EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle

Transkript

1 albaeco. Nr 5, 2005 EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle Redaktionellt Jag är 33 år, men har ett plastband runt handleden som alla ton åringar just nu. På mitt står det Utrota fattigdomen nu. Det väcker frågor och det är just för att få tillfälle att diskutera hur det ser ut i världen som jag bär det. Kampanjen fokuserar på tre saker; rättvis handel, skuldavskrivningar, och mer och bättre bistånd. Kommentarer jag möter är: men har biståndet verkligen varit till nytta för någon? Eller, hur skulle det se ut om vi skrev av alla skulder, då kommer alla bara låna igen och mer, med förhoppningen om att allt ändå skrivs av? De här frågorna är inte lätta och jag tror inte att vi avskaffar fattigdomen i en handvändning. Men det första steget är att människor börjar fundera över tillståndet i världen och fördelningen över jordklotet. Sedan tror jag att det finns bra bistånd, men vi måste komma ur vår storebrorsmentalitet om att vi vet vad utveckling är och att vi ska hjälpa de fattiga. Det minsta vi kan göra är att låta bli att stjälpa som vi gör idag, medvetet eller omedvetet. Ett exempel är hur vi gynnar import av billiga råvaror, jämfört med förädlade varor. Ett mer skrämmande och osynligt exempel är att Europas utsläpp av svavel och partiklar tros vara en orsak till den trettioåriga torkan i Sahelområdet i Afrika! Vad gäller kritiken mot skuldavskrivningar i vissa fall handlar det om skulder som numera utbytta icke-demokratiska regimer tagit på sig. Och då vill jag vända på frågan: är det ok att låna ut pengar till en stat som inte är demokratisk? Är det ok att straffa ett helt lands befolkning för att deras regim lånat pengar som aldrig kommit folket till del? barn dör varje dag av fattigdomsrelaterade orsaker och det har med oss att göra. I vår värld hänger vi alla samman genom olika länkar, och med mitt vita band runt handen känner jag mig lite närmare världen. Louise Hård af Segerstad, louise@albaeco.com Algblomning triggar gammal debatt Sommarens algsoppa gav ny fart åt debatten om vad som är orsakerna till övergödn ingen. sid 2 Toaletter med kretsloppsprincip och satsningar på regnvattnat jordbruk är några av de miljömässigt hållbara investeringar som behövs i kampen mot fattigdomen och för att uppnå de 8 millenniemålen. Det skriver Stockholm Environment Institute i en rapport som togs fram till FN-toppmötet den september. Rapporten Sustainable Pathways to Attain the Millennium Development Goals - Assessing the Role of Water, Energy and Sanitation presenterades av SEIs chef Johan Rockström på DN debatt. Där skriver han: Det är dags att på allvar investera i hållbara och robusta system för grundläggande vatten, sanitet och energi, där diversifiering och smarta lösningar sprider risker inför stora katastrofer. Dessa lösningar är generellt sett miljömässigt hållbara, eftersom de bygger på naturens principer att anpassa och sprida riskerna. Samma vatten - dubbel skörd Rapporten lyfter fram tre områden; matproduktionens stora vattenbehov, behovet av utvecklade sanitetslösningar och fördelningen av energianvändning bland jordens folk. En diet för en vuxen person kräver nästan fyra ton vatten per dag. Fram till år 2015 ska antalet människor som lider av hungersnöd halveras men endast 15% av ökningen i matproduktion kan uppnås med konstbevattnat jordbruk. Så för att nå målet måste vi bli bättre på att utveckla regnmatat jordbruk, till exempel genom småskaliga lösningar som utjämnar regnfallet. Detta är lösningar som lokalt kan fördubbla skördarna. Toaletter men inte WC Utvecklade sanitetslösningar innebär kort och gott att det behövs fler toaletter hushåll om dagen måste förses med tillgång till en toalett om sanitetsmålet ska nås. Och det handlar inte Innehåll, EcoSensus, Nr 5, 2005 Recept för utveckling, s 1 Tre frågor till Alf Hornborg, s 2 Ordet: Övergödning, s 2 Samhällskatastrof när naturen slår till, s 3 Samhällen skapar katastoferer Hur vi planerar och strukturerar våra samhällen har stor effekt på verkningarna av naturkatastrofer. sid 3 om ohållbara vattenburna avloppslösningar som är problematiska ur flera aspekter: de är dyra, de kräver vatten och de riskerar leda till kontamination av dricksvatten vid översvämningar. Alternativet är kretsloppssystem, eller ekologisk sanitet, som möjliggör ett återförande av näringsämnen till jordbruket. Ekologisk sanitet är dessutom inte dyrt utan ger istället minskade kostnader för konstgödning. Dessutom innebär minskad förekomst av diarré och andra sjukdomsfall, ökade intäkter till samhället genom ökad produktivitet. Inte minst är det en viktig åtgärd för att minska barnadödligheten. Mer rättvis spridning av energin Att ge fattiga tillgång till basala ergibehov handlar om motsvarande en- 1% av den globala energianvändningen. Idag tvingas människor skövla skog för att täcka sina energibehov, vilket ger både hälsoeffekter från röken och minskade försörjningsmöjligheter i och med avskogning. En annan sida av energifrågan är att de rika länderna måste minska sina utsläpp av växthusgaser som annars hotar stora delar av arbetet mot millenniemålen. Sammanfattningsvis kan sägas att miljön behöver sättas i arbete för att uppå millenniemålen. Miljön ska inte ses som ett offer i strävan efter utveckling. Det sjunde millenniemålet om miljömässig hållbarhet behöver integreras i samtliga millenniemål, i och med att det utgör en förutsättning för flertalet mål. /Louise Hård af Segerstad Rapporten finns att ladda ned på: Mer om milleniemålen: Kristianstad Vattenrike har blivit biosfärsområde, s 3 FN-rapport: Miljöföretagen blir framtidens vinnare, s 4 Höstens bokskörd, s 5 Invasion under ytan, s 6 Företag vinner på ekosystemkunskap En ny rapport från Millennium Assessment ger framgångsrecept till företagen. sid 4 Hållbart recept för att nå FNs utvecklingsmål

2 Tre frågor till Alf Hornborg professor i humanekologi: Alf Hornborg är professor i humanekologi vid Lunds universitet. Han har i sin forskning bland annat ägnat sig åt att klargöra sambanden mellan fattiga och rika områden i världen. Vad är grundorsaken till de globala miljöproblem (eller miljöutmaningar) vi står inför idag? Det moderna penning- och marknadssystemets princip att allting är utbytbart. Det gör att vi kan byta industriprodukter (= förbrukade råvaror) mot allt större mängder av de råvaror som gick åt för att framställa dem. En god cirkel av tillväxt för industricentra, kan tyckas, men samtidigt en ond cirkel av resursutarmning och miljöslitage för Alf Hornborg deras periferier. Systemet belönar en accelererande resursförbrukning genom att tillhandahålla ständigt ännu mera resurser att förbruka. Hur skulle Sverige kunna agera annorlunda för att förbättra sig och sakernas tillstånd? Verka för att med olika medel reducera överföringarna av naturresurser från fattigare till rikare områden, såväl inom som mellan nationer. Det skulle innebära att arbeta tvärs emot nuvarande tendenser till allt mer långväga transporter, allt längre driven regional specialisering och allt större koncentration av kapital och teknologisk infrastruktur i vissa delar av världssystemet. Vad är det viktigaste som enskilda individer kan göra? Att fördjupa sina insikter i hur ekologi och ekonomi griper in i varandra på global nivå. Att vänja sig vid tanken på att det vi kallar utveckling är ett tillfälligt och geografiskt begränsat fenomen som inte kommer att hålla i sig i längden. Att bygga upp en mental och praktisk lokal beredskap för att möta den globala ekonomiska kris som inträffar när oljepriserna på allvar rusar i höjden om mellan 20 och 50 år. Det inbegriper naturligtvis att lära sig skilja på levnadsstandard och livskvalitet. /Louise Hård af Segerstad Ordet: Övergödning Övergödningen, eller eutrofieringen, har varit på allas läppar en tid. Inte så konstigt med tanke på att mångas favoritbadvikar förvandlades till rabarbersoppa i somras. Media har främst fokuserat på Östersjön, men även västkusten drabbades, framför allt kustområdena i jordbruksbygderna, som Laholmsbukten och Skälderviken. Övergödning innebär att mer av de naturliga näringsämnena kväve och fosfor tillförs ett vattendrag än vad som är naturligt, så att tillväxten av alger och andra vattenväxter gynnas. Problemet är att algerna och växterna så småningom dör och faller till botten där det går åt en massa syre för att bryta ner det organiska materialet. Det är därför de syrefria ( döda ) bottnarna breder ut sig i Östersjön, något som bland annat hämmar torskens fortplantning. När bottnarna blir syrefria lösgör sig dessutom mer fosfor ur sedimenten och stiger till ytan. Detta sätter mycket mer fart på de potentiellt giftiga blågröna algerna (eller cyanobakterierna) än man räknade med för bara några år sedan. De blågröna algerna kan ta upp kväve ur luften vilket ger dom en fördel när det finns mycket fosfor. Ett annat problem är att vattnet blir så fullt med planktonalger att solljuset inte når ned till den viktiga blåstången. Blåstången har också svårt att konkurrera med näringsgynnade fintrådiga alger. Det hämmar flera andra arter som lever i blåstångbältena. Vilken fisk vi äter spelar också stor roll. När stora rovfiskar som torsken försvinner påverkas alla led längre ner i näringsväven, ofta så att växtplankton gynnas. Det kan ha minst lika stor effekt på algblomningarna som tillförseln av näringsämnen. Men är det då kväve eller fosfor som ska renas bort eller både och? Och ska vi städa hemma eller borta? De två motpolerna i debatten är överens om att fosforhalterna måste minska för att få bukt med algblomningarna. Forskare vid Stockholms universitet har dock lagt tonvikten på att vi måste fortsätta att städa hemma och även rena bort kväve. Kritikerna från Uppsala och Göteborgs universitet menar att det är viktigare att satsa pengarna på fosfor, främst de stora punktutsläpp som finns kvar på andra sidan Östersjön. De menar vidare att den dyra kvävereningen i reningsverken här hemma är meningslös eftersom de blågröna algerna ändå kan fånga upp kväve från luften och på så sätt kompensera för minskade kväveutsläpp. Nu har Naturvårdsverket bett en internationell expertgrupp från USA och Kanada att säga sitt i frågan, och de har bland annat kommit med följande slutsatser: - Minska fosforutsläppen till egentliga Östersjön. Sverige kan göra en del, men det krävs omfattande åtgärder i övriga länder. Foto: Jakob Lundberg - Reducera fosfortillförseln till känsliga skärgårdsområden i Östersjön. Även kvävereduktion kan ge positiva effekter, men om den blir för omfattande kan tillväxten av kvävefixerande blågröna alger gynnas om inte samtidigt fosfortillförseln minskas. - Minska den luftburna kvävetillförseln, det minskar dessutom gödningen och försurningen av mark och sötvatten. Även här poängteras att detta inte bör ske utan en samtidig minskning av fosfortillförseln, för att minimera risken för blomning av kvävefixerande blågröna alger. /Fredrik Moberg Vill du veta mer? expert.htm Fintrådiga alger som växer på blåstång. Foto Jerker Lokrantz/azote.se EcoSensus, Nr 5,

3 Samhällskatastrof när naturen slår till Flera gånger det gångna året har naturens krafter orsakat svarta rubriker dag efter dag. Huvudfrågan är varje gång: Vad har hänt med naturen? En lika viktig fråga, som ofta kommer i skymundan är vad som hänt med samhället och dess uppbyggnad. Det är översvämning i Rumänien, torkan i Portugal orsakar vidsträckta skogsbränder, orkanen Katrina dränker storstaden New Orleans och hela godståg med timmer står längs banvallarna i södra Sverige efter Gudruns framfart. Detta är bara några exempel på naturens framfart det senaste året. Det verkar som om något håller på att hända med naturen. Debatten har till stor del kommit att handla om det här är symptom på en pågående förändring av klimatet. Men många svåra naturkatastrofer har också att göra med hur vi använder markytan vad vi gör med vattnet, jorden och den biologiska mångfalden, och var vi gör och kustzoner där vågorna från orkanen Katrina mattades av. Kanske är samhällskatastrof ett bättre begrepp när de strukturer vi byggt upp raseras av naturen. Både i södra Sveriges skogar och i samhällena längs Gulfkusten i södra USA vill man försäkra sig mot liknande händelser och frågar sig hur man bygger upp skogsbruk och städer som tål när naturen ryter i. Det spelar kanske mindre roll vad som orsakade stormarna hur man bygger säkra samhällen är mer intressant. Många är beredda att hålla med de forskare som beskriver jorden som en mycket kaotisk och oförutsägbar livsmiljö för oss människor och ju fler vi blir desto större blir vår påverkan på detta kaos. Nya forskningsresultat visar t.ex. att orkanerna blivit kraftigare och pågår längre, medan andra hävdar att det är svårt att hitta tillförlitliga och jämförbara uppgifter som kan visa globala klimattrender. Dilemmat är att vi aldrig till fullo kommer förstå hur jordens system fungerar och därför aldrig kommer att veta hur vi påverkar det. Det är med andra ord lika bra att lära sig leva med och anpassa sig till en föränderlig omvärld. New Orleans, en sårbar kuststad mellan Mississippifloden och Lake Pontchartrain. Foto: Earth Observatory, NASA. det. I alla världsdelar attraheras människan av vatten och dagens urbanisering sker längs stora vattendrag, i kustzoner och i bördiga deltan. Städerna växer fram över naturens buffertzoner, som våtmarkerna utanför New Orleans och mangroveskogarna längs Sydostasiens kuster, eller så tämjs vattnet i kanaler och dammar, som förhindrar den sedimenttillförsel som bygger upp deltaområden, som i Kairo. Eftersom allt fler människor vill bo i städer, varav många ligger nära vatten, blir de extremt sårbara och tätbefolkade områdena allt fler. Lokala förutsättningar viktiga Under tiden slår naturens krafter till överallt på jordytan, hela tiden. Det är oundvikligt, men naturkatastrofer uppstår bara när ett, ur ett mänskligt perspektiv, viktigt område drabbas. Ordet naturkatastrof kan ge bilden av något okontrollerbart som attackerar utifrån, men de lokala förutsättningarna är minst lika betydelsefulla, som den yttre naturkraften (stormen, vågen). Det fanns skogsområden där träden inte knäcktes av stormen Gudrun Vi behöver anpassa oss till förändringar I en nyligen publicerad artikel i Science om just kustsamhällens sårbarhet diskuterar man olika strategier för anpassning. Detta kan t.ex. innebära att sträva efter ett hållbart nyttjande av ekosystemen (att bevara kustnära skogar kan rädda liv), utvärdera vad som var bra och dåligt i hanteringen av de senaste förändringarna och dra lärdom av det (beredskapen inför orkanen Rita), ta vara på olika typer av kunskap och öka samarbetet mellan olika strukturer i samhället. Genom att hålla så många dörrar som möjligt öppna ökar förhoppningsvis chansen att man snabbare kan ta sig vidare ur en samhällskatastrof. /Sara Borgström Vill du veta mer? Om sårbara kustsamhällen och hur man minskar sårbarhet: Adger WN., T.P. Hughes, C. Folke, S.R. Carpenter och J. Rockström Social-Ecological Resilience to Coastal Disasters. Science 309: Om orkaner och klimatförändringar: Kerr Is Katrina a harbinger of still more powerful hurricanes? Science 309:1807. Webster PJ., GJ. Holland, JA. Curry and HR. Chang Changes in tropical cyclone number, duration, and intensity in a warming environment. Science 309: Kristianstad Vattenrike har blivit biosfärsområde I september i år invigdes Biosfärsområdet Kristianstad Vattenrike, (se Ecosenus 3-4/04) som omfattar såväl stadslandskap som våtmarker, kust och jordbruksområden. Arbetet med att hantera de biologiskt berikande översvämningarna kring Helgeå har pågått sedan 1989 och nu har även staden Kristianstad inkluderats i förvaltningen av detta stora avrinningsområde. Ett biosfärsområde inrättas av UNESCO och har tre huvudsyften; att bevara biologisk mångfald, att bidra till hållbar ekonomisk och social utveckling samt vara ett stöd för utbildning och forskning. Området delas också in i kärnområden som omges av buffertzoner och utvecklingsområden, detta för att prioriteringar inom förvaltning och nyttjande ska optimeras. Biosfärsområden har funnits sedan 1970-talet men har successivt integrerat principer om helhetssyn på landskapet och hållbar utveckling. En nyhet är att nu även stadsmiljöer är aktuella som delar av biosfärsområden, till exempel i Kapstaden och New York. Här har man möjligheten att skapa framtida städer som kanske är bättre förberedda på och har lärt sig leva med naturens föränderlighet. Städerna är nyckelmiljöer eftersom det är där merparten av framtidens människor kommer att bo. /Sara Borgström Vill du veta mer? Om Biosfärsområden och städer: Om Kristianstad Vattenrike: Om Kristianstad Vattenrike som forskningsområde: Fo EcoSensus, Nr 5,

4 Ny FN-rapport: Miljöföretagen blir framtidens vinnare Företag som tar hänsyn till ekosystemens hälsa kommer inom en snar framtid att både göra större vinster och vara mer stabila än miljöbovarna. Det hävdar den nya ekosystemrapporten för näringslivet, framtagen av Millennium Ecosystem Assessment (MA). Att miljöhänsyn kan vara lönsamt har miljökonsulter hävdat länge. Men hittills har argumenten framförallt handlat om sänkta kostnader för energi och material, och i viss mån förbättrad image gentemot kunderna. Nu kommer en rapport som visar att kunskap om trender i ekosystemens hälsa är lika viktig i företagens omvärldsanalys som trender i mode och konsumtionsmönster. Orsaken är att ekosystemen levererar tjänster till både organisationer och individer som är nödvändiga för deras fortlevnad, såsom vattenrening, råvaror och energi. Länge har ekosystemtjänsterna kunnat tas för givna, men nu minskar tillgången på flera av dem i rask takt. Därmed ökar konkurrensen, och förutsättningarna för företagande blir drastiskt annorlunda. Hårdare miljölagstiftning, ändrade konsumtionsmönster, högre oljepriser och dramatiska förändringar i råvarutillgångar är några av konsekvenserna. Nya affärsmöjligheter Men den nya världsordningen innebär också nya affärsmöjligheter. De företag som klarar av övergången från fri till begränsad tillgång på ekosystemtjänster blir framtidens vinnare, spår rapporten. Dessutom spelar näringslivet en nyckelroll för riktningen på utvecklingen. Enligt MA går det att undvika de värsta framtidscenariorna, och föda en växande befolkning, samtidigt som ekosystemen bevaras för kommande generationer. Men det kräver stora insatser, och näringslivet har chansen att ta ledningen i kampen för en hållbar utveckling. Så vad kan ett företag som tar dessa rön på allvar göra för att förbereda sig och bidra till en positiv utveckling? MArapporten erbjuder en rad förslag. Det första är att analysera vilka ekosystemtjänster som just din organisation är beroende av. Hur skulle en förändring i till exempel vattentillgång påverka din verksamhet? Och vilka policyåtgärder är att vänta som en konsekvens av försämrade ekosystem? Det andra steget är en anlays av vad företaget kan göra för att förbättra de ekosystem som företaget är beroende av. Rapporten pekar också på en mängd affärsmöjligheter som uppstår när ekosystemen försämras, såsom nya tekniska lösningar och alternativ till traditionella material. Susanne Sweet, forskare vid Handelshögskolan, tycker att de specifika ekosystemanalyserna är ett bra förslag som känns nytt, men önskar att rapporten kommit med fler konkreta verktyg, särskilt för små och mellanstora företag. Hon skymtar också en förlegad uppdelning i vi och dom i rapporten, där företagen är just miljöbovar som måste ändra sig. Faktum är att många företag redan tar dessa frågor på allvar, säger Sweet, och de ser att socialt ansvar är värdeskapande ur fler aspekter än rena pengar. Intressanta framtidsscenarior Kanske intressantast i rapporten är de gedigna framtidsscenarior som forskarna tagit fram. Att diskutera sin affärsplan i ljuset av dessa kan ge nya infallsvinklar, både vad gäller hur företagets strategier skulle fungera i de olika framtiderna, och hur företaget kan påverka vilken väg världen tar. Världen är långt ifrån statisk, och vilka företag som klarat att anpassa sig till förändringarna och omvandla dem till möjligheter kommer att visa sig de närmaste decennierna. /Lisen Schultz Vill du veta mera? Alla rapporter från Millennium Ecosystem Assessment finns på: MAs fem steg till framgång för dagens företag: 1. Identifi era vilka ekosystemtjänster ditt företag använder eller påverkar, från ax till limpa. 2. Öka effektiviteten, minska påverkan, och stärk de ekosystem ni behöver. 3. Delta aktivt i samhällsdebatten, och bilda partnerskap med andra aktörer för att förbättra ekosystemens hälsa i stort. Rättvis och hållbar användning av ekosystemen ligger i allas intresse. 4. Förbered dig på en ökad efterfrågan på miljövänliga produkter och företag, både från konsumenter och investerare, hårdare miljölagstiftning och hårdare konkurrens om ekosystemtjänster. De viktigaste kraven kommer förmodligen att vara: minskade utsläpp av koldioxid, kväve och fosfor; effektivare användning av vatten och energi; bevarande av biologisk mångfald; hållbart nyttjande av naturresurser; och fullständiga livscykelanalyser av företagets verksamhet. 5. Var ärlig med företagets miljöpåverkan, så bygger du förtroende och gott rykte hos konsumenter, investerare och andra aktörer. Ekonomi + Ekologi = Sant Miljö och hållbart företagande heter en nygammal magisterkurs som ges av Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet. Till tidigare fokus på miljöledningssystem (kursen hette tidigare Miljöledning och Miljörevision ) har man nu lagt till företagandet som en del av det förändringsarbete som samhället står inför när det gäller hållbar utveckling och man inkluderar även företags sociala ansvarstagande. Under ett år läser man kurser i bland annat systemekologi, miljörätt och organisationsteori samt gör ett examensarbete på något företag, i en kommun eller inom en statlig myndighet. Miljöhänsyn innebär idag stora möjligheter till konkurrensfördelar och det här är en kurs för samhällsvetare eller naturvetare som vill jobba med det, säger Lisa Deutsch, kursansvarig. Sista anmälningsdag 1 november Mer info: EcoSensus, Nr 5, 2005

5 Boktipset: Höstens bokskörd: 2 antologier, 1 kokbok och en rapport Formas Fokuserar: Bevara arter till vilket pris? Redaktör Birgitta Johansson, Formas Biologisk mångfald är ett av miljöpolitikens främsta slagord idag. Men vad är det egentligen naturvårdarna vill bevara till varje pris och varför? I denna antologi kommer flera forskare och aktörer inom naturvården i Sverige till tals. Att den biologiska mångfalden är viktig är alla överrens om, frågan är snarare hur den ska förvaltas och utvecklas. Bland annat tar boken upp rödlistans betydelse för prioriteringar inom naturvården, problemen med de nya arter som kommer till Sverige och får starkt fäste, klimatförändringens påverkan på mångfalden, poängen med att sätta prislapp på arter och vårt beroende av mångfalden för överlevnad. En övervikt av naturvetare är naturligt, men antologin hade dock vunnit på fler samhällsvetenskapliga bidrag. Översikter är till för att väcka intresse och det gör även denna, det som saknas är tips på var man kan få veta mer. Det hade varit bra med några boktips och webbplatser. Förutom detta är det här en bra översikt över hur forskardebatten böljar just nu och man kan ju faktiskt alltid söka på Internet på egen hand! Fler Formas Fokuserar under hösten: Spelet om staden och Djuren i människans klor Se världen ur ett tallriksperspektiv Blev du inspirerad av Manna-utställningen? Nu kommer Manna en medveten kokbok. Dina val av mat har betydelse långt utanför den egna tallriken. I Manna kokboken hittar du mat som inte bara god mot smaklökarna, utan också är ett bra val för dig som bryr dig om matens konsekvenser. Precis som maten du äter påverkar dig och din hälsa, påverkar den också liv och hälsa för många andra människor. Men även djur och natur i när och fjärran påverkas av dina val. Allt hänger ihop. Recepten är framtagna av Carola Magnusson, prisbelönt kock med eget kök och catering: Jag tror på den närodlade, säsongsanknutna råvaran och vill gärna vara en ekologisk matinspiratör som får matlagare att släppa loss kreativiteten och låta maten smaka mer. Författaren Karin Bille kryddar recepten med kunskap om tillståndet i världen. Låt dig inspireras till härliga måltider med gott samvete! Fem kronor per såld bok går till Albaeco och arbetet med Mannautställningen. Manna - en medveten kokbok finns i bokhandlarna eller kan beställas via eller Världens eko. En antologi om miljö och utvecklingsfrågor. Redaktör Suzanne Påhlman, Atlas förlag Lagom till skolstarten utkom denna antologi som griper an de riktigt stora frågorna om miljö och utveckling. En författare hävdar att vi visst kan ta oss ur klimatproblematiken, en annan pekar på att marknadsekonomin inte alls är oförenlig med miljöframgångar medan ytterligare en argumenterar för företagens ansvar. Här ges till och med handfasta tips på hur vi ska hitta andra värden än materiella i livet och samtidigt lyckas manövrera jorden genom denna miljö- och rättvisekris. Författarna får tala till punkt, vilket är ovanligt i vårt snabbfotade mediala samhälle. Juristen, medicinaren, aktivisten, forskaren, politikern och filosofen, jag känner inte att det är någon röst som saknas. Orsaken kan vara att skaran prövats ut under flera år som föreläsare på kursen med samma namn som boken. Denna pocketbok rekommenderas varmt även till den allra mest avtrubbade miljökämpe. Till och med jag, som i så många år umgåtts med miljöfrågor får mig tankeställare i nästan varje kapitel! Mer om både boken och kursen på: Vägen ut ur fattigdom går via ekosystemen En ny rapport från World Resources Institute (WRI) lyfter fram lokal förvaltning av ekosystemen som ett verktyg i kampen mot fattigdom. Tre fjärdedelar av världens fattiga bor på landsbygden och är direkt beroende av sina lokala ekosystem. Naturresurser är fullständigt nödvändiga om vi ska kunna nå målen om minskad fattigdom. Men ofta kommer miljöaspekten sist i dagens utvecklingsprojekt, säger Jonathan Lash, chef för WRI, i ett pressmeddelande. I rapporten beskrivs en rad fallstudier där lokalt självbestämmande om naturresurser och ekosystem lett till både ökat välstånd i lokalsamhällena och återhämtning av ekosystemen. Men dessa exempel är ovanliga undantag, skriver rapporten, eftersom globaliseringen hittills bara gynnat människor i städer. Rapporten hänvisar till Millennium Ecosystem Assessment och poängterar att de senaste 50 årens försämring av ekosystemtjänsterna särskilt hotar de fattigas dagliga försörjning. Nästan hälften av alla jobb i världen, 1,3 miljarder, är direkt kopplade till ekosystemen och görs inom fiske, skogsnäring och lantbruk. Lokala ekosystem är också viktiga som alternativa födokällor att falla tillbaka på i nödsituationer En stor del av rapporten handlar om förbättrad governance, dvs de lagar, regler, styrsystem och organisationer som styr hur naturresurser används. Rapporten avslutas med WRI s fyra steg till större inkomster från ekosystemen för fattiga: 1) förbättrad ekosystemförvaltning, 2) ge mer självbestämmanderätt till lokalsamhällen, 3) kommersialisering av ekosystemprodukter och 4) en marknad för ekosystemtjänster. EcoSensus, Nr 5, 2005 Foto: Jakob Lundberg 5

6 Invasion under ytan Främmande arter som hotar den biologiska mångfalden ska utrotas enligt Konventionen om biologisk mångfald. Men vad är det som gör dessa nykomlingar så farliga och är denna främlingsfientlighet alltid befogad? Ett av de största problemen är fartygs barlastvatten, som flyttar arter mellan hamnar över hela jorden. Svartmunnad smörbult. Den hör inte till Östersjöns ursprungliga fiskfauna utan kommer från Kaspiska havet och Svarta havet. Ill: Camilla Bollner/azote.se Människans rörlighet har tilltagit de senaste 200 åren och därmed har också antalet främmande arter ökat över världen. En främmande art har avsiktligt eller oavsiktligt förflyttats till en ny geografisk plats utanför sitt spridningsområde. Till exempel har små organismer oavsiktligt följt med i båtars barlastvatten eller ogräsfrön kommit in via importerat utsäde. De flesta arterna klarar inte flytten, medan andra överlever och anpassar sig till de nya förhållandena. En del blir mycket konkurrenskraftiga, som till exempel brunråttan, som kom till Sverige från Sydostasien på 1700-talet. Den konkurrerade snart ut den inhemska svartråttan. Brunråttan har visat sig omöjlig att utrota och idag försöker man istället begränsa råttornas antal. Nya arter kan visserligen öka mångfalden, men samtidigt är riskerna stora och oförutsägbara. En ny art, genetiskt anpassad till en helt annan miljö, kan drastiskt förändra livsvillkoren för inhemska arter. Hela ekosystem kan påverkas i grunden. En ny art behöver inte innebära problem om den etablerar sig utan att det sker på andra arters bekostnad. I stort sett alla sädesslag som odlas i Sverige är i grunden främmande arter som vi importerat. Aliens i Östersjön Främmande arter är ett stort marint problem, inte minst i Östersjön som är ett av världens känsligaste ekosystem. Nya arter som klarar att anpassa sig till Östersjöns miljö möter relativt lite konkurrens och kan därför breda ut sig fort. Idag finns cirka 100 kända främmande växt- och djurarter i Östersjön. Den släta havstulpanen är en av dessa. Det är ett litet kräftdjur som fäster sig på hårda underlag som t ex båtskrov och kylaggregat. Havstulpanen kom till Östersjön via barlastvatten från Nordamerika på 1850-talet. Den är än idag ett stort problem för båtägare, och en av de viktigaste orsakerna till Slät havstulpan. Ill: Camilla Bollner/azote.se att giftiga båtbottenfärger används. Vattenloppan Cercopagis härstammar från Svartahavsområdet och har spridit sig snabbt i hela Östersjön på bara tio år. barlastvatten och sediment antogs av International Maritime Organization (IMO) i London 2004, och träder i kraft Gränsvärdena för mängden organismer som får förflyttas är redan bestämda, men ännu saknas det effektiva metoder att förhindra det. Det bästa vore om man kunde transportera gods åt båda hållen, och bara använda barlastvatten i nödfall. En annan metod är att filtrera vattnet som pumpas ombord och sedan ta död på de mikroorganismer som tar sig igenom filtret. Upphettning till 70 grader är en metod som dock är energikrävande. Ett alternativ är att tillsätta en näringslösning och därmed orsaka syrebrist genom övergödning. Detta näringsrika vatten måste dock tas omhand, det kan inte pumpas ut direkt i havet som redan har överskott på näringsämnen. Den bäst ansedda metoden som ännu är under utveckling är att belysa barlastvattnet med UV-ljus som förstör mikroorganismernas cellmembran så att de dör. Förutom internationella konventioner och rent tekniska metoder är det viktigt att informera om problemen med barlastvatten. I september 2005 lanserades en ny webbplats av tre marina informationscentra kring Östersjön tillsammans med Naturvårdsverket och forskningsprojektet AquAliens. På denna finns aktuell information om främmande arter i våra hav. /Kajsa Carlsson Mer information: Främmande arter i svenska hav: Svenska forskningsprogrammet AquAliens: Forskning om båtbottenfärger: Vi har tagit de första stegen mot att halvera fattigdomen till Åtta av tio barn går i skolan. Och åtta av tio människor har tillgång till rent dricksvatten. Arton länder har fått sina skulder avskrivna. Men utvecklingen går för långsamt. I vissa länder går den till och med bakåt. Vill du hjälpa till att utrota fattigdomen? Vi är många som arbetar för att nå millenniemålen. Följ utvecklingen på Konventioner, UV-ljus och webbplatser En internationell konvention för kontroll och skötsel av båtars Världens chans! EcoSensus är ett nyhetsbrev för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle. Det kommer ut 6 gånger per år. EcoSensus ges ut av den oberoende ideella föreningen Albaeco. Kontakt: Västra Trädgårdsgatan 15, Box , Stockholm, tel: , e-post: ecosensus@albaeco.com Redaktörer: Louise Hård af Segerstad, Sara Borgström Övriga medverkande i detta nummer: Fredrik Moberg, Lisen Schultz på Albaeco; och Kajsa Carlsson. Prenumeration/adressändringar: Hemsida: Finansiering: Publicering av EcoSensus möjliggörs med hjälp av bidrag från Oscar och Maria Ekmans donationsfond. EcoSensus, Nr 5,