HUR SVERIGE STYRS Innehållsförteckning

Transkript

1 HUR SVERIGE STYRS Innehållsförteckning Demokrati s. 3 Sverige är en demokrati s. 4 Sveriges parlament s. 5 Demokrati = folket styr s. 6 Direkt demokrati s. 7 Direkt demokrati Folkomröstningar s. 8 Folkomröstningen 14 september år 2002 s. 9 Indirekt demokrati s. 10 Västerländsk demokrati s. 11 Folkdemokrati s. 12 Diktatur s. 13 Hur man får makt s. 15 Grupper med makt s. 16 Hur olika grupper kan påverka politiska beslut s. 17 Monarki s. 18 Sveriges grundlagar s. 21 Sveriges grundlagar Författning s. 22 Sveriges grundlag Regeringsformen s. 23 Sveriges grundlag Successionsordningen s. 24 Sveriges grundlag Tryckfrihetsförordningen s. 25 Sveriges grundlag Yttrandefrihetsgrundlagen s. 26

2 Forts. innehållsförteckning Republik s. 27 Demokrati folket styr s. 28 Grundläggande friheter och rättigheter i Sverige oavsett s. 31 Myndigheter s. 34 Valet s. 35 Kommunalval och landstingsval s. 37 Valet s. 38 Riksdagen s. 41 Regeringen s. 51 Ett ärendes gång s. 60 Regeringen s. 64 Partier s. 69 Ideologier s. 70 För att Sverige ska fungera s. 76

3 DEMOKRATI Demokrati kommer av ett sammansatt ord från forngrekiskan. Demos betyder folk. Kratein betyder härska. Tillsammans betyder demos och kratein folket härskar. 3

4 Sverige är en demokrati Sverige blev en demokrati när både män och kvinnor fick rösträtt. Detta var år Vi röstar nästa gång i september år

5 Sveriges parlament PARLAMENT= lagstiftande församling Sveriges parlament kallas RIKSDAG. I riksdagens sitter Sveriges folkvalda. 5

6 Demokrati = folket styr Hur vet man att det är en demokrati i Sverige? Vi har regelbundna val. Vi har val i Sverige vart fjärde år. Då får de som får rösta påverka vilka partier som ska sitta i riksdagen, med andra ord välja de representanter som ska styra landet. Riksdagens representanter får svenska folkets förtroende. 6 Riksdagen är de FOLKVALDA.

7 Direkt demokrati DIREKT DEMOKRATI Alla som har rösträtt tar beslut genom en folkomröstning. Förr i tiden hade man stormöten. Folkomröstningarna i Sverige är rådgivande. Riksdagen behöver alltså inte följa resultatet av folkomröstningen. 7

8 Direkt demokrati - Folkomröstningar Sverige har haft 5 rådgivande folkomröstningar: 1922 Rusdrycksförbud = NEJ 1955 Högertrafik = NEJ Infördes ändå år Pensionssystemet i framtiden (ATP) = JA 1980 Avveckling av kärnkraften = JA 1994 Medlemskapet i EU = JA 8

9 Folkomröstningen 14 september år 2003 Frågan var: Anser du att Sverige ska införa euron som valuta? 55,9 procent röstade nej 42,0 procent röstade ja 2,1 procent röstade blankt Röstdeltagandet var 82,6 procent. 9

10 Indirekt demokrati REPRESENTATIV DEMOKRATI INDIREKT DEMOKRATI Folket väljer de representanter som ska ta de viktiga besluten åt alla. De sitter en mandatperiod (= tidsperiod ) på 4 år och kallas förtroendevalda. När man har representanter som tar beslut åt väldigt många människor kallas det för indirekt demokrati. 10

11 Västerländsk demokrati Man uppfyller vissa krav om det ska kallas västerländsk demokrati: Det finns åsiktsfrihet i landet. Det finns mötesfrihet i landet. Det finns yttrandefrihet i landet. Det finns allmän och lika rösträtt i landet. 11 Det finns hemliga val i landet.

12 Folkdemokrati Om man inte har det vi kallar västerländsk demokrati så kan det finnas en typ av demokrati som kallas folkdemokrati. De länder som har detta har inte alla rättigheter som den västerländska demokratin har. Exempel: I en folkdemokrati är rätten till arbete viktigare än yttrandefriheten så den rättigheten om att få yttra sig fritt är inte självklar. 12

13 Diktatur Diktatur är demokratins motsats Den som styr i en diktatur kallas diktator. Diktatorn styr allt själv utan att fråga andra. Om folket inte lyder kan det förekomma: - åsiktsförtryck - censur - tortyr - avrättningar utan rättegång - terror - frihetsberövanden 13

14 Diktatur I en diktatur finns ofrihet inom många områden: Alla har inte rösträtt. Valen är inte fria. Det kanske bara finns ett parti att rösta på. Det finns ingen åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet eller religionsfrihet. Den som har makten tar det som någon annan äger. Det finns ingen rättssäkerhet. 14 Det finns ingen jämlikhet.

15 Hur man får makt Hur får man makt? Man kan ärva makt. Man kan ha makt av tradition. Man kan ta makt med våld. Man kan välja den/de som ska ha makt. 15

16 Grupper med makt Olika typer av makt: Kunskap kan ge makt. De med pengar kan ha makt. De med titel eller hög ställning kan ha makt. Mängd ger makt, ju fler man än desto lättare, till exempel större föreningar/organisationer. Massmediernas makt ordets makt. Föräldrar kan ha makt. Lärarmakt menar några finns i skolan. Makthavarna i regeringen har politisk makt. 16

17 Hur olika grupper kan påverka politiska beslut Flera grupper vill vara med och påverka innan våra politiker tar beslut: Massmedierna som kallas den tredje statsmakten granskar och kritiserar första och andra statsmakten (regeringen och riksdagen). Experter kan få politiker att lyssna. Stora organisationer (till exempel när flera fackförbund går ihop ) som LO, TCO och SACO kan få politikernas uppmärksamhet. Stora företag och de stora bankerna påverkar våra politiker då deras pengar är viktiga för landet. Man vill ha kvar de stora företagen i Sverige. Folkrörelser eller protestgrupper som använder civil olydnad (bryter mot lagen) kan få politiker att reagera. Det finns till exempel husockupanter, miljöaktivister och trädkramare. 17

18 Monarki Ett land/en stat kan ledas av en statschef. Om statschefen ärvt sin makt så är landet en monarki eller kungarike. Har man ärvt sin makt brukar man få ha sin titel livet ut. Man kan vara till exempel kung, drottning eller furste. Statschefen i en modern monarki har idag väldigt begränsad makt. En monarki där statschefen har begränsad makt/inskränkt makt kallas konstitutionell monarki. Sverige är en sådan monarki. 18

19 Monarki Sveriges monarki så som den är bestämdes 1974 i den regeringsform som antogs då var den regeringsformen som gällde innan den som kom år Grundlagen 1809 var gjord efter maktdelningsprincipen (verkställande, lagstiftande och dömande). I regeringsformen står det hur Sverige ska styras, till exempel vilka uppgifter riksdagen, regeringen och kungen ska ha. Från och med 1980 får även äldsta dottern ärva kungamakten, förr var det bara manlig tronföljd. Det här med att även flickor kan ärva kungakronan kallas för kognatisk tronföljd. 19

20 Monarki Sveriges monarki konungens uppgifter: Sveriges statschef/regent är monarken. Statschefen ska representera Sverige och vara en samlande symbol för nationen. Monarken öppnar det årliga riksmötet. Monarken är främste representant för försvarsmakten och hederschef för vissa militära enheter. Sveriges statschef har ingen makt. 20

21 Sveriges grundlagar Allt som har med Sveriges demokrati att göra finns med i 4 lagar som kallas GRUNDLAGARNA Grundlagarna är viktigare än alla andra lagar. Därför är de väldigt svåra att ändra på. Grundlag kan ändras men då måste riksdagen ta ett ja-beslut 2 gånger med ett riksdagsval mellan dessa två ja-beslut. Så två olika riksdagar ska alltså säga ja till samma ändring. 21

22 Sveriges grundlagar - Författning FÖRFATTNING Varje land måste ha regler för hur landet ska styras. Detta är inskrivet i grundlagar. Grundlagarna kan också kallas författning eller konstitution. Sverige har 4 grundlagar: - regeringsformen - successionsordningen - tryckfrihetsförordningen - yttrandefrihetsgrundlagen 22

23 Sveriges grundlag - Regeringsformen REGERINGSFORMEN Där står hur Sverige ska styras. Där står om rösträtt för män och kvinnor och rösträttsålder. Där står att regeringen ska ha riksdagens förtroende. Där står hur riksdagen ska vara uppbyggd, hur valen ska gå till och vilka uppgifter riksdagen och regeringen har. Där står alla rättigheter och friheter. Där står om statschefens uppgifter. 23

24 Sveriges grundlag - Successionsordningen SUCCESSIONSORDNINGEN Där står om tronföljden. Där står om vem som ska efterträda kungen i framtiden. Där står vem som ska bli statschef, alltså kungens efterträdare. Där står att statschefen ska följa den evangeliska (lutherska) läran. 24

25 Sveriges grundlag - Tryckfrihetsförordningen TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN Den förbjuder censur. Den tar upp allmänna handlingars offentlighet. Den tar upp att man har rätt att vara anonym. Den här grundlagen tar upp fri och rättigheter för tidningar, tv, radio, film, cd och video och andra medier. Man får inte skriva något som är brottsligt. 25

26 Sveriges grundlag - Yttrandefrihetsgrundlagen YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN Den här grundlagen tar upp fri och rättigheter för tidningar, tv, radio, film, cd och video och andra medier. 26

27 Republik Ett land/en stat kan ledas av en statschef. Om en statschef blivit vald av folket och inte ärvt sin makt, då kallas landet en republik. Statschefen kan också utses av ett lands riksdag, alltså folkets representanter. En statschef kan kallas president i en republik. 27

28 Demokrati folket styr Hur vet man att det är en demokrati i Sverige? Vi har rätt att granska staten. Allmänheten och våra medier kan göra detta. Vi har vissa rättigheter. Riksdagen och regeringen jobbar åt alla i Sverige. 28

29 Demokrati = folket styr Hur vet man att det är en demokrati i Sverige? Vi har regelbundna val. Vi har val i Sverige vart fjärde år. Då får de som får rösta påverka vilka partier som ska sitta i riksdagen, med andra ord välja de representanter som ska styra landet. Riksdagens representanter får svenska folkets förtroende. 29

30 Demokrati folket styr Hur vet man att det är en demokrati i Sverige? Vi har rätt att läsa allt som står om oss i något som kallas OFFENTLIGA REGISTER. Vi har rätt att veta vad hur skattepengarna används. 30

31 Grundläggande friheter och rättigheter i Sverige oavsett ålder, kön eller ursprung DETTA STÅR I GRUNDLAGEN SOM KALLAS REGERINGSFORMEN: Rätten att yttra oss i tal och skrift. Rätten att fritt söka information Rätten att hålla möten 31

32 Grundläggande friheter och rättigheter i Sverige oavsett ålder, kön eller ursprung forts. DETTA STÅR I GRUNDLAGEN SOM KALLAS REGERINGSFORMEN: Rätten att demonstrera Rätten att bilda föreningar Rätten att bilda politiska partier Rätten att utöva vilken religion vi vill 32

33 Grundläggande friheter och rättigheter i Sverige oavsett ålder, kön eller ursprung OFFENTLIGHETSPRINCIPEN är lagar som ger oss rätt att läsa viktiga papper som kommit in till en myndighet. Vi kan läsa information om allt som riksdagen, regeringen och våra myndigheter jobbar och har jobbat med. Allmän handling är ett viktigt papper som kommit in till en myndighet, upprättats där och förvaras där. 33

34 Myndigheter Vad gör våra myndigheter? Myndigheterna kollar att vårt samhälle fungerar. Myndigheterna jobbar åt regeringens departement. Myndigheterna har olika ämnesområden. Det finns till exempel skolverket som tar hand om skolfrågor och skattemyndigheten som tar hand om våra skatter. 34

35 VALET RIKSDAGVALET 18 år ska man ha fyllt senast på valdagen. Man ska vara bosatt i Sverige. Man ska vara svensk medborgare. 35

36 VALET KOMMUNALVAL OCH LANDSTINGSVAL 18 år ska man ha fyllt senast valdagen. Behöver inte vara svenska medborgare. Folkbokförd i Sverige i mer än 3 år i följd är ett krav. 36

37 Kommunval och landstingsval Kommunen tar till exempel hand om skola, förskola och brandkår. Landstinget tar till exempel hand om sjukvård och kollektivtrafiken. 37

38 VALET Man kan rösta i vallokalen eller per post. Valen är allmänna, hemliga och fria. Valförrättare kallas de som hjälper till och kontrollerar att valet går rätt till. De kollar att alla röstar bara en gång. Man ger kuvertet med valsedeln till valförrättaren. Det blir 3 olika kuvert om man gör val till riksdag, kommun och landsting. 38

39 VALET Inför valet 2010 och 2014 var de största partierna: Socialdemokraterna S Moderata samlingspartiet M Miljöpartiet de gröna MP Folkpartiet liberalerna FP Centerpartiet C Kristdemokraterna KD Vänsterpartiet V Sverigedemokraterna SD 39

40 VALET Man har olika färg på valsedlarna GUL för val till riksdagen VIT för val till kommunfullmäktige BLÅ för val till landstinget 40

41 RIKSDAGEN Riksdagen har 349 ledamöter. De väljs vart 4:e år i allmänna val. Allmänna val betyder att man gör val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Män och kvinnor som har rätt att rösta får delta i valet. 41

42 RIKSDAGEN Man röstar på någon som är representant för något parti. Det egna partiet har utsett lämpliga kandidater som de tycker är lämpliga riksdagsledamöter. Man kan på valsedeln kryssa för den person man tycker är lämpligast. Platserna i riksdagen fördelas procentuellt efter hur många röster partierna fått. Man måste först ha klarat den 4%-iga spärren. Man måste ha minst 4% av rösterna för att få komma med. 42

43 RIKSDAGEN 4 % krävs för att få komma in i riksdagen: Ett parti måste klara den 4%-iga spärren. Denna spärr eller gräns hindrar alltför många små partier att komma in i riksdagen. Små partier kan ha svårt att påverka landets politik. Små partier har ibland extrema åsikter. Det kan hända att småpartier bara intresserar sig för en enda fråga. 43

44 RIKSDAGEN VAD KRÄVS FÖR ATT BLI LEDAMOT I RIKSDAGEN 18 år svensk medborgare medlem i ett parti En plats i riksdagen kallas mandat. 44

45 RIKSDAGEN - Talmannen TALMANNEN Talmannen leder riksdagens arbete. Talmannen föreslår statsminister. När det är sammanträden i riksdagen är talmannen ordförande. Efter valet ber han/hon alla partiernas ledare komma till ett möte. Efter ett möte med var och en föreslår talmannen statsminister. Talmannen kan föreslå 4 gånger. Om det inte godkänns så måste det bli nyval inom 3 månader. 45

46 RIKSDAGEN RIKSDAGENS 3 HUVUDUPPGIFTER: Lagstiftningsmakt Finansmakt Kontrollmakt 46

47 RIKSDAGEN Detta ska alltså riksdagen göra: Riksdagen ska besluta om nya lagar. Riksdagen kollar så regeringen gör ett bra jobb. Riksdagen ska bestämma hur statens pengar ska användas. Riksdagen jobbar med frågor som handlar om Sverige och andra länder. Detta kallas utrikespolitik. Sverige är med i EU, riksdagen är med och påverkar. 47

48 RIKSDAGEN RIKSDAGEN JOBBAR MED STATSBUDGETEN Det betyder att man gör en plan över Sveriges inkomster och utgifter. Man kollar först regeringens budgetproposition. I maj ska statsbudgeten vara klar. Nya budgetåret börjar alltid 1 juli. 48

49 RIKSDAGEN - Utskott Riksdagsledamöterna delas in i hjälpgrupper Riksdagen har delat in sina riksdagsledamöter i olika arbetsgrupper. Varje grupp får specialisera sig inom ett område. Varje grupp har 17 representanter från de olika partierna beroende på hur många mandat partiet har. Det blir som en miniriksdag. De här specialistgrupperna i riksdagen kallas för utskott. Utskotten förbereder förslag som riksdagen sen ska besluta. 49

50 RIKSDAGEN Exempel på utskott: Finansutskottet Justitieutskottet Kulturutskottet Utbildningsutskottet Miljö- och jordbruksutskottet Utrikesutskottet Socialutskottet Trafikutskottet Näringsutskottet 50

51 REGERINGEN Det parti som vinner får sitta i regeringen. Regeringens chef är statsministern. Flera partier kan gå ihop och bilda regering. De som sitter i regeringen kallas statsråd eller ministrar. Regeringen talar om vilken politik de ska ha, detta kallas för regeringsförklaring. 51

52 REGERINGEN Regeringen ansvarar för den statliga verksamheten. Den centrala förvaltningen kallas allt det som ska skötas. Centrala förvaltningen delas in i 2 delar: regeringskansliet (med statsrådsberedningen och departementen) och centrala ämbetsverk. Regeringskansliet delas alltså in i 2 huvudgrupper: statsrådsberedningen och departementen 52

53 REGERINGEN Regeringen har tusentals anställda som hjälper dem. De jobbar i regeringskansliet. Där planeras och förbereds allt som regeringen har att göra. De som jobbar i statsrådsberedningen hjälper till med att hålla ordning på regeringens arbete och de ser också till att ministrarna kör den politik man beslutat om. 53

54 REGERINGEN har regional förvaltning LÄNSSTYRELSEN DET FINNS EN FÖRVALTNING PÅ REGIONAL/LÄNSNIVÅ I varje län finns en länsstyrelse med en landshövding som chef. De jobbar med natur och miljövård. De jobbar med samhällsplanering. De ansvarar för räddningstjänsten. De ansvarar för kommunikationerna. De jobbar med djurskydd. De jobbar med livsmedelskontroll. 54

55 REGERINGEN har central förvaltning DEPARTEMENTEN FÖRVALTNING PÅ CENTRAL NIVÅ Departementen hjälper statsråden med att ta fram propositioner. En proposition är regeringens förslag till riksdagen. Varje departement har ett statsråd som chef. Under departementen lyder de centrala ämbetsverken. 55

56 REGERINGEN CENTRALA ÄMBETSVERK PÅ CENTRAL NIVÅ De lyder under departementen. Här finns till exempel Skolverket, Socialstyrelsen och Riksskatteverket. Ämbetsverken ser till att riksdagens beslut genomförs. 56

57 REGERINGEN REGERINGENS UPPGIFTER: Regeringen lägger fram förslag i riksdagen. De kallas propositioner. Regeringen ser till riksdagens beslut genomförs. Regeringen ansvarar tillsammans med riksdagen för utrikespolitiken. Regeringen leder förvaltningen. Regeringen ansvarar till exempel för vårt försvar. Regeringen utnämner också högre tjänstemän till exempel landshövdingar och chefer för statliga myndigheter. 57

58 REGERINGEN Regeringen lägger fram förslag i riksdagen. De kallas propositioner. Viktigast är budgetpropositionen. Det är regeringens förslag på vilka inkomster och utgifter staten ska ha året som ska komma. Regeringen måste ha riksdagens stöd/förtroende. Detta kallas parlamentarism. 58

59 RIKSDAG - REGERING RIKSDAGEN KOLLAR REGERINGEN Det finns ett utskott i riksdagen som kollar regeringen. Det kallas konstitutionsutskottet och förkortas KU. KU kollar statsrådens arbete. KU kollar hur regeringsärenden sköts. VAD GÖR KU MER ÄN ATT KOLLA REGERINGEN? KU kollar att man följer grundlagarna. KU kollar den kommunala självstyrelsen. 59

60 Ett ärendes gång Regeringen föreslår en ny lag. Det kan också vara en vanlig person som gör det. Regeringen lämnar sitt förslag till riksdagen. Detta kallas proposition. Om riksdagen lämnar förslag så kallas det motion. MEN INNAN FÖRSLAG PÅ NY LAG: 60

61 Ett ärendes gång FÖRST GÖR MAN EN UTREDNING Tjänstemän på regeringskansliet kan göra utredningen. Alla kan läsa vad man kommit fram till. Detta går att läsa i SOU, statens offentliga utredningar. Sedan går utredningen på remiss. Det betyder att flera olika myndigheter, personer och organisationer får läsa och säga sin åsikt. 61

62 Ett ärendes gång Forts. utredning Regeringen skriver sin proposition. Kanske lagrådet kollar så inte den nya lagen går emot någon annan lag. Den kanske redan finns. Riksdagsledamöterna i ett utskott undersöker frågan. De tar hjälp av experter från universitet och myndigheter. Sedan lämnar riksdagsledamöterna ett förslag till riksdagen, som kallas betänkande, med allt riksdagen behöver innan de ska rösta ja eller nej. Där står all information. 62

63 Ett ärendes gång Alla 349 riksdagsledamöter har rätt att säga sin åsikt om det nya förslaget. Riksdagen ska nu säga ja eller nej till propositionen. Blir det ett ja så blir det en ny lag. Alla lagar står i SFS, svensk författningssamling. 63

64 REGERINGEN Sverige har ett parlamentariskt statsskick. Det betyder att riksdagen/parlamentet bestämmer över regeringen. Sveriges riksdag är Sveriges högsta beslutande makt. Men det är Sveriges regering som leder och styr landet. 64

65 REGERINGEN 4 OLIKA SORTERS REGERINGAR MAJORITETSREGERING Då har man stöd av mer än hälften av de som sitter i riksdagen. 65

66 REGERINGEN 4 OLIKA SORTERS REGERINGAR MINORITETSREGERING Regeringen har inte majoritet i riksdagen. Regeringen söker stöd hos andra partier i olika frågor. 66

67 REGERINGEN 4 OLIKA SORTERS REGERINGAR KOALITIONSREGERING Flera partier går ihop för att få majoritet. 67

68 REGERINGEN 4 OLIKA SORTERS REGERINGAR SAMLINGSREGERING Om det till exempel blir en krissituation i landet kan alla partier gå ihop och bilda regering. När krisen är över avgår samlingsregeringen. 68

69 PARTIER Sveriges politiska partier är 100 år gamla. Ett parti måste ha: PROGRAM POLITISKA MÅL IDEOLOGI Ett politiskt parti har idéer om hur samhället ska styras. Detta kallas ideologi. Under 1800-talet växte det upp 3 stora ideologier i Europa. 69

70 IDEOLOGIER Ideologi = samling idéer som förklarar hur man tycker att ett samhälle ska organiseras och styras. Ideologin talar om: VAD partiet bör göra... HUR partiet bör göra... VARFÖR partiet bör göra... Symboliskt är partiet en blomma och ideologin ett rotsystem. Utan rotsystemet kan ingen blomma ta upp näring. Partiet överlever inte utan ideologi. 70

71 IDEOLOGIER SOCIALISM socious = kamrat lika för alla = jämlikhet De tycker Ner med kungen! Man vill minska de ekonomiska klyftorna i samhället. Man vill ha en stark stat som styr efter folkets vilja. Man skyddar de svaga i samhället. Religionsfrihet Mot en stark kyrka Staten ska bestämma mycket. Röd är socialismens färg. 71

72 IDEOLOGIER LIBERALISM liber = fri frihet för individer och företag Staten måste garantera: - tankefrihet - yttrandefrihet - tryckfrihet - religionsfrihet, kyrkan fri från staten För en kung utan makt. Staten får stå för ordning och stifta lagar men inte lägga sig i för mycket. 72 Handel och industri ska inte styras av staten.

73 IDEOLOGIER KONSERVATISM conservare = bevara Man vill ha monarki, man är för en stark kungamakt. Man säger ja till en stark kyrka. Man ska bevara landets traditioner, kultur och historia. Man vill ha stark regeringsmakt med ståndssamhällets hierarki där hjärnan = de styrande, överklassen Man ska förändra försiktigt och långsamt. Privat egendom ska skyddas. Blått är konservatismens färg 73

74 IDEOLOGIER ANARKISM anarchos = utan härskare ingen stat Små grupper samarbetar men ingen har makten. Den här ideologin tror på att människan är god och är bra på att samarbeta. Svart är anarkismens färg. 74

75 IDEOLOGIER VIKTIGA BEGREPP ATT KÄNNA TILL: REFORM = ändra lite i taget REVOLUTION = ändra om allt på en gång Revolution kan också betyda folkliga, våldsamma uppror mot de styrande. RADIKAL = djupgående förändringar REAKTIONÄR = vrida tillbaka, bättre förr 75

76 FÖR ATT SVERIGE SKA FUNGERA ALLA MÅSTE HJÄLPAS ÅT Om någon i Sverige känner sig felbehandlad av någon statlig myndighet kan man vända sig till JO. JO = Justitieombudsmannen. JO har jurister som fått detta uppdrag av riksdagen. 76