EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EcoSensus www.albaeco.com/ecosensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle"

Transkript

1 albaeco. Nr 5, 2005 EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle Redaktionellt Jag är 33 år, men har ett plastband runt handleden som alla ton åringar just nu. På mitt står det Utrota fattigdomen nu. Det väcker frågor och det är just för att få tillfälle att diskutera hur det ser ut i världen som jag bär det. Kampanjen fokuserar på tre saker; rättvis handel, skuldavskrivningar, och mer och bättre bistånd. Kommentarer jag möter är: men har biståndet verkligen varit till nytta för någon? Eller, hur skulle det se ut om vi skrev av alla skulder, då kommer alla bara låna igen och mer, med förhoppningen om att allt ändå skrivs av? De här frågorna är inte lätta och jag tror inte att vi avskaffar fattigdomen i en handvändning. Men det första steget är att människor börjar fundera över tillståndet i världen och fördelningen över jordklotet. Sedan tror jag att det finns bra bistånd, men vi måste komma ur vår storebrorsmentalitet om att vi vet vad utveckling är och att vi ska hjälpa de fattiga. Det minsta vi kan göra är att låta bli att stjälpa som vi gör idag, medvetet eller omedvetet. Ett exempel är hur vi gynnar import av billiga råvaror, jämfört med förädlade varor. Ett mer skrämmande och osynligt exempel är att Europas utsläpp av svavel och partiklar tros vara en orsak till den trettioåriga torkan i Sahelområdet i Afrika! Vad gäller kritiken mot skuldavskrivningar i vissa fall handlar det om skulder som numera utbytta icke-demokratiska regimer tagit på sig. Och då vill jag vända på frågan: är det ok att låna ut pengar till en stat som inte är demokratisk? Är det ok att straffa ett helt lands befolkning för att deras regim lånat pengar som aldrig kommit folket till del? barn dör varje dag av fattigdomsrelaterade orsaker och det har med oss att göra. I vår värld hänger vi alla samman genom olika länkar, och med mitt vita band runt handen känner jag mig lite närmare världen. Louise Hård af Segerstad, Algblomning triggar gammal debatt Sommarens algsoppa gav ny fart åt debatten om vad som är orsakerna till övergödn ingen. sid 2 Toaletter med kretsloppsprincip och satsningar på regnvattnat jordbruk är några av de miljömässigt hållbara investeringar som behövs i kampen mot fattigdomen och för att uppnå de 8 millenniemålen. Det skriver Stockholm Environment Institute i en rapport som togs fram till FN-toppmötet den september. Rapporten Sustainable Pathways to Attain the Millennium Development Goals - Assessing the Role of Water, Energy and Sanitation presenterades av SEIs chef Johan Rockström på DN debatt. Där skriver han: Det är dags att på allvar investera i hållbara och robusta system för grundläggande vatten, sanitet och energi, där diversifiering och smarta lösningar sprider risker inför stora katastrofer. Dessa lösningar är generellt sett miljömässigt hållbara, eftersom de bygger på naturens principer att anpassa och sprida riskerna. Samma vatten - dubbel skörd Rapporten lyfter fram tre områden; matproduktionens stora vattenbehov, behovet av utvecklade sanitetslösningar och fördelningen av energianvändning bland jordens folk. En diet för en vuxen person kräver nästan fyra ton vatten per dag. Fram till år 2015 ska antalet människor som lider av hungersnöd halveras men endast 15% av ökningen i matproduktion kan uppnås med konstbevattnat jordbruk. Så för att nå målet måste vi bli bättre på att utveckla regnmatat jordbruk, till exempel genom småskaliga lösningar som utjämnar regnfallet. Detta är lösningar som lokalt kan fördubbla skördarna. Toaletter men inte WC Utvecklade sanitetslösningar innebär kort och gott att det behövs fler toaletter hushåll om dagen måste förses med tillgång till en toalett om sanitetsmålet ska nås. Och det handlar inte Innehåll, EcoSensus, Nr 5, 2005 Recept för utveckling, s 1 Tre frågor till Alf Hornborg, s 2 Ordet: Övergödning, s 2 Samhällskatastrof när naturen slår till, s 3 Samhällen skapar katastoferer Hur vi planerar och strukturerar våra samhällen har stor effekt på verkningarna av naturkatastrofer. sid 3 om ohållbara vattenburna avloppslösningar som är problematiska ur flera aspekter: de är dyra, de kräver vatten och de riskerar leda till kontamination av dricksvatten vid översvämningar. Alternativet är kretsloppssystem, eller ekologisk sanitet, som möjliggör ett återförande av näringsämnen till jordbruket. Ekologisk sanitet är dessutom inte dyrt utan ger istället minskade kostnader för konstgödning. Dessutom innebär minskad förekomst av diarré och andra sjukdomsfall, ökade intäkter till samhället genom ökad produktivitet. Inte minst är det en viktig åtgärd för att minska barnadödligheten. Mer rättvis spridning av energin Att ge fattiga tillgång till basala ergibehov handlar om motsvarande en- 1% av den globala energianvändningen. Idag tvingas människor skövla skog för att täcka sina energibehov, vilket ger både hälsoeffekter från röken och minskade försörjningsmöjligheter i och med avskogning. En annan sida av energifrågan är att de rika länderna måste minska sina utsläpp av växthusgaser som annars hotar stora delar av arbetet mot millenniemålen. Sammanfattningsvis kan sägas att miljön behöver sättas i arbete för att uppå millenniemålen. Miljön ska inte ses som ett offer i strävan efter utveckling. Det sjunde millenniemålet om miljömässig hållbarhet behöver integreras i samtliga millenniemål, i och med att det utgör en förutsättning för flertalet mål. /Louise Hård af Segerstad Rapporten finns att ladda ned på: Mer om milleniemålen: Kristianstad Vattenrike har blivit biosfärsområde, s 3 FN-rapport: Miljöföretagen blir framtidens vinnare, s 4 Höstens bokskörd, s 5 Invasion under ytan, s 6 Företag vinner på ekosystemkunskap En ny rapport från Millennium Assessment ger framgångsrecept till företagen. sid 4 Hållbart recept för att nå FNs utvecklingsmål

2 Tre frågor till Alf Hornborg professor i humanekologi: Alf Hornborg är professor i humanekologi vid Lunds universitet. Han har i sin forskning bland annat ägnat sig åt att klargöra sambanden mellan fattiga och rika områden i världen. Vad är grundorsaken till de globala miljöproblem (eller miljöutmaningar) vi står inför idag? Det moderna penning- och marknadssystemets princip att allting är utbytbart. Det gör att vi kan byta industriprodukter (= förbrukade råvaror) mot allt större mängder av de råvaror som gick åt för att framställa dem. En god cirkel av tillväxt för industricentra, kan tyckas, men samtidigt en ond cirkel av resursutarmning och miljöslitage för Alf Hornborg deras periferier. Systemet belönar en accelererande resursförbrukning genom att tillhandahålla ständigt ännu mera resurser att förbruka. Hur skulle Sverige kunna agera annorlunda för att förbättra sig och sakernas tillstånd? Verka för att med olika medel reducera överföringarna av naturresurser från fattigare till rikare områden, såväl inom som mellan nationer. Det skulle innebära att arbeta tvärs emot nuvarande tendenser till allt mer långväga transporter, allt längre driven regional specialisering och allt större koncentration av kapital och teknologisk infrastruktur i vissa delar av världssystemet. Vad är det viktigaste som enskilda individer kan göra? Att fördjupa sina insikter i hur ekologi och ekonomi griper in i varandra på global nivå. Att vänja sig vid tanken på att det vi kallar utveckling är ett tillfälligt och geografiskt begränsat fenomen som inte kommer att hålla i sig i längden. Att bygga upp en mental och praktisk lokal beredskap för att möta den globala ekonomiska kris som inträffar när oljepriserna på allvar rusar i höjden om mellan 20 och 50 år. Det inbegriper naturligtvis att lära sig skilja på levnadsstandard och livskvalitet. /Louise Hård af Segerstad Ordet: Övergödning Övergödningen, eller eutrofieringen, har varit på allas läppar en tid. Inte så konstigt med tanke på att mångas favoritbadvikar förvandlades till rabarbersoppa i somras. Media har främst fokuserat på Östersjön, men även västkusten drabbades, framför allt kustområdena i jordbruksbygderna, som Laholmsbukten och Skälderviken. Övergödning innebär att mer av de naturliga näringsämnena kväve och fosfor tillförs ett vattendrag än vad som är naturligt, så att tillväxten av alger och andra vattenväxter gynnas. Problemet är att algerna och växterna så småningom dör och faller till botten där det går åt en massa syre för att bryta ner det organiska materialet. Det är därför de syrefria ( döda ) bottnarna breder ut sig i Östersjön, något som bland annat hämmar torskens fortplantning. När bottnarna blir syrefria lösgör sig dessutom mer fosfor ur sedimenten och stiger till ytan. Detta sätter mycket mer fart på de potentiellt giftiga blågröna algerna (eller cyanobakterierna) än man räknade med för bara några år sedan. De blågröna algerna kan ta upp kväve ur luften vilket ger dom en fördel när det finns mycket fosfor. Ett annat problem är att vattnet blir så fullt med planktonalger att solljuset inte når ned till den viktiga blåstången. Blåstången har också svårt att konkurrera med näringsgynnade fintrådiga alger. Det hämmar flera andra arter som lever i blåstångbältena. Vilken fisk vi äter spelar också stor roll. När stora rovfiskar som torsken försvinner påverkas alla led längre ner i näringsväven, ofta så att växtplankton gynnas. Det kan ha minst lika stor effekt på algblomningarna som tillförseln av näringsämnen. Men är det då kväve eller fosfor som ska renas bort eller både och? Och ska vi städa hemma eller borta? De två motpolerna i debatten är överens om att fosforhalterna måste minska för att få bukt med algblomningarna. Forskare vid Stockholms universitet har dock lagt tonvikten på att vi måste fortsätta att städa hemma och även rena bort kväve. Kritikerna från Uppsala och Göteborgs universitet menar att det är viktigare att satsa pengarna på fosfor, främst de stora punktutsläpp som finns kvar på andra sidan Östersjön. De menar vidare att den dyra kvävereningen i reningsverken här hemma är meningslös eftersom de blågröna algerna ändå kan fånga upp kväve från luften och på så sätt kompensera för minskade kväveutsläpp. Nu har Naturvårdsverket bett en internationell expertgrupp från USA och Kanada att säga sitt i frågan, och de har bland annat kommit med följande slutsatser: - Minska fosforutsläppen till egentliga Östersjön. Sverige kan göra en del, men det krävs omfattande åtgärder i övriga länder. Foto: Jakob Lundberg - Reducera fosfortillförseln till känsliga skärgårdsområden i Östersjön. Även kvävereduktion kan ge positiva effekter, men om den blir för omfattande kan tillväxten av kvävefixerande blågröna alger gynnas om inte samtidigt fosfortillförseln minskas. - Minska den luftburna kvävetillförseln, det minskar dessutom gödningen och försurningen av mark och sötvatten. Även här poängteras att detta inte bör ske utan en samtidig minskning av fosfortillförseln, för att minimera risken för blomning av kvävefixerande blågröna alger. /Fredrik Moberg Vill du veta mer? expert.htm Fintrådiga alger som växer på blåstång. Foto Jerker Lokrantz/azote.se EcoSensus, Nr 5,

3 Samhällskatastrof när naturen slår till Flera gånger det gångna året har naturens krafter orsakat svarta rubriker dag efter dag. Huvudfrågan är varje gång: Vad har hänt med naturen? En lika viktig fråga, som ofta kommer i skymundan är vad som hänt med samhället och dess uppbyggnad. Det är översvämning i Rumänien, torkan i Portugal orsakar vidsträckta skogsbränder, orkanen Katrina dränker storstaden New Orleans och hela godståg med timmer står längs banvallarna i södra Sverige efter Gudruns framfart. Detta är bara några exempel på naturens framfart det senaste året. Det verkar som om något håller på att hända med naturen. Debatten har till stor del kommit att handla om det här är symptom på en pågående förändring av klimatet. Men många svåra naturkatastrofer har också att göra med hur vi använder markytan vad vi gör med vattnet, jorden och den biologiska mångfalden, och var vi gör och kustzoner där vågorna från orkanen Katrina mattades av. Kanske är samhällskatastrof ett bättre begrepp när de strukturer vi byggt upp raseras av naturen. Både i södra Sveriges skogar och i samhällena längs Gulfkusten i södra USA vill man försäkra sig mot liknande händelser och frågar sig hur man bygger upp skogsbruk och städer som tål när naturen ryter i. Det spelar kanske mindre roll vad som orsakade stormarna hur man bygger säkra samhällen är mer intressant. Många är beredda att hålla med de forskare som beskriver jorden som en mycket kaotisk och oförutsägbar livsmiljö för oss människor och ju fler vi blir desto större blir vår påverkan på detta kaos. Nya forskningsresultat visar t.ex. att orkanerna blivit kraftigare och pågår längre, medan andra hävdar att det är svårt att hitta tillförlitliga och jämförbara uppgifter som kan visa globala klimattrender. Dilemmat är att vi aldrig till fullo kommer förstå hur jordens system fungerar och därför aldrig kommer att veta hur vi påverkar det. Det är med andra ord lika bra att lära sig leva med och anpassa sig till en föränderlig omvärld. New Orleans, en sårbar kuststad mellan Mississippifloden och Lake Pontchartrain. Foto: Earth Observatory, NASA. det. I alla världsdelar attraheras människan av vatten och dagens urbanisering sker längs stora vattendrag, i kustzoner och i bördiga deltan. Städerna växer fram över naturens buffertzoner, som våtmarkerna utanför New Orleans och mangroveskogarna längs Sydostasiens kuster, eller så tämjs vattnet i kanaler och dammar, som förhindrar den sedimenttillförsel som bygger upp deltaområden, som i Kairo. Eftersom allt fler människor vill bo i städer, varav många ligger nära vatten, blir de extremt sårbara och tätbefolkade områdena allt fler. Lokala förutsättningar viktiga Under tiden slår naturens krafter till överallt på jordytan, hela tiden. Det är oundvikligt, men naturkatastrofer uppstår bara när ett, ur ett mänskligt perspektiv, viktigt område drabbas. Ordet naturkatastrof kan ge bilden av något okontrollerbart som attackerar utifrån, men de lokala förutsättningarna är minst lika betydelsefulla, som den yttre naturkraften (stormen, vågen). Det fanns skogsområden där träden inte knäcktes av stormen Gudrun Vi behöver anpassa oss till förändringar I en nyligen publicerad artikel i Science om just kustsamhällens sårbarhet diskuterar man olika strategier för anpassning. Detta kan t.ex. innebära att sträva efter ett hållbart nyttjande av ekosystemen (att bevara kustnära skogar kan rädda liv), utvärdera vad som var bra och dåligt i hanteringen av de senaste förändringarna och dra lärdom av det (beredskapen inför orkanen Rita), ta vara på olika typer av kunskap och öka samarbetet mellan olika strukturer i samhället. Genom att hålla så många dörrar som möjligt öppna ökar förhoppningsvis chansen att man snabbare kan ta sig vidare ur en samhällskatastrof. /Sara Borgström Vill du veta mer? Om sårbara kustsamhällen och hur man minskar sårbarhet: Adger WN., T.P. Hughes, C. Folke, S.R. Carpenter och J. Rockström Social-Ecological Resilience to Coastal Disasters. Science 309: Om orkaner och klimatförändringar: Kerr Is Katrina a harbinger of still more powerful hurricanes? Science 309:1807. Webster PJ., GJ. Holland, JA. Curry and HR. Chang Changes in tropical cyclone number, duration, and intensity in a warming environment. Science 309: Kristianstad Vattenrike har blivit biosfärsområde I september i år invigdes Biosfärsområdet Kristianstad Vattenrike, (se Ecosenus 3-4/04) som omfattar såväl stadslandskap som våtmarker, kust och jordbruksområden. Arbetet med att hantera de biologiskt berikande översvämningarna kring Helgeå har pågått sedan 1989 och nu har även staden Kristianstad inkluderats i förvaltningen av detta stora avrinningsområde. Ett biosfärsområde inrättas av UNESCO och har tre huvudsyften; att bevara biologisk mångfald, att bidra till hållbar ekonomisk och social utveckling samt vara ett stöd för utbildning och forskning. Området delas också in i kärnområden som omges av buffertzoner och utvecklingsområden, detta för att prioriteringar inom förvaltning och nyttjande ska optimeras. Biosfärsområden har funnits sedan 1970-talet men har successivt integrerat principer om helhetssyn på landskapet och hållbar utveckling. En nyhet är att nu även stadsmiljöer är aktuella som delar av biosfärsområden, till exempel i Kapstaden och New York. Här har man möjligheten att skapa framtida städer som kanske är bättre förberedda på och har lärt sig leva med naturens föränderlighet. Städerna är nyckelmiljöer eftersom det är där merparten av framtidens människor kommer att bo. /Sara Borgström Vill du veta mer? Om Biosfärsområden och städer: Om Kristianstad Vattenrike: Om Kristianstad Vattenrike som forskningsområde: Fo EcoSensus, Nr 5,

4 Ny FN-rapport: Miljöföretagen blir framtidens vinnare Företag som tar hänsyn till ekosystemens hälsa kommer inom en snar framtid att både göra större vinster och vara mer stabila än miljöbovarna. Det hävdar den nya ekosystemrapporten för näringslivet, framtagen av Millennium Ecosystem Assessment (MA). Att miljöhänsyn kan vara lönsamt har miljökonsulter hävdat länge. Men hittills har argumenten framförallt handlat om sänkta kostnader för energi och material, och i viss mån förbättrad image gentemot kunderna. Nu kommer en rapport som visar att kunskap om trender i ekosystemens hälsa är lika viktig i företagens omvärldsanalys som trender i mode och konsumtionsmönster. Orsaken är att ekosystemen levererar tjänster till både organisationer och individer som är nödvändiga för deras fortlevnad, såsom vattenrening, råvaror och energi. Länge har ekosystemtjänsterna kunnat tas för givna, men nu minskar tillgången på flera av dem i rask takt. Därmed ökar konkurrensen, och förutsättningarna för företagande blir drastiskt annorlunda. Hårdare miljölagstiftning, ändrade konsumtionsmönster, högre oljepriser och dramatiska förändringar i råvarutillgångar är några av konsekvenserna. Nya affärsmöjligheter Men den nya världsordningen innebär också nya affärsmöjligheter. De företag som klarar av övergången från fri till begränsad tillgång på ekosystemtjänster blir framtidens vinnare, spår rapporten. Dessutom spelar näringslivet en nyckelroll för riktningen på utvecklingen. Enligt MA går det att undvika de värsta framtidscenariorna, och föda en växande befolkning, samtidigt som ekosystemen bevaras för kommande generationer. Men det kräver stora insatser, och näringslivet har chansen att ta ledningen i kampen för en hållbar utveckling. Så vad kan ett företag som tar dessa rön på allvar göra för att förbereda sig och bidra till en positiv utveckling? MArapporten erbjuder en rad förslag. Det första är att analysera vilka ekosystemtjänster som just din organisation är beroende av. Hur skulle en förändring i till exempel vattentillgång påverka din verksamhet? Och vilka policyåtgärder är att vänta som en konsekvens av försämrade ekosystem? Det andra steget är en anlays av vad företaget kan göra för att förbättra de ekosystem som företaget är beroende av. Rapporten pekar också på en mängd affärsmöjligheter som uppstår när ekosystemen försämras, såsom nya tekniska lösningar och alternativ till traditionella material. Susanne Sweet, forskare vid Handelshögskolan, tycker att de specifika ekosystemanalyserna är ett bra förslag som känns nytt, men önskar att rapporten kommit med fler konkreta verktyg, särskilt för små och mellanstora företag. Hon skymtar också en förlegad uppdelning i vi och dom i rapporten, där företagen är just miljöbovar som måste ändra sig. Faktum är att många företag redan tar dessa frågor på allvar, säger Sweet, och de ser att socialt ansvar är värdeskapande ur fler aspekter än rena pengar. Intressanta framtidsscenarior Kanske intressantast i rapporten är de gedigna framtidsscenarior som forskarna tagit fram. Att diskutera sin affärsplan i ljuset av dessa kan ge nya infallsvinklar, både vad gäller hur företagets strategier skulle fungera i de olika framtiderna, och hur företaget kan påverka vilken väg världen tar. Världen är långt ifrån statisk, och vilka företag som klarat att anpassa sig till förändringarna och omvandla dem till möjligheter kommer att visa sig de närmaste decennierna. /Lisen Schultz Vill du veta mera? Alla rapporter från Millennium Ecosystem Assessment finns på: MAs fem steg till framgång för dagens företag: 1. Identifi era vilka ekosystemtjänster ditt företag använder eller påverkar, från ax till limpa. 2. Öka effektiviteten, minska påverkan, och stärk de ekosystem ni behöver. 3. Delta aktivt i samhällsdebatten, och bilda partnerskap med andra aktörer för att förbättra ekosystemens hälsa i stort. Rättvis och hållbar användning av ekosystemen ligger i allas intresse. 4. Förbered dig på en ökad efterfrågan på miljövänliga produkter och företag, både från konsumenter och investerare, hårdare miljölagstiftning och hårdare konkurrens om ekosystemtjänster. De viktigaste kraven kommer förmodligen att vara: minskade utsläpp av koldioxid, kväve och fosfor; effektivare användning av vatten och energi; bevarande av biologisk mångfald; hållbart nyttjande av naturresurser; och fullständiga livscykelanalyser av företagets verksamhet. 5. Var ärlig med företagets miljöpåverkan, så bygger du förtroende och gott rykte hos konsumenter, investerare och andra aktörer. Ekonomi + Ekologi = Sant Miljö och hållbart företagande heter en nygammal magisterkurs som ges av Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet. Till tidigare fokus på miljöledningssystem (kursen hette tidigare Miljöledning och Miljörevision ) har man nu lagt till företagandet som en del av det förändringsarbete som samhället står inför när det gäller hållbar utveckling och man inkluderar även företags sociala ansvarstagande. Under ett år läser man kurser i bland annat systemekologi, miljörätt och organisationsteori samt gör ett examensarbete på något företag, i en kommun eller inom en statlig myndighet. Miljöhänsyn innebär idag stora möjligheter till konkurrensfördelar och det här är en kurs för samhällsvetare eller naturvetare som vill jobba med det, säger Lisa Deutsch, kursansvarig. Sista anmälningsdag 1 november Mer info: EcoSensus, Nr 5, 2005

5 Boktipset: Höstens bokskörd: 2 antologier, 1 kokbok och en rapport Formas Fokuserar: Bevara arter till vilket pris? Redaktör Birgitta Johansson, Formas Biologisk mångfald är ett av miljöpolitikens främsta slagord idag. Men vad är det egentligen naturvårdarna vill bevara till varje pris och varför? I denna antologi kommer flera forskare och aktörer inom naturvården i Sverige till tals. Att den biologiska mångfalden är viktig är alla överrens om, frågan är snarare hur den ska förvaltas och utvecklas. Bland annat tar boken upp rödlistans betydelse för prioriteringar inom naturvården, problemen med de nya arter som kommer till Sverige och får starkt fäste, klimatförändringens påverkan på mångfalden, poängen med att sätta prislapp på arter och vårt beroende av mångfalden för överlevnad. En övervikt av naturvetare är naturligt, men antologin hade dock vunnit på fler samhällsvetenskapliga bidrag. Översikter är till för att väcka intresse och det gör även denna, det som saknas är tips på var man kan få veta mer. Det hade varit bra med några boktips och webbplatser. Förutom detta är det här en bra översikt över hur forskardebatten böljar just nu och man kan ju faktiskt alltid söka på Internet på egen hand! Fler Formas Fokuserar under hösten: Spelet om staden och Djuren i människans klor Se världen ur ett tallriksperspektiv Blev du inspirerad av Manna-utställningen? Nu kommer Manna en medveten kokbok. Dina val av mat har betydelse långt utanför den egna tallriken. I Manna kokboken hittar du mat som inte bara god mot smaklökarna, utan också är ett bra val för dig som bryr dig om matens konsekvenser. Precis som maten du äter påverkar dig och din hälsa, påverkar den också liv och hälsa för många andra människor. Men även djur och natur i när och fjärran påverkas av dina val. Allt hänger ihop. Recepten är framtagna av Carola Magnusson, prisbelönt kock med eget kök och catering: Jag tror på den närodlade, säsongsanknutna råvaran och vill gärna vara en ekologisk matinspiratör som får matlagare att släppa loss kreativiteten och låta maten smaka mer. Författaren Karin Bille kryddar recepten med kunskap om tillståndet i världen. Låt dig inspireras till härliga måltider med gott samvete! Fem kronor per såld bok går till Albaeco och arbetet med Mannautställningen. Manna - en medveten kokbok finns i bokhandlarna eller kan beställas via eller Världens eko. En antologi om miljö och utvecklingsfrågor. Redaktör Suzanne Påhlman, Atlas förlag Lagom till skolstarten utkom denna antologi som griper an de riktigt stora frågorna om miljö och utveckling. En författare hävdar att vi visst kan ta oss ur klimatproblematiken, en annan pekar på att marknadsekonomin inte alls är oförenlig med miljöframgångar medan ytterligare en argumenterar för företagens ansvar. Här ges till och med handfasta tips på hur vi ska hitta andra värden än materiella i livet och samtidigt lyckas manövrera jorden genom denna miljö- och rättvisekris. Författarna får tala till punkt, vilket är ovanligt i vårt snabbfotade mediala samhälle. Juristen, medicinaren, aktivisten, forskaren, politikern och filosofen, jag känner inte att det är någon röst som saknas. Orsaken kan vara att skaran prövats ut under flera år som föreläsare på kursen med samma namn som boken. Denna pocketbok rekommenderas varmt även till den allra mest avtrubbade miljökämpe. Till och med jag, som i så många år umgåtts med miljöfrågor får mig tankeställare i nästan varje kapitel! Mer om både boken och kursen på: Vägen ut ur fattigdom går via ekosystemen En ny rapport från World Resources Institute (WRI) lyfter fram lokal förvaltning av ekosystemen som ett verktyg i kampen mot fattigdom. Tre fjärdedelar av världens fattiga bor på landsbygden och är direkt beroende av sina lokala ekosystem. Naturresurser är fullständigt nödvändiga om vi ska kunna nå målen om minskad fattigdom. Men ofta kommer miljöaspekten sist i dagens utvecklingsprojekt, säger Jonathan Lash, chef för WRI, i ett pressmeddelande. I rapporten beskrivs en rad fallstudier där lokalt självbestämmande om naturresurser och ekosystem lett till både ökat välstånd i lokalsamhällena och återhämtning av ekosystemen. Men dessa exempel är ovanliga undantag, skriver rapporten, eftersom globaliseringen hittills bara gynnat människor i städer. Rapporten hänvisar till Millennium Ecosystem Assessment och poängterar att de senaste 50 årens försämring av ekosystemtjänsterna särskilt hotar de fattigas dagliga försörjning. Nästan hälften av alla jobb i världen, 1,3 miljarder, är direkt kopplade till ekosystemen och görs inom fiske, skogsnäring och lantbruk. Lokala ekosystem är också viktiga som alternativa födokällor att falla tillbaka på i nödsituationer En stor del av rapporten handlar om förbättrad governance, dvs de lagar, regler, styrsystem och organisationer som styr hur naturresurser används. Rapporten avslutas med WRI s fyra steg till större inkomster från ekosystemen för fattiga: 1) förbättrad ekosystemförvaltning, 2) ge mer självbestämmanderätt till lokalsamhällen, 3) kommersialisering av ekosystemprodukter och 4) en marknad för ekosystemtjänster. EcoSensus, Nr 5, 2005 Foto: Jakob Lundberg 5

6 Invasion under ytan Främmande arter som hotar den biologiska mångfalden ska utrotas enligt Konventionen om biologisk mångfald. Men vad är det som gör dessa nykomlingar så farliga och är denna främlingsfientlighet alltid befogad? Ett av de största problemen är fartygs barlastvatten, som flyttar arter mellan hamnar över hela jorden. Svartmunnad smörbult. Den hör inte till Östersjöns ursprungliga fiskfauna utan kommer från Kaspiska havet och Svarta havet. Ill: Camilla Bollner/azote.se Människans rörlighet har tilltagit de senaste 200 åren och därmed har också antalet främmande arter ökat över världen. En främmande art har avsiktligt eller oavsiktligt förflyttats till en ny geografisk plats utanför sitt spridningsområde. Till exempel har små organismer oavsiktligt följt med i båtars barlastvatten eller ogräsfrön kommit in via importerat utsäde. De flesta arterna klarar inte flytten, medan andra överlever och anpassar sig till de nya förhållandena. En del blir mycket konkurrenskraftiga, som till exempel brunråttan, som kom till Sverige från Sydostasien på 1700-talet. Den konkurrerade snart ut den inhemska svartråttan. Brunråttan har visat sig omöjlig att utrota och idag försöker man istället begränsa råttornas antal. Nya arter kan visserligen öka mångfalden, men samtidigt är riskerna stora och oförutsägbara. En ny art, genetiskt anpassad till en helt annan miljö, kan drastiskt förändra livsvillkoren för inhemska arter. Hela ekosystem kan påverkas i grunden. En ny art behöver inte innebära problem om den etablerar sig utan att det sker på andra arters bekostnad. I stort sett alla sädesslag som odlas i Sverige är i grunden främmande arter som vi importerat. Aliens i Östersjön Främmande arter är ett stort marint problem, inte minst i Östersjön som är ett av världens känsligaste ekosystem. Nya arter som klarar att anpassa sig till Östersjöns miljö möter relativt lite konkurrens och kan därför breda ut sig fort. Idag finns cirka 100 kända främmande växt- och djurarter i Östersjön. Den släta havstulpanen är en av dessa. Det är ett litet kräftdjur som fäster sig på hårda underlag som t ex båtskrov och kylaggregat. Havstulpanen kom till Östersjön via barlastvatten från Nordamerika på 1850-talet. Den är än idag ett stort problem för båtägare, och en av de viktigaste orsakerna till Slät havstulpan. Ill: Camilla Bollner/azote.se att giftiga båtbottenfärger används. Vattenloppan Cercopagis härstammar från Svartahavsområdet och har spridit sig snabbt i hela Östersjön på bara tio år. barlastvatten och sediment antogs av International Maritime Organization (IMO) i London 2004, och träder i kraft Gränsvärdena för mängden organismer som får förflyttas är redan bestämda, men ännu saknas det effektiva metoder att förhindra det. Det bästa vore om man kunde transportera gods åt båda hållen, och bara använda barlastvatten i nödfall. En annan metod är att filtrera vattnet som pumpas ombord och sedan ta död på de mikroorganismer som tar sig igenom filtret. Upphettning till 70 grader är en metod som dock är energikrävande. Ett alternativ är att tillsätta en näringslösning och därmed orsaka syrebrist genom övergödning. Detta näringsrika vatten måste dock tas omhand, det kan inte pumpas ut direkt i havet som redan har överskott på näringsämnen. Den bäst ansedda metoden som ännu är under utveckling är att belysa barlastvattnet med UV-ljus som förstör mikroorganismernas cellmembran så att de dör. Förutom internationella konventioner och rent tekniska metoder är det viktigt att informera om problemen med barlastvatten. I september 2005 lanserades en ny webbplats av tre marina informationscentra kring Östersjön tillsammans med Naturvårdsverket och forskningsprojektet AquAliens. På denna finns aktuell information om främmande arter i våra hav. /Kajsa Carlsson Mer information: Främmande arter i svenska hav: Svenska forskningsprogrammet AquAliens: Forskning om båtbottenfärger: Vi har tagit de första stegen mot att halvera fattigdomen till Åtta av tio barn går i skolan. Och åtta av tio människor har tillgång till rent dricksvatten. Arton länder har fått sina skulder avskrivna. Men utvecklingen går för långsamt. I vissa länder går den till och med bakåt. Vill du hjälpa till att utrota fattigdomen? Vi är många som arbetar för att nå millenniemålen. Följ utvecklingen på Konventioner, UV-ljus och webbplatser En internationell konvention för kontroll och skötsel av båtars Världens chans! EcoSensus är ett nyhetsbrev för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle. Det kommer ut 6 gånger per år. EcoSensus ges ut av den oberoende ideella föreningen Albaeco. Kontakt: Västra Trädgårdsgatan 15, Box , Stockholm, tel: , e-post: Redaktörer: Louise Hård af Segerstad, Sara Borgström Övriga medverkande i detta nummer: Fredrik Moberg, Lisen Schultz på Albaeco; och Kajsa Carlsson. Prenumeration/adressändringar: Hemsida: Finansiering: Publicering av EcoSensus möjliggörs med hjälp av bidrag från Oscar och Maria Ekmans donationsfond. EcoSensus, Nr 5,

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU Finansierat av FORMAS, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsutveckling

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer