Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skol paket Gör demokrati i skolan! 1"

Transkript

1 Skolpaket Gör dem okrati i s k olan! 1

2 Innehåll 1. Användarguide till skolpaketet 3 2. Referensmaterial 5 3. Utbildningsfilmerna 6 4. Övningskompendium 7 Övning 1 Mitt Malmö 8 Övning 2 Vart går pengarna? 14 Övning 3 Malmöinitiativet 21 Övning 4 Demokratiska rättigheter 29 2

3 1. Användarguide till skolpaketet Skolpaketet kan användas på flera olika sätt. Filmerna och övningarna har gemensamma nämnare men är fristående från varandra. De kan användas som inspiration eller i sin helhet. Förslag på en lektion är att inleda med en av filmerna, följa upp med kort diskussion eller information och därefter övergå till någon av övningarna (se bild nedan). Filmerna väcker tankar och inspirerar till att praktisera kunskaperna som förmedlas. Övningarna skapar utrymme för diskussion, kreativitet och möjlighet att prova på demokrati och att påverka sitt samhälle. De olika övningarna kan användas på flera olika sätt. De är korrelerade med kursplan och betygskriterier och kan användas för att täcka in särskilda centrala områden i undervisningen och elever kan betygsättas efter utförande. De kan även användas som informativa och inspirerande komplement i undervisningen. Förslag på lektion Presentation av lektion Tid: min Helklass Filmvisning i helklass malmo.se/jagborimalmo/informationsfilmer 3

4 Övning - Grupparbete Reflektion och diskussion i Helklass 4

5 2. Referensmaterial Kursplaner och kunskapskrav för samhällskunskap - Högstadiet Jag bor i Malmö, policy för ungas inflytande Barnkonventionen Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 5

6 3. Utbildningsfilmerna De båda filmerna som producerats av Malmö stad syftar till att på ett konkret och tillgängligt sätt förklara den politiska strukturen, den kommunala organisationen och vilka rättigheter och möjligheter man som ung har att påverka sitt samhälle. Filmerna är en utmärkt start på en lektion, de fångar elevens intresse och ger ett bra underlag för diskussion till övningarna. Hur fungerar Malmö stad? (04:38) malmo.se/jagborimalmo/informationsfilmer Filmen är en kortfattad och tydlig presentation av Malmö stads organisation och struktur. Stadsdirektör, Jan-Inge Ahlfridh, beskriver politikernas och förvaltningarnas olika roller i kommunen. Det görs en kortare beskrivning av hur skattemedel fördelas och vilka förutsättningar det ger kommunen. Vad har jag för rättigheter som ung? (03:56) malmo.se/jagborimalmo/informationsfilmer Filmen beskriver inledningsvis barnkonventionens roll för att tillgodose barns rättigheter. Artikel 12 värnar om barn och ungas rätt till inflytande över sitt liv och samhälle. Den andra delen av filmen beskriver olika kanaler för medborgardialog som unga kan använda för att påverka. Exempel som skriva en insändare, starta en förening, använda konst och skriva ett direkt förslag genom Malmöinitiativet presenteras för att inspirera och engagera. 6

7 4. Övningskompendium Övningarna syftar till att eleverna inte bara ska lära sig vad rättigheter och möjligheter till att påverka är utan hur man gör det. De flesta övningar innehåller moment där eleverna får möjlighet till att reflektera och argumentera utifrån reella kommunala dialogkanaler mellan medborgare och politiker. Alla elever ska ha möjlighet att komma till tals och meningsutbyte och dialog står i centrum i övningarna. För varje övning beskrivs tidsåtgång, rekommendation om antal deltagare, material, syfte och mål, övningen innehåll och lärarens roll. I övningskompendiet medföljer till varje övning: Arbetsmaterial för eleverna. Informationsmaterial till läraren. Guide över de områden av kursplanen övningarna korrelerar med och kan användas under. Guide för betygssättning i utförandet av övningarna utifrån gällande betygskriterier. Med varje övning följer arbetsblad, informationsblad och relevans för kursplan och lärandemål. Arbetsbladen kan kopieras upp och användas till respektive övning. Informationsbladen är kortfattade manualer för dig som lärare. De innehåller relevant bakgrundsinformation över de ämnen som respektive övning berör. På så sätt kan du på ett enkelt sätt vara påläst inför en övning och kan presentera den samt vara behjälplig under övningens gång. Varje övning är korrelerad med kursplan och betygskriterier. Dessa guider återger var i kursplanen de olika övningarna passar in och hur de kan betygsättas utifrån lärandemålen. Därigenom behöver du som lärare inte se materialet som något utöver den ordinarie undervisningen utan som en integrerad del av samhällskursen. 7

8 ÖVNING 1 - MITT MALMÖ Tid: min Deltagare: Material Whiteboard, Upp till 8 A3-ark Post it-lappar Guiden Så kan du påverka! hittar du på malmo.se/jagborimalmo/skolpaketet Arbetsblad hittar du på sidan 12,13 och på malmo.se/jagborimalmo/skolpaketet Syfte och mål Mitt Malmö ska ge eleverna möjlighet att reflektera över vad de skulle vilja förändra i samhället, vad det finns för kanaler för påverkan och vilken kanal för påverkan som är bäst lämpad för deras förslag. Övningen ger även möjlighet att diskutera och reflektera över andra elevers förslag. Övning Eleverna skriver ner 2-3 förslag (max en mening) på förändringar de skulle vilja se i Malmö på post itlappar. Därefter funderar de en kort stund över vilka dialogkanaler, från guiden Så kan du påverka!, som skulle vara mest gynnsamma för att påverka med förslaget (de kan även komma med helt egna alternativ). Därefter delas eleverna in i mindre grupper om 3-5 personer i varje. I de mindre grupperna diskuterar eleverna gemensamt sina förslag och lämplig kanal för att nå fram med förslagen. Post itlapparna sätts på ett A3-ark (arket ska innehålla en kolumn för respektive dialogkanal så post it-lapparna lätt kan sorteras) som varje grupp tilldelats. Gruppen väljer ut tre förslag, från sitt A3-ark, som de sätter upp på klassrummets whiteboard (även här ska whiteboarden prepareras med kolumner för dialogkanaler). I det avslutande momentet diskuteras och motiveras nu varför grupperna valt ut respektive kanal för respektive förslag. Utrymme ges till att lämna synpunkter och åsikter på varandras förslag. Lärarens roll Tillhandahåll material och markera kolumner på whiteboard. Presentera övningen och sätt en tid för enskild förslagsformulering. Dela därefter upp eleverna i mindre grupper och låt dem diskutera och reflektera självständigt. Är det en stor klass kan grupperna innehålla något fler elever för att antalet grupper inte ska bli för stor. I den avslutande delen blir lärarens roll mer betydande då diskussion ska hållas i stor grupp. Gå igenom förslagen på whiteboarden och låt eleverna ge respons och synpunkter. 8

9 Relevans för lärandemålen, Samhällskunskap Centralt innehåll åk 7-9 Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. 9

10 Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. Samhällsresurser och fördelning Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. Beslutsfattande och politiska idéer Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. Några olika stats- och styrelseskick i världen. Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. 10

11 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 11

12 Arbetsblad Mitt Malmö Arbetsbladet som tillhandahålls eleverna är en guide, Så kan du påverka!, över några av de befintliga kanaler för medborgardialog som finns i Malmö. Guiden är till storleken två A4 sidor och innehåller en kortfattad beskrivning av medborgarförslag, Malmöinitiativet, rösta i valen, gå med i en förening, förändra på din skola eller i ditt område, gå med i ett parti, skriv mail eller använd nätet och demonstrera eller agera. Guiden kan laddas ner i pdf-format på: malmo.se/jagborimalmo/skolpaketet Utifrån denna guide kan eleverna arbeta runt vilka förslag som hör hemma var och vilka vägar som skapar bäst förutsättningar för inflytande utifrån deras förslag. Informationsblad - Mitt Malmö Informationsbladet innehåller samma information som återfinns i guiden Så kan du påverka!. Lämna ett medborgarförslag Du som bor i Malmö kan lämna egna förslag till stadsdelsfullmäktige politikerna i din stadsdel. Genom medborgarförslagen har du möjlighet att påverka politiken i frågor som du tycker är viktiga. Lägg in din åsikt på Malmöinitiativet Malmöinitiativet är en satsning där alla Malmöbor kan komma med förslag och synpunkter som gäller Malmö. Man kan också diskutera eller stödja andras förslag för att visa att det är fler som tycker likadant. Kika in på malmo.se/ initiativet Rösta i valen När du fyllt 18 år har du som medborgare rätt att rösta i riksdagsval, kommunval och landstingval. Läs mer på val.se Engagera dig i en förening Malmö har massor av föreningar! Bli medlem och utveckla ditt engagemang och träffa andra med samma intresse. Information om vad som finns hittar du på frivillig.se 12

13 Förändra på din skola eller i ditt område Kontakta eller gå med i elevrådet eller en elevkår på din skola och förändra det du vill! Finns inte ett elevråd nu kan du starta ett tillsammans med kompisar. Läs mer på sverigeselevrad.se eller svea.org. I flera stadsdelar finns dessutom ungdomsråd som vill förbättra situationen i stadsdelen. Gå med i ett parti Vill du utveckla ditt politiska intresse kan du gå med i ett politiskt parti, som ung finns även politiska ungdomsförbund. Skriv mail eller använd nätet Om du vill göra din röst hörd så kan du också skriva brev eller maila till en politiker eller tjänsteman i kommunen. Du kan även skriva en insändare till en tidning eller lägga ut på nätet. Man kan också använda sig av facebook, myspace eller youtube för att skapa engagemang i någon fråga. Demonstrera eller agera Att demonstrera eller anordna en manifestation är ett annat sätt att lyfta fram en fråga. Be folk skriva under namninsamlingar. Kontakta media! Glöm inte att ansöka om tillstånd hos polisen. 13

14 ÖVNING 2 - VART GÅR PENGARNA? Tid: min Deltagare: Material Arbetsblad för grupparbete hittar du på sidan 18, 19 och på Syfte och mål Eleverna får fördjupad förståelse om fördelning och prioritering av ekonomiska medel ur ett politiskt perspektiv. Övningen skapar möjlighet att få en ökad förståelse för hur samhället utvecklas och vilka spelregler den kommunala verksamheten anpassar sig efter. Det ges även en möjlighet för eleverna att reflektera över vilka områden de själva skulle vilja påverka och argumentera för varför. Övning Eleverna delas upp i grupper med 3-5 elever i varje grupp, därefter är övningen tvådelad. I det första momentet ska eleverna dela upp hundra marker inom olika verksamheter som finansieras helt eller delvis av kommunen (de olika verksamheterna, plus möjlighet att lägga till egen, finns på arbetsbladet). Då markerna är begränsade måste eleverna prioritera mellan olika områden och eventuellt kompromissa inom gruppen. Efter halva tiden samlas arbetsbladen in och nya delas ut. Samma övning genomförs igen men med utgångspunkten att Malmö ska vara en så bra stad som möjligt om 30 år. Efter lika lång tid får grupperna tillbaka de första arbetsbladen och får jämföra dem mot de nya. Grupperna får därefter kortfattat redogöra för sina prioriteringar för varandra i helklass och kan t.ex. reflektera över: Hur har gruppen prioriterat? Varför har gruppen prioriterat på detta vis? Var det någon skillnad mellan hur man ville att budgeten skulle se ut idag jämfört med det hundraåriga perspektivet? Lärarens roll Kortfattad introduktion till ämnet och övningen (informationsblad medföljer). Dela in eleverna i grupper och förse dem med arbetsbladen. Var grupperna behjälplig i den mån det finns behov och möjlighet. Bryt övningen efter halva tiden, samla in arbetsbladen och dela ut de nya. Avsluta övningen och dela ut de första arbetsbladen igen. Led diskussionen då grupperna redovisar för sin budget, hur de har prioriterat och om det finns skillnader mellan den första och andra budgeten de lade fram. 14

15 Relevans för lärandemålen, Samhällskunskap Centralt innehåll åk 7-9 Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. 15

16 Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. Samhällsresurser och fördelning Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. Beslutsfattande och politiska idéer Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. Några olika stats- och styrelseskick i världen. Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. 16

17 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 17

18 Arbetsblad 1 Vart går pengarna? (nutid) Grupp: Utgångspunkten är att ni som grupp innehar 100 marker som ska användas till olika verksamheter i Malmö stad. Kom överens inom gruppen hur ni skulle vilja placera markerna för att Malmö ska bli en bättre stad. Ni skriver ut hur många marker ni vill spendera på varje område. Var noga med att den totala summan blir 100. Ni får gärna komma på fler områden som inte finns med i listan men tänk på att de ska vara områden inom Malmö stads verksamhet. Verksamhetsområde: Antal marker: Kultur och nöje ( ) T.ex. Konserter, teater, utställningar och olika evenemang. Idrott och fritid ( ) T.ex. Badhus, föreningar, friluftsliv och idrott. Skola och utbildning ( ) T.ex. Fler datorer på skolan Miljö ( ) T.ex. Fler parker, utökad kollektivtrafik Vård och omsorg ( ) T.ex. Boende för äldre, hälso- och sjukvård. Socialt arbete ( ) T.ex. Missbruk, hemlöshet och familjestöd. Gator och trafik ( ) T.ex. Bussar, cykelvägar och parker. Brottsförebyggande och trygghet ( ) T.ex. Poliser i närområdet Övrigt ( ) T.ex. Demokratiarbete, bättre bostäder, mottagning för asylsökande och festivaler. Kommentarer: Totalt: (100) 18

19 Arbetsblad 2 Vart går pengarna? (om 30 år) Grupp: Utgångspunkten är att ni som grupp innehar 100 marker som ska användas till olika verksamheter i Malmö stad om 30 år. Kom överens inom gruppen hur ni skulle vilja placera markerna för att Malmö ska vara en så bra stad som möjligt om 30 år. Ni skriver ut hur många marker ni vill spendera på varje område. Var noga med att den totala summan blir 100. Ni får gärna komma på fler områden som inte finns med i listan men tänk på att de ska vara områden inom Malmö stads verksamhet. Verksamhetsområde: Antal marker: Kultur och nöje ( ) T.ex. Konserter, teater, utställningar och olika evenemang. Idrott och fritid ( ) T.ex. Badhus, föreningar, friluftsliv och idrott. Skola och utbildning ( ) T.ex. Fler datorer på skolan Miljö ( ) T.ex. Fler parker, utökad kollektivtrafik Vård och omsorg ( ) T.ex. Boende för äldre, hälso- och sjukvård. Socialt arbete ( ) T.ex. Missbruk, hemlöshet och familjestöd. Gator och trafik ( ) T.ex. Bussar, cykelvägar och parker. Brottsförebyggande och trygghet ( ) T.ex. Poliser i närområdet Övrigt ( ) T.ex. Demokratiarbete, bättre bostäder, mottagning för asylsökande och festivaler. Totalt: (100) Kommentarer: 19

20 Informationsblad Vart går pengarna? Med drygt 1,1 miljoner anställda står kommunerna och landstingen tillsammans för en stor del av Sveriges ekonomi. Kommunalskatten står för ungefär 70 % av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas. Lagen säger att kommuners och landstings kostnader och intäkter ska vara i balans. Det innebär att kostnaderna inte får vara högre än intäkterna. Det ställer hårda krav på budgetkontroll och hushållning. I sällsynta fall kan en budget som inte är balanserad fastställas, men detta kräver synnerliga skäl (exempelvis en stor omstrukturering). Intäkterna består till största delen av landstings- respektive kommunalskatt. Därtill kommer statsbidrag. Dessa kan vara generella och räknas då fram baserat på exempelvis invånarantal och åldersstruktur. Men de kan även vara specialdestinerade, och är då tidsbegränsade och knutna till en viss prestation eller åtgärd. Slutligen finansieras viss service helt eller delvis med avgifter, exempelvis sophämtning eller husläkarbesök. Kommunernas kostnader och intäkter 2011 Olika kommuner har olika förutsättningar och beslutar själva om hur resurserna ska fördelas. De flesta av kommunernas verksamheter finansieras till största delen genom kommunalskatten, en mindre del genom statsbidrag. Viss service är avgiftsfinansierad. Fördelning - kommunernas kostnader per verksamhet år 2011 Fördelning - kommunernas intäkter per verksamhet år 2011 Totalsumman är 517 miljarder kronor. Totalsumman är 528 miljarder kronor. Källa: SCB kommunernas och landstingens räkenskapssammandrag samt bearbetning av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kostnader_och_intakter 20

21 ÖVNING 3 - MALMÖINITIATIVET Tid: min Deltagare: Material Arbetsblad, Malmöinitiativet initiativställare Arbetsblad, Malmöinitiativet politiker och hittar du på sidan 25,26 och på malmo.se/jagborimalmo/skolpaketet Guide till Malmöinitiativet Sex inaktiva förslag med över 100 signaturer. (finns som pdf) Laddas ner på Syfte och mål Malmöinitiativet ger eleverna möjlighet att prova en befintlig dialogkanal som utvecklats av Malmö stad. Upplevelsen förstärks genom att det finns en reell möjlighet att använda Malmöinitiativet för att påverka. Övningen syftar även till att stimulera kreativt tänkande och utveckla argumentationsteknik. Perspektiven och förståelsen för ett demokratiskt samhälle fördjupas av möjligheten att prova politikerns perspektiv. Övning Klassen delas upp i grupper med 3-5 personer i varje grupp. Hälften av grupperna författar inom varje grupp ett Malmöinitiativ. Utgångspunkt är identifiering av något i samhället man vill förändra, beskriva hur man vill ha det istället och motivera varför det blir till det bättre. Initiativet skrivs utifrån samma struktur som på Malmö stads hemsida (se arbetsblad). De andra grupperna agerar politiker och läser igenom tre befintliga initiativ som har fått över 100 signaturer (medföljer som arbetsblad). De diskuterar inom gruppen vilket initiativ man vill stödja, varför man vill stödja det och om man tror att det är genomförbart. Efter halva tiden bryts övningen och grupperna byter arbetsuppgifter. Därefter får grupperna redogöra för varandra vilka initiativ de skrivit och vilka initiativ de valt att stötta som politiker. Efterföljande diskussion kan handla om upplevelsen att fiktivt påverka sitt samhälle som initiativställare eller politiker. Lärarens roll Presentera Malmöinitiativet och dess funktion innan övningen startar. Beskriv vilken typ av dialogkanal det är och hur den appliceras (se informationsblad). Tillhandahåll eleverna arbetsblad, guide till Malmöinitiativet och dela upp dem i grupper. Tillhandahåll nya arbetsblad efter halva tiden. Led presentationerna och diskussionerna efter övningen. 21

22 Relevans för lärandemålen, Samhällskunskap Centralt innehåll åk 7-9 Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. 22

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1 Skolpaket Gör dem okrati i s k olan! 1 Innehåll 1. Användarguide till skolpaketet 3 2. Referensmaterial 5 3. Utbildningsfilmerna 6 4. Övningskompendium 7 Övning 1 Mitt Malmö 8 Övning 2 Vart går pengarna?

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik SAMHÄLLSKUNSKAP 7-9 Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson Utkik I din hand haller du ett läromedel fran Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet fran klassrummet.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 MOD UTAN GRÄNSER SPEAK TRUTH TO POWER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 84 Mod utan gränser KOPPLINGEN TILL GY 11 OCH LGR 11 Många lärare upplever

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen. Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen. Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, 7-9-delen... 1 Samtliga arbetsområden 7-9... 1

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING 1 MAKTFAKTORN Inspirerande och lärorik webbplats om demokrati... 2 Så svarar Maktfaktorn mot kursplanen... 2 Begrepp i Maktfaktorn... 2 Innehåll och övningar... 3 1. Vem är

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ)

Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ) Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ) Syfte I detta område kommer du att få lära dig om hur naturresurser hänger samman med konflikter. Du kommer också att få lära dig om hur människa,

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

MÄNNISKAN I INDUSTRIN

MÄNNISKAN I INDUSTRIN MÄNNISKAN I INDUSTRIN Ämnet människan i industrin behandlar industrins villkor och individens roll, ansvar och betydelse i arbetsgruppen och för företagets produktion. Det är också en introduktion till

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lupp som pedagogiskt verktyg Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. 1 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer