Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2010 för stöd till återgång i arbete

Transkript

1 1 Dnr Arbetsförmedlingen Dnr Försäkringskassan / Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2010 för stöd till återgång i arbete Uppdrag Försäkringskassan ska genom samverkan med Arbetsförmedlingen underlätta övergången från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Av sjukpenningsanslaget 2010 får 810 miljoner kronor användas till samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Anslaget är avsett för insatser som finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, försöksverksamheten med alternativa insatser för långtidssjukskrivna samt finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård. För verksamhet enligt denna handlingsplan får sammanlagt 460 miljoner kronor användas. Handlingsplanen beskriver samverkan kring de nya personer från olika målgrupper som 2010 kan beredas plats och skrivas in i rehabiliteringssamverkan och finansieras med samverkansmedel. Rehabiliteringssamverkan för dessa personer bedrivs i en gemensam process (Faros processtyrningsmodell), se bilaga 3. Ersättningen till individer är i huvudsak rehabiliteringspenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Samverkan ska organiseras i enlighet med myndigheternas verksamhetsmål. Ersättningen till deltagare i samverkan ska följa regelverket för respektive myndighet. Arbetsformer för samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen För att ge en sammanhållen bild av den samverkan som sker kring individer, även den samverkan som äger rum utanför själva rehabiliteringssamverkan och inte finansieras med samverkansmedel, beskrivs i bilaga 4 även dessa samarbetsformer och rutiner. Det gäller den samverkan som äger rum när Försäkringskassan utreder rätten till ersättning, vid indragning eller avslag på ersättning och när individers dagar med sjukpenning eller tid med sjukersättning tar slut. Syftet med ett samlat dokument kring alla former av samverkan är att beskriva samarbetsformer och rutiner för att säkerställa att den enskilde får det stöd han/hon behöver under hela processen från sjukskrivning till återgång i arbete även i de fall samverkan inte sker i den gemensamma processen inom rehabiliteringssamverkan. Den enskilde ska uppleva att stödet från de båda myndigheterna finns ända fram till återgång i arbete. Det gemensamma målet är återgång i arbete eller utbildning. Samarbetet på alla nivåer inom respektive organisation ska präglas av gemensam planering för att stödja individen tillbaka till arbetslivet.

2 2 Målgrupper för samverkan inom ramen för handlingsplanen Med fullt kapacitetsutnyttjande ska inflödet för 2010 vara minst nya deltagare från följande målgrupper: Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning De personer som skrev in i samverkan under 2009 och vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning tar slut vid årsskiftet eller under 2010 kommer att kunna genomföra Arbetslivsintroduktion och eventuella påföljande insatser inom ramen för samverkan. Tiden i samverkan är dock som för alla längst ett år. Prioritering Två grupper ska prioriteras till samverkan inom ramen för handlingsplanen: 1) Unga sjukskrivna eller unga med aktivitetsersättning t.o.m. 29 år ska prioriteras till insatser inom samverkan. Det är viktigt att säkerställa att alla unga som bedöms ha behov får ta del av dessa insatser. 2) Personer vars dagar med sjukpenning eller tid med sjukersättning tar slut. Det ska vara tillräckligt lång tid med ersättning kvar för att möjliggöra meningsfulla insatser inom rehabiliteringssamverkan, minst 6 månader fr.o.m. inskrivningen. En individuell plan för insatser i samverkan ska göras i varje enskilt ärende med hänsyn tagen till de individuella förutsättningarna. När dagarna eller tiden med sjukersättning sedan tar slut ska personen skrivas ut från samverkan och erbjudas insatser av Arbetsförmedlingen. Respektive samverkansområde har i uppdrag att beskriva arbetsformer för att säkerställa att prioritering görs och uppföljning sker. Detta beskrivs i samverkansområdets arbetsplan (bilaga 1). Mål i samverkan 1) Minst 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, ska 12 månader efter påbörjad insats ha ett arbete eller börjat en utbildning. Målgrupp för mätning: De personer som började i samverkan 12 månader tidigare. 2) Genomsnittstid i samverkan ska vara längst 230 dagar. Målgrupp för mätning: Samtliga som lämnar samverkan.

3 3 Till arbete räknas arbete med eller utan stöd. Utgångspunkten ska vara att så många deltagare som möjligt får anställning utan subventioner. Subventioner ska följa gällande regelverk. Respektive samverkansområde sätter sitt mål i samråd med marknadschefer och verksamhetsområdeschef dock minst 40 procent. Samverkansformer Samverkansområde De lokala försäkringscenter (LFC) som finns inom ett arbetsmarknadsområde (AMO) bildar tillsammans med arbetsmarknadsområdet ett samverkansområde. Arbetsförmedlingen har 68 AMO och Försäkringskassan 59 LFC. Nationell samverkansgrupp En samverkansgrupp med representanter från vardera myndigheten finns på nationell nivå. Lokal samverkansgrupp En samverkansgrupp bestående av arbetsförmedlingschef med områdesansvar och områdeschef för Lokalt Försäkringscenter ska finnas i varje samverkansområde. Den nationella samverkansgruppen och de lokala samverkansgrupperna ska vara ett forum för generella samarbets- och utvecklingsfrågor inklusive ansvaret för handlingsplanen samt samarbetet kring överlämningsmöten, avstämningsmöten och kontaktmöten. Den lokala samverkansgruppen ska vid behov ta initiativ till åtgärder för att styra verksamheten i respektive linjeorganisation. Den lokala samverkansgruppen ska upprätta en arbetsplan för samverkansområdet som ska inkomma till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan centralt via mail till pia.ackmark@arbetsformedlingen.se samt ale.friberg@forsakringskassan.se senast den 12 februari Uppgifterna ska sammanställas i bifogad mall (bilaga 1). Samverkanssamordnare Till stöd för verksamheten finns inom varje verksamhetsområde/marknadsområde samverkanssamordnare från båda myndigheterna Beredningsgrupper En eller flera beredningsgrupper ska finnas inom respektive samverkansområde. Till beredningsgruppen anmäls ärenden som Försäkringskassan efter utredning bedömer har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan och som uppfyller kriterierna för att tas in i samverkan. (Se Behovsbedömning i Faros processtyrningsmodell, bilaga 2) När en sådan bedömning är gjord av Försäkringskassan ska personen ges möjlighet att ingå i samverkan. Även om en viss osäkerhet råder om en individs förmåga ska inriktningen vara att personen ges möjlighet att genomgå behovsanalysfas och introduktions- och prövningsfas. Varken mål för resultat eller genomsnittstid får leda till en exkludering av personer där det råder osäkerhet om de kan uppnå målet inom 12 månader.

4 4 Beredningsgruppen ska för sin dokumentation använda särskilt framtaget protokoll som finns tillgängligt på intranäten Vis och Fia. Tiden från att ärendet behandlas i beredningsgrupp till att personen startar i behovsanalysfasen ska inte överstiga två veckor. Arbetsförmedlingen kan via beredningsgruppen konsultera Försäkringskassan i ärenden där Arbetsförmedlingen behöver Försäkringskassans kompetens. Samverkansteam Arbetet ska bedrivas i myndighetsgemensamma team med personliga handläggare och arbetsförmedlare som är särskilt avdelade och arbetar heltid i uppdraget. Undantag från att arbeta på heltid i samverkan kan göras av sårbarhetsskäl i mindre samverkansområden eller där det på grund av det planerade inflödet saknas förutsättningar för enbart heltidsarbete. Att arbetet bedrivs i team kring en individ där personlig handläggare och arbetsförmedlare arbetar tillsammans för att stödja individen i hela processen är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt i den gemensamma processtyrningsmodellen. Personlig handläggare och arbetsförmedlare har ett gemensamt ansvar för att nå måluppfyllelse både på individnivå och på samverkansområdesnivå. Detta ansvar och samarbete gäller även för den grupp individer som skrevs in i samverkan 2009 och som slutför sina insatser i samverkan under 2010 men inom Arbetslivsintroduktion med eventuella påföljande program och med aktivitetsstöd. Faros processtyrningsmodell Faros processtyrningsmodell ska tillämpas i samverkan (Bilaga 2) En individ kan befinna sig i verksamheten under längst ett år. Under inskrivningstiden ska individen vara i aktiva insatser i enlighet med processtyrningsmodellen. Nya regler inom sjukförsäkringen leder till att personer i behov av rehabiliterande insatser kan ha en begränsad tid med tidsbegränsad sjukersättning eller sjukpenningdagar kvar. Med begränsad tid menas mindre än tolv månader men tillräckligt lång tid, minst 6 månader, för att möjliggöra insatser. En individuell plan för insatser i samverkan ska göras i varje enskilt ärende med hänsyn tagen till de individuella förutsättningarna. Efter genomförd insats ska Arbetsförmedlingen i samråd med Försäkringskassan snarast dock senast inom tre veckor upprätta en slutdokumentation på avsett formulär. Utvecklingsarbete 2010 Faros processtyrningsmodell På uppdrag av den nationella samverkansgruppen ska Faros processtyrningsmodell ses över. Bedömningen är att modellen i grunden fungerar bra i sin nuvarande utformning men att vissa uppdateringar och förändringar kan behöva göras.

5 5 Jämställdhetssatsning Kvinnor har över tid generellt haft sämre resultat än män i samverkan. Därför har Nationella samverkansgruppen fattat beslut om en jämställdhetssatsning som startade Satsningen fortsätter enligt plan Det handlar om fortsatta seminarier samt att ta tillvara, implementera och utveckla den kunskap kring jämställdhetsfrågor som erhållits under Kunskapen har erhållits genom webbutbildning, seminarier och genom ett arbete som bedrivits i samarbete med Malmö Högskola som genom ett fördjupningsmaterial ska komma alla handläggare tillgodo. Genom en fortsatt satsning kombinerat med ett ökat fokus på att särskilt följa resultatet för kvinnor och män inom respektive samverkansområde förväntas resultatet för kvinnor förbättras vilket får påverkan på resultatet på nationell nivå. Försöksverksamhet med alternativa insatser Regeringen har gett i uppdrag åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att inom ramen för en försöksverksamhet pröva alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Försöksverksamheten riktar sig till personer som varit sjukskrivna i mer än två år och personer med tidsbegränsad sjuk -eller aktivitetsersättning. Målgruppen omfattar både sjukskrivna arbetslösa och sjukskrivna anställda som behöver byta anställning på grund av ohälsa. Syfte med försöket är att se om alternativa aktörer snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att komma åter i ett reguljärt arbete. Försöket startade 2008 och bedrivs i Stockholm, Göteborg, Dalarna och Västerbotten. Det finns deltagare i försöksverksamheten fram till september En första resultatrapport från projektet kommer den 28 februari Inflöde, registrering och uppföljning En plan över inflödet per månad ska göras i respektive samverkansområde och redovisas i arbetsplanen (bilaga 1). En sammanställning av alla arbetsplaner görs för att säkerställa inflödet av minst deltagare. Inflödet av gruppen unga ska följas särskilt. Som underlag används statistiken i Ledning & Styrning hos Arbetsförmedlingen. Från och med 2010 ska en individ registreras i samverkan när behovsanalysen startar. Inför att personen påbörjar den aktiva introduktions- och prövningsfasen ska en handlingsplan/rehabplan/plan för återgång i arbete upprättas. Introduktions och prövningsfasen ska påbörjas i direkt anslutning till behovsanalysfasen. Resultatuppföljningen görs månadsvis gemensamt av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Underlaget utgörs av samverkansområdets arbetsplan samt statistik från Arbetsförmedlingen som bygger på den registrering som ska göras i arbetsförmedlingssystemet AIS. Statistiken publiceras månadsvis i Ledning & Styrning hos Arbetsförmedlingen och på Försäkringskassans intranät Fia. En avvikelserapportering ska göras då utvecklingen avviker från arbetsplanen tre månader i följd. Se bilaga 3. En gemensam dialog ska föras mellan verksamhetsområdeschef och marknadschef samt lokala chefer kring avvikelsen. Kvinnor har generellt sämre resultat i samverkan och resultatet för kvinnor ska därför följas särskilt.

6 6 Deltagarna ska även registreras i SUS (System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet). Information om SUS finns på Fia och Vis. Ekonomiska planeringsförutsättningar Av sjukpenninganslaget får sammanlagt 460 miljoner kronor användas för samverkan inom ramen för denna handlingsplan. Under förutsättning att insatserna sker inom ramen för denna samverkan ska medlen användas till förvaltningskostnader för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förvaltningsresurserna beräknas efter ett snittvärde på 40 registrerade deltagare per heltidsanställd arbetsförmedlare och 70 deltagare per handläggare hos Försäkringskassan. Det är en ökning jämfört med 2009 som beror på att registrering av deltagare till samverkan fr.o.m ska göras i ett tidigare skede, när behovsanalysfasen startar. Insatser och program för deltagarna bekostas av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. Kostnader för detta redovisas i samband med återrapporteringen i augusti och i återrapporteringen i samband med årsredovisningen. Verksamheten ska planeras, budgeteras och följas upp på det sätt som myndigheterna anger. Respektive organisation ska ges tillfälle att ta del av och lämna synpunkter på planering och uppföljning hos den andra myndigheten. Lena Liljebäck Biträdande Generaldirektör Arbetsförmedlingen Adriana Lender Generaldirektör Försäkringskassan Bilagor: 1. Arbetsplan för samverkansområdet 2. Faros processtyrningsmodell 3. Avvikelserapportering 4. Mötesformer i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen