Kallelse och föredragningslista till miljönämnden sammanträde. Pressinformation fredagen den 5 november 2010, kl

Transkript

1 KALLELSE 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson Er Referens Vår Referens Kallelse och föredragningslista till miljönämnden sammanträde Tid: Torsdagen den 4 november 2010, kl Plats: Stadshuset, rum 601 Grupperna träffas kl Treklövern i rum 601 Oppositionen SV i rum 604 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation fredagen den 5 november 2010, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Annbritt Andersson (S), Bjarne Andersen (S)) 4. Val av justeringsdag Torsdagen den 11 nov, kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Promemoria om ekologisk produktion Enligt förslag 6. Internkontroll avropsavtal Enligt förslag 7. Komplettering av avfallsplanen Enligt förslag 8. BasMetal AB, prövotidsredovisning 9. Verksamhetsindelad budget 2011 Enligt förslag 10. Månadsuppföljning t.o.m. september Enligt förslag 11. Miljö- och hälsoenkät 12. Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut 2010 Enligt förslag 13. Rapporter: a. Gräsrapport b. Strandbad 14. Anmälningsärenden 15. Ev övrigt Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\WORD\ADMIN\Föredragningslista MN 2010.doc.dot Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :21

2 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Victoria Karlstedt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Promemoria till Ny lag om ekologisk produktion Ärendet har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Ny lag om ekologisk produktion har varit ute på remiss. I en nu ny promemoria föreslås ytterligare bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vissa ekologiska produktionsregler som avses i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008. Denna promemoria syftar till att komplettera de förslag och bedömningar som finns i den tidigare remitterade promemoria. Ärendet har kommit på remiss från Jordbruksdepartementet och i remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen och materialet i betänkandet. Förslag till beslut Miljönämnden har inga invändningar mot förslagen i promemorian till Ny lag om ekologisk produktion. Högni Hansson miljöchef Victoria Karlstedt miljöinspektör Bakgrund I promemorian från jordbruksverket lämnas förslag till en ny lag om ekologisk produktion. Den nuvarande lagen om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter ersätts av en ny lag om ekologisk produktion. Lagen ska innehålla bemyndiganden samt komplettera EG-förordningarna om ekologisk produktion. Bestämmelserna har utformats i enlighet med livsmedelslagens bestäm- Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\Victoria\yttrande_eko prod.doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :22

3 2(2) melser i så stor utsträckning som möjligt. Kontroll av efterlevnaden av den nya lagen ska utövas av statliga myndigheter och av kommunerna. Uppgiften för kommunerna motsvaras av den uppgift som kommunerna har som tillsynsmyndighet enligt det nuvarande regelverket för ekologisk produktion. Kontrollen som kommunerna bedriver med avseende på ekologisk produktion ska bedrivas samordnat med den ordinarie livsmedelskontrollen. Efter att promemorian skickades ut på remiss har kommissionens förordning (EG) nr 889/ ändrats genom kommisionens förordning (EG) nr 710/ Ändringen innebär att särskilda produktionsregler för ekologisk produktion av vattenbruksdjur och alger införs samt att medlemsstaterna får ytterligare möjligheter att meddela särskilda regler för områden som inte omfattas av EU-regleringen. Regeringen har efter remitteringen i kommitédirektiven En framtida administration av vissa fiskefrågor (Dir. 2009:100) angett att dess utgångspunkt är att Fiskeriverket ska upphöra i och med att en ny myndighet för havs- och vatten miljöfrågor bildas. Detta innebär att Jordbruksverket även bör ha ansvar för ekologisk vattenbruksproduktion. I den här promemoria föreslås ytterligare bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vissa ekologiska produktionsregler som avses i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008. Vidare innehåller promemorian en bedömning av vilken myndighet som bör vara behörig myndighet respektive kontrollmyndighet för ekologiskt vattenbruk samt inom det området få överlämna kontrolluppgifter till kontrollorgan.

4 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Plan för internkontroll 2011 Kommunstyrelsen har för 2011 beslutat att kontroll av avropsavtal ska vara en obligatorisk kontrollpunkt. Kontrollen ska göras för att säkerställa att inköp av varor och tjänster beställs hos rätt leverantör och av behörig person. Det som skall kontrolleras är om det finns ett upphandlat giltigt avtal som grund för beställningen, samt vilken beställningsfullmakt den person har som gjort beställningarna. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att anta förslaget till internkontroll 2011 enligt bilaga. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\WORD\ADMIN\internkontroll 2011.doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :25

5 Bilaga Plan för internkontroll 2011 Miljöförvaltningen Process KS eller nämnd Kontrollmoment Kontrollansvar Kontrollmetod Rapportering V o R till Rutiner för: Kommunövergripande Att rutinerna fungerar för postföring, diarieföring, e-post och Olle Nordell Stickprov Högni Hansson 8 fakturor fungerar dels i det löpande arbetet och dels vid frånvaro. Postöppning Diarieföring E-post Fakturor Vid frånvaro ska det finnas fullmakt för att ta hand om den frånvarandes post och e-post. Sekretess Förvaltningsövergripande Att rutinerna för sekretessbeläggning av handlingar efterlevs. Barbro Olsson Stickprov Högni Hansson 8 Delegation Förvaltningsövergripande Att anmälan av delegationsärenden fungerar enligt rutiner Olle Nordell Stickprov Högni Hansson 4 Inkomna Förvaltningsövergripande Att såväl skriftliga som muntliga inkomna ärenden behandlas Anita Nilsson Stickprov Högni Hansson 6 ärenden inom den tidsram som anges i instruktion Avtal Kommunövergripande Diarieföring av avtal Barbro Olsson Stickprov Högni Hansson 8 Bevakning av avtalstid Undertecknande av avtal Avropsavtal Kommunövergripande Att beställningar följer upphandlade giltiga avtal Att beställningar görs av behöriga personer Anita Nilsson Kontroll av beställningar från upptill 15 olika leverantörer Högni Hansson 8 S:\gemensam\WORD\ADMIN\internkontroll 2011 bilaga.doc

6 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Komplettering av avfallsplan för Landskrona Ärendet har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Länsstyrelsen har efter granskning av förslaget till avfallsplan begärt förtydliganden och kompletteringar. Förslag till beslut Det är LSR AB som har fått uppdraget att ta fram avfallsplanen. LSR har därmed ansvaret för att göra en fördjupad motivering avseende behovet av en miljöbedömning i förhållande till 4 alternativt 5 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Ansvaret för att kontrollera nedlagda deponier är den som haft deponien tidigare, i andra hand markägaren. I de flesta fall, om inte alla, är det kommunen. Uppgifter om nedlagda deponier togs fram av tekniska förvaltningen till den nu gällande avfallsplanen. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall, förutom LSR, är SITA Sverige AB och Återvinningsgården Upplag lärkan. Uppgifter om verksamheterna översänds separat till LSR. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\WORD\MIL_KEM\Komplettering av avfallsplan 2010.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :27

7

8

9

10

11 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Peter Jonsson Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Prövotidsredovisning för dagvatten från BASMetal AB Ärendet har kommit på remiss från länsstyrelsen. BASMetal AB har den 17 mars 2005 fått tillstånd för sin verksamhet från miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen. Några av villkoren i tillståndet var provisoriska och under prövotiden skulle bolaget redovisa utredningar med förslag till slutgiltiga villkor för dagvattenutsläpp. Förslag till beslut Miljönämnden yrkar att BASMetal AB får förlängd prövotid för att pröva ytterligare reningssteg som motsvarar bästa möjliga teknik, då det framgår i redovisade dokument att den nuvarande reningsutrustningen inte uppfyller kravet på skäliga reningsnivåer. Miljönämnden anser vidare att länsstyrelsen ska beakta EU:s ramdirektiv för vatten vid prövningen av ärendet. Motivering Verksamhetens vatten är förorenat och påverkat av hanteringen av skrot, vilket medför att dagvatten skall klassas som avloppsvatten och processvatten. BASMetal AB har redovisat utsläppsvärden som ligger över de generella riktvärden som till exempel Stockholm stad och Göteborg stad har satt som riktvärden på sitt dagvatten. Dessa riktvärden bygger på Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder avseende miljökvalitet för sjöar och vattendrag. Andra källor till riktvärden för jämförelser finns i Naturvårdsverkets faktablad 8306, Lakvatten från deponier mars 2008 tabell 6. Detta faktablad redovisar en lokal dom från Växjö miljödomstol där recipienten är Öresund och halterna ligger på 50 µg/l gällande bly och koppar. En något högre halt kan accepteras, men halter som ligger 5-15 gånger över praxis kommer troligen att innebära en direkt och indirekt påverkan på recipient. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\Peter\Prövotid BasMetal MNhä.doc Tfn Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr :29

12 2(2) BASMetal AB nämner även att mycket av föreningarna har de inte rådighet över då de kommer från luftdeposition. Nedanstående beräkningar är grundade på mätpunkten ScanDust som ligger närmast BASMetal AB. Tabell 1, Årlig nedfall på BASmetals fastighet enligt miljöförvaltningens rapport Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i landskrona, 2008 Ämne Nedfall per m 2 mätpunkt ScanDust Beräknat nedfall på fastighet Verksamhetens beräknade utsläpp per år Teoretisk möjlig luftnedfall i procent Pb ca 75 mg/m 2 375g 569g 65 % Cd ca 0,3 mg/m 2 1,5g 5g 30 % Cu ca 13 mg/m 2 65g 665g 10 % Zn ca 55 mg/m 2 275g 734g 37 % Tabellen visar att det finns nedfall på fastigheten, men att nedfallande stoft oftast inte utgör merparten av verksamhetens utsläpp. Den teoretiska nedfallet baseras på verksamhetens yta 5000 kvm och nedfallet per kvadrat. Det bör understrykas att nedfallsmängderna är det som faller över hela fastigheten men högst troligt kommer allt inte att nå verksamhetens dagvatten, varför nedfallsandelen bör vara lägre än vad som anges i tabellen. Tabellen visar även att verksamheten har rådighet över sitt dagvatten och dess föroreningar framför allt koppar, zink och kadmium. Bly har så höga halter så även om 65 % inte kommer från verksamheten så blir halterna av bly ändå höga av de 35 % som återstår. Bly och kadmium är ämnen som är upptagna på prioriterade listan i ramdirektivet för vatten. Koppar är väldigt giftigt för vattenlevande organismer och alla tungmetaller bioackumuleras, därav är väldigt små mängder av tungmetaller skadliga för miljön. Bolaget hävdar att det är ekonomiskt oskäligt att rena dagvattnet och anger kr per kilo avskild tungmetall (bly och koppar). Vilket inte är helt korrekt att jämföra med, utan mer lämpligt är att titta på mängden vatten som renas. Koppar har en halt på 0,28 mg/l och totalt rinner det ut ca 700g på ett år. Detta ger en vattenmängd på (700g/0,00028g) på ca 2500 kubik per år, under tio år rinner kubik ut. Kostnaden enligt företaget för att installera och driva anläggningen är kr/år, på 10 år blir det kr kr delat med kubik ger en reningskostnad på 26 kr/kubik. Detta kan som ett exempel jämföras med den lokala VA-taxan där den totala kostnaden för

13 3(3) anslutning och årliga avgifter under 10 år skulle ge ett kubikmeterpris på 24,50 kr. Verksamheten får inte avleda dagvatten till spillvattennätet, men prisjämförelsen är gjord för att visa att kostnaden för rening inte kan anses som oskälig. Kostnaden per år kan även ställas mot verksamhetens omsättning för att se att det inte är oskäligt för just denna verksamhet att kunna bära dessa kostnader. Verksamheten har enligt öppna källor som allabolag.se och 121.nu haft en omsättning på över 50 miljoner kronor per år, vilket inte bör avvika från ett normalföretag av denna storlek. Vilket innebär att kostnaden på kr per år för rening av dagvatten är under 0,13 % av verksamhetens omsättning. Bolaget uppger att 90 % av blyet och cirka 50 % av kopparn skulle kunna renas vid en installation av en sandbädd. Detta kan anses rimligt och kan kompletteras med bättre rutiner för förvaring av skrot och städning av verksamhetens område så att halten och mängden når acceptabla nivåer. Högni Hansson miljöchef Peter Jonsson Miljöinspektör Bakgrund BasMetal AB är en verksamhet som hanterar skrot, de köper in skrot, sorterar och säljer det sedan vidare. Verksamheten fick tillstånd av Miljöprövningsdelegationen hos Länsstyrelsen i Skåne län och har sedan dess haft ett prövotidsvillkor om att ta prover i dagvattnet. Det upptäcktes då att dagvattnet var förorenat och hade höga halter av tungmetaller som överskred det praxis som finns i andra kommuner med 5-15 gånger halten. Efter detta har Länsstyrelsen i Skåne län begärt ytterligare rening med vattenanalyser till följd varav det aktuella yttrandet från företaget har inkommit.

14

15

16

17

18 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Datum Handläggare Högni Hansson Er Referens Vår Referens Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona stad Verksamhetsindelad budget och mål för 2011 Ett förslag till verksamhetsindelad budget och mål för 2011 har upprättats. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att godkänna verksamhetsindelade budget och mål för 2011 och översända dem till kommunstyrelsen. Resultaträkning tkr Budget 2010 Anslag 2010 Budget 2011 Intäkter Kostnader Resultat före avskrivningar och internränta Avskrivningar Internränta Resultat före kommunbidrag Kommunbidrag, ram Kommunbidrag, T-anslag -2 2 Årets resultat Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\WORD\ADMIN\verksamhetsindelad budget 2011mn.doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :29

19 2(2) Verksamhetsindelad budget Verksamhet, tkr Politisk verksamhet Nettokostnader budget 2010 Nettokostnader anslag 2010 Budget kostnader 2011 Budget intäkter 2011 Budgeterade nettokostnader Miljö Hälsoskydd Gemensam v.het Summa Kommunbidrag tkr Kommunbidrag Ramminskning för finansiering av "Stratsys" -2 Kompensation för löner / ej fördelade, anslag finns i kommunstyrelsens budget 0 Kompensation för inflationsantagande 10 Generell del av effektiviseringsprogrammet, 0,78 % av ram -59 Kompensation för förändrade kapitalkostnader 50 Kommunbidrag Trygghetsskapande insatser med effekt 2011 De prioriterade målen är Skola för kunskap med arbetsro, Landskrona den arbetande staden och Landskrona den trygga staden. De politiskt prioriterade utvecklingsområdena är näringsliv och boende. Miljönämnden har inga mål som direkt påverkar de prioriterade målen och de prioriterade utvecklingsområdena. Det är även svårt att hitta indirekta mål som påverkar dessa områden och som nämnden kan påverka. Kommunikationsplan för respektive insats Miljönämnden kommunicerar ut resultaten om hur miljösituationen i kommunen är och resultaten av kontrollen genom den årliga miljöredovisningen och kontinuerligt på hemsidan genom smileys (röda, gula och gröna gubbar). Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Indikatorer Självfinansieringsgraden genom tillsynsavgifter ska öka (exklusive eventuell avgiftshöjning).

20 3(3) Målet mäts som % av den del av nämndens budgetram som rör myndighetsuppgifter. Högni Hansson miljöchef

21

22 Miljöhälsoenkät 2010 Jämförelse inom kommunen och nationellt

23 Områdesjämförelse Hälsa = 9 frågor från enkäten Miljö = 3 frågor från enkäten Livsmedel = 2 frågor från enkäten

24 Hälsan i områdena Hälsa i snitt (1 är bästa hälsa och 5 är sämsta)

25 Rik = Friskare? Vara i naturen = Friskare? Vegetarian = Friskare? Inte mögel i hemmet = Friskare?

26 Jämförelse med nationella enkäter Hälsa och besvär

27 Lukt och mögel

28 Jämförelse över tiden i Landskrona Allmäntillstånd och sjukdomar

29 Boendemiljön

30 Rökning

31 Livsmedel

32 Lokala frågor

33 Vad Landskrona ska satsa på gällande miljön

34 De viktigaste lokala problemen

35 De mest pålitliga informationskällorna om miljö- och hälsofrågor

36 Vem sköter kontrollen av miljölagar bäst?

37 Politik Trådbussarna Bra eller dåliga?

38 Bygga på Exercisfältet

39 Utvecklingen av Saxtorpsskogen

40 Campingen flytta eller inte flytta

41 Kommunvalet Enkät mot Valet Kommunval - Landskrona (Enkät) 15,6% 0,5% 0,0% 26,6% Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Kristdemokraterna 13,0% Folkpartiet Centern 0,5% 32,3% 3,6% 6,8% 1,0% Moderaterna Sverigedemokraterna Piratpartiet Feministiskt Initiativ

42 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Högni Hansson Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut 2010 Stadsledningskontoret har remitterat ärendet till miljöförvaltningen. Ärendet gäller Klimatinvesteringsprogram , närmare bestämt cykelprojektet Landskrona Åhoj. Förslag till beslut Miljönämnden lämnade den 27 maj 2010 förslag till motfinansiering av projektet. Miljönämnden avvaktar beslut av kommunfullmäktige om finansiering av projektet. Högni Hansson miljöchef Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö C:\Documents and Settings\barbrool\Lokala inställningar\temp\tmp10748.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :56

43 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2010 Martin Lindahl Rapport 2010:10 Miljöförvaltningen Landskrona gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

44 2(14) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som placerats ut på 7 olika ställen runt om i kommunen. Genom att klippa gräset var 14:e dag, torka och sedan analysera det har resultat av nedfallet av tungmetallerna bly, kadmium, krom, koppar, zink och nickel erhållits. Gräs som vuxit från början av juni till början av september 2010 har analyserats på Ekologiska institutionen vid Lunds universitet. Resultatmässigt avviker provplatsen Hydro markant genom att ha klart högst medelvärden för kadmium, zink, krom och nickel. Hydro har även näst högst värde på bly och högst värde för koppar, dock är resultatet för koppar inte så avvikande jämfört med de andra provplatserna som resultaten för de andra tungmetallerna är. I övrigt är Elverkets värden för zink och koppar markant höga jämfört med övriga provplatser och Reningsverket har högsta värde för bly och ett högt värde på krom. Jämför man värden med föregående år, 2009, så har medelvärdet för halterna av alla tungmetaller ökat utom för krom, som minskat (1,25 µg/g ts 2009 mot 0,96 µg/g ts 2010). Ser man över ett längre perspektiv har blyhalten sjunkit 1988 till 2010, men där fanns en klar topp mellan 2001/2002 till Medelvärdet för blyhalten 2010 var det näst lägsta under hels mätperioden. Lägsta värdet uppmättes Halten för kadmium har också en neråtgående trend sett och även kadmium hade en topp kring 2002/2003. Koppar har däremot dock haft en relativt stadigt ökande uppmätt halt sett över hela mätperioden, med en tydlig topp Zink och krom fluktuerar väldigt mycket över tidsperioden i fråga och någon klar trend för dessa tungmetaller går inte att se. Nickel tycks under mätperioden visa en nedgående trend. gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

45 3(14) Bakgrund Miljöförvaltningen har sedan 1988 haft odlingar av gräs på ca 7 olika provplatser i Landskrona. Anledningen till att man en gång startade med gräsodlingar var att man visste att både Boliden-Bergsöe och ScanDust hade mycket utsläpp av metaller. Man utförde redan mätningar av bly i grönkål samt mätningar av metaller i fallande stoft och ansåg att man behövde komplettera med mätningar av metaller i gräs och i mossa. Undersökningen av metallförekomst i gräs ansåg man vara en förhållandevis billig och enkel mätning, med givande resultat. Metod I mars-april börjar odlingen av gräs, italienskt rajgräs, i s.k. självvattnande krukor. Gräset dras upp i växthus och krukorna sätts ut i slutet av maj eller i början på juni. Gräskrukorna placeras i ställningar på 1,5 meters höjd ovan mark. Gräset vattnas vid behov varje vecka med destillerat vatten och det klipps var 14:e dag så att samma höjd på gräset erhålls efter varje klippning. Växtnäring tillsätts gräset var 14:e dag. Efter klippningen tvättas och torkas gräset. Tvättning sker två gånger med kranvatten och en gång med destillerat vatten. Torkningen sker i ugn i ca. 55 C i timmar. Gräsproverna är analyserade av Växtekologiska avdelningen, Ekologihuset på Lunds universitet med avseende på bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink. Resultaten efter analys uppges i enheten µg/g (mikrogram metall/gram gräs) eller samma förhållande mg/kg (milligram metall/kilogram gräs). Provplatserna är Hydro, Reningsverket, Örja Kyrkby, Elverket, Syngenta, Kyrkogården och Gränsgatan (se karta). Resultatet av analyserna presenteras i ett diagram över halterna av tungmetallerna per provpunkt (diagram 1) samt diagram 2-5 fokuserar på utsläppen på bly. Diagram 5-11 redovisar övriga tungmetaller i en serie från 1988 till På grund av skadegörelse av provplatsen Elverket den första veckan som gräset skulle klippas blev det endast 7 provtagningstillfällen. De andra provplatserna kunde provtas 8 gånger som planerat. gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

46 4(14) Resultat Det som först kan konstateras är att nedfallet av metaller är störst närmst utsläppskällorna. Var där nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningens fördelning under mätperioden. Den förhärskande vindriktningen för Landskrona under perioden den 1 juni 2010 till den 31 augusti 2010 var ca 40 % nordvästlig, 10 % nordostlig, 30 % sydvästlig och 20 % sydostlig vind. Fördelningen av metaller på de olika provplatserna åskådliggörs i diagram 1. (endast baserat på 2010-års mätningar). Resultatmässigt avviker provplatsen Hydro markant genom att ha klart högst medelvärden för kadmium, zink, krom och nickel. Hydro har även näst högst värde på bly och högst värde för kroppar, dock är resultatet för koppar inte så avvikande jämfört med de andra provplatserna som resultaten för de andra tungmetallerna är. I övrigt är Elverkets värden för zink och koppar markant höga jämfört med övriga provplatser och Reningsverket har högsta värde av bly och ett högt värde på krom. Jämför man värden med föregående år, 2009, så har halterna för alla tungmetaller ökat utom krom som minskat (1,25 µg/g ts 2009 mot 0,96 µg/g ts 2010). I övrigt har medelvärdena för bly sjunkit under senare år efter några år ( ) med väldigt höga värden. Samma trend kan man se med nickel som också hade några år med ökade värden runt Kadmium har överlag en neråtgående trend. Övriga tungmetaller fluktuerar i värden från år till år, vilket medför att man inte kan se någon direkt tydlig trend för dem. Fördelning av metaller 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 Zn Cr Cu Ni Pb Cd 0,10 0,05 0,00 Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsverket Elverket Hydro Diagram 1. Nedfall av metaller på samtliga provplatser (summan för plats/summan totalt). gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

47 5(14) Bly Huvudsakliga utsläppskällor: Boliden Bergsöe, ScanDust samt långväga transporter. Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2010 är 6,03 µg/g jämfört med 4,79 µg/g 2009 och 26,17 µg/g Blyhalterna under 2010 var högst vid Reningsverket, 17,32 µg/g. Diagram 3 visar hur mycket högre halten bly är vid provplatserna Hydro och Reningsverket, som ligger närmast de huvudsakliga utsläppskällorna, jämfört med vid Syngenta, som ligger betydligt längre ifrån dessa källor. I diagram 4 ses att medelvärdet för bly och kadmium följs åt. Medelvärde blyhalt mikrogram/gram Diagram 2. Medelvärdet för alla provplatsers halter av bly, från 1988 till 2010 mikrogram/gram ts Blyhalt År Medelvärde blyhalt Reningsverket Diagram 3. Blyhalten på provplatserna Reningsverket och Hydro samt Syngenta, som är med som referensprovplats, Hydro Syngenta (bakgrund) gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

48 6(14) Medelvärde blyhalt i förhållande till medelvärde kadmiumhalt 160 0, ,45 mikrogram bly/gram gräs Diagram 4. Visar hur medelvärdet för bly respektive kadmium följs åt. 45,0 40,0 35,0 Blyhalt vid Hydro och Reningsverket ,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 mikrogram Cd/gram gräs Blyhalt Kadmiumhalt µg/g 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Blyhalt Reningsverket Blyhalt Hydro 0, Diagram 5. Blyhaltens fördelning över mätperioden 2010 för Hydro respektive Reningsverket Kadmium Huvudsakliga utsläppskällor: Långväga transporter, förbränning, ScanDust samt Boliden Bergsöe. Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2010 var 0.07 µg/g, vilket är högre än 2009 års värde (0,01µg/g). Halten kadmium var högst vid Hydro under Medelvärdet för kadmium och medelvärdet för zink följs åt, vilket kan ses i diagram 7. gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

49 7(14) Medelvärde kadmiumhalt 0,5 0,45 0,4 0,35 mikrogram bly/gram gräs mikrogram/gram 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Diagram 6. Medelvärdet av kadmium, från 1988 till Medelvärde blyhalt i förhållande till medelvärde kadmiumhalt Diagram 7. Medelvärdet för kadmium och zink. Medelvärde kadmiumhalt gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 mikrogram Cd/gram gräs Blyhalt Kadmiumhalt

50 8(14) Koppar Huvudsaklig lokal utsläppskälla: ScanDust. Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2010 var 18,99 µg/g jämfört med 13,92 µg/g Kopparhalten under 2010 var som högst vid Hydro av alla provplatserna. Medelvärde kopparhalt mikrogram/gram Diagram 8. Medelvärdet av koppar, från 1988 till 2010 Medelvärde kopparhalt gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

51 9(14) Zink Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust och Boliden Bergsöe. Medelvärdet 2010 var 66,90 µg/g, vilket kan jämföras med 46,82 µg/g Högst zinkhalt under 2010 av alla provplatserna hade Hydro. Medelvärde zinkhalt mikrogram/gram Diagram 9. Medelvärdet av zink, från 1988 till Krom Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust. Medelvärdet för Landskrona 2010 var 0,96 µg/g och 2009 var det 1,64 µg/g. Högst kromhalt under 2010 uppmättes i proven från Hydro. Medelvärde kromhalt Medelvärde zinkhalt 4 3,5 3 mikrogram/gram 2,5 2 1,5 1 0, Diagram 10. Medelvärdet av krom, från 1988 till Medelvärde kromhalt gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

52 10(14) Nickel Huvudsakliga utsläppskällor: ScanDust och långväga transporter. Medelvärdet 2010 var 1,25 µg/g jämfört med 0,84 µg/g Högst nickelhalt uppmättes i gräset från Hydro. Medelvärde nickelhalt 2,5 2 mikrogram/gram 1,5 1 0, Diagram 11. Medelvärdet av nickel, från 1988 till 2009 Slutsats/ diskussion Medelvärde nickelhalt Bly Från 1988 till 1990 låg medelvärdet på µg/g ts för att sedan sjunka till runt µg/g ts Under 2002 ökade värdena kraftigt, för att efter 2004 ha sjunkit till att vara på ungefär samma nivå som mellan Från och med 2009 är värdena på de lägsta nivåerna sedan mätningarna påbörjades. När man tittar på blyvärdena för säsongen 2010 ser man att halten är relativt hög i början på säsongen, de avtar till mellan µg/g ts under mitten av juni till slutet av juli, och stiger sedan till det högre, 40 µg/g ts, i slutet av augusti. Samma förhållanden kunde ävens ses för En anledning kan vara att BolidenBergsöe haft något mer blyutsläpp vid uppstarten av anläggningen efter sommaruppehållet. Man kan även se att blyhalten vid Hydro och Reningsverket följer varandra och skiljer sig kraftigt åt från, referensprovplatsen för syftet, Syngenta, under hela säsongen Detta beror främst på att mätplatserna Hydro och Reningsverket ligger nära utsläppskällorna, medan Syngenta ligger långt ifrån källorna. gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

53 11(14) Kadmium Redan från 1989 fram till 1999 var trenden för kadmium sjunkande för att sedan göra ett uppsving runt millenniumskiftet. En förklaring kan vara branden 2001 på Boliden Bergsöe, men det är inte särskilt troligt eftersom området borde ha återhämtat sig till dess (2002) var nivåerna nere på samma nivå igen som under perioden Efter det har kadmiumhalten fortsatt avta för att 2010 ha ett värde likt perioden igen. Kadmiumhalten och blyhalten följer varandra åt väldigt bra i trenderna över åren , med endast några få avvikelser (diagram 4). En anledning tros vara att blybatterier innehåller en viss mängd zink och att kadmium förekommer som förorening i zink. Därav följs även kadmium- och zinkhalterna varandra åt (diagram 7). Koppar Kopparhalten har varit relativt stabil under förutom en kraftig avvikelse Men efter 1998 ses en trend som verkar tyda på att kopparhalten ökar svagt med åren från runt 8-10 µg/g ts under perioden till att vara mellan µg/g ts efter Zink Zink är den tungmetall, tillsammans med krom, som har en väldigt fluktuerande trend. Det kan skilja många procent i halten ett år jämfört med nästa och det går inte att se någon tydlig trend över åren. Krom Krom har en om ännu mer fluktuerande trend än zink. Den trend som kan dock kan urskiljas är att runt vart 3-4 år verkar kromhalten stiga kraftigt för att sedan nästkommande år vara tillbaka på ett värde på under 1 µg/g ts, som kan jämföras med 1,75-2,50 µg/g ts under topparna vart 3-4 år. Nickel Nickel har också en väldigt fluktuerande trend över åren med toppar vart 2-3 år. Dock man kan urskilja att halten trots allt verkar avta med åren trots de återkommande topparna runt var 2-3 år. Totalt Jämför man 2010 års värden med 2009 års värden ser man att bly, koppar, zink och nickel höjts mellan %. Krom har minskat med 30 % från 2009 till Kadmium har även den ett negativt resultat för år 2010, men det ska tas med i beaktning att 2009 års värde var historiskt lågt. gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

54 Bilaga 1 Blyhalter i gräs, mikrogram/gram TS Bly Plats Kyrkogården 4,4 3,27 1,4 1,42 8,89 0,57 0,48 0,79 1,01 2,41 0,36 0,18 0,12 0,88 0,25 2,3 0,52 0,1 0,15 0,38 0,26 0,17 0,00 0,38 Elverket 29,4 55, ,8 50,6 11,1 8,48 13,2 35,5 42,4 50,3 10, ,8 3,12 39, ,4 22,4 37 9,9 12,3 6,89 9,43 Eriksgården (finns inte längre) 5,8 5,52 4,73 4,34 8,03 1,95 0,66 3,42 1,15 1,24 0,63 1,2 0,39 Gränsgatan 16,2 18,8 13,6 17 6,51 15,6 2,26 3,37 2,52 1,74 2,3 6,35 5,52 7,39 5,13 1,72 3,02 7,25 3,85 7,53 2,1 12,6 1,10 1,93 Syngenta 1,8 2,38 2,43 1,67 1,84 1,09 0,81 1,04 4,24 1,24 0,85 0,26 0,26 0,92 0,46 1 0,4 0,23 0,57 0,64 0,28 0,2 0,07 0,41 Reningsverket ,5 72,8 47,6 91, ,8 19,1 6,64 11,6 42,9 42, , ,2 83,5 32,37 98,2 14,54 17,32 Hydro 43 22,8 19,5 10,8 12,3 9,97 5,47 7,5 7,48 7,4 2,85 0,18 7,03 6,57 5, ,2 135,8 58,8 10,89 12,00 Örja Kyrkby 1,21 0,52 2,21 0,78 2,96 2,18 1,72 0,2 1,23 0,34 1,8 1,21 0,88 0,66 2,15 0,83 0,9 0,04 0,72 Medelvärde 38,94 24,7 26,9 21,7 19,4 16,7 6,34 10,3 8,98 8,25 8,88 7,92 11,6 27,8 7, ,9 88,8 23,3 32,1 25,93 26,17 4,79 6,03 S:\gemensam\Emilie\Rutiner\Gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

55 Bilaga 2 Karta över provtagningsställena S:\gemensam\Emilie\Rutiner\Gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

56 14(14) Bilaga 3 Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden till gemensam\emilie\rutiner\gräs och grönsaker\gräs\gräsrapport 2010 MN.doc

57 1 (5) Miljöförvaltningen BADVATTEN I LANDSKRONA 2010 Martin Lindahl Rapport 2010:11 Vikarierande miljöinspektör Oktober 2010 S:\gemensam\Emilie\Rutiner\Bad\Badvattenrapport 2010.doc

58 2 (5) Inledning I Landskrona finns 7 offentliga badplatser, 5 på fastlandet och 2 på Ven, som kommunen har skötsel och tillsyn över och som det tas badvattenprover på sommaren. Utöver dessa finns ytterligare 2 badplatser, 1 på fastlandet och 1 på Ven, som det tagits prover på under Till badsäsongen 2010 drogs badplatsen Halvmånen in som en badplats som kommunen har skötsel och tillsyn över. Det fortsattes dock att tas prover på Halvmånen under Av de 7 badstränderna är 5 klassade som EU-bad 2010, dvs. antalet besökare på stranden per dag är ca 200 personer. Stränder som klassas som EU-bad omfattas av EG-direktivet. Direktivet har implementerats i svensk lagstiftning i och med utgivandet av föreskriften om strandbadvatten. De badplatser som var EU-bad 2010 var; Borstahusen Piren, Lill Olas brygga, och Ålabodarna norra och Kyrkbacken på Ven. Under 2010 har Borstahusen campingen, Borstahusen Piren och Lill Olas badbrygga haft blå flagg. För att få utmärkelsen skall vissa kriterier vara uppfyllda, som Håll Sverige rent presenterar. För kommunala bad, som inte är EU-bad, är det upp till kommunen att bestämma omfattningen av provtagningen. I Landskrona har de kommunala baden haft samma provtagningsfrekvens som EU-bad. Under perioden 27 maj till 1 september togs prover på samtliga offentliga badplatser i Landskrona. Provtagningen kan starta tidigare om, vädret är fint och många badgäster nyttjar stränderna. Proverna 2010 har tagits varannan vecka och oftare när prov visat sig vara otjänliga eller tjänliga med anmärkning. Sammantaget togs 74 st. prover varav 11 bedömdes som tjänliga med anmärkning och 4 som otjänliga. Det innebär att 79,7 % av proverna var tjänliga, 14,9 % tjänliga med anmärkning och 5,4 % otjänliga. Resultat Tabell års badvattenprover på fastlandet (T = tjänligt, TA = tjänligt med anmärkning, OT = otjänligt) Provplats V 21 V 23 V 25 V 27 V 29 V 31 V 32 V 33 V 34 V 35 Borstahusen, T T T T T T TA T Campingen Borstahusen, T T T TA T T OT T TA Piren Halvmånen T TA T TA T OT TA OT T T Lill-Olas T TA T T T T T T brygga Ålabodarna T T TA TA T T T T norra Kallbadhuset T TA T T T T T T S:\gemensam\Emilie\Rutiner\Bad\Badvattenrapport 2010.doc

59 3 (5) Tabell års badvattenprover på Ven (T = tjänligt, TA = tjänligt med anmärkning, OT = otjänligt) Provplats V 22 V 24 V 26 V 28 V30 V 32 V 34 V 35 Bäckviken T T TA T T T OT T Kyrkbacken T T T T T T T Norreborg T T T T T T T Resultat För att se hur vattenkvalitén sett ut sedan 1989 visas nedan en jämförelse mellan de senaste åren. Procent av totala antalet prover varje år Bedömning Tjänligt % Tjänligt m. anm.% Otjänligt % Bedömning Tjänligt% Tjänligt m. anm. % Otjänligt % Sammanfattning Med hänsyn till antalet otjänliga prover har resultaten från badvattenprovtagningen 2010 varit sämre än 2009 som i sin tur hade bättre resultat än Att en stor del av de dåliga resultaten beror på nederbörd är särskilt troligt eftersom alla resultat från prover som var otjänliga kom efter vecka 30. Orsaken till att just regn har en stor påverkan på provet är att stora mängder nederbörd medför mycket ytvattenavrinning, vilket för med sig bakterier ut i havet, som i sin tur resulterar i dåliga badvattenprover. Studerar man nederbörden för perioden efter vecka 30 ser man att speciellt vecka 32 och 33 var väldigt regniga (se Bilaga 1) och det var just under dessa 2 veckor som hälften (2 av 4) otjänliga prover togs. Dagen då provet i vecka 34 hade föranletts av 2 dagar med ihållande regn. Utöver dessa otjänliga prover togs även ett otjänligt prov vecka 31 som inte kan förklaras med nederbörden då det inte regnat märkbart de senaste dagarna. S:\gemensam\Emilie\Rutiner\Bad\Badvattenrapport 2010.doc

60 4 (5) Landskronas stränder drabbades liksom 2009 inte heller under 2010 något särskilt av algblomningen. Innan badsäsongen startade höll miljöförvaltningen en kort utbildning om giftalger för årets strandvärdar. De väderbeständiga informations-, varnings- och förbudsskyltar som miljöförvaltningen inskaffade under 2009 behövdes aldrig användas under S:\gemensam\Emilie\Rutiner\Bad\Badvattenrapport 2010.doc

61 5 (5) Bilaga 1 Nederbördsdata från SMHI för perioden vecka 30 till = ingen nederbörd alls 0 = mindre än 0,1 mm DATUM NEDERBÖRD (i mm) Vecka , , Vecka , ,9 Vecka , , , Vecka , , , ,7 Vecka , , Vecka S:\gemensam\Emilie\Rutiner\Bad\Badvattenrapport 2010.doc