Frihet utan oberoende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frihet utan oberoende"

Transkript

1 Frihet utan oberoende Civila samhället och relationen till stat och kommun Andreas Linderyd

2

3 Förord Frihet utan oberoende. Bokens titel syftar på det civila samhällets relation till den offentliga sektorn. Civila samhället är en arena där människor är fria att engagera sig av eget val. Där finns också socialt inriktade organisationer som påverkas av politiska önskemål och statsmaktens intressen. När så blir fallet är ord som frihet och oberoende inte självklara. Den här boken handlar om relationen mellan civila samhället och offentliga sektorn. Intresset för ideella aktörer som professionella utförare i välfärdens kärnområden har under senare år ökat väsentligt, och det är angeläget att undersöka hur detta påverkar inte bara den service som erbjuds utan också enskilda aktörers frihet och värderingar. I boken förs samtal om detta med ledande civilsamhällsföreträdare, forskare och politiker. Jag vill med stor uppskattning rikta ett särskilt tack till alla som har ställt upp på intervjuer. Utan er gedigna erfarenhet och era viktiga synpunkter hade den här boken inte varit möjlig. Ett varmt tack också till mina härliga kolleger på Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) vid Ersta Sköndal högskola, inte minst Erik Blennberger som bidragit med skarpa analyser och värdefulla kommentarer under hela arbetet. Projektet har genomförts med finansiellt stöd av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället. Stockholm i oktober 2008 Andreas Linderyd

4 Innehållsförteckning Förord 1 Inledning 6 2 Civila samhället 9 Mer än ett mellanrum 10 Formellt och informellt 11 Särart 11 Språket 12 För de egna och för de andra 14 Proffsigare med åren 15 Superaktivisterna 17 Informella insatser 20 Kvinnofälla? 21 Medelklassens arena 22 Statsindividualisterna 25 3 Närhet och oberoende relationerna till det offentliga 28 Ansvaret för välfärden en historisk översikt 28 Inget nollsummespel 31 Roller 34 Bara komplement? 37 Stödhjul eller strypkoppel? 40

5 4 Civila samhällets identitet 48 Särart 48 Identitet 49 Sektoridentitet 49 Självgodhetens kultur? 51 Etiska värden och normer för socialt arbete 52 Argument för ideellt socialt arbete 58 Varför växa? 61 5 Civila samhället och politiken 62 Regeringspolitik Reinfeldts regeringsförklaringar 68 Nya löften och gemensamma åtaganden 73 Mångfald på riktigt 76 Civilsamhällsföreträdarna 77 Partiföreträdarna 81 Politikernas civilsamhälle bara retorik? 95 6 Andra delar av Europa 97 Storbritannien 97 Norge 102 Vägval 107 Ett globalt förändringstryck 108 Möjligheterna 108 Samverkan med näringslivet 109 Resurserna 111 Volontärskap eller professionalism? 112 Civila samhället Slutord 114 Referenser 117

6 1 Inledning Jämfört med många andra länder har Sverige ett livskraftigt civilsamhälle. Men det är angeläget med fler aktiva människor och fler enskilda aktörer inom välfärdens kärnområden. Det ger kvalitet och mångfald, bättre välfärd och ett samhälle med mer personligt ansvar och fler mellanmänskliga kontakter. Kanske är det ungefär så som statsminister Fredrik Reinfeldt resonerar tidigt på morgonen den 6 oktober Klockan nio intar han riksdagens talarstol för att hålla sin första regeringsförklaring. Förväntningarna är stora. Det har varit maktskifte i Rosenbad och den borgerliga alliansen ska nu staka ut en riktning för landet de närmaste åren. Mycket av talet ägnas som väntat åt det ekonomiska läget, människors utanförskap och vad politiken kan göra för att få fler i arbete. Men så händer plötsligt något mer överraskande. Statsministern tar upp civila samhällets betydelse och säger att den offentliga välfärden ska vara ett komplement till ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Det är en skarp markering helt klart och signalerna från regeringen får ledande företrädare i civila samhället att vädra morgonluft. Det här är något de väntat länge på. Ändå ställer regeringsförklaringen en rad frågor. Hur långt sträcker sig det offentligas ansvar? Vad menas med

7 7 Det civila samhället civila samhället och vilken frihet ska enskilda aktörer ges? Stämmer retorik och praktik överens? Ska det offentliga vara ett komplement till det civila? Och menar regeringen allvar med att den offentliga servicen lämnar en del övrigt att önska när det gäller medmänsklighet och ansvarstagande? Eller är formuleringarna i regeringsförklaringen bara ett uttryck för en borgerlig livssyn? För att samhället är större än staten? Syftet med denna bok är att klargöra relationen mellan civila samhällets sociala organisationer, staten och kommunerna. Boken skrivs när alliansen är mer än halvvägs i sin mandatperiod, och det är angeläget att undersöka vad talet om civila samhället betyder i praktiken och hur ett gränsöverskridande samarbete kan se ut. Särskilt uppmärksammas den historiska överenskommelsen mellan regeringen och så kallade idéburna organisationer inom det sociala området, idéarbetet i de politiska partierna och relationerna mellan offentliga och civila sektorn i andra delar av Europa. Ett annat viktigt syfte är att visa på olika uppfattningar när det gäller det mervärde som skapas genom människors engagemang och insatser i civila samhället. Med avstamp i det aktuella kunskapsläget och i intervjuer främst med politiker och inflytelserika företrädare för civilsamhället granskas civilsamhällets identitet, uppdrag och betydelse för välfärden i Sverige. Intervjuerna genomfördes mellan april och oktober Boken har åtta kapitel och efter denna inledning följer i kapitel 2 en beskrivning av viktiga uttryck och begrepp. Jag redogör för civila samhällets utveckling och ger en översikt över människors ideella engagemang i Sverige. Det tredje kapitlet visar på roller som enskilda aktörer har och kan ha i relation till stat och kommun och betydelsen av det offentliga bidragssystemet. I kapitel 4 beskrivs civilsamhällets identitet och särart. Här presenteras argument för sociala insatser och etiska värden och normer som ofta framhålls. Kapitel 5 handlar om politiken och civila 1 Samtliga intervjuade har tagit del av sina egna citat.

8 8 samhället. Här granskas alliansens regeringsförklaringar, riksdagspartiernas positioner, lagar och utredningar som berör föreningar och branschorganisationer inom vård och omsorg och även skälen bakom ökad samverkan mellan staten och civila samhällets aktörer. Det sjätte kapitlet skildrar civila samhället i Norge och Storbritannien. Kapitel 7 tar sikte på framtiden. Jag resonerar om viktiga vägval och hur marknaden för vård och omsorg skulle kunna utvecklas fram till Allra sist dras några slutsatser om civila samhällets betydelse för välfärden och för människors känsla av delaktighet och samhörighet.

9 2 Civila samhället På policyområde efter policyområde, i nationalstat efter nationalstat, i Europeiska Unionen, i Världshandelsorganisationen, i Förenta Nationerna, i Världsbanken, ja snart sagt överallt där samhällsutveckling diskuteras tycks begreppet vunnit anklang och politiskt genomslag. 2 I boken Civilsamhälle Några forskningsfrågor visar Erik Amnå på ett genomslag för ordet civilsamhället. Många är de som vill göra begreppet till sitt och många är de forskare som blir ystra inför begreppet, förklarar han. Själv tycker Amnå att det finns skäl att förhålla sig skeptisk till ett begrepp som är så omhuldat och som kommit att rymma så olika empiriska företeelser och så skilda ideologiska projekt. Folkpartister, flyktinggömmare, försäkringsbolag och frimärksklubbar alla vill de förknippas med civilsamhället för att bli något mer än de dittills förefallit vara. 3 Många samhällsvetenskapliga forskare väljer att beskriva samhället i fyra sfärer eller sektorer. Det är så klart ett förenklat tankesätt. Men för den som vill tolka rörelser i samhället och förstå människors syften och drivkrafter har indelningen ändå sina poänger även om skarpa gränser ständigt luckras upp och aktörer i de olika sektorerna hela tiden lär och tar intryck av varandra. Jag skiljer därför som de flesta forskare i Sverige mellan staten, näringslivet, familjen och civila samhället. 4 2 Amnå Amnå Se bland andra Wijkström och Lundström 2002.

10 10 Det här kapitlet handlar om civila samhället. Jag beskriver vad som menas med civila samhället, återspeglar vanligt förekommande diskussioner och visar hur denna sektor har utvecklats de senaste åren i Sverige. En stor del av kapitlet ägnas åt hur och i vilken omfattning människor i vårt land engagerar sig. Även här uppmärksammas framför allt enskilda aktörer i det sociala området. Mer än ett mellanrum Det civila samhället beskrivs ibland som ett mångtydigt mellanrum. 5 Men även om denna del av samhället länge haft oklar status och varit i skymundan av marknaden och det offentliga, är det inte klockrent att beskriva det som ett mellanrum. Civila samhället är stiftelsernas, föreningarnas och kooperativens arena. Här placeras det etablerade sjukhuset och friskolan som just har bildats. Här finns arbetsgivarorganisationer, djurskyddsföreningar, fackförbund, kvinnojourer, politiska partier, religiösa församlingar och supporterklubbar. Här utvecklar nya generationer föreningar som varken har styrelse eller kongress men som ändå vilar på demokratiska värderingar. Sfären ger också rum för informella nätverk och vänskapsrelationer. Det är kort sagt en omistlig arena i samhället och dess myriad av aktiviteter och verksamheter bidrar till att andra sektorer fungerar bättre. Här och nu kan jag tyvärr inte reda ut historiken kring uttrycket civila samhället. 6 Att avgränsa och definiera denna mångfald av organisationer är heller inte oproblematiskt. Hör till exempel AIK Fotboll AB hemma i civila samhället eller i näringslivet? Sker informella sociala insatser för kusiner i familjesektorn eller i civila samhället? Klart är att varje sektor har vissa gemensamma värden, 5 Amnå I en kort utblick i civilsamhällets idéhistoria visar Erik Amnå (2005) på två innebörder. Från början och helt dominerande inom den liberala traditionen betonas civiliseringen som ett kvalitetskriterium på allehanda sociala system. Men från och med vad den tyske filosofen Friedrich Hegel kallar det borgerliga samhället får begreppet civilt samhälle också det drag av icke-statlig, sektoriell avgränsning som är typisk för nutida begreppsanvändning anser Amnå. Se också Svedberg och Trägårdh 2006.

11 11 Det civila samhället men gränserna är inte skrivna i sten. Som exempel kan nämnas Kooperativa förbundet (KF) och Svenska kyrkan. De har ändrat både karaktär och sektortillhörighet under senare år. 7 Formellt och informellt I det civila samhället kan man skilja mellan en formell och informell del. Den formella delen består av medlemskap i föreningar, deras verksamheter som helt och hållet kan drivas av anställd personal och frivilliga insatser som kan vara oavlönade eller symboliskt arvoderade. Man skiljer också mellan att vara medlem i en förening och att vara aktiv i en förening genom att göra direkta insatser eller genom att delta i olika arrangemang. 8 Med det informella civila samhället brukar tjänster för vänner, grannar och kolleger avses det vill säga frivilliga insatser som inte görs i en förening. Hit räknas sociala nätverk och det spontana mötet i sporthallen eller på krogen. Resenärerna på en bussresa, gästerna på ett café, deltagarna i en gudstjänst och åskådarna på en idrottsgala bildar således en kortvarig social formation i det civila samhället. Direkta insatser för släktingar räknas däremot till familjesfären. 9 Särart Även om det kanske inte alltid tycks självklart är relationer, sociala nätsajter, medlemskap i en förening och informella hjälpinsatser för vänner och grannar något som vi gör eller deltar i på frivillig basis. Erik Blennberger argumenterar för att det är just det frivilliga valet som utgör civila samhällets särart. De allra flesta kan inte välja bort att vara medborgare i ett land, undvika att handla på marknaden eller ingå i en familj. Föreningar, nätverk eller evenemang kan däremot de allra flesta välja själva. Valet kan också vara att helt stå utanför sådana sammanhang KF upplevs numera mer som företag än förbund och Svenska kyrkan är sedan separationen från staten en ideell förening. 8 Blennberger, Habermann och Jeppsson Grassman Blennberger, Habermann och Jeppsson Grassman Se bland annat Kulturdepartementet 1999, Trägårdh 2000 och Blennberger, Habermann och Jeppsson Grassman 2004.

12 12 Språket I Sverige tycks hur många begrepp som helst användas för verksamhet som bedrivs på annat sätt än i offentlig eller privat regi. Social ekonomi kan betraktas som ett övergripande uttryck för både kooperationen och den ideella sektorn. 11 Så här definieras det av en arbetsgrupp i regeringskansliet i slutet av 1990-talet: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheten inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. 12 Men som Lars Trägårdh noterar är det från Frankrike importerade begreppet relativt främmande och obekant för de allra flesta svenskar. 13 Det har anammats av i huvudsak kooperationen, miljöpartiet och en liten falang inom vänstern men används inte särskilt ofta när jag nu intervjuar politiker och företrädare för civilsamhällets organisationer. Däremot förekommer det i ansökningar och andra handlingar eftersom begreppet är väl förankrat och flitigt hänvisat till i EU-sammanhang. Andra uttryck som förekommer är frivilligorganisationer, idéburen verksamhet, idéburna organisationer, folkrörelser och nonprofit (inte vinstutdelande). Folkrörelser är landsomfattande organisationer med stor medlemsbas inom den ideella sektorn. Här hör nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, idrottsrörelsen och folkbildningsrörelsen hemma. Mer nybildade aktörer med fokus på till exempel genus- och miljöfrågor faller inte sällan under beteckningen nya sociala rörelser. 11 Wijkström och Lundström Kulturdepartementet, Trägårdh 2000.

13 13 Det civila samhället Få termer har entydig definition, vilket vållar en viss förvirring, och betydelsen av ett ord kan variera med ideologisk hemvist. Till skillnad från början av 1990-talet, då det nymyntade importerade ordet civilt samhälle var så ideologiskt laddat att det undveks av flera forskare, är det numera ett väl etablerat begrepp i svensk forskning men rätt sparsamt använt i samhällsdebatten. 14 Det är positivt att begreppet civila samhället inte längre används som ett ideologiskt slagträ. Men det betyder ändå inte att det är glasklart vad som avses eller att det är lätt att kommunicera. Även om det inte finns några mätningar som visar att så är fallet, tycks folk i allmänhet ha en vag uppfattning om vilken typ av verksamhet eller organisationer som faktiskt åsyftas. I samhällsdebatten verkar det också pratas mer om ideella och idéburna sektorn än om civila samhället. Vissa politiker, i synnerhet kristdemokrater, inkluderar även familjen och insatser för anhöriga i civila samhällets sfär. Vad det beror på finns anledning att diskutera vidare. Ett annat problem, som bland andra norska statsvetaren Håkon Lorentzen belyser, är att sektorn ofta definieras utifrån vad den inte är. Man använder ord som nonprofit och non-governmental för att visa att marknadens aktörer och offentlig verksamhet inte inbegrips i den civila sektorn. Det kan vara nog så viktigt, men gör oss inte nödvändigtvis klokare på vad som kännetecknar det civila samhället och vad som är dess särart och mervärde. 15 I överenskommelsen mellan regeringen och civilsamhällets sociala organisationer används uttrycket idéburen. I retoriken är det valet att frivilligt gå samman kring idé och värdegrund som gör att organisationerna kallar sig idéburna. 16 I praktiken är ordet en kompromiss. Den kooperativa rörelsen, som har företag som ägs och drivs 14 Se t ex SOU 1993:82. Den svenska versionen av begreppet lanserades av tankesmedjan Timbro närstående skribenter, forskare och politiker. Enligt Trägårdh accepterade inflytelserika vänsterdebattörer deras definition av begreppet och tolkade det som en täckmantel för en nyliberal attack mot välfärdsstaten. Se också Trägårdh 1999 och kapitel Lorentzen Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting.

14 14 av sina medlemmar i form av ekonomiska föreningar eller aktiebolag, betraktar inte sin verksamhet som ideell. Men rörelsen finner ordet idéburen relevant. Det finns inget som hindrar organisationerna från att använda ett namn som är praktiskt gångbart. Problemet har ju många gånger varit det omvända, att civilsamhällets aktörer utan större protest låter sig definieras av andra. Ändå är uttrycket idéburen knappast optimalt. Borde inte i så fall ett gäng företagare, som utifrån en tydlig affärsidé och värdegrund startar ny verksamhet, också betraktas som idéburna? Skillnaden, enligt såväl Peter Örn regeringens representant i dialogen och sakkunnig hos statsrådet Nyamko Sabuni (fp) som flera ideella företrädare, är att företaget har vinsten som yttersta drivkraft. 17 Det är förstås riktigt, men hjälper oss ändå inte att dra en tydlig gräns mellan civila samhället och näringslivet. Man kan ändå undra varför endast nonprofit-verksamhet ska kallas idéburen. Inom både näringslivet och offentlig sektor finns goda idéer. Och det finns föreningsverksamheter som framstår som ganska idéfattiga. Det gör det diskutabelt att ha detta namn på en hel sektor. Som dessutom skulle skilja ut den från andra. För de egna och för de andra Med socialt inriktade organisationer avses här aktörer som har en primär välfärdsinriktning. 18 De är självstyrande, nonprofit och har inslag av idealitet i betydelsen att de förutsätter oavlönade insatser, även om verksamheten i huvudsak kan drivas av anställda. 19 Jag skiljer också som vanligt är mellan organisationer som främst gör insatser för sina medlemmar och de som i huvudsak bedriver verksamhet för andra. Till den förra kategorin räknas kooperativ, pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, patientföreningar, klientorgan- 17 Örn, intervju. 18 SOU 1993: Johansson 2005.

15 15 Det civila samhället isationer och olika självhjälpsgrupper. Till den senare hör organisationer som Bris Barnens rätt i samhället, Röda Korset, Rädda Barnen och Stadsmissionen. 20 Proffsigare med åren I Sverige har civila samhället länge haft en undanskymd roll i forskning och samhällsdebatt. 21 Men under talet ges den ideella sektorn allt större uppmärksamhet omsätter den 140 miljarder kronor mer än dubbelt så mycket som tio år tidigare och sysselsätter personer, vilket då motsvarar ungefär 6 procent av BNP och 3,3 procent av arbetskraften personer är anställda inom social omsorg och inom sjukvård. Andelen frivilligt aktiva är också fler än tidigare. 23 I många andra länder är den ideella sektorn mer professionell i betydelsen att den har fler anställda. Bara en fjärdedel av arbetet i den ideella sektorn i Sverige utförs av avlönad personal. Resten svarar de frivilliga för, det vill säga människor som inte får någon ersättning för sina insatser. 24 Ändå råder det inga tvivel om att formerna för människors inflytande i det civila samhället har förändrats under senare år. Tommy Lundström och Filip Wijkström är tidigt ute men inte ensamma om att notera ökad professionalisering av sektorn, också uttryckt som en rörelse från röst till service. Krav ställs på förbättringar i största allmänhet allt från strategiarbete till insamlingsmetoder. Med professionalisering som ledstjärna anställer allt fler organisationer 20 SOU 1993: Se bland andra Svedberg Vid beskrivningar av och forskning om de nordiska välfärdsstaterna har den ideella sektorn negligerats. Enligt Svedberg har detta både att göra med nordisk välfärdsforskningstradition och med underliggande ideologiska ställningstaganden. 22 Uppgift om värde i relation till BNP är hämtad av Torbjörn Einarsson 17/ Wijkström och Einarsson uppgår antalet anställda inom social omsorg till ( exklusive Svenska kyrkan), vilket är en ökning med personer sedan Wijkström och Lundström Författarna visar att länder som Israel och Irland har en professionaliseringsgrad på omkring 80 procent medan avlönade anställda utför runt procent av de ideella organisationernas arbete i Finland, Frankrike och Storbritannien.

16 16 avlönad personal för att utföra arbetet. Allt mer verksamhet kontrolleras och styrs via utvärderingar och revisioner, allt mer verksamhet bedrivs i stiftelseform och allt mer av formuleringar och tankegods hämtas från näringslivet. Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson beskriver det också som en rörelse från valt till betalt förtroende, andra talar om en meritokratisering och marknadisering av föreningsväsendet. Det kan förvisso leda till högre kvalitet på de tjänster som produceras men också till ökad slutenhet och i förlängningen en försvagning av demokratin. Anställd personal tar större ansvar och antalet frivilliga som inte är medlemmar i organisationen blir fler. Detta sker samtidigt som medlemmarnas traditionella inflytande minskar. 25 Trots att medvetenheten om den ideella sektorn och hur den påverkar det övriga samhället är förhållandevis svag får de socialt inriktade organisationerna efter hand allt större erkännande. Under början av 1990-talet är intresset främst knutet till deras volontärverksamhet. Ledande företrädare för offentlig sektor lyfter i spåret av en statsfinansiell kris fram vikten av frivilliga insatser i välfärdsarbetet, särskilt inom äldreomsorgen. Gradvis växer det också fram en ökad förväntan på organisationerna som utförare av offentliga uppdrag på kontrakt och entreprenader. Totalt sett är det organiserade civilsamhället i Sverige minst lika stort som i jämförbara länder, även om det med sin medlemsbaserade folkrörelsekaraktär skiljer sig från exempelvis civilsamhället i USA och Storbritannien. 26 Den civila sektorn är förhållandevis stor inom idrott, kultur och fritid och relativt liten inom välfärdssektorn. 25 Se Lundström och Wijkström 1995, Wijkström och Einarsson 2006 och Svedberg USA har 1,6 miljoner non-governmental organisationer ungefär 1 per 187 invånare. 1,1 miljoner av dessa är så kallade religious and charitable organizations, så kallade social/recreational and fraternal clubs och så kallade legislative advocacy groups, visar Kristina Gross i en föreläsning på Ersta Sköndal högskola. Hon visar också att regeringen under senare år tagit flera initiativ till stöd för den civila sektorn, bland annat har en särskild enhet inrättats i Vita Huset i syfte att koordinera regeringsstödda volontärprogram och underlätta det sociala arbete som bedrivs av kyrkor och andra religiösa samfund. Se Gross 2008.

17 17 Det civila samhället Föreningarna är i hög grad självfinansierade, 29 procent av intäkterna utgörs av offentliga medel. Det gäller emellertid inte dem som är verksamma inom välfärdens kärnområden, som till procent finansieras via statsbudgeten. 27 Den civila sektorn i Sverige är vilket ofta är värt att påminna om mindre beroende av offentliga medel än vad som är fallet i många andra länder. Enligt Lundström och Wijkström beror det dock inte på att svenskar skänker mer pengar eller på att föreningslivet är osedvanligt bra på att samla in pengar. Snarare är förklaringen att de svenska organisationer som mottar mest pengar verkar inom områden där den ideella sektorn haft mindre ekonomisk betydelse. 28 Superaktivisterna Svenska folket ligger i täten när det gäller föreningsarbete. Med nästan organisationer och 32 miljoner medlemskap står Sverige vid en global jämförelse som mer föreningstätt än de flesta andra länder. Bara i USA, Norge och Holland gör lika stor del av befolkningen insatser i ideella föreningar. 29 Synen på det ideella arbetets egenvärde, moraliska förpliktelse och värdeskapande kraft har också stärkts i Sverige under senare år. Av en befolkningsstudie av civilsamhällsforskningen vid Ersta Sköndal högskola från 2005 framgår till exempel att två tredjedelar av befolkningen mellan 16 och 74 år anser att frivilligt aktiva erbjuder något annat än vad avlönad professionell personal gör. 30 Tidigare befolkningsstudier av Ersta Sköndal högskola (1992 och 1998/1999) visar att drygt tre miljoner svenskar gör en ideell insats i en förening under ett år. Dessutom utför drygt två miljoner regelbundna informella insatser. I vissa fall handlar det förstås om personer som ställer upp 27 Lundström och Wijkström Wijkström och Lundström Se t ex Jeppsson Grassman 1999, Svedberg 2001 och Wijkström och Lundström I antalet medlemskap inkluderas ekonomiska föreningar inom kooperationen. Hälften av Sveriges ideella föreningar är yngre än tio år. 30 Olsson, Jeppsson Grassman, Svedberg 2005.

18 18 på flera områden, det vill säga som gör både en organisatorisk och en informell insats. Men totalt sett gör ändå så många som två tredjedelar av alla medborgare mellan 16 och 74 år en oavlönad insats utanför det egna hemmet. 31 Sverige och övriga nordiska länder har alltså motbevisat föreställningen att kampen mellan staten och civila samhället är ett nollsummespel. Den starka staten kväver inte nödvändigtvis människors lust och förmåga att göra frivilliga insatser. Däremot påverkar det hur engagemanget ser ut. Att det ideella engagemanget är unikt i sin karaktär bekräftas i ovan nämna studie från Så här beskriver Lars-Erik Olsson, Eva Jeppsson Grassman och Lars Svedberg idealtypen av en aktiv medborgare i Sverige: 32 aktiv man eller kvinna mitt i karriären, välutbildad och välförankrad socialekonomisk, har barn, är född i Sverige, kommer från en familj med tradition av föreningsarbete, har fler och tätare informella nätverk än andra, gör informella insatser till exempel för en anhörig eller granne vid sidan av sitt övriga engagemang. Studien visar även att 51 procent av befolkningen utför frivilliga insatser, engagemanget är stabilt över tid, andelen aktiva är fler än tidigare, sättet att engagera sig har förändrats något under senare tid, den aktiva individen lägger i snitt 14 timmar i månaden på ideella insatser eller 3,5 timmar i veckan; detta ska jämföras med 12 timmar i månaden i slutet av 1990-talet, män gör mätt i tid något fler insatser (14 timmar) än kvinnor (13 timmar), Jeppsson Grassman 1993, Svedberg Olsson, Jeppsson Grassman, Svedberg Kvinnor är mer aktiva i religiösa organisationer, i ideellt arbete i offentlig

19 19 Det civila samhället män gör lite fler insatser inom idrott och kvinnor lite fler inom sociala organisationer, åringar är mest aktiva, de aktiva 40-talisternas starka dominans håller på att brytas, styrelseuppdrag och administrativt arbete är den vanligaste typen av insats, personer bosatta i landsbygd är mer engagerade än storstadsbor, 2005 är 70 procent av de aktiva också medlemmar jämfört med 85 procent 1998, 34 idrotten fortsätter att samla flest frivilliga; 20 procent av den vuxna befolkningen är verksam i någon idrottsförening, civilsamhället är omistligt för medborgarnas välfärd. När det gäller människors insatser i humanitära föreningar noteras 2005 däremot en tillbakagång jämfört med slutet av 1990-talet. Den uppgång som ägde rum under förra decenniet har således inte fortsatt. Siffrorna är tillbaka till de nivåer som rådde i början av 1990-talet. 35 Samtidigt visar Olsson, Jeppsson Grassman och Svedberg att direkta sociala insatser ökar utanför föreningslivet och att insatser av mer ad hoc-artat slag är mycket mer omfattande än i början av 1990-talet. Det tolkas som en omfördelning av engagemanget, både mellan organisationstyper och av uppgifter. Gamla föreningsformer får ge vika för betalda och professionella inslag. Andra studier visar dessutom att insatser för närstående anhöriga ökar, vilka alltså ligger utanför det civila samhällets sfär. En annan regi och i andra socialt inriktade föreningar. Män är mer aktiva i bostadsföreningar, motororganisationer, friluftsorganisationer och idrottsföreningar. När det gäller humanitära organisationer, religiösa samfund, nykterhetsorganisationer, ordenssällskap och politiska partier ökar engagemanget i slutet av människors yrkesaktiva ålder. 34 Olsson, Jeppsson Grassman, Svedberg Studien visar att medlemskapet navet i svensk folkrörelsetradition minskar i betydelse. Men i den äldsta gruppen, år, är andelen medlemmar fortfarande så hög som 90 procent. Undersökningen visar också att fler män än kvinnor är medlemmar. I övriga Europa är i snitt 60 procent av de aktiva också medlemmar. 35 Olsson, Jeppsson Grassman, Svedberg 2005.

20 20 tolkning är att många människor hellre ger pengar än tid, något som bland annat blev tydligt i samband med flodvågskatastrofen i Asien En slutsats som författarna drar är att tillgången till sociala arenor avgör hur aktiva människor blir. Ju fler arenor genom arbete, boende, barn och personliga nätverk desto större engagemang i föreningslivet. Detta samband har även lyfts fram i tidigare studier och Lars Svedberg exemplifierar med att nästan två tredjedelar av de aktiva blir ombedda att hänga på av andra. 36 Det tycks också uppenbart, anser Olsson, Jeppsson Grassman och Svedberg, att civila samhället inte fungerar som en bro från det privata livet till samhällslivet för personer med svag socioekonomisk förankring. Med andra ord: Ju mer kompetens som krävs för föreningsarbete, desto större är risken att tappa bort de lågutbildade, de utan nätverk och de minst välartikulerade. 37 Det gör också att det ideella Sverige inte når människor i utanförskap i den utsträckning som man skulle kunna hoppas och tro. 38 Informella insatser Olsson, Jeppsson Grassman och Svedberg har även studerat informella insatser i Sverige till exempel skjutsning, matinköp, trädgårdsarbete, städning, passning och tillsyn som görs utanför en förening. När det gäller dessa typer av insatser påminner Svedberg om att det ibland är svårt att dra gränser. Hur ska man till exempel bäst mäta engagemang där en medlem i en pensionärsorganisations väntjänstverksamhet regelbundet ringer till någon klubbmedlem och även gör informella insatser utanför föreningen för samma person? 39 Hur som helst visar studien att informella insatser ökar påtagligt både vardagligt hjälpgivande och hjälp till människor med särskilda omsorgsbehov medan det socialt inriktade arbetet i föreningsform 36 Svedberg Se bland andra Svedberg Olsson, Jeppsson Grassman, Svedberg Se bland andra Svedberg 2001.

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?! Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete. Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24 Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.se Kommunstyrelsepolitiker Deltagit i SKL:s arbete med Civilsamhället

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Medborgarnas engagemang - och konsekvenser för socialt arbete

Medborgarnas engagemang - och konsekvenser för socialt arbete Medborgarnas engagemang - och konsekvenser för socialt arbete Del 2, seminarium Aktuella tendenser i civilsamhället, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet och Göteborgs Föreningscenter,

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Landsbygdskommunen, civilsamhället och de äldsta invånarna

Landsbygdskommunen, civilsamhället och de äldsta invånarna Landsbygdskommunen, civilsamhället och de äldsta invånarna Marianne Abramsson Avdelningen åldrande och social förändring (ASC) Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Campus Norrköping, Linköpings

Läs mer

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Ks 2007:422 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Fastställt

Läs mer

Frivillighet Tre länder Tre kommuner

Frivillighet Tre länder Tre kommuner Frivillighet Tre länder Tre kommuner Bakgrund Samverkan kring barn och unga 2008: Nystart för samverkansarbetet 2009: Laholm ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. För

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Kommittédirektiv Ett stärkt och självständigt civilsamhälle Dir. 2014:40 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka möjligheterna att på olika sätt

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Volontärbarometern 2011

Volontärbarometern 2011 Volontärbarometern 2011 Volontärbyråns årliga undersökning om volontärer och vad de får ut av sitt engagemang Vanja Höglund Volontärbyrån 2011 Någon frågade Har vänner som volontärjobbat och sett till

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. Mer än bara en idé En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. 1 Mer än bara en idé är en lokal överenskommelse om samverkan mellan

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) YTTRANDE Dnr Ku2016/00504/D Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 13 juli 2016 Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Sammanfattning SPF Seniorerna

Läs mer

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter

Läs mer

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen Civila samhällets roll Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Frivilliga en resurs inom anhörigstöd!

Frivilliga en resurs inom anhörigstöd! Frivilliga en resurs inom anhörigstöd! 6:e Internationella Anhörigkonferensen Göteborg 3-6 September 2015 Marianne Falås, rådgivare Lena Tynnemark, rådgivare Charlotta Karlsdotter, rådgivare Frivilligt/ideellt

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Idéburna sektorn i Skåne spelar roll!

Idéburna sektorn i Skåne spelar roll! Idéburna sektorn i Skåne spelar roll! 21 000 idéburna organisationer - varav 14 000 ideella föreningar 5 000 har anställda Lönesumma 4,1 miljarder kr/år = 10 000 heltidsårsarbeten 90 miljoner ideella timmar

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande:

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande: Yttrande över remiss SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden Svenska Ångestsyndromsällskapet ÅSS är ett partipolitiskt och religiöst neutralt förbund, som verkar för dem som är eller har varit drabbade av

Läs mer

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Rekryteringsstrategier hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Frågor som styrelser bör ha fastställt - Vilken typ av organisation är vi? - Har vi fler engagerade idag än för 5

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Frivillighet på modet!

Frivillighet på modet! Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Svenska kyrkans roll och uppgift i den svenska välfärden en plattform

Svenska kyrkans roll och uppgift i den svenska välfärden en plattform Svenska kyrkans roll och uppgift i den svenska välfärden en plattform Inledning Denna plattform tecknar generella grundläggande principer för Svenska kyrkan som aktör i välfärden. Den behandlar inte Svenska

Läs mer

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Linköping 20130212 Gordon Hahn 1 2 - AGENDA Vad är civilsamhället idéburet företagande social ekonomi socialt företagande Hur stor är denna

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. MÄSSA Jobb & Karriär Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. Under den jobb och karriärmässa som, fredagen den 2 mars 2012, arrangerats på initiativ av ett antal gymnasieungdomar från

Läs mer