Plan för jämställdhetsintegrering i Kriminalvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plan för jämställdhetsintegrering i Kriminalvården"

Transkript

1 1(33) Plan för jämställdhetsintegrering i Kriminalvården

2 2(33) 1. Sammanfattning De fyra övergripande målen som ingår i Kriminalvårdens handlingsplan för att ytterligare öka jämställdhetsintegreringen i klientverksamheten är att de återfallsförebyggande insatserna är individanpassade, att klienterna är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning, att verksamheten säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män samt att myndighetsstyrningen är jämställdhetsintegrerad. Aktiviteterna inryms under fyra skilda områden och ger effekt för samtliga jämställdhetspolitiska delmål. Utgångspunkten för Kriminalvårdens jämställdhetsarbete för klienterna är att verksamheten kan tillgodose kvinnors och mäns behov och att inget av könen missgynnas när det gäller utbildning, sysselsättning och programverksamhet. För att förhindra återfall i brott gäller att kvinnor och män i samma utsträckning erbjuds möjlighet att bearbeta sin problematik på samma gång som insatserna är individanpassade. Kriminalvården ska av den anledningen bland annat undersöka om könsskillnader kan identifieras avseende bedömningsgrunder och genomlysa behandlingsprogrammen och ackrediteringsprocessen ur ett genusperspektiv. Påverkansarbete sker inte bara under behandling utan även genom den stödjande miljö som en institution erbjuder för att understödja klientens utveckling för att inte återfalla i brott. Kriminalvården planerar därför att utreda vilka ytterligare insatser som kan stärka den psykosociala klientmiljön och förebygga våld och diskriminering. Särskilda utbildningsinsatser ska genomföras för bland annat ledningsgrupper och experter. En genomlysning och revidering av Kriminalvårdens berednings-, besluts- och styrprocesser ska göras för att säkerställa att myndighetsstyrningen är jämställdhetsintegrerad.

3 3(33) Innehåll 1. Sammanfattning Mål och uppdrag Utvecklingsbehov Kriminalvårdens mål för ökad jämställdhet Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser är individanpassade Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegrerad Aktivitetsplan Plan för spridningsinsatser Total kostnad och totalt ansökt belopp Bilaga 1 Beskrivning av kvinnor som klientkategori i Kriminalvården Bilaga 2 Inventering av pågående och genomförda åtgärder och resultat Referenslista... 32

4 4(33) 2. Mål och uppdrag Plan för jämställdhetsintegrering Kriminalvården har fått regeringens uppdrag (i regleringsbrevet för budgetåret 2013) att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering: Merparten av Kriminalvårdens klienter är män och en minoritet är kvinnor. Kriminalvårdens verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att könstillhörighet inte påverkar i vilken grad klienternas behov tillgodoses. Kriminalvården ska ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Utgångspunkten ska vara att arbetet med jämställdhetsintegrering bidrar till att Kriminalvården fullföljer sitt verksamhetsuppdrag och uppnår sina mål för verksamheten. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål, aktiviteter och budget och ska genomföras under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt lärdomarna från utvecklingsarbetet kan tas tillvara i myndighetens processer efter Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet, med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 16 september Jämställdhetspolitiska mål Det övergripande jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Följande delmål anger riktningen för regeringens jämställdhetspolitik: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 1 Myndighetens uppdrag och mål Kriminalvården ansvarar för att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet samt utföra personutredningar i brottmål. I det arbetet ska Kriminalvården verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott 1 Riksdagen beslutade det jämställdhetspolitiska målet 2006 utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155)

5 5(33) förebyggs 2. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottsligheten under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. Mål och uppdrag kopplat till jämställdhet Det arbete som hittills har gjorts i Kriminalvården som har bäring på jämställdhet i kärnverksamheten vilket beskrivs utförligt i bilaga 2 spänner över ett stort antal områden och kan inordnas under de respektive fyra jämställdhetspolitiska delmålen. Kriminalvårdens verksamhet inriktas på insatser som syftar till att minska återfall i brott. Målgruppen är klienter i häkte, anstalt och frivård. Det rör sig om både kvinnor och män, men männen utgör en majoritet. Kriminalvårdens klienter är en heterogen grupp med skiftande och i många fall komplexa behov. Det ställer stora krav på att myndigheten kan erbjuda individanpassade insatser för att kunna arbeta återfallsförebyggande och ge klienterna möjlighet till utveckling och att de är bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och missbruk efter verkställd påföljd. Kriminalvården ska säkerställa att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor när det gäller de utbildningar och den övriga sysselsättning som tillhandahålls. Det gäller även de behandlingsprogram som erbjuds. Det kan kopplas till det första och andra jämställdhetspolitiska delmålet. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut bygger på ett arbete för kvalitet, effektivitet, säkerhet och positiv påverkan och Kriminalvården har en nollvision för kriminella aktiviteter och våld, hot och trakasserier. Det har kopplingar till det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet. Kriminalvården håller kvinnor och män separerade under verkställigheten i anstalt vilket är ett sätt att tillse att kvinnor inte utnyttjas och att de ges samma möjligheter som män. Arbetet med kvinnor har vidare utgått ifrån en ambition att synliggöra och tydliggöra kvinnornas behov och har verkat för att kvinnor ska kunna erbjudas anpassade insatser. Kriminalvården har bland annat arbetat med att förbättra kunskapsläget om kvinnor genom forskning och tagit fram en intervjuguide för bättre behovsinventering och insatser för att stärka dömda kvinnor och förhindra återfall i brott. För klienter som är föräldrar finns föräldrautbildning där syftet är att stärka relationen mellan barn och förälder och inspirera föräldern att bli ett stöd i barnets utveckling och därmed minska de negativa effekter som kan uppstå på grund av fängelsevistelsen. Godnattsagor inifrån innebär en möjlighet att ge inlästa sagor till sitt barn. Dessa insatser kan ge effekter för det tredje delmålet. Insatser som gäller det fjärde jämställdhetspolitiska målet har bland annat bestått i att sexualbrottsdömda samt män som dömts för våld i nära relation ska kunna erbjudas att delta i adekvat behandlingsverksamhet. För att kunna bedriva ett så effektivt klientarbete som möjligt har medarbetarnas kunskaper om målgrupperna stärkts. Brottsofferslussar har införts på anstalter med platser för dömda för sexualbrott och relationsvåld. Syftet med brottsofferslussen är att skydda brottsoffer och förhindra återfall i brott under verkställigheten i samband med att intagna ansöker om telefon- eller besökstillstånd för en målsägande eller ett brottsoffer. Kriminalvården har även arbetat med ett mer generellt brottsofferfokus på samtliga verksamheter vilket innebär att brottsoffers säkerhet 2 Enligt förordning (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.

6 6(33) beaktas vid alla beslut som gäller klienten, men även att personalen i kriminalvården har förståelse för hur offer för våld och övergrepp påverkas av sina upplevelser. När det gäller samverkan ingår Kriminalvården i Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid. Kriminalvården samverkar även bland annat med organisationen Bryggan angående föräldrautbildning. 3. Utvecklingsbehov Kriminalvårdens verksamhet utgår från mannen som norm. Det har resulterat i att vissa insatser inte erbjuds till kvinnor, men samtidigt att anstalter för kvinnor är skickliga på att tillhandahålla lösningar som är väl anpassade för individen. På samma gång som det är av vikt att det finns en långsiktighet gällande insatser för kvinnor och att det hanteras inom ordinarie verksamhet är det betydelsefullt att ha fortsatt fokus på kvinnor som minoritet inom Kriminalvården och att bevaka frågor som särskilt rör kvinnor. I den svenska häktes- och fängelsemiljön finns liksom i andra mansdominerade miljöer inslag av ett stereotypt maskulinitetsideal som inte har problematiserats i tillräcklig grad. Maskulinitetsforskning visar att det finns klara kopplingar mellan våld och maskulinitet och även att det är viktigt att jämställdhetsarbete och våldsförebyggande arbete hänger ihop. Stereotypa attityder till maskulinitet och femininitet kan vara riskfaktorer för ökad våldsbenägenhet 3 och motverkar de jämställdhetspolitiska målen. Påverkansarbete sker inte bara under behandling utan även genom den stödjande miljö som en institution i sin helhet erbjuder för att understödja klientens utveckling för att inte återfalla i brott. Ett problem på många anstalter för män och häkten är att det förekommer våld och hot och kränkande uttalanden. Detta förekommer även på anstalter för kvinnor och i frivården men i mindre grad. Det kan vara svårt för Kriminalvårdens personal att bemöta och hantera kränkande uttalanden som rör kön, sexuell läggning, etnicitet och så vidare. Det finns även exempel på att personal gör kränkande handlingar och uttalanden. Under den särskilda basutbildningen för personal som arbetar med kvinnor är fokusområden kvinnors utsatthet, hälsa, självkänsla och självdestruktivitet samt barnperspektivet och föräldraskap. Dessa teman är relevanta även i arbetet med manliga klienter. Potentialen för att utföra våld är kopplat till konstruktioner av maskulinitet, men den som utövar våld är också ofta utsatt för våld. 4 För Kriminalvårdens klienter i anstalt och häkte som är föräldrar kan kontakten med barnen vara omgärdad av restriktioner, och man har genom frihetsberövandet inte möjlighet att delta i barnens vardag på samma sätt som tidigare. Det kan också vara så att en förälder är dömd för att ha utsatt sitt barn för våld eller sexuella övergrepp, eller att barnet har tvingats leva i en familj där missbruk eller våld mot andra närstående förekommer. Kriminalvården behöver verktyg för att kunna problematisera frågan om föräldraskap och föräldrarollen men även för att främja ett aktivt föräldraskap. Kunskapen om och insatser för hedersrelaterad kriminalitet kan behöva förstärkas. Kriminalvården behöver kunna identifiera klienter som berörs av denna problematik. 3 Ungdomsstyrelsen 2013, Unga och våld en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter, s. 126 ff, s Ibid, s. 136

7 7(33) Ett jämställdhetsperspektiv behöver införas i styrningen av den ordinarie verksamheten för att få långsiktiga effekter av förändringsarbetet. Kriminalvårdens handlingsplan utgår från dessa områden och bygger på en prioritering av de svagheter som framkommit i den SWOT som genomförts (se bilaga 2). Svagheter som handlar om mer praktiska förutsättningar som att häktesavdelningar för kvinnor saknas och att kvinnor som kan delta grupprogram är få har inte prioriterats i denna plan. I vissa delar krävs att en inledande analys genomförs under 2014 för att därefter kunna föreslå insatser, däribland vad gäller styrning, upphandlingsförfarande och insatser rörande maskulinitet och våld, som i förlängningen kan ge bestående effekter genom att bli del av ordinarie verksamhet. Kriminalvårdens insatser för ökad jämställdhet ska samordnas med andra insatser för likabehandling såsom HBTQ-frågor. En ny strategi för arbetet med HBTQ-frågor är under utarbetande. Där föreslås att system med likabehandlingsombud införs. Deras uppdrag ska även omfatta jämställdhetsintegrering. 4. Kriminalvårdens mål för ökad jämställdhet De insatser som redan pågår och som har bäring på de jämställdhetspolitiska målen kommer att fortsätta. Därutöver har Kriminalvården identifierat fyra områden där insatser och aktiviteter planeras som syftar till att ge effekt för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. De övergripande målen för dessa insatser är: Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser är individanpassade Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegrerad. Nedan ges en övergripande beskrivning av de insatser som planeras. De återfinns även under avsnitt 5 i aktivitetsplanen för Där beskrivs även vem som är ansvarig, hur uppföljningen sker och hur aktiviteterna finansieras. För att resultaten ska bli bestående och kunna tillvaratas efter 2014 ska insatserna i största möjliga utsträckning ingå i Kriminalvårdens ordinarie verksamhet. Insatserna ska främja verksamhetsutvecklingen på lång sikt genom att ett genusperspektiv innefattas i grundutbildning, behandlingsprogram och myndighetsstyrning. För att åstadkomma en bestående ambitionsökning vad gäller insatser inom ramen för annan strukturerad verksamhet såsom studiecirklar krävs att resurssättningen ses över. 4.1 Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser är individanpassade Eventuell förekomst av skillnader i utredningar och bedömningar kan leda till att mäns och kvinnors behov inte identifieras och att rätt insatser då inte kan tillhandahållas. Behandlingsprogram som inte tar

8 8(33) hänsyn till kvinnors behov ger sämre resultat. Kriminalvården ska undersöka om könsskillnader kan identifieras avseende bedömningsgrunder. Kriminalvården ska vidare göra en genomlysning av behandlingsprogrammen och ackrediteringsprocessen ur ett genusperspektiv. Aktiviteterna kan kopplas till det första delmålet. Kunskapen om och insatser för hedersrelaterad kriminalitet kan behöva förstärkas. Kriminalvården behöver kunna identifiera klienter som berörs av denna problematik. Det kan kopplas till det fjärde delmålet. Personutredningar, behandlingsprogram och riskbedömningar Studie om bedömningsgrunder och kön I syfte att undersöka eventuell förekomst av könsrelaterade skillnader vid bedömning av klienter i Kriminalvårdens ordinarie verksamhet ska en inventering av bedömningsgrunder göras. Genom att granska personutredningar kan det utredas om det finns könsskillnader avseende exempelvis påföljdsförslag. ( a) Temastyrd textanalys av personutredningar/annat relevant beslutsgrundande material och/eller b) Experimentell vinjettstudie där stimulimaterialet är utformat som en personutredning/annat relevant beslutsgrundande material för att utreda om det finns könsskillnader avseende t.ex. påföljdsförslag/annan relevant insats.) Genomlysning av behandlingsprogram och ackrediteringsprocessen Kriminalvårdens behandlingsprogram bör genomlysas utifrån behovet av ytterligare genusanpassning. Ackrediteringsprocessen strävar efter att bedöma program i enlighet med internationell standard. Det kriterium som tar upp genusfrågan är målgrupp. Det är naturligt att i kriteriebeskrivningen komplettera med en instruktion om att programmet lämpar sig för män, kvinnor eller båda könen. Här kan man också förtydliga om programmet medger anpassningar beroende på om det ges till män eller kvinnor. Arbetet utförs inom ramen för ordinarie verksamhet. Patriark Förutsättningarna för att använda det särskilda riskbedömningsinstrumentet Patriark för hedersrelaterat våld ska utredas. 4.2 Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning Stereotypa attityder till maskulinitet och femininitet kan vara riskfaktorer för ökad våldsbenägenhet och motverkar de jämställdhetspolitiska målen. I Kriminalvårdens behandlingsprogram IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme), som riktar sig till män som har använt hot, våld eller annat kontrollerande beteende gentemot sin kvinnliga partner/före detta partner, presenteras såväl maskulinitetsnormer som jämställdhetsfrågor. Studiecirkeln Mosaik behandlar hedersrelaterade frågor. För män som inte tar del av IDAP och Mosaik saknas dock insatser som berör frågor om relationer, synen på manlighet och jämställdhet. Det saknas vidare ett program för kvinnor som utövat våld och för klienter som utövat våld

9 9(33) i samkönade relationer. De planerade aktiviteterna kommer att ge effekter för det första och fjärde jämställdhetspolitiska delmålet. En god psykosocial klientmiljö stärker effekterna av behandlingsinsatser. Arbete med föräldrar i institution ger positiva effekter på den psykosociala miljön och i samband med detta kan även fokus på barns upplevelser av våld lyftas vilket i förlängningen kan ge positiva effekter på föräldraskap och för mäns våld mot kvinnor. Faderskap kan utgöra ett tillfälle för kriminellt tyngda personer att bryta med sin kriminella livsstil. 5 Insatser som rör den stödjande miljön kan ge effekter för det första, tredje och fjärde delmålet. Stödjande miljö och insatser mot våld och diskriminering Individuellt behandlingsprogram till dömda för relationsvåld Ett individuellt behandlingsprogram för relationsvåld ska tas fram. Detta program ska kunna användas för såväl kvinnliga som manliga förövare. Det ska vidare anpassas till samkönade relationer och annat våld inom familjen, till exempel mot barn. Våldspreventiva insatser Kriminalvården ska tillsätta en arbetsgrupp bestående av samordnaren för regeringsuppdragen rörande unga dömda och våldsamma män, och representanter från Kriminalvårdens utvecklingsenhet och klientenhet. Arbetsgruppen ska inventera vilka insatser som bedrivs i Sverige idag för att påverka attityder, värderingar och kunskaper samt lämna förslag på åtgärder. Pilotverksamhet Utifrån inventering av kunskapsläget och förslag till åtgärder ska Kriminalvården överväga vilka möjligheter som finns att genomföra kurser, studiecirklar och andra insatser som syftar till ökade kunskaper om våldsprevention och för att motverka diskriminering. Samverkan -SiS Samverkan fördjupas med Statens institutionsstyrelse, som har många beröringspunkter med kriminalvården, i syfte att utbyta kunskap och erfarenheter i det klientnära arbetet med fokus på att synliggöra och motverka könsstereotypa normer i kärnverksamheten. Utökad föräldracirkel i samarbete med Bryggan och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) Det pågår en revidering av Kriminalvårdens föräldrautbildning. Allmänna arvsfonden har tilldelat Bryggan medel för att utveckla och revidera materialet. I ett särskilt utvecklingsprojekt vid anstalterna Högsbo och Sagsjön genomfördes studiecirklar med frihetsberövade män och kvinnor som är föräldrar. I denna gruppverksamhet hade innehållet och materialet i Kriminalvårdens befintliga föräldracirkel utökats av SKR(Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund) med ett tydligt barnperspektiv och inslag som berör konsekvenser av våld. I den revidering som pågår kommer föräldracirkeln även att inkludera frågan om våldets många aspekter framförallt ur ett brottsofferperspektiv. Nytt material ska beslutas och testas på några enheter under våren Kriminalvården ska under 2014 ta ställning till vilken omfattning verksamheten ska ha under kommande år. 5 Studien Maskuliniteter som livsloppsprocesser våld i genusteoretisk belysning av Emy Bäcklin, Christoffer Carlsson och Tove Pettersson redovisas i Ungdomsstyrelsens rapport

10 10(33) Undersökning om heder En sammanställning av kunskapsläget i Kriminalvården avseende heder ska genomföras med start under hösten Utifrån denna sammanställning ska förslag på verktyg för att kunna identifiera klienter med hedersvåldsproblematik och förslag på lämpliga interventioner tas fram. Utveckling av annan strukturerad verksamhet (ASV) Föräldracirklar, självförvaltning, Mosaik-studiecirkel, genus- och våldsrelaterade kurser och andra studiecirklar kommer på anstalt att bedrivas i form av ASV. Handlingsplanen indikerar ett behov av en ökning av och ett förbättrat innehåll i ASV. Behovet av ett utvecklat och förbättrat innehåll i ASV samt vilka resurser som behövs för att bedriva verksamheten ska utredas. Kunskapsöversikt En internationell kunskapsöversikt av insatser för att motverka våld och diskriminering ska genomföras. Kunskapsöversikten resulterar i en lägesrapport och en rekommendation beträffande vilka insatser som är lämpliga för Kriminalvårdens verksamhet. 4.3 Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män En framgångsfaktor för jämställdhetsintegrering rör utbildning och medvetandegörande. Eftersom jämställdhet är en kunskapsfråga måste den finnas med i alla typer av kompetenshöjande verksamhet inom organisationen 6. Det är av stor vikt att medarbetare och chefer nås av utbildningsinsatser eftersom det är en viktig del i förändringsarbetet och är en förutsättning för jämställdhetsarbetet. Kompetenshöjande insatser Nätverksträffar Kriminalvården deltar i jämställdhetsnätverksträffar i JiM:s regi under 2014 i syfte att utbyta erfarenheter och kunskap samt följa upp och utvärdera arbetet. Likabehandling I förslaget till strategi för HBTQ-frågor som är under beredning ingår att det ska finnas likabehandlingsombud i syfte att bibehålla ett likabehandlingsperspektiv i det lokala arbetsmiljö- och klientarbetet. Likabehandlingsombudet ska ha god och relevant kunskap om likabehandling, HBTQ- och jämställdhetsfrågor, och ska ha genomgått av Kriminalvården särskilt anordnad utbildning. Likabehandlingsarbetet ska alltså samordnas och integreras i likabehandlingsplanen. Översyn av utbildning En översyn av grund-, och vidareutbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv ska genomföras i syfte att utveckla och förbättra kvaliteten. Är jämställdhetsperspektivet integrerat i den ordinarie utbildningen kan effekterna bli bestående. 6 Morhed, Anne-Marie, Andersdotter Bengtsson, Elin, Rapport 5/10 Jämställd statsförvaltning Långsiktigt stöd för kvalitetssäkring av verksamheten, Göteborg 2010

11 11(33) Utbildningsinsatser - JiM Endagsutbildning som JiM anordnar under 2014 där ett begränsat antal personer inbjuds från varje myndighet. JiM tar fram utbildningsmaterial. Utbildningarna rör följande områden: - jämställd upphandling - jämställt bemötande - verksamhetscontrollers/statistik - kommunikation och information - maskulinitet Utbildningsinsatser - Kriminalvården En särskild utbildning om jämställdhetsintegrering ska genomföras för två utbildare per region, sammanlagt 12 personer. Dessa ska under 2014 och även därefter genomföra grundläggande utbildningsinsatser till ledningspersonal, experter och likabehandlingsombud i regionerna. 4.4 Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegrerad För att säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv införlivas på lång sikt krävs en genusanalys av styrmodeller och budgetfördelning, och även att se över normerande dokument och rutiner för ärendeberedning. Det behöver undersökas om kriminalvårdens resursfördelning möter kvinnors och mäns behov på samma villkor. Jämställdhetsperspektivet bör även beaktas i samband med statistikproduktion, upphandling, remisser, årsredovisning och budgetunderlag. Utöver kön kan det vara relevant att beakta hur dessa områden inverkar på män och kvinnor avhängigt andra faktorer såsom etnisk bakgrund, sexuell orientering, ålder, socioekonomisk bakgrund osv. 7 Ett moderniseringsprojekt pågår inom Kriminalvården som syftar till en effektivare ledning, styrning och uppföljning av verksamheten. I uppdraget ingår att lämna förslag på organisation, riskhantering och intern kontroll samt styrning, budgetfördelning och uppföljning. Jämställdhetsperspektivet och hur det kan säkerställas ska beaktas inom projektet. Kriminalvården ska även genom nätverket dra lärdom av hur andra organisationer inom ramen för regeringsuppdraget har hanterat frågan. Det finns olika metoder och verktyg som har tagits fram som kan användas i arbetet med jämställdhetsintegrering. Kriminalvården ska utreda och överväga nedanstående metoder i syfte att systematiskt införliva ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten och på så sätt tillse att kvinnor och män garanteras likvärdig service och en rättvis fördelning av resurser. Det ger effekt på det första delmålet. Det är också ett sätt att höja kvaliteten på den offentligfinansierade verksamheten så den blir mer effektiv och säker. 8 Myndighetsstyrning Gender budgeting Gender budgeting är en metod som kan tillämpas för att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen i ett samhällsekonomiskt perspektiv med fokus på resursfördelning i offentlig verksamhet. Genom gender 7 Osika, Ingrid (huvudförf.), Pengar nu! En handbok i gender budgeting. Sveriges kvinnolobby, juni 2013

12 12(33) budgeting kan kön synliggöras vid tilldelningen av resurser i budgetarbete. Målsättningen är att offentliga medel fördelas rättvist och inte diskriminerar på grund av kön. Kunskap och medvetenhet om budgetens könsmässiga effekter synliggör om resurser måste omdirigeras för att skapa en jämnare och rättvisare fördelning. Fokus ligger således på resursfördelningen och inte på att budgetbeloppen måste ändras. Jämställda beslut Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys som ett verktyg för handläggare och beslutsfattare att införliva ett jämställdhetsperspektiv i beredning, beslut och uppföljning av alla ärenden. Det handlar bland annat om att beskriva konsekvenserna av olika beslutsalternativ för kvinnor och män, och analysera på vilket sätt de bidrar till verksamhetens jämställdhetsmål eller de nationella jämställdhetsmålen. Jämställd upphandling En offentlig upphandling styrs av lag (2007:1091) om offentlig upphandling. En upphandling kan under vissa förutsättningar ställa vissa krav på jämställdhet. Regeringen har uttalat att brott mot social lagstiftning kan utgöra grund för att utesluta en anbudsgivare i ett upphandlingsförfarande 9. Exempel på social lagstiftning är diskrimineringslagens krav på lönekartläggning och jämställdhetsplaner. Kriminalvården ska utreda när det kan vara relevant att rikta krav på jämställdhet vid upphandling. Eftersom upphandlingen i vissa fall är gemensam med andra myndigheter bör utredningen eventuellt samordnas med dessa. 9 Nya rättsmedel på upphandlingsområdet (prop. 2009/10:180) s. 269

13 13(33) 5. Aktivitetsplan 2014 Effekt/målbild Resultat/mål 2014 Aktivitet Resurser och uppföljning Stimulansmedel, egen finansiering 5.1 Kriminalvårdens Kvinnor och män bedöms efter Studie om bedömningsgrunder och Utvecklingsenheten - FOU 300 tkr utredningar och samma grunder i kön. ansvarar. Tids- och resursåtgång återfallsförebyggande Kriminalvårdens utredningar och för studie om insatser är individanpassade. erbjuds likvärdiga insatser. Bedömningsgrunder och behandlingsprogram i Kriminalvården bygger på en bedömningsgrunder och kön: a) en forskningsassistent på heltid i tre månader b) en forskningsassistent på heltid i fyra månader. kunskap om genus. 5.2 Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt Utredningarna håller en jämn kvalitet. Detta ger effekt för delmål ett. Manliga och kvinnliga klienter dömda för relationsvåld erbjuds, utifrån behov, Genomlysning av behandlingsprogram och ackrediteringsprocessen. Utred förutsättningar för att använda det särskilda riskbedömningsinstrumentet Patriark för hedersrelaterat våld. Individuellt behandlingsprogram för relationsvåld. Redovisning december Central samordning i behandlingsfrågor vid utvecklingsenheten (CSB) ansvarar. Rapport klar juni Arbetet utförs av CSB. Rapport klar juni CSB ansvarar. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet.

14 14(33) liv efter frigivning. behandlingsprogram och andra insatser för sin problematik. Manliga och kvinnliga klienter har tillgång till arenor och insatser där relationer, likabehandling våldsutsatthet, självdestruktivitet och föräldraskap behandlas. Manlighetsnormer är problematiserade, mer tillåtande och nyanserade. Personalen har ökad kompetens och utrymme för att arbeta med förändringar av attityder och värderingar och öka kunskaperna hos dömda. Ökade och kvalitetssäkrade insatser inom ramen för annan Internationell kunskapsöversikt av insatser för att motverka våld och diskriminering. Utökad föräldracirkel genomförs på ytterligare anstalter. Utvecklingsenheten ansvarar för kunskapsöversikten. Kunskapsöversikten resulterar i en lägesrapport och en rekommendation beträffande vilka insatser som är lämpliga att bedriva som tas fram av arbetsgrupp bestående av samordnaren för regeringsuppdragen rörande unga dömda och våldsamma män, och representanter från Kriminalvårdens utvecklingsenhet och klientenhet. Tidsåtgång tre-fyra månader. Klart senast juni Klientenheten ansvarar. Beslut om nytt material till föräldracirkel senast december tkr Resterande del inom ordinarie verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet.

15 15(33) strukturerad verksamhet. Detta ger effekt på delmål ett, tre och fyra Undersökning om heder. Utvecklingsenheten ansvarar. Skriftlig rapport redovisas senast juni Inom ramen för ordinarie verksamhet. Utredning av behovet av personalresurser för att bedriva en ökad personalledd verksamhet i form av annan strukturerad verksamhet. Det handlar om självförvaltning, föräldracirklar samt kurser för att motverka diskriminering och våld. Klientenheten ansvarar. Redovisa beslut om ny resursfördelningsmodell senast april Inom ramen för ordinarie verksamhet. Förslag till pilotverksamhet i form av studiecirklar på anstalt och eller frivård för våldsprevention och för att motverka diskriminering. Regionerna ansvarar. Finansieras inom ramen för regeringsuppdrage n om unga dömda och våldsamma män. 5.3 Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en Medarbetare och chefer har kunskap om jämställdhetsintegrering. Samverkan - SiS Klientenheten ansvarar. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Kriminalvården deltar i jämställdhetsnätverksträffar i JiM:s regi under 2014 i syfte att utbyta JiM arrangerar. Inom ramen för ordinarie

16 16(33) likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män. Jämställdhetsarbetet bedrivs i den dagliga verksamheten och utförs av kriminalvårdens medarbetare och inte som enskilda insatser eller av särskilt anlitade personer. Detta ger effekt på delmål ett. erfarenheter och kunskap samt följa upp och utvärdera arbetet. Kriminalvården deltar i endagsutbildningar rörande följande områden: - jämställd upphandling - jämställt bemötande - verksamhetscontrollers/statistik - kommunikation och information - maskulinitet Utbildning om jämställdhetsintegrering ska genomföras till ledningspersonal, experter och likabehandlingsombud i regionerna. Översyn av utbildning. JiM ansvarar för utbildningarna och för att ta fram utbildningsmaterial. Under Två utbildare per region, sammanlagt 12 personer. Under 2014 och därefter. Medverkan från JiM önskas. Redovisa antal chefer och medarbetare som genomgått utbildning i juni och december Personalenheten ansvarar. Rapport klar mars verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet. För att frigöra och kompetensutveckla utbildare - finansieras med stimulansmedel: 400 tkr Inom ramen för ordinarie verksamhet.

17 17(33) 5.4 Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegerad. Ett jämställdhetsperspektiv har på ett tydligt sätt införlivats och beaktas i alla led i beredningsoch beslutsprocesserna. Det har integrerats i den ordinarie verksamheten och är således bestående även efter Uppdrag i verksamhetsplaneringsprocessen, regler (föreskrifter och handböcker) och tilldelning av resurser (budgetfördelningsmodell) avseende såväl kvinnor som män bidrar till att uppnå jämställdhet. Kriminalvården ger samma möjligheter och villkor för kvinnor och män till ett liv utan kriminalitet vilket ger effekt för delmål ett och två. En nationell samordnare tillsätts under 12 månader för att samordna och följa upp Kriminalvårdens samtliga insatser utifrån handlingsplanen samt för samverkan med JiM och övriga myndigheter som har motsvarande uppdrag. Kriminalvården inrättar en arbetsgrupp med den nationella samordnaren och en representant från samtliga enheter. En genomlysning görs av processerna för beredning och beslut, riskanalys, verksamhetsplanering, budget, särskilda uppdrag, normeringsdokument, remisser, årsredovisning, budgetunderlag, intern och extern information samt statistikproduktion. Den nationella samordnaren sammanställer en rapport över behov som identifierats och vilka förbättringar som genomförts inom de olika områdena. Effekter och konsekvenser för de jämställdhetspolitiska målen redovisas. Uppdraget kommer att följas upp i Kriminalvårdens strategiska ledningsgrupp och i den centrala samverkansgruppen för personalorganisationerna. Rapporten ska vara klar senast december Se ovan. Nationell samordnare finansieras med stimulansmedel: 550 tkr Se ovan.

18 18(33) Utred förutsättningarna för att använda: - gender budgeting - checklista för jämställdhetsanalys - jämställd upphandling Se ovan. Se ovan.

19 19(33) 6. Plan för spridningsinsatser Under 2014 planeras deltagande i följande insatser som anordnas av JiM. 6. Plan för spridningsinsatser 2014 Mål och målgrupp Samverkan Aktivitet Resurser Stimulansmedel 6.1 Målet är kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om Regelbundna nätverksträffar under JiM arrangerar mötena. Rese- och personalkostnad. Lokalkostnad. 6.2 Informationsspridning till politiker, myndigheter osv. 6.3 Informationsspridning om arbetet med jämställdhetsintegrering till deltagare på Nordiskt forum. 6.4 Kunskaps- och erfarenhetsspridning till myndigheter som ska genomföra jämställdhetsintegrering i ett senare skede. jämställdhetsintegrering. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om jämställdhetsintegrering. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om jämställdhetsintegrering. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om jämställdhetsintegrering. Almedalen Nordiskt forum, Malmö, juni Konferens om jämställdhetsintegrering, december JiM står för arrangemanget. Kostnad för deltagande i Almedalen Kostnad för resa och boende för representanterna. Kostnad för att anordna och delta i seminarium på Nordiskt forum Den sammanlagda kostnaden för att anordna ett seminarium är kr (medverkande myndigheter delar på denna kostnad). JiM står för arrangemanget. Kostnad för resa kronor kronor

20 20(33) 7. Total kostnad och totalt ansökt belopp 7. Total kostnad och totalt ansökt belopp (stimulansmedel) framgår av tabellen till höger Nationell samordnare Internationell kunskapsöversikt Utbildningsinsatser Studie bedömningsgrunder Spridningsinsatser Summa 550 tkr 200 tkr 400 tkr 300 tkr 60 tkr tkr

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014

Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014 2013-09-11 Generaldirektören Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014 Uppdraget Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått regeringens uppdrag (i regleringsbrevet

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Tidsperioden Strategin har föreslagits gälla mellan 2016 2025. Igångsättning och implementering av nya arbetssätt och strukturer är tidskrävande.

Tidsperioden Strategin har föreslagits gälla mellan 2016 2025. Igångsättning och implementering av nya arbetssätt och strukturer är tidskrävande. SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-28 SN-2015/2303.719 1 (3) HANDLÄGGARE Eriksson, Paula Paula.Eriksson@huddinge.se Socialnämnden Remiss av betänkandet Nationell

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-03-06

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-03-06 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-03-06 Närvarande: Judith Hadnagy, Arbetsmiljöverket, Kerstin Andersson, Boverket, Ylva Bernrup, Försäkringskassan, Ingmari Hielm Jakobsson,

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Närvarande Karin Hopstadius, Länsstyrelsen Kronoberg, Irma Cupina, Länsstyrelsen Gotland, Lillemor Landsten, Länsstyrelsen Jämtland,

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn: Fredrik Rosengren, Chef Ekonomistaben Telefon: 010-574 87 30 E-postadress:

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan Stockholm 2013 04 23 Kongliga Bergssektionens jämställdhetsplan 2013/2014 Bakgrund: På Bergssektionen finns idag (VT 2011) 205 betalande sektionsmedlemmar varav 59 är kvinnor. På Bergssektionen finns idag

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer