen på Bergslagens miljö- och byggförvaltning. Vid medborgardialogen gällande den fördjupade översiktsplanen för Lindesbergs tätort har projektledaren medverkat till att insatser särskilt riktats för att göra ungdomars röster hörda. Detta har skett genom att elever i skolår åtta svarat på en enkät på skoltid, mailutskick och särskilda aktiviteter på Lindeskolan av kommunpolitikerna samt kontakt med särskolan. Via samarbetet med SKL ska ett utbildningstillfälle om barnkonventionen genomföras i kommunens ledningsgrupp i september 2014 av Elizabeth Englundh. Demokratitorg på Lindeskolan - inför skolvalen på Lindeskolan (både inför val till Europaparlamentet och de allmänna valen) har projektledaren bistått med kunskap samt varit med och arrangerat demokratitorg där riksdagspartierna medverkat med bokbord och svarat på frågor från eleverna Ljusnarsbergs kommun Samverkan med projektet Framtidstro, hälsa, delaktighet (Ljusnarsbergs kommun, 2011b). En workshop har hållits med kommunchef, bildningschef, socialchef för att finna prioriteringsinriktningar i Ljusnarsbergs kommun. Utifrån resultatet av workshopen presenterades några konkreta förslag på vidare insatser: 1. Inventera nuvarande föräldrastöd och göra konkret handlingsplan för föräldrastöd (Natasha Anderberg och Karin Wouda på uppdrag av och i samverkan med socialchefen). 2. Träffa kommunfullmäktige och prata om barns rättigheter. Praktiska diskussioner utifrån barnkonventionen och hur man arbetar i kommunen med dessa frågor (Sara Gustavsson). 3. Praktisk utbildning om barnkonventionen i skola eller förskola (Sara Gustavsson och Peter Björklund i samverkan med Karin Wouda). 4. Fundering/förslag att anordna en dag som är öppen för samhället att lära sig om barnkonventionen, något liknande Peppar, peppar fast inriktat mot barn och barnkonventionen. 5. Bjuda in landstinget till diskussion om hur landstingets verksamheter för barn fungerar lokalt i Ljusnarberg (Linnéa Hedkvist). 6. Ta fram statistik- och kunskapsunderlag kring barns levnadsvillkor (Linnéa Hedkvist). 10

12 Av dessa förslag pågår arbete med föräldrastödet i kommunen (kontakta Natasha Anderberg eller Karin Wouda för mer information), diskussioner med landstingen om dess verksamheter i Ljusnarsbergs kommun har inletts i augusti 2014 och kommer fortsätta under hösten Dessutom tar Linnéa Hedkvist fram statistik- och kunskapsunderlag kring barns levnadsvillkor, där resultatet från Liv & hälsa ung 2014 utgör grunden. Efter skrivelse av projektledaren har det under projekttiden fattats beslut av kommunstyrelsen att Ljusnarsbergs kommun ska arbeta utifrån barnkonventionen och nationell ungdomspolitik. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen och nationell ungdomspolitik har påbörjats. Projektledaren har fungerat som en resurs för bildningschefen i detta arbete Nora kommun Efter skrivelse av projektledaren har det under projekttiden fattats beslut av kommunstyrelsen att Nora kommun ska arbeta utifrån barnkonventionen och nationell ungdomspolitik. I arbetet med att ta fram en grönstrukturplan för Nora, Ås och Gyttorp har dialog hållits med elever i årskurs fem på Gyttorpsskolan, Järntorgsskolan, Lärkesskolan, Ås skola samt i årskurs fem och sex på Borns friskola (se eget dokument). Detta har gjorts för att få in underlag på vilka platser som används och är viktiga för barn i kommunen. Barnen har där fått ange vilka platser de använder utomhus på sin fritid på vintern, vår/sommar/höst, om de har någon favoritplats samt om det finns platser som de upplever som otrygga eller farliga. De har även markerat sina rörelsemönster, vilket kan komma att användas bland annat i prioritering av snöröjning och halkbekämpning. Barnens åsikter kommer användas som underlag i grönstrukturplanen som i sin tur är underlag till kommunens översiktsplan. Barnets rättigheter i familjen vid två tillfällen (en kväll i oktober 2013 och en kväll i augusti 2014) har diskussionskvällar riktade till föräldrar och andra intresserade vuxna hållits för att diskutera barnets rättigheter i familjen. Detta var ett samarbete mellan familjecentralen, svenska kyrkan och folkhälsoteamet. Information av projektledaren om barnkonventionen i barn- och utbildningsnämnden. I april 2014 hölls en utbildning om barnkonventionen av Elizabeth Englund. Samtliga enhetschefer och nämndsekreterare i kommunen var inbjudna men de som deltog representerade bildningsförvaltningen, kommunkansliet samt Norabostäder. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen och nationell ungdomspolitik har påbörjats. 11

13 I augusti 2014 höll projektledaren i ett utbildningstillfälle om barnkonventionen med personal från Ås förskola och skola samt Järnboås förskola och skola. Unga kommunutvecklare under tre veckors tid under sommaren 2014 feriearbetade fem ungdomar som unga kommunutvecklare i Nora kommun. Deras uppdrag var att komma med förslag på hur Nora kommun kan bli bättre för barn och ungdomar. Folkhälsoteamet handledde dem i arbetet. 12

14 3. Diskussion I de kommunala verksamheternas dagliga arbete pågår ständigt arbete och insatser för barn och unga. Lagstiftning i bland annat socialtjänstlagen och skollagen är anpassade efter barnkonventionen och utgör basen i verksamheter som dagligen möter barn och unga. Det är också viktigt att ha i åtanke att barn finns överallt i de kommunala verksamheterna och inte enbart i barnomsorg, skola och socialtjänst barn och ungdomar rör sig på våra gator, nyttjar idrottsanläggningar, kan komma som besökande eller anhöriga i olika verksamheter och platser osv. Barns rättigheter är därför en fråga som rör hela kommunen och all personal. Nedan diskuteras några aspekter som påverkat projektets gång. 3.1 Tidsaspekten De insatser som genomförts under projektåret kan ses som en uppstart i att mer aktivt arbeta med barnets rättigheter i respektive kommun i norra Örebro län. Det är samtidigt en satsning för att medvetandegöra att barns rättigheter angår hela den kommunala verksamheten och inte enbart de verksamheter som direkt möter barn och unga i sin vardag. En ettårsperiod är dock kort tid för ett projekt som pågår i fyra kommuner, där projektledaren ska lära känna såväl organisationerna som verksamma personer. Genom en långsiktighet kan arbetet med dessa frågor bli än bättre. Under detta år har projektledaren i folkhälsoteamet fungerat som samordnare av arbetet med barnkonventionen och även när projekttiden går ut finns fortsättningsvis uppdraget att arbeta med barns rättigheter i folkhälsoteamet. Detta måste göras i dialog med kommunerna, där teamet kommer fortsätta som en resurs och stötta arbetet i de kommunala verksamheterna. 3.2 Förankring, syfte, mål och måluppfyllelse En styrka är att projektet varit förankrat på kommunchefsnivå. Dock hade det underlättat med en bättre förankring längre ut i verksamheterna. I planering inför projektet, vid rekrytering av projektledare och i initieringen av projektet låg fokus på att göra en inventering av pågående arbete med barnkonventionen samt hur kommunerna arbetar för att motverka barnfattigdom. Under uppstartsfasen framkom istället önskemål från folkhälsoteamets styrgrupp att projektet skulle få en mer praktisk inriktning och försöka åstadkomma mer verkstad istället för att göra en kartläggning. Ett tydligare syfte och mål med projektet redan från start hade skapat bättre förutsättningar för arbetet. En svårighet med de mål som satts upp för projektet är att de olika kommunerna haft olika utgångspunkter från start, ligger i olika faser i sitt arbete och har varierade förutsättningar och resurser att avsätta för detta. Det är därför problematiskt att säga om projektets mål uppnåtts eller ej. Klart står dock att barns rättigheter har lyfts upp på agendan. Ljusnarsbergs kommun och Nora kommun har påbörjat arbetet med att ta fram handlingsplaner för detta, i Lindesbergs kommun finns en ungdomspolitisk strategi som ska implementeras i verksamheterna och via konferensen Barn och unga är en tillgång! medvetandegjordes en stor del av de verksamma politikerna och tjänstemännen 13

15 om barns rättigheter och ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Dock finns en hel del kvar att arbeta med för målet kommunerna har påbörjat analyser av sitt pågående arbete för att motverka barnfattigdom ska räknas som uppnått. 3.3 Organisation En svårighet i arbetet har varit viss instabilitet i de kommunala organisationerna med exempelvis byte av personal på viktiga positioner, omorganisationer eller organisationsutredningar av olika slag. Detta är faktorer som har påverkat möjligheterna att driva arbetet. Det har bland annat lett till att förslag och insatser som varit på gång inte kunnat genomföras på grund av att det saknats samverkansparter i kommunen eller att det funnits önskemål om att avvakta med vissa frågor tills organisationen är klar. 3.4 Framtiden Det finns flera områden som det är viktigt att arbeta vidare med grundläggande kunskaper om barns rättigheter bland förtroendevalda och tjänstemän är ett område. Detta gäller även för personer som inte direkt möter barn i sin vardagliga eftersom barns rättigheter angår hela den kommunala verksamheten och inte uteslutande rör verksamheter som socialtjänst, skola och barnomsorg. Gemensamt för alla fyra kommuner är också att det saknas välfungerande inflytandeforum och systematik där barn och unga kan göra sina röster hörda. Under projekttiden har det gjorts två insatser (grönstrukturplan i Nora och fördjupad översikt i Lindesberg) för att öka ungas möjligheter till inflytande i samhällsplaneringen, men detta är inget som systematiskt ingår i det ordinarie arbetet. Genom det samarbete som inletts med SKL har kommunerna fått möjlighet till stöd i arbetet med barns rättigheter, bland annat genom olika former av utbildningar. Hur detta samarbete ska se ut fortsättningsvis är ännu oklart men kommunerna, folkhälsoteamet och SKL kommer ha en fortsatt dialog kring detta. Vidare är området barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer (barnfattigdom) ett område där kommunerna bör arbeta vidare, förslagsvis genom att ta fram handlingsplaner för hur detta arbete ska fortgå för att minska andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer. Avslutningsvis kan konstateras att arbetet med barns rättigheter är en ständigt pågående process som behöver långsiktiga strukturer. Under projektåret har det genomförts ett flertal insatser som på olika sätt bidragit till att medvetandegöra ansvaret för att barns rättigheter efterlevs. Kommunerna i norra Örebro län påbörjat utveklingen av sitt arbete med dessa frågor och de handlingsplaner som det arbetas med i nuläget är viktiga inför det fortsatta arbetet. 14

16 4. Ekonomisk sammanställning En fullständig ekonomisk sammanställning av projektåret görs av Linnéa Hedkvist under hösten 2014 och kommer finnas tillgänglig hos folkhälsoteamet. Läs mer från projektet Nedan beskrivna dokument är material kopplat till projektet och finns att tillgå hos folkhälsoteamet Barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Hällefors kommun- definitioner och statistik Sammanställning enkät fritidsaktiviteter Hällefors kommun Förfrågan om samverkan från Sveriges Kommuner och Landsting Sammanställning medborgardialog i skolan grönstrukturplan Nora, Ås och Gyttorp 15

17 Referenser Hällefors kommun (2012a). Reglemente för kommunstyrelsen. Hällefors Hällefors kommun (2012b). Reglemente för bildningsnämnden. Hällefors Hällefors kommun (2012c). Reglemente för omsorgsnämnden. Hällefors Hällefors kommun (2012d). Reglemente för val- och demokratinämnden. Hällefors Hällefors kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun & Örebro läns landsting (2011). Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Hällefors kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun och Örebro läns landsting. Lindesbergs kommun (1999). Sammanträdesprotokoll, Dnr Kommunstyrelsen Lindesbergs kommun (2012). Kommunal skolplan Barn- och utbildningsförvaltningen Ljusnarsbergs kommun (2011a). Riktlinjer för ensamkommande barn och ungdomar i Ljusnarsbergs kommun. Riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och ungdomar. Ljusnarsbergs kommun (2011b). Framtidstro, Hälsa, Delaktighet ett utvecklingsarbete för att stärka barn och unga i Ljusnarsbergs kommun. Ljusnarsbergs kommun (2014). Sammanträdesprotokoll, , Dnr KS 032/2014. Kommunstyrelsen Kommunerna i norra Örebro län folkhälsoteamet (2013). Idébeskrivning projekttjänst barnkonvention och barnfattigdom. Nora kommun (2012a). Sammanträdesprotokoll, , dnr BUN 21/12. Barn- och utbildningsnämnden Nora kommun (2012b). Sammanträdesprotokoll, , dnr Kfn 29/2012. Kultur- och fritidsnämnden Nora kommun (2013). Sammanträdesprotokoll, , dnr Sn 98/2012. Socialnämnden Nora kommun (2014). Sammanträdesprotokoll, , dnr 22/2014. Kommunstyrelsen Regeringskansliet (2011). Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm Utrikesdepartementet (2006). Mänskliga rättigheter Konventionen om barns rättigheter (UD ). Stockholm: Regeringskansliet Örebro läns landsting (2011). Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län