Frihet utan oberoende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frihet utan oberoende"

Transkript

1 Frihet utan oberoende Civila samhället och relationen till stat och kommun Andreas Linderyd

2

3 Förord Frihet utan oberoende. Bokens titel syftar på det civila samhällets relation till den offentliga sektorn. Civila samhället är en arena där människor är fria att engagera sig av eget val. Där finns också socialt inriktade organisationer som påverkas av politiska önskemål och statsmaktens intressen. När så blir fallet är ord som frihet och oberoende inte självklara. Den här boken handlar om relationen mellan civila samhället och offentliga sektorn. Intresset för ideella aktörer som professionella utförare i välfärdens kärnområden har under senare år ökat väsentligt, och det är angeläget att undersöka hur detta påverkar inte bara den service som erbjuds utan också enskilda aktörers frihet och värderingar. I boken förs samtal om detta med ledande civilsamhällsföreträdare, forskare och politiker. Jag vill med stor uppskattning rikta ett särskilt tack till alla som har ställt upp på intervjuer. Utan er gedigna erfarenhet och era viktiga synpunkter hade den här boken inte varit möjlig. Ett varmt tack också till mina härliga kolleger på Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) vid Ersta Sköndal högskola, inte minst Erik Blennberger som bidragit med skarpa analyser och värdefulla kommentarer under hela arbetet. Projektet har genomförts med finansiellt stöd av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället. Stockholm i oktober 2008 Andreas Linderyd

4 Innehållsförteckning Förord 1 Inledning 6 2 Civila samhället 9 Mer än ett mellanrum 10 Formellt och informellt 11 Särart 11 Språket 12 För de egna och för de andra 14 Proffsigare med åren 15 Superaktivisterna 17 Informella insatser 20 Kvinnofälla? 21 Medelklassens arena 22 Statsindividualisterna 25 3 Närhet och oberoende relationerna till det offentliga 28 Ansvaret för välfärden en historisk översikt 28 Inget nollsummespel 31 Roller 34 Bara komplement? 37 Stödhjul eller strypkoppel? 40

5 4 Civila samhällets identitet 48 Särart 48 Identitet 49 Sektoridentitet 49 Självgodhetens kultur? 51 Etiska värden och normer för socialt arbete 52 Argument för ideellt socialt arbete 58 Varför växa? 61 5 Civila samhället och politiken 62 Regeringspolitik Reinfeldts regeringsförklaringar 68 Nya löften och gemensamma åtaganden 73 Mångfald på riktigt 76 Civilsamhällsföreträdarna 77 Partiföreträdarna 81 Politikernas civilsamhälle bara retorik? 95 6 Andra delar av Europa 97 Storbritannien 97 Norge 102 Vägval 107 Ett globalt förändringstryck 108 Möjligheterna 108 Samverkan med näringslivet 109 Resurserna 111 Volontärskap eller professionalism? 112 Civila samhället Slutord 114 Referenser 117

6 1 Inledning Jämfört med många andra länder har Sverige ett livskraftigt civilsamhälle. Men det är angeläget med fler aktiva människor och fler enskilda aktörer inom välfärdens kärnområden. Det ger kvalitet och mångfald, bättre välfärd och ett samhälle med mer personligt ansvar och fler mellanmänskliga kontakter. Kanske är det ungefär så som statsminister Fredrik Reinfeldt resonerar tidigt på morgonen den 6 oktober Klockan nio intar han riksdagens talarstol för att hålla sin första regeringsförklaring. Förväntningarna är stora. Det har varit maktskifte i Rosenbad och den borgerliga alliansen ska nu staka ut en riktning för landet de närmaste åren. Mycket av talet ägnas som väntat åt det ekonomiska läget, människors utanförskap och vad politiken kan göra för att få fler i arbete. Men så händer plötsligt något mer överraskande. Statsministern tar upp civila samhällets betydelse och säger att den offentliga välfärden ska vara ett komplement till ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Det är en skarp markering helt klart och signalerna från regeringen får ledande företrädare i civila samhället att vädra morgonluft. Det här är något de väntat länge på. Ändå ställer regeringsförklaringen en rad frågor. Hur långt sträcker sig det offentligas ansvar? Vad menas med

7 7 Det civila samhället civila samhället och vilken frihet ska enskilda aktörer ges? Stämmer retorik och praktik överens? Ska det offentliga vara ett komplement till det civila? Och menar regeringen allvar med att den offentliga servicen lämnar en del övrigt att önska när det gäller medmänsklighet och ansvarstagande? Eller är formuleringarna i regeringsförklaringen bara ett uttryck för en borgerlig livssyn? För att samhället är större än staten? Syftet med denna bok är att klargöra relationen mellan civila samhällets sociala organisationer, staten och kommunerna. Boken skrivs när alliansen är mer än halvvägs i sin mandatperiod, och det är angeläget att undersöka vad talet om civila samhället betyder i praktiken och hur ett gränsöverskridande samarbete kan se ut. Särskilt uppmärksammas den historiska överenskommelsen mellan regeringen och så kallade idéburna organisationer inom det sociala området, idéarbetet i de politiska partierna och relationerna mellan offentliga och civila sektorn i andra delar av Europa. Ett annat viktigt syfte är att visa på olika uppfattningar när det gäller det mervärde som skapas genom människors engagemang och insatser i civila samhället. Med avstamp i det aktuella kunskapsläget och i intervjuer främst med politiker och inflytelserika företrädare för civilsamhället granskas civilsamhällets identitet, uppdrag och betydelse för välfärden i Sverige. Intervjuerna genomfördes mellan april och oktober Boken har åtta kapitel och efter denna inledning följer i kapitel 2 en beskrivning av viktiga uttryck och begrepp. Jag redogör för civila samhällets utveckling och ger en översikt över människors ideella engagemang i Sverige. Det tredje kapitlet visar på roller som enskilda aktörer har och kan ha i relation till stat och kommun och betydelsen av det offentliga bidragssystemet. I kapitel 4 beskrivs civilsamhällets identitet och särart. Här presenteras argument för sociala insatser och etiska värden och normer som ofta framhålls. Kapitel 5 handlar om politiken och civila 1 Samtliga intervjuade har tagit del av sina egna citat.

8 8 samhället. Här granskas alliansens regeringsförklaringar, riksdagspartiernas positioner, lagar och utredningar som berör föreningar och branschorganisationer inom vård och omsorg och även skälen bakom ökad samverkan mellan staten och civila samhällets aktörer. Det sjätte kapitlet skildrar civila samhället i Norge och Storbritannien. Kapitel 7 tar sikte på framtiden. Jag resonerar om viktiga vägval och hur marknaden för vård och omsorg skulle kunna utvecklas fram till Allra sist dras några slutsatser om civila samhällets betydelse för välfärden och för människors känsla av delaktighet och samhörighet.

9 2 Civila samhället På policyområde efter policyområde, i nationalstat efter nationalstat, i Europeiska Unionen, i Världshandelsorganisationen, i Förenta Nationerna, i Världsbanken, ja snart sagt överallt där samhällsutveckling diskuteras tycks begreppet vunnit anklang och politiskt genomslag. 2 I boken Civilsamhälle Några forskningsfrågor visar Erik Amnå på ett genomslag för ordet civilsamhället. Många är de som vill göra begreppet till sitt och många är de forskare som blir ystra inför begreppet, förklarar han. Själv tycker Amnå att det finns skäl att förhålla sig skeptisk till ett begrepp som är så omhuldat och som kommit att rymma så olika empiriska företeelser och så skilda ideologiska projekt. Folkpartister, flyktinggömmare, försäkringsbolag och frimärksklubbar alla vill de förknippas med civilsamhället för att bli något mer än de dittills förefallit vara. 3 Många samhällsvetenskapliga forskare väljer att beskriva samhället i fyra sfärer eller sektorer. Det är så klart ett förenklat tankesätt. Men för den som vill tolka rörelser i samhället och förstå människors syften och drivkrafter har indelningen ändå sina poänger även om skarpa gränser ständigt luckras upp och aktörer i de olika sektorerna hela tiden lär och tar intryck av varandra. Jag skiljer därför som de flesta forskare i Sverige mellan staten, näringslivet, familjen och civila samhället. 4 2 Amnå Amnå Se bland andra Wijkström och Lundström 2002.

10 10 Det här kapitlet handlar om civila samhället. Jag beskriver vad som menas med civila samhället, återspeglar vanligt förekommande diskussioner och visar hur denna sektor har utvecklats de senaste åren i Sverige. En stor del av kapitlet ägnas åt hur och i vilken omfattning människor i vårt land engagerar sig. Även här uppmärksammas framför allt enskilda aktörer i det sociala området. Mer än ett mellanrum Det civila samhället beskrivs ibland som ett mångtydigt mellanrum. 5 Men även om denna del av samhället länge haft oklar status och varit i skymundan av marknaden och det offentliga, är det inte klockrent att beskriva det som ett mellanrum. Civila samhället är stiftelsernas, föreningarnas och kooperativens arena. Här placeras det etablerade sjukhuset och friskolan som just har bildats. Här finns arbetsgivarorganisationer, djurskyddsföreningar, fackförbund, kvinnojourer, politiska partier, religiösa församlingar och supporterklubbar. Här utvecklar nya generationer föreningar som varken har styrelse eller kongress men som ändå vilar på demokratiska värderingar. Sfären ger också rum för informella nätverk och vänskapsrelationer. Det är kort sagt en omistlig arena i samhället och dess myriad av aktiviteter och verksamheter bidrar till att andra sektorer fungerar bättre. Här och nu kan jag tyvärr inte reda ut historiken kring uttrycket civila samhället. 6 Att avgränsa och definiera denna mångfald av organisationer är heller inte oproblematiskt. Hör till exempel AIK Fotboll AB hemma i civila samhället eller i näringslivet? Sker informella sociala insatser för kusiner i familjesektorn eller i civila samhället? Klart är att varje sektor har vissa gemensamma värden, 5 Amnå I en kort utblick i civilsamhällets idéhistoria visar Erik Amnå (2005) på två innebörder. Från början och helt dominerande inom den liberala traditionen betonas civiliseringen som ett kvalitetskriterium på allehanda sociala system. Men från och med vad den tyske filosofen Friedrich Hegel kallar det borgerliga samhället får begreppet civilt samhälle också det drag av icke-statlig, sektoriell avgränsning som är typisk för nutida begreppsanvändning anser Amnå. Se också Svedberg och Trägårdh 2006.

11 11 Det civila samhället men gränserna är inte skrivna i sten. Som exempel kan nämnas Kooperativa förbundet (KF) och Svenska kyrkan. De har ändrat både karaktär och sektortillhörighet under senare år. 7 Formellt och informellt I det civila samhället kan man skilja mellan en formell och informell del. Den formella delen består av medlemskap i föreningar, deras verksamheter som helt och hållet kan drivas av anställd personal och frivilliga insatser som kan vara oavlönade eller symboliskt arvoderade. Man skiljer också mellan att vara medlem i en förening och att vara aktiv i en förening genom att göra direkta insatser eller genom att delta i olika arrangemang. 8 Med det informella civila samhället brukar tjänster för vänner, grannar och kolleger avses det vill säga frivilliga insatser som inte görs i en förening. Hit räknas sociala nätverk och det spontana mötet i sporthallen eller på krogen. Resenärerna på en bussresa, gästerna på ett café, deltagarna i en gudstjänst och åskådarna på en idrottsgala bildar således en kortvarig social formation i det civila samhället. Direkta insatser för släktingar räknas däremot till familjesfären. 9 Särart Även om det kanske inte alltid tycks självklart är relationer, sociala nätsajter, medlemskap i en förening och informella hjälpinsatser för vänner och grannar något som vi gör eller deltar i på frivillig basis. Erik Blennberger argumenterar för att det är just det frivilliga valet som utgör civila samhällets särart. De allra flesta kan inte välja bort att vara medborgare i ett land, undvika att handla på marknaden eller ingå i en familj. Föreningar, nätverk eller evenemang kan däremot de allra flesta välja själva. Valet kan också vara att helt stå utanför sådana sammanhang KF upplevs numera mer som företag än förbund och Svenska kyrkan är sedan separationen från staten en ideell förening. 8 Blennberger, Habermann och Jeppsson Grassman Blennberger, Habermann och Jeppsson Grassman Se bland annat Kulturdepartementet 1999, Trägårdh 2000 och Blennberger, Habermann och Jeppsson Grassman 2004.

12 12 Språket I Sverige tycks hur många begrepp som helst användas för verksamhet som bedrivs på annat sätt än i offentlig eller privat regi. Social ekonomi kan betraktas som ett övergripande uttryck för både kooperationen och den ideella sektorn. 11 Så här definieras det av en arbetsgrupp i regeringskansliet i slutet av 1990-talet: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheten inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. 12 Men som Lars Trägårdh noterar är det från Frankrike importerade begreppet relativt främmande och obekant för de allra flesta svenskar. 13 Det har anammats av i huvudsak kooperationen, miljöpartiet och en liten falang inom vänstern men används inte särskilt ofta när jag nu intervjuar politiker och företrädare för civilsamhällets organisationer. Däremot förekommer det i ansökningar och andra handlingar eftersom begreppet är väl förankrat och flitigt hänvisat till i EU-sammanhang. Andra uttryck som förekommer är frivilligorganisationer, idéburen verksamhet, idéburna organisationer, folkrörelser och nonprofit (inte vinstutdelande). Folkrörelser är landsomfattande organisationer med stor medlemsbas inom den ideella sektorn. Här hör nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, idrottsrörelsen och folkbildningsrörelsen hemma. Mer nybildade aktörer med fokus på till exempel genus- och miljöfrågor faller inte sällan under beteckningen nya sociala rörelser. 11 Wijkström och Lundström Kulturdepartementet, Trägårdh 2000.

13 13 Det civila samhället Få termer har entydig definition, vilket vållar en viss förvirring, och betydelsen av ett ord kan variera med ideologisk hemvist. Till skillnad från början av 1990-talet, då det nymyntade importerade ordet civilt samhälle var så ideologiskt laddat att det undveks av flera forskare, är det numera ett väl etablerat begrepp i svensk forskning men rätt sparsamt använt i samhällsdebatten. 14 Det är positivt att begreppet civila samhället inte längre används som ett ideologiskt slagträ. Men det betyder ändå inte att det är glasklart vad som avses eller att det är lätt att kommunicera. Även om det inte finns några mätningar som visar att så är fallet, tycks folk i allmänhet ha en vag uppfattning om vilken typ av verksamhet eller organisationer som faktiskt åsyftas. I samhällsdebatten verkar det också pratas mer om ideella och idéburna sektorn än om civila samhället. Vissa politiker, i synnerhet kristdemokrater, inkluderar även familjen och insatser för anhöriga i civila samhällets sfär. Vad det beror på finns anledning att diskutera vidare. Ett annat problem, som bland andra norska statsvetaren Håkon Lorentzen belyser, är att sektorn ofta definieras utifrån vad den inte är. Man använder ord som nonprofit och non-governmental för att visa att marknadens aktörer och offentlig verksamhet inte inbegrips i den civila sektorn. Det kan vara nog så viktigt, men gör oss inte nödvändigtvis klokare på vad som kännetecknar det civila samhället och vad som är dess särart och mervärde. 15 I överenskommelsen mellan regeringen och civilsamhällets sociala organisationer används uttrycket idéburen. I retoriken är det valet att frivilligt gå samman kring idé och värdegrund som gör att organisationerna kallar sig idéburna. 16 I praktiken är ordet en kompromiss. Den kooperativa rörelsen, som har företag som ägs och drivs 14 Se t ex SOU 1993:82. Den svenska versionen av begreppet lanserades av tankesmedjan Timbro närstående skribenter, forskare och politiker. Enligt Trägårdh accepterade inflytelserika vänsterdebattörer deras definition av begreppet och tolkade det som en täckmantel för en nyliberal attack mot välfärdsstaten. Se också Trägårdh 1999 och kapitel Lorentzen Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting.

14 14 av sina medlemmar i form av ekonomiska föreningar eller aktiebolag, betraktar inte sin verksamhet som ideell. Men rörelsen finner ordet idéburen relevant. Det finns inget som hindrar organisationerna från att använda ett namn som är praktiskt gångbart. Problemet har ju många gånger varit det omvända, att civilsamhällets aktörer utan större protest låter sig definieras av andra. Ändå är uttrycket idéburen knappast optimalt. Borde inte i så fall ett gäng företagare, som utifrån en tydlig affärsidé och värdegrund startar ny verksamhet, också betraktas som idéburna? Skillnaden, enligt såväl Peter Örn regeringens representant i dialogen och sakkunnig hos statsrådet Nyamko Sabuni (fp) som flera ideella företrädare, är att företaget har vinsten som yttersta drivkraft. 17 Det är förstås riktigt, men hjälper oss ändå inte att dra en tydlig gräns mellan civila samhället och näringslivet. Man kan ändå undra varför endast nonprofit-verksamhet ska kallas idéburen. Inom både näringslivet och offentlig sektor finns goda idéer. Och det finns föreningsverksamheter som framstår som ganska idéfattiga. Det gör det diskutabelt att ha detta namn på en hel sektor. Som dessutom skulle skilja ut den från andra. För de egna och för de andra Med socialt inriktade organisationer avses här aktörer som har en primär välfärdsinriktning. 18 De är självstyrande, nonprofit och har inslag av idealitet i betydelsen att de förutsätter oavlönade insatser, även om verksamheten i huvudsak kan drivas av anställda. 19 Jag skiljer också som vanligt är mellan organisationer som främst gör insatser för sina medlemmar och de som i huvudsak bedriver verksamhet för andra. Till den förra kategorin räknas kooperativ, pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, patientföreningar, klientorgan- 17 Örn, intervju. 18 SOU 1993: Johansson 2005.

15 15 Det civila samhället isationer och olika självhjälpsgrupper. Till den senare hör organisationer som Bris Barnens rätt i samhället, Röda Korset, Rädda Barnen och Stadsmissionen. 20 Proffsigare med åren I Sverige har civila samhället länge haft en undanskymd roll i forskning och samhällsdebatt. 21 Men under talet ges den ideella sektorn allt större uppmärksamhet omsätter den 140 miljarder kronor mer än dubbelt så mycket som tio år tidigare och sysselsätter personer, vilket då motsvarar ungefär 6 procent av BNP och 3,3 procent av arbetskraften personer är anställda inom social omsorg och inom sjukvård. Andelen frivilligt aktiva är också fler än tidigare. 23 I många andra länder är den ideella sektorn mer professionell i betydelsen att den har fler anställda. Bara en fjärdedel av arbetet i den ideella sektorn i Sverige utförs av avlönad personal. Resten svarar de frivilliga för, det vill säga människor som inte får någon ersättning för sina insatser. 24 Ändå råder det inga tvivel om att formerna för människors inflytande i det civila samhället har förändrats under senare år. Tommy Lundström och Filip Wijkström är tidigt ute men inte ensamma om att notera ökad professionalisering av sektorn, också uttryckt som en rörelse från röst till service. Krav ställs på förbättringar i största allmänhet allt från strategiarbete till insamlingsmetoder. Med professionalisering som ledstjärna anställer allt fler organisationer 20 SOU 1993: Se bland andra Svedberg Vid beskrivningar av och forskning om de nordiska välfärdsstaterna har den ideella sektorn negligerats. Enligt Svedberg har detta både att göra med nordisk välfärdsforskningstradition och med underliggande ideologiska ställningstaganden. 22 Uppgift om värde i relation till BNP är hämtad av Torbjörn Einarsson 17/ Wijkström och Einarsson uppgår antalet anställda inom social omsorg till ( exklusive Svenska kyrkan), vilket är en ökning med personer sedan Wijkström och Lundström Författarna visar att länder som Israel och Irland har en professionaliseringsgrad på omkring 80 procent medan avlönade anställda utför runt procent av de ideella organisationernas arbete i Finland, Frankrike och Storbritannien.

16 16 avlönad personal för att utföra arbetet. Allt mer verksamhet kontrolleras och styrs via utvärderingar och revisioner, allt mer verksamhet bedrivs i stiftelseform och allt mer av formuleringar och tankegods hämtas från näringslivet. Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson beskriver det också som en rörelse från valt till betalt förtroende, andra talar om en meritokratisering och marknadisering av föreningsväsendet. Det kan förvisso leda till högre kvalitet på de tjänster som produceras men också till ökad slutenhet och i förlängningen en försvagning av demokratin. Anställd personal tar större ansvar och antalet frivilliga som inte är medlemmar i organisationen blir fler. Detta sker samtidigt som medlemmarnas traditionella inflytande minskar. 25 Trots att medvetenheten om den ideella sektorn och hur den påverkar det övriga samhället är förhållandevis svag får de socialt inriktade organisationerna efter hand allt större erkännande. Under början av 1990-talet är intresset främst knutet till deras volontärverksamhet. Ledande företrädare för offentlig sektor lyfter i spåret av en statsfinansiell kris fram vikten av frivilliga insatser i välfärdsarbetet, särskilt inom äldreomsorgen. Gradvis växer det också fram en ökad förväntan på organisationerna som utförare av offentliga uppdrag på kontrakt och entreprenader. Totalt sett är det organiserade civilsamhället i Sverige minst lika stort som i jämförbara länder, även om det med sin medlemsbaserade folkrörelsekaraktär skiljer sig från exempelvis civilsamhället i USA och Storbritannien. 26 Den civila sektorn är förhållandevis stor inom idrott, kultur och fritid och relativt liten inom välfärdssektorn. 25 Se Lundström och Wijkström 1995, Wijkström och Einarsson 2006 och Svedberg USA har 1,6 miljoner non-governmental organisationer ungefär 1 per 187 invånare. 1,1 miljoner av dessa är så kallade religious and charitable organizations, så kallade social/recreational and fraternal clubs och så kallade legislative advocacy groups, visar Kristina Gross i en föreläsning på Ersta Sköndal högskola. Hon visar också att regeringen under senare år tagit flera initiativ till stöd för den civila sektorn, bland annat har en särskild enhet inrättats i Vita Huset i syfte att koordinera regeringsstödda volontärprogram och underlätta det sociala arbete som bedrivs av kyrkor och andra religiösa samfund. Se Gross 2008.

17 17 Det civila samhället Föreningarna är i hög grad självfinansierade, 29 procent av intäkterna utgörs av offentliga medel. Det gäller emellertid inte dem som är verksamma inom välfärdens kärnområden, som till procent finansieras via statsbudgeten. 27 Den civila sektorn i Sverige är vilket ofta är värt att påminna om mindre beroende av offentliga medel än vad som är fallet i många andra länder. Enligt Lundström och Wijkström beror det dock inte på att svenskar skänker mer pengar eller på att föreningslivet är osedvanligt bra på att samla in pengar. Snarare är förklaringen att de svenska organisationer som mottar mest pengar verkar inom områden där den ideella sektorn haft mindre ekonomisk betydelse. 28 Superaktivisterna Svenska folket ligger i täten när det gäller föreningsarbete. Med nästan organisationer och 32 miljoner medlemskap står Sverige vid en global jämförelse som mer föreningstätt än de flesta andra länder. Bara i USA, Norge och Holland gör lika stor del av befolkningen insatser i ideella föreningar. 29 Synen på det ideella arbetets egenvärde, moraliska förpliktelse och värdeskapande kraft har också stärkts i Sverige under senare år. Av en befolkningsstudie av civilsamhällsforskningen vid Ersta Sköndal högskola från 2005 framgår till exempel att två tredjedelar av befolkningen mellan 16 och 74 år anser att frivilligt aktiva erbjuder något annat än vad avlönad professionell personal gör. 30 Tidigare befolkningsstudier av Ersta Sköndal högskola (1992 och 1998/1999) visar att drygt tre miljoner svenskar gör en ideell insats i en förening under ett år. Dessutom utför drygt två miljoner regelbundna informella insatser. I vissa fall handlar det förstås om personer som ställer upp 27 Lundström och Wijkström Wijkström och Lundström Se t ex Jeppsson Grassman 1999, Svedberg 2001 och Wijkström och Lundström I antalet medlemskap inkluderas ekonomiska föreningar inom kooperationen. Hälften av Sveriges ideella föreningar är yngre än tio år. 30 Olsson, Jeppsson Grassman, Svedberg 2005.

18 18 på flera områden, det vill säga som gör både en organisatorisk och en informell insats. Men totalt sett gör ändå så många som två tredjedelar av alla medborgare mellan 16 och 74 år en oavlönad insats utanför det egna hemmet. 31 Sverige och övriga nordiska länder har alltså motbevisat föreställningen att kampen mellan staten och civila samhället är ett nollsummespel. Den starka staten kväver inte nödvändigtvis människors lust och förmåga att göra frivilliga insatser. Däremot påverkar det hur engagemanget ser ut. Att det ideella engagemanget är unikt i sin karaktär bekräftas i ovan nämna studie från Så här beskriver Lars-Erik Olsson, Eva Jeppsson Grassman och Lars Svedberg idealtypen av en aktiv medborgare i Sverige: 32 aktiv man eller kvinna mitt i karriären, välutbildad och välförankrad socialekonomisk, har barn, är född i Sverige, kommer från en familj med tradition av föreningsarbete, har fler och tätare informella nätverk än andra, gör informella insatser till exempel för en anhörig eller granne vid sidan av sitt övriga engagemang. Studien visar även att 51 procent av befolkningen utför frivilliga insatser, engagemanget är stabilt över tid, andelen aktiva är fler än tidigare, sättet att engagera sig har förändrats något under senare tid, den aktiva individen lägger i snitt 14 timmar i månaden på ideella insatser eller 3,5 timmar i veckan; detta ska jämföras med 12 timmar i månaden i slutet av 1990-talet, män gör mätt i tid något fler insatser (14 timmar) än kvinnor (13 timmar), Jeppsson Grassman 1993, Svedberg Olsson, Jeppsson Grassman, Svedberg Kvinnor är mer aktiva i religiösa organisationer, i ideellt arbete i offentlig

19 19 Det civila samhället män gör lite fler insatser inom idrott och kvinnor lite fler inom sociala organisationer, åringar är mest aktiva, de aktiva 40-talisternas starka dominans håller på att brytas, styrelseuppdrag och administrativt arbete är den vanligaste typen av insats, personer bosatta i landsbygd är mer engagerade än storstadsbor, 2005 är 70 procent av de aktiva också medlemmar jämfört med 85 procent 1998, 34 idrotten fortsätter att samla flest frivilliga; 20 procent av den vuxna befolkningen är verksam i någon idrottsförening, civilsamhället är omistligt för medborgarnas välfärd. När det gäller människors insatser i humanitära föreningar noteras 2005 däremot en tillbakagång jämfört med slutet av 1990-talet. Den uppgång som ägde rum under förra decenniet har således inte fortsatt. Siffrorna är tillbaka till de nivåer som rådde i början av 1990-talet. 35 Samtidigt visar Olsson, Jeppsson Grassman och Svedberg att direkta sociala insatser ökar utanför föreningslivet och att insatser av mer ad hoc-artat slag är mycket mer omfattande än i början av 1990-talet. Det tolkas som en omfördelning av engagemanget, både mellan organisationstyper och av uppgifter. Gamla föreningsformer får ge vika för betalda och professionella inslag. Andra studier visar dessutom att insatser för närstående anhöriga ökar, vilka alltså ligger utanför det civila samhällets sfär. En annan regi och i andra socialt inriktade föreningar. Män är mer aktiva i bostadsföreningar, motororganisationer, friluftsorganisationer och idrottsföreningar. När det gäller humanitära organisationer, religiösa samfund, nykterhetsorganisationer, ordenssällskap och politiska partier ökar engagemanget i slutet av människors yrkesaktiva ålder. 34 Olsson, Jeppsson Grassman, Svedberg Studien visar att medlemskapet navet i svensk folkrörelsetradition minskar i betydelse. Men i den äldsta gruppen, år, är andelen medlemmar fortfarande så hög som 90 procent. Undersökningen visar också att fler män än kvinnor är medlemmar. I övriga Europa är i snitt 60 procent av de aktiva också medlemmar. 35 Olsson, Jeppsson Grassman, Svedberg 2005.

20 20 tolkning är att många människor hellre ger pengar än tid, något som bland annat blev tydligt i samband med flodvågskatastrofen i Asien En slutsats som författarna drar är att tillgången till sociala arenor avgör hur aktiva människor blir. Ju fler arenor genom arbete, boende, barn och personliga nätverk desto större engagemang i föreningslivet. Detta samband har även lyfts fram i tidigare studier och Lars Svedberg exemplifierar med att nästan två tredjedelar av de aktiva blir ombedda att hänga på av andra. 36 Det tycks också uppenbart, anser Olsson, Jeppsson Grassman och Svedberg, att civila samhället inte fungerar som en bro från det privata livet till samhällslivet för personer med svag socioekonomisk förankring. Med andra ord: Ju mer kompetens som krävs för föreningsarbete, desto större är risken att tappa bort de lågutbildade, de utan nätverk och de minst välartikulerade. 37 Det gör också att det ideella Sverige inte når människor i utanförskap i den utsträckning som man skulle kunna hoppas och tro. 38 Informella insatser Olsson, Jeppsson Grassman och Svedberg har även studerat informella insatser i Sverige till exempel skjutsning, matinköp, trädgårdsarbete, städning, passning och tillsyn som görs utanför en förening. När det gäller dessa typer av insatser påminner Svedberg om att det ibland är svårt att dra gränser. Hur ska man till exempel bäst mäta engagemang där en medlem i en pensionärsorganisations väntjänstverksamhet regelbundet ringer till någon klubbmedlem och även gör informella insatser utanför föreningen för samma person? 39 Hur som helst visar studien att informella insatser ökar påtagligt både vardagligt hjälpgivande och hjälp till människor med särskilda omsorgsbehov medan det socialt inriktade arbetet i föreningsform 36 Svedberg Se bland andra Svedberg Olsson, Jeppsson Grassman, Svedberg Se bland andra Svedberg 2001.

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Ks 2007:422 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Fastställt

Läs mer

Frivillighet Tre länder Tre kommuner

Frivillighet Tre länder Tre kommuner Frivillighet Tre länder Tre kommuner Bakgrund Samverkan kring barn och unga 2008: Nystart för samverkansarbetet 2009: Laholm ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. För

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Volontärbarometern 2011

Volontärbarometern 2011 Volontärbarometern 2011 Volontärbyråns årliga undersökning om volontärer och vad de får ut av sitt engagemang Vanja Höglund Volontärbyrån 2011 Någon frågade Har vänner som volontärjobbat och sett till

Läs mer

Vem bryr sig om civila samhället - och varför?

Vem bryr sig om civila samhället - och varför? Vem bryr sig om civila samhället och varför? En opinionsundersökning om svenskarnas kunskap, inställning, deltagande och förtroende vad gäller föreningsliv och ideellt engagemang. Den här rapporten ges

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun)

Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun) Seminariet Kooperativ -ett smart sätt att driva företag Catharina Andersson, ordförande i Konsumentföreningen Norrort, hälsade alla välkomna till seminariet och informerade om konsumentföreningen och varför

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Vilket Sverige vill vi ha?

Vilket Sverige vill vi ha? Vilket Sverige vill vi ha? Forums förslag för ett civilsamhälle i världsklass... Inledning Denna skrift ges ut av Forum - idéburna organisationer med social inriktning 2014 Illustratör: Hanna Stenman Redaktör:

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Känd och erkänd Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Uppdraget Handikappförbunden gav Peter Brusén, AnnCharlotte Carlberg och Thomas Hammarberg i uppdrag att belysa den betydelse funktionshindersrörelsen

Läs mer

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete Juni 2013 Johan Gärde 1 DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok INNEHÅLL 1. Kort bakgrund och

Läs mer

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. MÄSSA Jobb & Karriär Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. Under den jobb och karriärmässa som, fredagen den 2 mars 2012, arrangerats på initiativ av ett antal gymnasieungdomar från

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Välfärd bortom staten och kapitalet. Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden. Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne

Välfärd bortom staten och kapitalet. Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden. Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne Välfärd bortom staten och kapitalet Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne Den här skriften ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila

Läs mer

Välfärd bortom staten och kapitalet. Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden. Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne

Välfärd bortom staten och kapitalet. Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden. Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne Välfärd bortom staten och kapitalet Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne Den här skriften ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Att påverka eller påverkas av Sverigedemokraterna

Att påverka eller påverkas av Sverigedemokraterna Att påverka eller påverkas av Sverigedemokraterna Ett positionspapper, november 2010 Sektor3 - tankesmedjan för det civila samhället - synliggör, granskar och väcker debatt om förutsättningarna för och

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer