EKONOMISK BROTTSLIGHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMISK BROTTSLIGHET"

Transkript

1 EKONOMISK BROTTSLIGHET OCH OBESTÅND HUR SER UTVECKLINGEN UT? Magisteruppsats i Företagsekonomi Emmeli Gustafsson Camilla Martinsson VT 2008:MF06

2 Svensk titel: Ekonomisk brottslighet och obestånd - hur ser utvecklingen ut? Engelsk titel: Economic crime and insolvency what does the development look like? Utgivningsår: 2008 Författare: Emmeli Gustafsson och Camilla Martinsson Handledare: Arne Söderbom Förord: Vi vill tacka alla de som hjälpt och bistått oss under uppsatsprocessens gång. Det är ni som gjort det möjligt för oss att genomföra denna uppsats. Vi vill framförallt tacka våra respondenter från Ackordscentralen, Gärde Wesslau Advokatbyrå, Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet samt vår handledare Arne Söderbom. Borås, juni 2008 Emmeli Gustafsson Camilla Martinsson I

3 Abstract Economic crime is a social problem that affects everyone. It is a substantial problem for companies around the world regardless of which industry or country the company operates in. Economic crime does not have a distinct definition but is said to be crimes that is committed within a legal business operation and with benefit for the perpetrator. Economic crime does not only affect companies but the state and the individuals as well. The purpose with this essay is to describe the development of economic crimes. We want to portray the causes and thereby examine whether the economic crimes increase or if they just have been paid more attention. We want to problematize economic crime in connection with insolvency and further investigate what sort of economic crimes that occurs in these situations. The research questions in this essay are: Does the development show a tendency towards an increased amount of economic crimes or have these crimes just been paid more attention by the society? What sort of economic crimes occur at insolvency situations? Development indicates that the amount of reported economic crimes has increased during the past years. Some of our respondents mean that economic crimes are increasing, some of them are unsure and one of them means that no one can know. Statistics only reflects authorities contribution. The most frequent economic crime is accounting violation and tax violation that also stands for the majority of the increase. This is because fiscal officers have reported more crimes and a weak economic climate that has lead to bankruptcy among businesses. Accounting violation is the crime that is most common at insolvency and bankruptcy situations. Economic crime and insolvency have no direct linkage, but bankruptcy often reveal economic crimes. Some of the central economic crimes at insolvency and bankruptcy situations are crimes against creditors which only can be committed in these situations. We are hermeneutists that has chosen a qualitative method in this essay. We have chosen this method because we want to get a more profound understanding about economic crime. We have an abductive approach as we start in existing theory in order to make empirical studies, but the objective is to get to our own conclusions rather than confirm the existing theory. We have an interaction between inductive approach and deductive approach. Our empirical study contains interviews with persons informed about economic crime and insolvency. We have strived to get a valid and reliable essay. Our conclusions are that there is a tendency that economic crimes are increasing, but that they do not increase as much as the amount of reported crimes. The increase can not only be referred to the increase of attention. All sorts of economic crimes occur when it comes to economic crime at insolvency situations, but accounting violation is the most frequent crime. Keywords: Economic crime, fraud, crimes against creditors, bankruptcy-related crimes, insolvency, bankruptcy II

4 Sammanfattning Ekonomisk brottslighet är ett samhällsproblem som påverkar alla. Det är ett stort problem för företag världen över oberoende av vilken industri eller vilket land företaget befinner sig i. Ekonomisk brottslighet har ingen klar definition, men sägs vara brott som sker inom ramen för en lagligt bedriven näringsverksamhet och för vinnings skull. Ekobrott påverkar inte bara företag utan även stat och den enskilda människan. Syftet med denna uppsats är att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmärksammas mer. Vi vill söka problematisera hur den ekonomiska brottsligheten ser ut i samband med obestånd och ytterligare undersöka vilka ekobrott som förekommer i dessa situationer. Forskningsfrågorna i vår uppsats är: Visar utvecklingen en tendens till ett ökat antal ekobrott eller har brotten endast uppmärksammats mer av samhället? Vilken typ av ekonomisk brottslighet förekommer vid obeståndssituationer? Utvecklingen visar att antalet anmälda ekobrott har ökat under de senaste åren. Några av våra respondenter menar att ekobrotten ökar, några är osäkra och en menar att det inte går att veta. Statistiken speglar endast myndigheters insatser. De mest förekommande ekobrotten är bokföringsbrott och skattebrott som även har stått för den största delen av ökningen. Anledningen till att bokföringsbrotten och skattebrotten ökat mest är att skattetjänstemännen gjort fler anmälningar och att lågkonjunkturer lett till att fler företag gått i konkurs. Bokföringsbrottet är även det brott som är vanligast vid obestånds- och konkurssituationer. Ekonomisk brottslighet och obestånd har ingen direkt koppling, men det är ofta vid konkurser som ekobrott upptäcks. Några av de centrala ekobrotten vid obestånd och konkurs är borgenärsbrotten som endast kan begås då ett företag är på obestånd. Vi är hermeneutiker som i denna uppsats valt att tillämpa en kvalitativ metod. Detta eftersom vi vill gå på djupet angående fenomenet ekonomisk brottslighet. Vi har ett abduktivt angreppssätt då vi utgår från befintlig teori för att sedan göra empiriska undersökningar, men målet är att komma fram till egna slutsatser snarare än att testa teorin. Vi har en växelverkan mellan induktion och deduktion. Vår empiriska information består av intervjuer med personer insatta i ekonomisk brottslighet och obestånd. För att uppsatsen ska vara giltig och pålitlig har vi strävat efter att uppnå hög validitet och reliabilitet. Våra slutsatser är att det finns en tendens till att ekobrotten ökar men att de inte ökar i samma omfattning som antalet anmälningar. Ekobrottens ökning kan inte enbart hänföras till en ökad uppmärksamhet. När det gäller den ekonomiska brottsligheten vid obeståndssituationer förekommer alla typer av ekonomisk brottslighet, men det är bokföringsbrottet som är det vanligaste. Nyckelord: Ekonomisk brottslighet, ekobrott, borgenärsbrott, konkursrelaterade brott, obestånd, konkurs III

5 Förkortningslista AMOB BRÅ BRÅDIS EBM Ekobrott PWC RAR SPANEK TSM Arbetsgruppen mot organiserad brottslighet Brottsförebyggande rådet Åklagarnas ärendesystem Ekobrottsmyndigheten Ekonomiska brott Öhrlings PricewaterhouseCoopers Polisens ärendesystem Arbetsgruppen angående spaning mot den ekonomiska brottsligheten Tillsynsmyndigheten Ordlista Borgenär - Den som har en fordran mot någon annan. Den slopade revisionsplikten Idag måste alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor. En utredning föreslår att endast fyra procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt från och med 1 juli år Förmånsrättsordningen Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt förmånsrättslagen Gäldenär Den som har en skuld till någon annan. Konkurs Innebär att en domstol tvingar gäldenären att betala sina skulder. Målvakt Person som tar på sig risken att bli straffad genom att officiellt vara den som inte betalar skatt eller avgifter. Näringsförbud Innebär att en fysisk person under en viss tid inte får bedriva näringsverksamhet eller utöva ledningen av sådan verksamhet. Näringsidkare Den som yrkesmässigt erbjuder vara, tjänst eller annan nyttighet. Näringsverksamhet Ekonomisk verksamhet som utövas av en näringsidkare. Obestånd Oförmåga, som inte är av tillfällig art, att betala sina skulder. IV

6 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUNDSBESKRIVNING PROBLEMDISKUSSION OCH FORSKNINGSFRÅGOR SYFTE AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION EKONOMISK BROTTSLIGHET INTRODUKTION TILL DEN TEORETISKA REFERENSRAMEN ALLMÄNT OM BROTT OM EKONOMISK BROTTSLIGHET Historik Den ekonomiska brottslighetens utveckling Den ekonomiska brottslighetens kontroll Aktörer Orsaker och åtgärder Internationella aspekters påverkan på Sverige EKONOMISKA BROTT OCH OBESTÅND EKOBROTT Brott mot leverantörer, kunder och allmänhet Brott mot huvudman Brott mot staten OBESTÅND OCH KONKURS BROTT MOT BORGENÄRER OCH ANDRA KONKURSRELATERADE BROTT Oredlighet mot borgenärer Vårdslöshet mot borgenärer Otillbörligt gynnande av borgenärer (mannamån) Bokföringsbrott Konkursrelaterade brott Ekobrottsutredningar vid konkurser METOD INLEDNING ANALYS OCH TOLKNINGSMETOD Hermeneutik Vår analys och tolkningsmetod METODVAL Kvantitativ metod Kvalitativ metod Vårt metodval VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT DATAINSAMLINGSMETOD Primärdata Sekundärdata Vår datainsamlingsmetod och källkritik SÄKERHET VID INFORMATIONSINSAMLING Validitet Reliabilitet Vår studies validitet och reliabilitet EMPIRI TILLVÄGAGÅNGSSÄTT PRESENTATION AV RESPONDENTER INTERVJU MED KONKURSFÖRVALTARE OCH KONKURSHANDLÄGGARE INTERVJU MED KONKURSHANDLÄGGARE V

7 5.5 INTERVJU MED EKO-REVISOR INTERVJU MED ÅKLAGARE INTERVJU MED FORSKARE OM EKONOMISK BROTTSLIGHET ANALYS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN (ORSAKER OCH ÅTGÄRDER) EKOBROTTEN I OBESTÅNDSSITUATIONER DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETENS FRAMTIDA UTVECKLING SLUTSATSER FORSKNINGSFRÅGOR REFLEKTIONER BIDRAG FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING Bilaga A Intervjufrågor till konkursförvaltare Bilaga B Intervjufrågor till åklagare Bilaga C Intervjufrågor till eko-revisor Bilaga D Intervjufrågor till forskare om ekonomisk brottslighet Figurförteckning Figur 1 Disposition...4 Figur 2 Modell över den teoretiska referensramen...5 Figur 3 Inrapportering av ekobrott...11 Figur 4 Ekobrottens offer...13 Figur 5 Hermeneutikens inre cirkel...27 Figur 6 Deduktion, induktion och abduktion...30 Figur 7 Analysmodell...45 Diagramförteckning Diagram 1 Inkomna brottsmisstankar Diagram 2 Fördelning av brottsanmälningar på brottstyp...10 Diagram 3 Antalet företagskonkurser...20 Lagtextförteckning Lagtext 1 Oredlighet mot borgenärer...21 Lagtext 2 Vårdslöshet mot borgenärer...22 Lagtext 3 Otillbörligt gynnande av borgenärer...22 Lagtext 4 Bokföringsbrott...23 VI

8 1. Inledning I det inledande kapitlet beskrivs bakgrunden till forskningsproblemet. En problemdiskussion förs och forskningsfrågor formuleras utifrån denna. Syftet med uppsatsen klargörs och det redogörs för de avgränsningar som gjorts. 1.1 Bakgrundsbeskrivning Uttrycket ekonomisk brottslighet kom till Sverige först på 1970-talet genom en artikel i Dagens Nyheter. Efter detta har användningen av uttrycket ökat flitigt (Dahlqvist och Holmqvist, 2004, s.15). En definition på begreppet ges av den tyske kriminologen Klaus Tiedemann som menar att ekonomisk brottslighet är sådant brottsligt beteende vars effekter stör eller hotar det ekonomiska livet eller det ekonomiska systemet på ett sådant sätt att det inte endast är enstaka individers intressen som berörs (Magnusson och Sigbladh, 2001, s.14). Kronqvist, Runesson och Sörgård (1997, s.8) säger att en allmänt accepterad definition inte finns. De menar snarare att det finns vissa särskilda kännetecken för ekonomisk brottslighet. Dessa är att handlingen görs i syfte att nå ekonomisk vinning och att brottet begås i näringsverksamhet (Kronqvist, Runesson och Sörgård, 1997, s.8). Då internationella marknader expanderar och affärstransaktioner kan genomföras snabbt ökar risken för bedrägerier, misskötsel och andra ekonomiska brott. I en tid då tekniken tillåter att intellektuella tillgångar och pengar snabbt förflyttas över gränserna och mellan företag är det svårt att upptäcka och förebygga ekonomisk brottslighet. De ekonomiska brotten växer i storlek och omfattning och sättet de genomförs på blir allt mer avancerade. Det här skadar inte bara företag rent ekonomiskt utan påverkar även varumärket, vilket kan leda till att intressenter tappar förtroendet för företaget. När ett företag blir utsatt för ekonomisk brottslighet måste ledningen lägga tid och kraft på att hantera detta, vilket gör att det blir mindre tid över till att utveckla företaget och skapa tillväxt (KPMG, 2007a, s.4). Den ekonomiska brottsligheten utgör ett allvarligt samhällsproblem menar Ekobrottsmyndigheten (EBM) (Rapport om den ekonomiska brottsligheten 2007:1, s.5). Orättvisor skapas mellan företagen när det företag som utsätts för ekonomisk brottslighet får försämrade förutsättningar och tappar konkurrensfördelar. Särskilt sårbara är de finansiella marknaderna eftersom dessa verksamheter bygger på att det finns ett förtroende mellan aktörerna. Även viljan att starta nya företag kan påverkas negativt av den utbredda ekonomiska brottsligheten. Det är viktigt att motverka ekonomisk brottslighet för att skydda enskilda, näringslivet och det allmänna, vilket är EBM:s uppgift (Ekobrottsmyndigheten, 2007:1, s.5). Enligt en undersökning gjord av Öhrlings PricewaterhouseCoopers år 2007 (Economic crime: people, culture and controls The 4th biennial Global Economic Crime Survey) är ekonomisk brottslighet ett av de största problemen för företag världen över oberoende av vilket land eller vilken industri företaget befinner sig i. I undersökningen deltog företag från 40 olika länder och över 43 % av dessa hade någon gång råkat ut för ekonomisk brottslighet under de senaste två åren (Öhrlings PricewaterhouseCoopers, 2007, s.4). I Sverige kan den ekonomiska brottsligheten uppskattas omfatta runt 150 miljarder kronor om året. Två tredjedelar av dessa hänför sig till skatter och andra avgifter som inte betalas in. De 1

9 resterande 50 miljarderna kommer från brott som riktar sig mot exempelvis banker och företag (Magnusson och Sigbladh, 2001, s.10). Antalet anmälda ekonomiska brott ökade kraftigt mellan år 2001 och år 2004 då ökningen var hela 60 %. Mellan år 2004 och år 2006 har antalet anmälda ekonomiska brott inte ökat nämnvärt, det låg kvar på ca stycken. Mörkertalet är dock sannolikt mycket stort. De flesta anmälningarna gällande ekonomisk brottslighet kommer ifrån Skatteverket. Antalet anmälda skattebrott fördubblades mellan år 2001 och år 2004, men en liten minskning skedde under år 2005 och år Anmälningen av bokföringsbrott har däremot ökat frekvent (Ekobrottsmyndigheten, 2007, s.15). Bokföringsbrott hör av tradition till de så kallade borgenärsbrotten. Borgenärsbrott är brott som riktas mot fordringsägare. Bokföringsbrott räknas till borgenärsbrott eftersom det ses som ett skydd för borgenärerna att företag är skyldiga att upprätta bokföring (Kronqvist, Runesson och Sörgård, 1997, s.40). Om ett företags intressenter inte kan värdera verksamheten i ett företag genom dess bokföring kan företaget bli åtalat för bokföringsbrott (Edström, Lundén och Svensson, 1999, s.196). Bokföringsbrotten ses inte som rena borgenärsbrott eftersom straffansvaret vid dessa brott inte är kopplat till en obeståndssituation (Dahlqvist och Holmquist, 2004, s.101). 1.2 Problemdiskussion och forskningsfrågor Gemensamt för borgenärsbrott är begreppet obestånd, vilket innebär att en gäldenär inte kan betala sina skulder och att detta inte endast är tillfälligt (Kronqvist, Runesson och Sörgård, 1997, s.40). Lundén och Svensson (1995, s.145) säger att det är normalt inte straffbart att göra dåliga affärer. Hamnar ett företag på obestånd betyder inte det automatiskt att det rör sig om ett ekobrott, men bakom många av obeståndssituationerna ligger dock ett brottsligt handlande. Detta behöver inte alltid vara uppsåtligt utan kan vara en handling i ren panik från företagets sida (Lundén och Svensson, 1995, s.145). Det finns bara ett fåtal vägar ut ur en obeståndssituation. Antingen kan företaget klara sig ur situationen med egna medel, med hjälp från fordringsägare (ackord eller dylikt) eller genom en företagsrekonstruktion. Fungerar inte detta återstår konkurs (Lundén och Svensson, 1995, s.11). Som kan förstås så påverkas många av den ekonomiska brottsligheten. Det ligger därför i mångas intresse att den ekonomiska brottsligheten förebyggs. Hur kan man komma åt den ekonomiska brottsligheten? Är det möjligt att eliminera den? Vi ser i tidigare statistik att antalet anmälda ekonomiska brott ökar och att ökningen främst kan hänföras till bokföringsbrott (Ekobrottsmyndigheten, 2007, s.15). Det kan diskuteras om det är så att det har blivit enklare att begå ekobrott eller om kontrollerna har förändrats så att fler ekobrott anmäls. Kan ökningen bero på att omfattningen av gärningsmän har utvidgats? Har det skapats fler tillfällen till att begå ekobrott? I samband med obestånd är det vanligt med ekonomisk brottslighet enligt Lundén och Svensson (1995). Det brukar då talas om borgenärsbrotten, men det kan vara andra ekobrott som ligger bakom. Varför sker ekonomisk brottslighet i obeståndssituationer? Är det för att företaget då är sårbart och situationen gynnsam för gärningsmannen? Eller används situationen för att dölja ekonomisk brottslighet? 2

10 De forskningsfrågor vi kommit fram till är: Visar utvecklingen en tendens till ett ökat antal ekobrott 1 eller har brotten endast uppmärksammats mer av samhället? Vilken typ av ekonomisk brottslighet 2 förekommer vid obeståndssituationer? 1.3 Syfte Vårt syfte är att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmärksammas mer. Vi vill söka problematisera hur den ekonomiska brottsligheten ser ut i samband med obestånd och ytterligare undersöka vilka ekobrott som förekommer i dessa situationer. 1.4 Avgränsningar Vi har valt att främst avgränsa oss till den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Vi redogör för flera olika typer av ekobrott men lägger framförallt tyngd på borgenärsbrott och andra obeståndsrelaterade brott. 1 Med ekobrott menas endast de faktiska brotten och inte ekonomisk brottslighet i sin helhet. 2 Med ekonomisk brottslighet menas förutom ekobrotten även orsaker, åtgärder och andra faktorer kring fenomenet. 3

11 1.5 Disposition Uppsatsen är indelad i sju kapitel. Efter inledningen i kapitel 1 följer två teorikapitel, metod och empiri vilka ger oss underlag till analysen. Utifrån analysen kan vi dra slutsatser och både analysen och slutsatserna utgår från de forskningsfrågor och det syfte vi beskrivit i kapitel 1. Inledning Referensram del 1 Kapitel 2. I det första teorikapitlet ges en introduktion till den teoretiska referensramen, allmänt om brott tas upp och den ekonomiska brottsligheten beskrivs. Referensram del 2 Kapitel 3. I vårt andra teorikapitel tas de olika ekonomiska brotten upp och begreppet obestånd och konkurs förklaras. Även konkursrelaterade brott beskrivs. Metod Kapitel 4. Här förs en metoddiskussion där vi tar ställning till olika metodologiska tillvägagångssätt. Empiri Kapitel 5. I empirin presenteras intervjuer med valda respondenter. Analys Kapitel 6. Analysen sammanställer teorin och empirin och likheter och skillnader uppmärksammas. Slutsats Kapitel 7. Slutsatser, avslutande diskussion, vårt bidrag och förslag till fortsatt forskning tas upp. Figur 1 Disposition (Egen bild) 4

12 2. Ekonomisk brottslighet Detta kapitel beskriver den ekonomiska brottslighetens historia och utveckling. Inledningsvis ges en introduktion till den teoretiska referensramen och en sammanfattning presenteras. Det redogörs för vad som definieras som brott och vad som krävs för att straffansvar ska föreligga. Här tas även relevanta aktörer upp och orsaker och åtgärder gällande ekonomisk brottslighet beskrivs. 2.1 Introduktion till den teoretiska referensramen I denna uppsats är den teoretiska referensramen uppdelad i två kapitel. Det första teorikapitlet behandlar brottslighet i allmänhet och ekonomisk brottslighet. Det andra teorikapitlet innehåller olika ekonomiska brott och obestånd samt konkurs. Vi visar i figur 2 nedan hur den teoretiska referensramen hänger samman. Den ekonomiska brottsligheten är en del av brottsligheten. Borgenärsbrotten är i sin tur en del av ekobrotten och dessa kan endast ske i en obeståndssituation. Ekonomisk brottslighet kan leda till att ett företag hamnar på obestånd. Både obestånd och ekobrott kan leda till att ett företag går i konkurs. Brottslighet Ekonomisk brottslighet Kapitel 2 Ekobrott Borgenärsbrott Obestånd Kapitel 3 Konkurs Figur 2 Modell över den teoretiska referensramen (egen bild) Brottsbalken definierar brott som en gärning som är beskriven i brottsbalken eller i annan lag och för vilken straff är föreskrivet. Grunden till brott kan ofta hänföras till människans girighet. Faktorer som motiv, tillfälle och rationalisering anses vara bakomliggande faktorer till brott. När det talas om ekonomisk brottslighet handlar det om sådana brott som sker inom ramen för lagligt bedriven näringsverksamhet och som sker för vinnings skull. Utvecklingen visar att antalet anmälda ekobrott har ökat markant mellan år 2001 och år 2004 för att sedan stabiliseras. Orsaker till detta är att kontrollerna har skärpts de senaste åren. 5

13 Ekobrott är kontrollbrott vilket innebär att de måste upptäckas av kontrollorgan (myndigheter). Den ekonomiska brottslighetens offer anmäler sällan brotten då skadan ofta är liten eller indirekt. Att förebygga ekobrott är svårt då ekobrotten skiftar i tillvägagångssätt och gärningsmännen är av många olika slag. Det förebyggande arbetet ligger främst i myndigheternas händer. Myndigheterna spelar därför en viktig roll och de största myndigheterna på detta område i Sverige är Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten. För att förebygga ekobrott är det viktigt att komma åt orsakerna som ligger bakom. Den ekonomiska brottsligheten innefattar många olika brott. Dessa ekobrott har många olika offer så som kunder, allmänheten, huvudman och staten. Borgenärsbrott är brott som riktas mot borgenärer och som endast förekommer vid obeståndssituationer. En svårighet vid dessa brott är att fastställa tidpunkten för när obestånd förelåg. Det vanligaste borgenärsbrottet är bokföringsbrottet vilket också är det ekobrott som ökar mest. Bokföringsbrottet är dock inte ett rent borgenärsbrott då det inte är kopplat till en obeståndssituation. Det finns endast ett fåtal vägar ur en obeståndssituation. Antingen kan företaget ta hjälp av fordringsägare, skjuta till egna medel, genomföra en företagsrekonstruktion eller gå i konkurs. Utredningen av om det föreligger ekonomisk brottslighet vid konkurs sker i två steg. Konkursförvaltaren står för det första steget och utreder då misstanke om brott. Denne anmäler sedan brottet till en åklagare som tar över utredningen. 2.2 Allmänt om brott Brottsbalkens definition på brott är att brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff är föreskrivet (Brottsbalken, 1962:700, 1 kap. 1 ). Brott riktar sig mot de intressen som behöver skyddas i samhället och delas in i brott mot enskild, brott mot allmänheten och brott mot staten (Leijonhufvud och Wennberg, 2004, s.13). För att ett brott ska anses ha begåtts måste vissa förhållanden vara uppfyllda. Dessa kallas för rekvisit och tas upp i brottsbalken. Alla brott som begås innehåller både objektiva och subjektiva rekvisit (Dahlqvist och Holmquist, 2004, s.19). De objektiva rekvisiten handlar om det yttre händelseförloppet, alltså vad som faktiskt ska ha gjorts, vilka påföljder detta ska ha fått, mot vem eller vad brottet har riktats och under vilka omständigheter detta har skett. Subjektiva rekvisit går ut på att den som har begått brottet (gärningsmannen) har en viss inställning till brottet, effekten och omständigheterna. Det handlar alltså om inställningen till de objektiva rekvisiten så som om det till exempel finns ett uppsåt (Leijonhufvud och Wennberg, 2004, s.15). Det finns tillfällen då gärningsmannen inte blir straffansvarig även om de objektiva och subjektiva rekvisiten är uppfyllda. Det talas om ansvarsfrihetsgrunder, alltså undantagsregler av generell karaktär. Dessa tas upp i brottsbalkens 24 kap. och innefattar bland annat nödvärn och nöd (Leijonhufvud och Wennberg, 2004, s.22). Straffansvaret kan delas in i tre nivåer. Den första nivån omfattar planeringsstadiet och hit hänförs förberedelser respektive stämpling till brott. Försök till brott är den andra nivån och den kännetecknas av att gärningsmannen påbörjat brottet. Den tredje och sista nivån innebär 6

14 att brottet är fullbordat. Ett fullbordat brott sägs föreligga när gärningsmannen uppfyllt brottsrekvisiten för ett brott och då det inte föreligger någon ansvarsfrihetsgrund. Den första nivån är vanligtvis inte straffbelagd, men de båda andra nivåerna är straffbelagda (Leijonhufvud och Wennberg, 2004, s.22). 2.3 Om ekonomisk brottslighet När det talas om ekonomisk brottslighet menar Emanuelsson Korsell (2002, s.6) ett företags brottslighet, alltså brott som sker inom ramen för lagligt bedriven näringsverksamhet och som sker för vinnings skull. Kort uttryckt är ekonomisk brottslighet näringslivets brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten omfattar alla de regler som företag ska följa och som kan innebära ekonomiska fördelar om de bryts (Emanuelsson Korsell, 2002, s.6). Magnusson och Sigbladh (2001, s.14) hänför istället begreppet ekonomisk brottslighet till Klaus Tiedemanns definition som säger att ekonomisk brottslighet är sådant brottsligt beteende vars effekter stör eller hotar det ekonomiska livet eller det ekonomiska systemet på ett sådant sätt att det inte endast är enstaka individers intressen som berörs (Magnusson och Sigbladh, 2001, s.14). En tredje definition ges av SPANEK (Arbetsgruppen angående spaning mot den ekonomiska brottsligheten) som i en utredning förklarar att ekonomisk brottslighet rör sig om brottslighet med ekonomiskt vinningsmotiv som utövas inom ramen för en i övrigt legal näringsverksamhet. Den ska vidare ha kontinuerlig karaktär, vara systematisk och av stor omfattning, röra stora samhälleliga värden eller drabba grupper av enskilda (Brottsförebyggande rådet, 2000:10, s.9). Andra forskare menar att det inte finns någon allmänt accepterad definition på ekonomisk brottslighet. De talar istället om särskilda kännetecken vilka, i likhet med Emanuelsson Korsells definition, är att handlingen görs i syfte att nå ekonomisk vinning och att det sker inom ramen för näringsverksamhet (Kronqvist, Runesson och Sörgård, 1997, s.8). Det finns vissa ekobrott som endast kan begås inom ramen för näringsverksamhet så som bokföringsbrott. Andra typer av ekobrott kan begås både inom näringsverksamhet och i övriga samhället. Det är dock vanligt att dessa brott sker i anslutning till affärsverksamhet. Sådana brott kan till exempel vara otillbörligt gynnande av borgenärer, vilket ofta aktualiseras i samband med näringsidkares konkurs. Ekobrott kan begås av privatpersoner likaväl som av näringsidkare, vilket ofta är fallet vid bedrägerier och förfalskning (Dahlqvist och Holmquist, 2004, s.24). Leijonhufvud och Wennberg (2004, s.30) menar att det inte finns några egentliga problem när det gäller att fastställa vem som är ansvarig då ett ekobrott begås inom ett företag och gentemot detta företag. Bestraffad för brottet blir den som har bedragit sin arbetsgivare eller förskingrat egendom. När det däremot gäller brott som innefattas i ett företags verksamhet är det svårare att fastställa vem eller vilka som bär straffansvaret (Leijonhufvud och Wennberg, 2004, s.30). Den ekonomiska brottsligheten påverkar företag negativt, dels direkt genom rent ekonomiska förluster men även indirekt genom att varumärket skadas och företagens utveckling saktar ner. Investerare kan tappa förtroendet för företaget och företaget tvingas att ta fokus ifrån den dagliga verksamheten (KPMG, 2007a, s.4). Ekobrott påverkar inte bara företag utan även 7

15 staten och den enskilda människan. Som anställd i ett företag som drabbats av ekobrott riskerar du att bli arbetslös som en följd av en eventuell konkurs. Brottsligheten kan leda till högre skatter för medborgarna då de som utför ekobrotten sällan betalar skatt, men ändå utnyttjar de sociala systemen. Ekonomisk brottslighet skapar således ett orättvist samhälle (Magnusson och Sigbladh, 2001, s.23) Historik Grunden till brott kan i många fall hänföras till människans girighet. Girighet kan ses som ursprunget till mened, svek, bedrägeri, förfalskning och många andra brott. Redan på talet sågs girighet som en av de värsta bland de sju dödssynderna. Det var då pengar började få status utöver det faktum att de fungerade som bytesmedel. Pengar fick ett eget värde. Människan ville nu inte bara tillfredställa sina primära behov utan fick ett habegär. I dagens lagstiftning finns det en hel del lagar som reglerar den påtagliga girigheten i vårt samhälle. Det kan handla om sådant som förskingring, bedrägeri eller skattefusk (Lindgren, 2000, s.39). Begreppet ekonomisk brottslighet hade på 1700-talet inte den betydelse det har i Sverige idag. I 1700-talets hushållsekonomiska ordning hänfördes ekonomisk brottslighet till händelser som besittningstagande av annans jord och manipulation av gränsstenar. Skattebrottet sågs som stöld från kungen. Det var först under 1800-talet som vi fick en närings- och samhällsekonomisk struktur som passar in på dagens definition av ekonomisk brottslighet (Lindgren, 2000, s.43). På 1900-talet fick begreppet ett allmänt erkännande i Sverige genom att det togs upp i en artikel i Dagens Nyheter år Artikeln berättade att de ekonomiska brotten ökade lavinartat och att brottsmetoderna kunde bestå av lögner, förfalskning och listigt utnyttjande av de komplexa regler som styr handeln (Lindgren, 2000, s.41). Staten fick upp ögonen för problemet när AMOB (Arbetsgruppen mot organiserad brottslighet) gjorde en utredning år 1977 som visade att skattebrott motsvarande 5-20 miljarder kronor begicks. Detta kan jämföras med samma års siffror gällande annan brottslighet som endast kostade samhället 350 miljoner kronor (Brottsförebyggande rådet, 2000:10, s.7). AMOB-utredningen var den första större utredningen på ekobrottsområdet i Sverige. Målet med utredningen var att få fram den ekonomiska brottslighetens omfattning. Resultatet blev ett förslag om att regelverket rörande ekonomisk brottslighet skulle ses över (Brottsförebyggande rådet, 1999:7, s.44). Under 1980-talet inrättades speciella ekorotlar inom polisväsendet som skulle utreda ekobrott. För att polisen skulle kunna ringa in gärningsmännen krävdes det en definition på vad som skulle ses som ekobrott. SPANEK tog då fram den definition som tidigare nämnts (Brottsförebyggande rådet, 2000:10, s.9). Revisionsplikten infördes under denna period och ett av skälen till detta var kampen mot ekonomisk brottslighet (Svensson, 2008, ss.17-20). På 1990-talet riktades stark kritik mot insatserna mot den ekonomiska brottsligheten från Riksdagens revisorer. De menade att många brott inte hann utredas innan de preskriberades och att bristen på uppföljning ledde till stora orättvisor. Det föreslogs att det skulle tas fram en särskild myndighet för att utreda och lagföra ekobrott (Brottsförebyggande rådet, 2000:10, s.17). Detta ledde till att Ekobrottsmyndigheten bildades år 1998 (www.ekobrottsmyndigheten.se, 2008a). Omfattande reformer gjordes under 1990-talet, men det återstod fortfarande mycket att göra på området ekonomisk brottslighet (Brottsförebyggande rådet, 2000:10, s.24). 8

16 Förutsättningarna har ändrats de senaste åren och idag satsas det mer på forskning angående ekonomisk brottslighet. Samarbetet mellan svenska ekobrottsforskare och internationella forskare har ökat. Detta har lett till att kunskapsbasen har utökats och det finns idag en större insikt i vad som orsakar ekobrott och varför brotten begås. Kunskapen är en förutsättning för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten (Brottsförebyggande rådet, 2007, s.2) Den ekonomiska brottslighetens utveckling I slutet av 1990-talet minskade de anmälda skattebrotten, bokföringsbrotten och brotten mot borgenärer. Detta kan förklaras av att Skatteverkets revisioner av företag reducerades och att antalet konkurser minskade. Den myndighet som anmäler flest brottsmisstankar gällande ekonomisk brottslighet är Skatteverket som upptäcker brott genom sina revisioner. Ytterligare en flitig anmälare är konkursförvaltare (den näst största anmälaren) som genom att se över konkursdrabbade företags redovisning upptäcker ekobrott (Emanuelsson Korsell, 2002, s.6). Även revisorer ska anmäla misstanke om brott enligt RevU 4 (FAR:s samlingsvolym del 2, 2006, s.727). Från år 2001 till år 2004 ökade antalet inkomna misstankar om ekonomisk brottslighet kraftigt från till stycken. Det skedde alltså en ökning med närmare 60 %. Mellan år ökade de inkomna brottsmisstankarna endast marginellt med ca 400 stycken (se diagram 1 nedan) (Ekobrottsmyndigheten, 2007:1, s.16). Diagram 1 Inkomna brottsmisstankar (Ekobrottsmyndigheten, 2007:1, s.15) En anledning till att antalet brottsmisstankar inte har ökat nämnvärt under perioden mellan år 2004 och år 2006 kan vara att preventiva effekter som har ändrat och effektiviserat kontrollerna tidigare år har fått sin verkan. Den ekonomiska brottsligheten påverkas också av konjunkturcyklar och ändringar i lagstiftningen, vilket kan påverka antalet anmälda brottsmisstankar. Mörkertalet när det gäller dessa typer av brott är troligtvis stort, men ökade kontrollinsatser leder till att fler brott upptäcks (Ekobrottsmyndigheten, 2007:1, s.16). 9

17 Under perioden mellan år 2004 och år 2006 har förändringar skett gällande vilken typ av ekonomiskt brott som förekommer mest jämfört med perioden mellan år 2001 och år Antalet skattebrott nästintill fördubblades under den första treårsperioden för att sedan minska något under den andra treårsperioden. Bokföringsbrotten har däremot konstant ökat under båda perioderna (se diagram 2 nedan). Då dessa statistiska uppgifter endast mäter antalet anmälningar och misstankar om ekobrott ger de endast en föraning om hur den ekonomiska brottsligheten ser ut. Anledningen till detta är att den ekonomiska brottsligheten ofta har komplicerade upplägg med många inblandade aktörer (Ekobrottsmyndigheten, 2007:1, s.17). Diagram 2 Fördelning av brottsanmälningar på brottstyp (Ekobrottsmyndigheten, 2007:1, s.16) Emanuelsson Korsell (2002, s.6) menar att de ökade anmälningarna gällande skattebrott i början på 2000-talet har sin grund i att motivationen hos skattetjänstemännen att göra anmälningar ökade. Antalet skatterevisioner ökade dock inte. Eftersom Skatteverket lägger ner mycket tid och pengar på riktade ekobrottsrevisioner kommer brottsutredningarna troligen att ligga kvar på en hög nivå i framtiden (Emanuelsson Korsell, 2002, s.7). När det gäller bokföringsbrotten har anmälningarna i början på 2000-talet ökat bland annat till följd av IT-kraschen och terrorattentaten 11 september år 2001 i USA. Dessa händelser bidrog till en lågkonjunktur vilket ökade antalet konkurser och därmed anmälningarna av brottsmisstankar från konkursförvaltarna (Emanuelsson Korsell, 2002, s.7). PWC (2007) tar i en undersökning upp att antalet anmälda ekobrott ökar och menar att anledningen till detta är att företag har blivit mer villiga att erkänna att brott faktiskt förekommer i verksamheten. De tar även upp att insynen i företag ökar vilket gör att den ekonomiska brottsligheten inte längre kan döljas (Örhlings PricewaterhouseCoopers, 2007, s.4) Den ekonomiska brottslighetens kontroll Då ekobrott ofta har fler än ett brottsoffer så som samhället, skattebetalarna eller marknaden så anmäls sällan brotten (Emanuelsson Korsell, 2002, s.11). Ekobrotten är så kallade kontrollbrott eller spaningsbrott vilket innebär att de måste upptäckas av kontrollorgan (Emanuelsson Korsell, 2002, s.11). Ekonomiska brott upptäcks vanligtvis av myndigheter 10

18 som har någon sorts kontrollfunktion (BRÅ, 2005, s.7). Myndigheterna spelar därför en viktig roll. Alla ekobrott som upptäcks av myndigheter återspeglas dock inte i kriminalstatistiken eftersom inte alla myndigheter har anmälningsskyldighet (BRÅ, 2005, s.7). Brott som inte heller upptäcks genom kontroller eller spaningar registreras sällan och hamnar därför utanför kriminalstatistiken (Emanuelsson Korsell, 2002, s.11). När det gäller rapportering av ekobrott så är det en lång väg att gå (se figur 3). Ekobrottsrapporteringen till BRÅ (Brottsförebyggande rådet) sker till större delen via åklagarnas ärendesystem (BRÅDIS). Vissa ekobrott rapporteras även via polisens ärendesystem (RAR). Till BRÅDIS och RAR är det många som rapporterar ekobrott och då främst polis- och åklagarväsendet samt EBM. Dessa får i sin tur rapporter från bland annat Skatteverket och Kronofogdemyndigheterna. Denna komplicerade väg för rapporteringen kan leda till att det uppstår fel på vägen (BRÅ, 2005, s.6). Figur 3 Inrapportering av ekobrott (Brottsförebyggande rådet, /2, s.7) Aktörer Det är många som är inblandade i den ekonomiska brottsligheten (Brottsförebyggande rådet, 2004:1, s.19). Förutom gärningsmännen och de som faller offer för ekobrott spelar myndigheter en viktig roll (Brottsförebyggande rådet, 2004:1, s.6). Myndigheterna som behandlas här är Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten. Myndigheter Brottsförebyggande rådet startades år 1974 och är numera ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. BRÅ arbetar främst med att förhindra brott och verkar ofta tillsammans med andra myndigheter och organisationer. Genom att sprida kunskap om brottslighet i samhället vill BRÅ öka tryggheten och minska brottsligheten. Från denna myndighet kommer den officiella kriminalstatistiken (www.bra.se, 2008). I samband med tidigare nämnda AMOB-rapporten fick BRÅ i uppgift att se över lagstiftningen gällande organiserad och ekonomisk brottslighet (Lindgren, 2000, s.48). Att utvärdera reformer är en utav myndighetens uppgifter. De som BRÅ vänder sig till är främst beslutsfattare, anställda inom rättsväsendet och brottsförebyggande aktörer, men även medier och allmänhet. Myndigheten verkar på uppdrag av regeringen (www.bra.se, 2008). Ekobrottsmyndigheten bildades år Då ekobrotten i slutet på 1980-talet ökade avsevärt beslutade riksdagen att starta en myndighet för att mer effektivt bekämpa ekonomisk brottslighet. EBM består av ekoåklagare, ekopoliser och eko-revisorer som har den 11

19 specialkompetens som krävs för att klara av de komplicerade och tidskrävande utredningarna som ekonomiska brott ofta ger upphov till (www.ekobrottsmyndigheten.se, 2008a). Medel till bekämpning av den ekonomiska brottsligheten har säkrats genom skapandet av EBM. Bekämpningen har dessutom effektiviserats genom att nya arbetsmetoder har utvecklats och genom riktad utbildning (Ds 2002:57, s.64). Myndighetens uppgift är att ansvara för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten i storstäderna och på vissa andra platser i Sverige. I övriga landet ansvarar åklagar- och polismyndigheterna för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. EBM ses då endast som en stödfunktion till dessa myndigheter (Ds 2002:57, s.64). De brott som utreds hos EBM är bland annat bokföringsbrott, konkursrelaterade brott och andra komplicerade ekonomiska brott som kräver viss kompetens. Det är den grova ekonomiska brottsligheten som tar upp den mesta av EBM:s tid, men ekobrottsfall som har ett preventivt syfte är viktiga även om de inte är så omfattande (www.ekobrottsmyndigheten.se, 2008b). EBM samarbetar med bland annat Skatteverket och Finansinspektionen och är en samordnande myndighet. De analyserar utvecklingen av brottsbekämpningen gällande ekobrott, är initiativtagare till gemensamma aktioner mellan myndigheter och tar fram förslag till lagändringar. Allt detta för att effektivisera och underlätta bekämpningen av ekobrott (www.ekobrottsmyndigheten.se, 2008b). Gärningsman Vem som helst kan utföra brott vilket klargörs i lagtexten som använder sig av uttrycket den som. Vissa brott är dock utformade på ett sådant sätt att endast de som har en viss ställning i ett företag kan utföra dem. Brottsbeskrivningen i brottsbalkens 10 kap. förutsätter till exempel att gärningsmannen ska vara redovisningsskyldig eller ha en viss förtroendeställning. Vanligtvis kan inte en brottsbeskrivning tillämpas på en juridisk person eftersom det är de fysiska personerna som begår brott. Då gärningsmannen är en juridisk person måste det utredas vilka fysiska personer det är som har ansvaret att se till att förpliktelserna fullgörs (Leijonhufvud och Wennberg, 2004, s.30). En förklaring till varför människor begår ekobrott tas upp av Lindgren (2000) som delar upp förklaringen i tre olika variabler. Den första är motivet: personen som utför brottet har till exempel ekonomiska bekymmer som denne inte kan delge andra. Den andra variabeln som tas upp är tillfället: gärningsmannen måste ha möjlighet att utföra brottet och den nödvändiga kunskapen för att kunna utföra brottet. Den sista variabeln berör rationalisering: personen intalar sig själv att denne bara lånar pengarna och kommer att betala tillbaka dem (Lindgren, 2000, s.151). Även KPMG (2007b) tar upp denna indelning i sin rapport Profile of a fraudster survey De menar att tillfällena till ekobrott uppstår då det uppkommer svagheter i företags kontrollsystem, vilket gärningsmannen kan utnyttja. KPMG skriver att förtroende är en viktig del i en verksamhet men att det är detta som skapar möjligheter för en gärningsman att begå ekobrott. När det gäller motivet bakom ekobrott nämner KPMG att girighet kan vara en bidragande faktor liksom då individen känner sig underbetald. Rationaliseringen går ut på att gärningsmannen övertygar sig själv om att denne förtjänar vinsten från brottet (KPMG, 2007b, s.2). 12

20 Vidare visar KPMG:s (2007b) undersökning att girighet och möjligheter är de vanligaste drivkrafterna bakom ekobrott (73 % av fallen är motiverade av detta). I 49 % av de undersökta fallen var det svagheter i de interna kontrollsystemen som skapade möjligheter för gärningsmännen att begå ekobrott. Ekobrotten utfördes i 70 % av fallen av gärningsmän i åldern (KPMG, 2007b, s.10). Detta beror på att människor i den här åldern oftast har hunnit inta maktpositioner inom företaget, vilket ofta är en förutsättning för att kunna begå ekobrott (Emanuelsson Korsell, 2002, s.36). Undersökningen visade att det i 89 % av fallen förekom att ekobrott begåtts av anställda i företaget och att dessa i 36 % av fallen arbetat där i mellan 2-5 år (KPMG, 2007b, s.6). Offer Utmärkande för den ekonomiska brottslighetens offer är att dessa är relativt osynliga. Många ekobrott har en indirekt effekt snarare än en direkt effekt varför det är svårt att identifiera offren. Exempelvis upplevs ekobrott som riktas mot offentliga myndigheter att sakna offer. Vid andra ekobrott kan skadan vara så liten att offret inte anmäler brottet eller ens upptäcker det (Brottsförebyggande rådet, 2004:1, s.11). När det talas om ekobrottens offer delas offerskapet ofta upp i direkt och indirekt. De som i första hand drabbas av ekobrottet är de direkta offren. De som brottet inte primärt riktas emot men som ändå lider skada ses som indirekta offer. Lindgren (2000) talar om primär och sekundär viktimisering. Primär viktimisering innebär att ekobrottet riktas mot personer medan sekundär viktimisering gäller brott som skadar opersonliga offer så som företag. Företagen kan då drabbas av sådant som illojal konkurrens och kreditförluster (Lindgren, 2000, s.127). Redan på mitten av 1900-talet delades ekobrottens offer in i olika kategorier. Dessa bestod av konsumenter, konkurrenter, aktieägare, anställda och mer allmänna offer som stat och miljö. På senare tid har riksdagens revisorer gjort en egen beskrivning av tänkbara offerkategorier som utgår ifrån ett företags intressenter (Lindgren, 2000, s.129). Även Hazel Croall delar in offerskapet i kategorier utefter deras relation till företaget (se figur 4 nedan) (Brottsförebyggande rådet, 2004:1, s.8). Figur 4 Ekobrottens offer (Brottsförebyggande rådet, 2004:1 s.9) 13

KONKURSFÖRVALTARENS GRANSKNING AV EKOBROTT STYRS RESULTATET AV AMBITIONSNIVÅN? Magisteruppsats i Företagsekonomi. Anna Lantoft Victoria Larsson

KONKURSFÖRVALTARENS GRANSKNING AV EKOBROTT STYRS RESULTATET AV AMBITIONSNIVÅN? Magisteruppsats i Företagsekonomi. Anna Lantoft Victoria Larsson KONKURSFÖRVALTARENS GRANSKNING AV EKOBROTT STYRS RESULTATET AV AMBITIONSNIVÅN? Magisteruppsats i Företagsekonomi Anna Lantoft Victoria Larsson VT 2008:MF17 Svensk titel: Konkursförvaltarens granskning

Läs mer

EKONOMISK BROTTSLIGHET EN ÖKNING I LÅGKONJUNKTUR

EKONOMISK BROTTSLIGHET EN ÖKNING I LÅGKONJUNKTUR EKONOMISK BROTTSLIGHET EN ÖKNING I LÅGKONJUNKTUR Magisteruppsats i Företagsekonomi Meryem Alamaz Dijana Sivac VT 2009:MF17 Svensk titel: Ekonomisk brottslighet en ökning i lågkonjunktur Engelsk titel:

Läs mer

Ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Louise Tenório Diogo Ekonomisk brottslighet Examensarbete 20 poäng Handledare Per-Ole Träskman Ämnesområde Straffrätt VT-05 Innehåll Sammanfattning s.6 Förord

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen 1 (5) Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen 1. Underrättelse om misstanke om brott Underrättelsen om misstanke om brott ska ske i en särskild anmälan till

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler Att tänka på vid köp av lagerbolag Råd och regler Allmänna regler för aktiebolag Aktiebolag ska ha ett aktiekapital på minst 100.000 kr. Styrelsen för ett aktiebolag ska bestå av minst en styrelseledamot

Läs mer

VAD BEROR ÖKNINGEN AV

VAD BEROR ÖKNINGEN AV VAD BEROR ÖKNINGEN AV ANMÄLDA EKOBROTT PÅ? Magisteruppsats i Företagsekonomi Fatma Yesilay Victoria Jansson VT 2008:MF30 Förord Inledningsvis vill vi som författare rikta ett stort tack till alla som hjälpt

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

BROTTEN I NARINGSVERKSAMHET

BROTTEN I NARINGSVERKSAMHET Anna-Lena Dahlqvist Rolf Holmquist BROTTEN I NARINGSVERKSAMHET Norstedts Juridik AB Innehall Förord 15 Förkortningar 17 1. Brott i naringsverksamhet 19 1.1 Allmant om brott och straff 19 1.2 Brott i naringsverksamhet

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Revisorns anmälningsskyldighet

Revisorns anmälningsskyldighet Örebro universitet Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik Företagsekonomi C Kandidatuppsats i Redovisning Handledare: Olle Westin Examinator: Lars-Göran Thornell HT06 / 2007-01-10 Revisorns

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Näringslivet är utsatt för bedrägerier och andra ekonomiska brott. Antalet bedrägerier har ökat de senaste

Läs mer

Ekobrott utvecklingen av några centrala brottstyper

Ekobrott utvecklingen av några centrala brottstyper Ekobrott utvecklingen av några centrala brottstyper BRÅ-rapport 2002:1 Det moderna samhällets ekonomiska liv med dess högeligen komplicerade förhållanden förutsätter en stark begränsning av tillägnelsebenägenheten

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ekonomisk brottslighet

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ekonomisk brottslighet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ekonomisk brottslighet Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Eko- och miljöbrott EKONOMISK BROTTSLIGHET Linda

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Kampen mot den Ekonomiska brottsligheten - Enade vi stå söndrade vi falla

Kampen mot den Ekonomiska brottsligheten - Enade vi stå söndrade vi falla Kampen mot den Ekonomiska brottsligheten - Enade vi stå söndrade vi falla Författare: Marie Erlandsson Sofie Kågesjö Handledare: Program: Krister Bredmar Hälsoekonomprogrammet Östersjöekonomprogrammet

Läs mer

/17*44 = 1538 62+532/17*462+532/17*44=1538 62+532/17*44 = 1538 62+532/17*462+532/17*44=1538 62+53

/17*44 = 1538 62+532/17*462+532/17*44=1538 62+532/17*44 = 1538 62+532/17*462+532/17*44=1538 62+53 38 62+532/17*44=1538 62*44=1538 62+532/17*44=1538 62+532/17*44=1538 62*44=1538 62+532/17*44=1 532/17*44 = 1538 62 + 532/538 62+532/17*44=1538 62+532/17*44 = 1538 62 + 532/538 62+532/17*44=1538 62 7*44

Läs mer

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32)

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) Remissvar Sida 1 (6) 2008-07-02 Ert EBM A-2008/0123 Er beteckning Chefsjuristen Monica Rodrigo 2008-04-04 Ju2008/3029/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening

Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening VILLKOR Gäller från 2007-01-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening FB 401:1 Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar SAK AB www.modernaforsakringar.se INNEHÅLL VILLKOR FÖR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENING

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring VILLKOR Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB: 4 Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar SAK AB www.modernaforsakringar.se FB:4 INNEHÅLL Försäkringens omfattning framgår av försäkringsavtalet

Läs mer

Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring.

Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring. Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring. Varför ska man bokföra? Bokföring ska ge dig som företagare nödvändig information för att du ska kunna styra din verksamhet. Bokföringen fungerar

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Vad är svart arbete? Att arbeta svart betyder att du inte betalar skatt på din lön. Om du är anställd på ett företag betyder det också att arbetsgivaren inte

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4. Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01

Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4. Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4 Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4 Försäkringsgivare: Moderna Försäkringar Birger Jarlsgatan 43 Box 7830 103 98 Stockholm 0200-22

Läs mer

Godkännande av Dunis affärsetiska policy

Godkännande av Dunis affärsetiska policy Godkännande av Dunis affärsetiska policy Duni som företag och dess medarbetare ska följa god affärssed och agera i enlighet med koncernens etiska normer och förväntningar. Denna affärsetiska policy anger

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 SEK har en viktig roll i det svenska exportkreditsystemet. Integritet, högsta affärsetiska standard och ett hållbart förhållningssätt

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren 2 Prioriterade prejudikatfrågor Riksåklagarens uppgift som åklagare

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69)

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69) EKOBROTTSMYNDIGHETEN Yttrande Sida 1 (5) Chefsjurist Roland Andersson 2004-10-19 Ert 900 2004/0302 Er beteckning 2004-07-07 Fi2004/3176 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över

Läs mer

BOKFÖRINGSBROTT. - ett resultat av okunskap? Kandidatuppsats i företagsekonomi Redovisning och Finansiering

BOKFÖRINGSBROTT. - ett resultat av okunskap? Kandidatuppsats i företagsekonomi Redovisning och Finansiering Företagsekonomiska institutionen Redovisning och finansiering BOKFÖRINGSBROTT - ett resultat av okunskap? Kandidatuppsats i företagsekonomi Redovisning och Finansiering Höstterminen 2003 Handledare: Pär

Läs mer

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion MAGISTERUPPSATS (61-80 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:MF07 Företagsrekonstruktion Väljer företag att gå i konkurs framför en rekonstruktion? Mikael Andersson Jon

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

1. Grundläggande värden

1. Grundläggande värden Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: 2014-10-01 Beslut: KF 2014-09-01 109 Policy mot mutor och andra oegentligheter Policy mot mutor och andra oegentligheter 1. Grundläggande värden

Läs mer

REVISORERS ÅTGÄRDER VID MISSTANKE OM BROTT

REVISORERS ÅTGÄRDER VID MISSTANKE OM BROTT 38 62+532/17*44=1538 62*44=1538 62+532/17*44=1538 62+532/17*44=1538 62*44=1538 62+532/17*44=1 532/17*44 = 1538 62 + 532/538 62+532/17*44=1538 62+532/17*44 = 1538 62 + 532/538 62+532/17*44=1538 62 7*44

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

Skulle det i något fall vara aktuellt att redovisningskonsulterna fick samma skyldighet som revisorerna?

Skulle det i något fall vara aktuellt att redovisningskonsulterna fick samma skyldighet som revisorerna? UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats Företagsekonomiska institutionen Ht 2005 Erik Arlemark Anna Haag Skulle det i något fall vara aktuellt att redovisningskonsulterna fick samma skyldighet som revisorerna? Handledare:

Läs mer

Behöver Sverige en ny insolvenslag? Bo Becker

Behöver Sverige en ny insolvenslag? Bo Becker Behöver Sverige en ny Bo Becker 1 Insolvens Insolvens: ett företag kan inte betala sina skulder Ett företag har tillgångar värda V och skulder D Insolvens om V < D Företaget kan likvideras eller rekonstrueras

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Ekonomisk brottslighet - ett sätt att överleva?

Ekonomisk brottslighet - ett sätt att överleva? Ekonomihögskolan 2006-05-31 Ekonomisk brottslighet - ett sätt att överleva? En studie inom Hotell- och Restaurangbranschen Magisteruppsats i företagsekonomi FED 334, VT 06 Författare: Sandra Carranza Marina

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 T 2878-12 KLAGANDE Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Ombud: Advokat SA MOTPART SL Ombud: Advokat GÅ SAKEN Skadestånd

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Bilaga 1. Särskilt om de brott som omfattas av revisorns anmälningsskyldighet

Bilaga 1. Särskilt om de brott som omfattas av revisorns anmälningsskyldighet 1 Bilaga 1 Särskilt om de brott som omfattas av revisorns anmälningsskyldighet 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Brottskatalogen... 4 2. Bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll... 4 2.1. Bokföringsbrott

Läs mer

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion MAGISTERUPPSATS (61-80 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:MF07 Företagsrekonstruktion Väljer företag att gå i konkurs framför en rekonstruktion? Mikael Andersson Jon

Läs mer

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m.

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m. Datum Sida Framställning 2013-10-03 1 (6) Verksjurist Kenneth Edgren Ert datum Dnr Rättsenheten EBM B-2013/0180 Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Framställning om överklagande till Högsta domstolen

Läs mer

Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning

Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning Styrdokument KS 2010.0256 Ansvarig organisationsenhet: Kansliavdelningen Fastställd av KS 2011-03-22, 74 Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning Inledning Relationsfrämjande åtgärder

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR HANDELSRÄTT

UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR HANDELSRÄTT Skriftligt arbete, HANDELSRÄTT C, 10 poäng Borgenärsbrottens utformning Problematiken med obeståndsrekvisitet Ida Gerner Handledare: Stephan Alm Ht- 2003 UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR HANDELSRÄTT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring

Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring Sid 1 (5) 2b0a937a-ad6d-4d30-86cf-f21dbfd7b646 Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring Med tillämpning av de allmänna villkoren i övrigt gäller följande ändringar och kompletteringar. D. Förmögenhetsbrottsförsäkring

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-03-31 B 2937-08 Rotel 09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

Läs mer

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015 Kommunal revision Johan Osbeck 20 januari 2015 VAD? 1 Revisorernas grunduppdrag 9 kap 9 kommunallagen Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs

Läs mer

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.

Läs mer

Högsta domstolens mål Somaliska föreningen./. riksåklagaren angående företagsbot

Högsta domstolens mål Somaliska föreningen./. riksåklagaren angående företagsbot Svarsskrivelse Sida 1 (9) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen Ert datum Er beteckning Byråchefen Johan Lindmark 2011-05-10 B 2074-11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Högsta domstolens

Läs mer

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31 YTTRANDE 21 oktober 2014 Dnr A 2014/2170/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,

Läs mer

Den ekonomiska brottsligheten i näringslivet.

Den ekonomiska brottsligheten i näringslivet. Daniel Sedighha & Erik Wahlbro Den ekonomiska brottsligheten i näringslivet. Penningtvätt, målvakter, bulvaner och lagerbolag. Corporate crime Rättsvetenskap C-uppsats Termin: HT- 10 Handledare: Marie

Läs mer

vid misstanke om brott

vid misstanke om brott Södertörns Högskola Företagsekonomi, Redovisning Kandidatuppsats 10 poäng Höstterminen 2006 Handledare: Curt Scheutz och Jurek Millak Revisorns anmälningsskyldighet vid misstanke om brott fyller lagen

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-10-02 B 64-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott Högsta domstolen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 B 4967-12 KLAGANDE 1. ACLE Ombud och offentlig försvarare: Advokat LB 2. JE Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT Permian Master Fund, LP FI Dnr 14-8205 Cayman Island 94 Solaris Ave, Camana Bay Po BOX 1348 Grand Cayman KY1-1108 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik. Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande Ny bidragsbrottslag

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik. Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande Ny bidragsbrottslag Cirkulärnr: 07:28 Diarienr: 07/1891 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Brå i samverkan med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket,

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Bildesign Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Abstract This essay is about the future of transportation. I have written about the background of car design, how I think trends affects a design as much as

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier drabbar ärliga försäkringstagare Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 2010

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 2010 ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 21 Anmälda brott, preliminär statistik för år 21 2(26) Statistiken över anmälda brott visar alla inrapporterade händelser som registrerats av polis, åklagare eller

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer