Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Transkript

1 Skolpaket Gör dem okrati i s k olan! 1

2 Innehåll 1. Användarguide till skolpaketet 3 2. Referensmaterial 5 3. Utbildningsfilmerna 6 4. Övningskompendium 7 Övning 1 Mitt Malmö 8 Övning 2 Vart går pengarna? 14 Övning 3 Malmöinitiativet 21 Övning 4 Demokratiska rättigheter 29 2

3 1. Användarguide till skolpaketet Skolpaketet kan användas på flera olika sätt. Filmerna och övningarna har gemensamma nämnare men är fristående från varandra. De kan användas som inspiration eller i sin helhet. Förslag på en lektion är att inleda med en av filmerna, följa upp med kort diskussion eller information och därefter övergå till någon av övningarna (se bild nedan). Filmerna väcker tankar och inspirerar till att praktisera kunskaperna som förmedlas. Övningarna skapar utrymme för diskussion, kreativitet och möjlighet att prova på demokrati och att påverka sitt samhälle. De olika övningarna kan användas på flera olika sätt. De är korrelerade med kursplan och betygskriterier och kan användas för att täcka in särskilda centrala områden i undervisningen och elever kan betygsättas efter utförande. De kan även användas som informativa och inspirerande komplement i undervisningen. Förslag på lektion Presentation av lektion Tid: min Helklass Filmvisning i helklass malmo.se/jagborimalmo/informationsfilmer 3

4 Övning - Grupparbete Reflektion och diskussion i Helklass 4

5 2. Referensmaterial Kursplaner och kunskapskrav för samhällskunskap - Högstadiet Jag bor i Malmö, policy för ungas inflytande Barnkonventionen Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 5

6 3. Utbildningsfilmerna De båda filmerna som producerats av Malmö stad syftar till att på ett konkret och tillgängligt sätt förklara den politiska strukturen, den kommunala organisationen och vilka rättigheter och möjligheter man som ung har att påverka sitt samhälle. Filmerna är en utmärkt start på en lektion, de fångar elevens intresse och ger ett bra underlag för diskussion till övningarna. Hur fungerar Malmö stad? (04:38) malmo.se/jagborimalmo/informationsfilmer Filmen är en kortfattad och tydlig presentation av Malmö stads organisation och struktur. Stadsdirektör, Jan-Inge Ahlfridh, beskriver politikernas och förvaltningarnas olika roller i kommunen. Det görs en kortare beskrivning av hur skattemedel fördelas och vilka förutsättningar det ger kommunen. Vad har jag för rättigheter som ung? (03:56) malmo.se/jagborimalmo/informationsfilmer Filmen beskriver inledningsvis barnkonventionens roll för att tillgodose barns rättigheter. Artikel 12 värnar om barn och ungas rätt till inflytande över sitt liv och samhälle. Den andra delen av filmen beskriver olika kanaler för medborgardialog som unga kan använda för att påverka. Exempel som skriva en insändare, starta en förening, använda konst och skriva ett direkt förslag genom Malmöinitiativet presenteras för att inspirera och engagera. 6

7 4. Övningskompendium Övningarna syftar till att eleverna inte bara ska lära sig vad rättigheter och möjligheter till att påverka är utan hur man gör det. De flesta övningar innehåller moment där eleverna får möjlighet till att reflektera och argumentera utifrån reella kommunala dialogkanaler mellan medborgare och politiker. Alla elever ska ha möjlighet att komma till tals och meningsutbyte och dialog står i centrum i övningarna. För varje övning beskrivs tidsåtgång, rekommendation om antal deltagare, material, syfte och mål, övningen innehåll och lärarens roll. I övningskompendiet medföljer till varje övning: Arbetsmaterial för eleverna. Informationsmaterial till läraren. Guide över de områden av kursplanen övningarna korrelerar med och kan användas under. Guide för betygssättning i utförandet av övningarna utifrån gällande betygskriterier. Med varje övning följer arbetsblad, informationsblad och relevans för kursplan och lärandemål. Arbetsbladen kan kopieras upp och användas till respektive övning. Informationsbladen är kortfattade manualer för dig som lärare. De innehåller relevant bakgrundsinformation över de ämnen som respektive övning berör. På så sätt kan du på ett enkelt sätt vara påläst inför en övning och kan presentera den samt vara behjälplig under övningens gång. Varje övning är korrelerad med kursplan och betygskriterier. Dessa guider återger var i kursplanen de olika övningarna passar in och hur de kan betygsättas utifrån lärandemålen. Därigenom behöver du som lärare inte se materialet som något utöver den ordinarie undervisningen utan som en integrerad del av samhällskursen. 7

8 ÖVNING 1 - MITT MALMÖ Tid: min Deltagare: Material Whiteboard, Upp till 8 A3-ark Post it-lappar Guiden Så kan du påverka! hittar du på malmo.se/jagborimalmo/skolpaketet Arbetsblad hittar du på sidan 12,13 och på malmo.se/jagborimalmo/skolpaketet Syfte och mål Mitt Malmö ska ge eleverna möjlighet att reflektera över vad de skulle vilja förändra i samhället, vad det finns för kanaler för påverkan och vilken kanal för påverkan som är bäst lämpad för deras förslag. Övningen ger även möjlighet att diskutera och reflektera över andra elevers förslag. Övning Eleverna skriver ner 2-3 förslag (max en mening) på förändringar de skulle vilja se i Malmö på post itlappar. Därefter funderar de en kort stund över vilka dialogkanaler, från guiden Så kan du påverka!, som skulle vara mest gynnsamma för att påverka med förslaget (de kan även komma med helt egna alternativ). Därefter delas eleverna in i mindre grupper om 3-5 personer i varje. I de mindre grupperna diskuterar eleverna gemensamt sina förslag och lämplig kanal för att nå fram med förslagen. Post itlapparna sätts på ett A3-ark (arket ska innehålla en kolumn för respektive dialogkanal så post it-lapparna lätt kan sorteras) som varje grupp tilldelats. Gruppen väljer ut tre förslag, från sitt A3-ark, som de sätter upp på klassrummets whiteboard (även här ska whiteboarden prepareras med kolumner för dialogkanaler). I det avslutande momentet diskuteras och motiveras nu varför grupperna valt ut respektive kanal för respektive förslag. Utrymme ges till att lämna synpunkter och åsikter på varandras förslag. Lärarens roll Tillhandahåll material och markera kolumner på whiteboard. Presentera övningen och sätt en tid för enskild förslagsformulering. Dela därefter upp eleverna i mindre grupper och låt dem diskutera och reflektera självständigt. Är det en stor klass kan grupperna innehålla något fler elever för att antalet grupper inte ska bli för stor. I den avslutande delen blir lärarens roll mer betydande då diskussion ska hållas i stor grupp. Gå igenom förslagen på whiteboarden och låt eleverna ge respons och synpunkter. 8

9 Relevans för lärandemålen, Samhällskunskap Centralt innehåll åk 7-9 Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. 9

10 Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. Samhällsresurser och fördelning Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. Beslutsfattande och politiska idéer Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. Några olika stats- och styrelseskick i världen. Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. 10

11 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 11

12 Arbetsblad Mitt Malmö Arbetsbladet som tillhandahålls eleverna är en guide, Så kan du påverka!, över några av de befintliga kanaler för medborgardialog som finns i Malmö. Guiden är till storleken två A4 sidor och innehåller en kortfattad beskrivning av medborgarförslag, Malmöinitiativet, rösta i valen, gå med i en förening, förändra på din skola eller i ditt område, gå med i ett parti, skriv mail eller använd nätet och demonstrera eller agera. Guiden kan laddas ner i pdf-format på: malmo.se/jagborimalmo/skolpaketet Utifrån denna guide kan eleverna arbeta runt vilka förslag som hör hemma var och vilka vägar som skapar bäst förutsättningar för inflytande utifrån deras förslag. Informationsblad - Mitt Malmö Informationsbladet innehåller samma information som återfinns i guiden Så kan du påverka!. Lämna ett medborgarförslag Du som bor i Malmö kan lämna egna förslag till stadsdelsfullmäktige politikerna i din stadsdel. Genom medborgarförslagen har du möjlighet att påverka politiken i frågor som du tycker är viktiga. Lägg in din åsikt på Malmöinitiativet Malmöinitiativet är en satsning där alla Malmöbor kan komma med förslag och synpunkter som gäller Malmö. Man kan också diskutera eller stödja andras förslag för att visa att det är fler som tycker likadant. Kika in på malmo.se/ initiativet Rösta i valen När du fyllt 18 år har du som medborgare rätt att rösta i riksdagsval, kommunval och landstingval. Läs mer på val.se Engagera dig i en förening Malmö har massor av föreningar! Bli medlem och utveckla ditt engagemang och träffa andra med samma intresse. Information om vad som finns hittar du på frivillig.se 12

13 Förändra på din skola eller i ditt område Kontakta eller gå med i elevrådet eller en elevkår på din skola och förändra det du vill! Finns inte ett elevråd nu kan du starta ett tillsammans med kompisar. Läs mer på sverigeselevrad.se eller svea.org. I flera stadsdelar finns dessutom ungdomsråd som vill förbättra situationen i stadsdelen. Gå med i ett parti Vill du utveckla ditt politiska intresse kan du gå med i ett politiskt parti, som ung finns även politiska ungdomsförbund. Skriv mail eller använd nätet Om du vill göra din röst hörd så kan du också skriva brev eller maila till en politiker eller tjänsteman i kommunen. Du kan även skriva en insändare till en tidning eller lägga ut på nätet. Man kan också använda sig av facebook, myspace eller youtube för att skapa engagemang i någon fråga. Demonstrera eller agera Att demonstrera eller anordna en manifestation är ett annat sätt att lyfta fram en fråga. Be folk skriva under namninsamlingar. Kontakta media! Glöm inte att ansöka om tillstånd hos polisen. 13

14 ÖVNING 2 - VART GÅR PENGARNA? Tid: min Deltagare: Material Arbetsblad för grupparbete hittar du på sidan 18, 19 och på Syfte och mål Eleverna får fördjupad förståelse om fördelning och prioritering av ekonomiska medel ur ett politiskt perspektiv. Övningen skapar möjlighet att få en ökad förståelse för hur samhället utvecklas och vilka spelregler den kommunala verksamheten anpassar sig efter. Det ges även en möjlighet för eleverna att reflektera över vilka områden de själva skulle vilja påverka och argumentera för varför. Övning Eleverna delas upp i grupper med 3-5 elever i varje grupp, därefter är övningen tvådelad. I det första momentet ska eleverna dela upp hundra marker inom olika verksamheter som finansieras helt eller delvis av kommunen (de olika verksamheterna, plus möjlighet att lägga till egen, finns på arbetsbladet). Då markerna är begränsade måste eleverna prioritera mellan olika områden och eventuellt kompromissa inom gruppen. Efter halva tiden samlas arbetsbladen in och nya delas ut. Samma övning genomförs igen men med utgångspunkten att Malmö ska vara en så bra stad som möjligt om 30 år. Efter lika lång tid får grupperna tillbaka de första arbetsbladen och får jämföra dem mot de nya. Grupperna får därefter kortfattat redogöra för sina prioriteringar för varandra i helklass och kan t.ex. reflektera över: Hur har gruppen prioriterat? Varför har gruppen prioriterat på detta vis? Var det någon skillnad mellan hur man ville att budgeten skulle se ut idag jämfört med det hundraåriga perspektivet? Lärarens roll Kortfattad introduktion till ämnet och övningen (informationsblad medföljer). Dela in eleverna i grupper och förse dem med arbetsbladen. Var grupperna behjälplig i den mån det finns behov och möjlighet. Bryt övningen efter halva tiden, samla in arbetsbladen och dela ut de nya. Avsluta övningen och dela ut de första arbetsbladen igen. Led diskussionen då grupperna redovisar för sin budget, hur de har prioriterat och om det finns skillnader mellan den första och andra budgeten de lade fram. 14

15 Relevans för lärandemålen, Samhällskunskap Centralt innehåll åk 7-9 Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. 15

16 Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. Samhällsresurser och fördelning Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. Beslutsfattande och politiska idéer Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. Några olika stats- och styrelseskick i världen. Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. 16

17 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 17

18 Arbetsblad 1 Vart går pengarna? (nutid) Grupp: Utgångspunkten är att ni som grupp innehar 100 marker som ska användas till olika verksamheter i Malmö stad. Kom överens inom gruppen hur ni skulle vilja placera markerna för att Malmö ska bli en bättre stad. Ni skriver ut hur många marker ni vill spendera på varje område. Var noga med att den totala summan blir 100. Ni får gärna komma på fler områden som inte finns med i listan men tänk på att de ska vara områden inom Malmö stads verksamhet. Verksamhetsområde: Antal marker: Kultur och nöje ( ) T.ex. Konserter, teater, utställningar och olika evenemang. Idrott och fritid ( ) T.ex. Badhus, föreningar, friluftsliv och idrott. Skola och utbildning ( ) T.ex. Fler datorer på skolan Miljö ( ) T.ex. Fler parker, utökad kollektivtrafik Vård och omsorg ( ) T.ex. Boende för äldre, hälso- och sjukvård. Socialt arbete ( ) T.ex. Missbruk, hemlöshet och familjestöd. Gator och trafik ( ) T.ex. Bussar, cykelvägar och parker. Brottsförebyggande och trygghet ( ) T.ex. Poliser i närområdet Övrigt ( ) T.ex. Demokratiarbete, bättre bostäder, mottagning för asylsökande och festivaler. Kommentarer: Totalt: (100) 18

19 Arbetsblad 2 Vart går pengarna? (om 30 år) Grupp: Utgångspunkten är att ni som grupp innehar 100 marker som ska användas till olika verksamheter i Malmö stad om 30 år. Kom överens inom gruppen hur ni skulle vilja placera markerna för att Malmö ska vara en så bra stad som möjligt om 30 år. Ni skriver ut hur många marker ni vill spendera på varje område. Var noga med att den totala summan blir 100. Ni får gärna komma på fler områden som inte finns med i listan men tänk på att de ska vara områden inom Malmö stads verksamhet. Verksamhetsområde: Antal marker: Kultur och nöje ( ) T.ex. Konserter, teater, utställningar och olika evenemang. Idrott och fritid ( ) T.ex. Badhus, föreningar, friluftsliv och idrott. Skola och utbildning ( ) T.ex. Fler datorer på skolan Miljö ( ) T.ex. Fler parker, utökad kollektivtrafik Vård och omsorg ( ) T.ex. Boende för äldre, hälso- och sjukvård. Socialt arbete ( ) T.ex. Missbruk, hemlöshet och familjestöd. Gator och trafik ( ) T.ex. Bussar, cykelvägar och parker. Brottsförebyggande och trygghet ( ) T.ex. Poliser i närområdet Övrigt ( ) T.ex. Demokratiarbete, bättre bostäder, mottagning för asylsökande och festivaler. Totalt: (100) Kommentarer: 19

20 Informationsblad Vart går pengarna? Med drygt 1,1 miljoner anställda står kommunerna och landstingen tillsammans för en stor del av Sveriges ekonomi. Kommunalskatten står för ungefär 70 % av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas. Lagen säger att kommuners och landstings kostnader och intäkter ska vara i balans. Det innebär att kostnaderna inte får vara högre än intäkterna. Det ställer hårda krav på budgetkontroll och hushållning. I sällsynta fall kan en budget som inte är balanserad fastställas, men detta kräver synnerliga skäl (exempelvis en stor omstrukturering). Intäkterna består till största delen av landstings- respektive kommunalskatt. Därtill kommer statsbidrag. Dessa kan vara generella och räknas då fram baserat på exempelvis invånarantal och åldersstruktur. Men de kan även vara specialdestinerade, och är då tidsbegränsade och knutna till en viss prestation eller åtgärd. Slutligen finansieras viss service helt eller delvis med avgifter, exempelvis sophämtning eller husläkarbesök. Kommunernas kostnader och intäkter 2011 Olika kommuner har olika förutsättningar och beslutar själva om hur resurserna ska fördelas. De flesta av kommunernas verksamheter finansieras till största delen genom kommunalskatten, en mindre del genom statsbidrag. Viss service är avgiftsfinansierad. Fördelning - kommunernas kostnader per verksamhet år 2011 Fördelning - kommunernas intäkter per verksamhet år 2011 Totalsumman är 517 miljarder kronor. Totalsumman är 528 miljarder kronor. Källa: SCB kommunernas och landstingens räkenskapssammandrag samt bearbetning av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 20

21 ÖVNING 3 - MALMÖINITIATIVET Tid: min Deltagare: Material Arbetsblad, Malmöinitiativet initiativställare Arbetsblad, Malmöinitiativet politiker och hittar du på sidan 25,26 och på malmo.se/jagborimalmo/skolpaketet Guide till Malmöinitiativet Sex inaktiva förslag med över 100 signaturer. (finns som pdf) Laddas ner på Syfte och mål Malmöinitiativet ger eleverna möjlighet att prova en befintlig dialogkanal som utvecklats av Malmö stad. Upplevelsen förstärks genom att det finns en reell möjlighet att använda Malmöinitiativet för att påverka. Övningen syftar även till att stimulera kreativt tänkande och utveckla argumentationsteknik. Perspektiven och förståelsen för ett demokratiskt samhälle fördjupas av möjligheten att prova politikerns perspektiv. Övning Klassen delas upp i grupper med 3-5 personer i varje grupp. Hälften av grupperna författar inom varje grupp ett Malmöinitiativ. Utgångspunkt är identifiering av något i samhället man vill förändra, beskriva hur man vill ha det istället och motivera varför det blir till det bättre. Initiativet skrivs utifrån samma struktur som på Malmö stads hemsida (se arbetsblad). De andra grupperna agerar politiker och läser igenom tre befintliga initiativ som har fått över 100 signaturer (medföljer som arbetsblad). De diskuterar inom gruppen vilket initiativ man vill stödja, varför man vill stödja det och om man tror att det är genomförbart. Efter halva tiden bryts övningen och grupperna byter arbetsuppgifter. Därefter får grupperna redogöra för varandra vilka initiativ de skrivit och vilka initiativ de valt att stötta som politiker. Efterföljande diskussion kan handla om upplevelsen att fiktivt påverka sitt samhälle som initiativställare eller politiker. Lärarens roll Presentera Malmöinitiativet och dess funktion innan övningen startar. Beskriv vilken typ av dialogkanal det är och hur den appliceras (se informationsblad). Tillhandahåll eleverna arbetsblad, guide till Malmöinitiativet och dela upp dem i grupper. Tillhandahåll nya arbetsblad efter halva tiden. Led presentationerna och diskussionerna efter övningen. 21

22 Relevans för lärandemålen, Samhällskunskap Centralt innehåll åk 7-9 Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. 22