Riksdagen All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare

Transkript

1 SÅ STYRS SVERIGE Riksdagen All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i vårt land. Svenska folket väljer vart fjärde år 349 personer som ska företräda dem i riksdagen. Riksdagens uppgifter är att stifta lagar, besluta om skatter och bestämma statens budget. Riksdagen granskar också regeringen och de statliga myndigheterna. Dessutom har riksdagen stort inflytande på utrikespolitiken. Vart fjärde år i september är det val till riksdagen. Då går medborgarna till vallokalerna för att bestämma vilka kvinnor och män som ska representera dem i riksdagen. Valdagen är gemensam för kommun, landsting/region och riksdagen. Rösträtt i riksdagsval har svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen och som är eller någon gång varit folkbokförda i Sverige. Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste få rösta i riksdagsvalet och dessutom vara nominerad av ett politiskt parti. Det är viktigt att ha partitillhörighet eftersom rösterna i valet till en början fördelas mellan partierna. Det svenska valsystemet är tänkt att så rättvist som möjligt fördela mandaten mellan partierna i förhållande till antalet röster som partierna fått. Rösterna är i princip lika mycket värda. Men endast de partier som uppnått en viss storlek får mandat. Utskott Riksdagen fattar varje år hundratals beslut. Motorn i riksdagsarbetet är de 15 utskotten. Det är där ledamöterna förbereder besluten. När ett utskott presenterar sitt förslag till beslut ska alla riksdagens 349 ledamöter ta ställning till förslaget. I varje utskott sitter det 17 ledamöter. Utskotten är som en miniriksdag, vilket innebär att sammansättningen på ledamöterna i utskottet speglar riksdagens utseende. Det största partiet i riksdagen har också flest platser i varje utskott. Utskotten ansvarar för olika områden Ledamöterna ägnar mycket tid åt arbetet i sina utskott. Varje utskott har ett antal ämnen som det behandlar. Militära frågor hamnar till exempel i försvarsutskottet, medan socialutskottet behandlar förslagen om sjukvården.

2 När regeringen lämnar en proposition (förslag) till riksdagen hamnar den alltid först i ett utskott. På riksdagsspråk kallar man detta för beredningstvång. Det är likadant med motionerna som ledamöterna skriver. Utskottet tar först ställning innan det är dags för hela riksdagen att fatta sitt beslut om regeringens och ledamöternas förslag. De 15 utskotten är för närvarande: Arbetsmarknadsutskottet Civilutskottet Finansutskottet Försvarsutskottet Justitieutskottet Konstitutionsutskottet Kulturutskottet Miljö- och jordbruksutskottet Näringsutskottet Skatteutskottet Socialförsäkringsutskottet Socialutskottet Trafikutskottet Utbildningsutskottet Utrikesutskottet Kungen är statschef Den högste företrädaren för ett land kallas statschef. I Sverige är det kungen, eller en regerande drottning som är statschef. Den svenske statschefen har ingen politisk makt utan enbart representativa funktioner. Som statschef öppnar kungen varje höst riksdagens riksmöte. Han är också ordförande i Utrikesnämnden. Regeringen I regeringsformen, en av våra grundlagar, står det att regeringen styr riket. Men en regering måste accepteras av riksdagen, annars kan den tvingas avgå. Regeringen kan avgå av flera skäl. Ett är at stödet för regeringen har ändrats efter ett riksdagsval. I Sveriges har riksdagens talman en central roll när en ny regering ska bildas. Talmannen ska så snabbt som möjligt få fram en statsminister som i sin tur ska utse ministrarna i sin regering.

3 Det kan ske förändringar i regeringen utan att det för den skull är frågan om ny regeringsbildning. Statsministern kan byta ut ministrar, placera om dem eller utöka antalet ministrar utan inblandning från riksdagen. Riksdagsledamöter Riksdagen består av 349 ledamöter. Sverige är indelat i 29 valkretsar där antalet mandat per valkrets varierar beroende på storleken på valkretsen och valresultatet. Personligt mandat Lojaliteten med partiet är traditionellt hög vid omröstningar i riksdagen. Den bygger på idén att ledamöterna ska genomföra det program som partiet gick till val på. Samtidigt har varje riksdagsledamot fått ett personligt mandat av väljarna och har ingen formell skyldighet att följa partiet. Acceptansen för att rösta mot sitt parti varierar beroende på sakfråga, parti och om utfallet i en omröstning äventyras. Ledamöterna ägnar en stor del av sitt arbete åt utskotten, där riksdagens beslut förbereds. Andra viktiga uppgifter för ledamöterna är att skriva motioner och att ställa interpellationer och frågor till ministrarna i regeringen. Arbete utanför riksdagen En riksdagsledamots dagar kan se mycket olika ut beroende. Den tid då de inte är i riksdagen arbetar de i sin valkrets. De träffar väljare, företag och organisationer och deltar på olika sätt i samhällslivet. Så styrs kommunerna Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av befolkningen. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur politikerna i deras kommun utför sina uppdrag. Kommunens högsta beslutande organ är kommunfullmäktige, som består av direktvalda politiker. Partierna i sin tur nominerar (föreslår) ledamöter till kommunstyrelsen, nämnder, styrelser, utskott samt nämndemän. Kommunfullmäktige fattar sedan beslut om vilka ledamöter som får olika politiska uppdrag. Totalt finns det cirka politiska uppdrag i Sveriges kommuner. Politikerna i kommunen kallas förtroendevalda till skillnad från politikerna i kommunfullmäktige som kallas folkvalda.

4 Sveriges tre demokratiska nivåer I Sverige finns tre demokratiskt valda nivåer. På riksnivå är det riksdag och regering. På regional nivå landsting/regioner och på den lokala nivån är det kommunen. Staten beslutar om lagar och förordningar som styr vad landsting/regioner och kommuner ska göra. De olika nivåernas uppgifter Staten har delat in Sverige i län. Länet är den minsta enheten av statlig förvaltning. Länsstyrelsen sköter de statliga uppgifterna i länet som polis, körkortsregister och visst EUstöd. På en del håll har regionala samverkansorgan fått ta över den uppgiften från länsstyrelsen. Kommunerna sköter de lokala uppgifterna, bland annat skola, omsorg om barn, äldre och funktionshindrade samt vatten och avlopp. Landsting och regioner ansvarar för gemensamma uppgifter inom regionen, med tyngdpunkt på hälso-och sjukvård samt regional utveckling. Kommunallagen och kommunalt självstyre Kommunallagen styr landstingens/regionernas och kommunernas verksamhet. Lagen ger stort utrymme för kommunalt självstyre, en bärande princip i det svenska samhället. Det innebär att landsting/regioner och kommuner har stor rätt att själva bestämma på vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter och hur de ska fördela sina resurser. De beslutar till exempel själva om hur stor skatten ska vara. Det kommunala självstyret ger mervärden i form av effektivitet, helhetssyn och närhet. Kommunfullmäktige styr och beslutar Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. I kommunfullmäktige sitter folkvalda politiker som väljs vart fjärde år. Alla är välkomna att lyssna på kommunfullmäktiges möten. En del kommuner har också fattat beslut om att allmänheten har möjlighet att ställa frågor till fullmäktiges ledamöter under sammanträdena. Kommunfullmäktige fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala beslutar vilka nämnder som ska finnas väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet kommunstyrelsen utses av fullmäktige

5 Kommunstyrelsen leder och samordnar allt arbete inom kommunen ansvarar för kommunens ekonomi Politikerna arbetar i olika nämnder. Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Nämnderna ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen förbereder ärenden som ska beslutas i fullmäktige genomför beslut som fattas i fullmäktige I praktiken är det inte politiker utan tjänstemän som utför det dagliga arbetet i nämnderna. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljönämnden, socialnämnden och kulturnämnden. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i landet. Kommunala aktiebolag Kommunerna kan även välja att organiseraviss verksamhet i ett eller flera kommunala bolag. Dessa bolag lyder då under aktiebolagslagen och leds av en styrelse som kan vara politiskt tillsatt med politiker och/eller sakkunniga. Styrningen av dessa bolag sker genom ägardirektiv som beslutats av kommunfullmäktige. Exempel på kommunala aktiebolag kan vara energibolag eller allmännyttigt bostadsbolag. Det kommunala självstyret Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste givetvis följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att: fatta självständiga beslut ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter För medborgarna innebär det kommunala självstyret att man: kan påverka kommunens beslut till exempel genom att lämna medborgarförslag eller rösta i folkomröstningar kan överklaga kommunens beslut

6 Kontroll och tillsyn Staten granskar och stödjer kommunernas arbete genom att vissa statliga myndigheter är tillsynsmyndigheter. Skolinspektionen är till exempel en tillsynsmyndighet som regelbundet inspekterar alla skolor, för att se att de följer lagar och regler. Kommunen ansvarar själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering inom kommunen. Varje år granskas kommunens verksamhet av revisorer. Styrande dokument Kommunernas organisation och styrning regleras i kommunallagen som är gemensam för kommuner och landsting. Kommunerna styrs också av speciallagar som socialtjänstlagen, skollagen, och plan- och bygglagen. Val till kommunfullmäktige Medborgarna väljer politiker till kommunfullmäktige vart fjärde år. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet ska man dels: ha fyllt 18 år på valdagen, dels uppfylla något av villkoren att man är: svensk medborgare som är folkbokförd i kommunen medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island om man har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag. De flesta politikerna i kommunfullmäktige är fritidspolitiker. De sköter alltså sina uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete. Att överklaga kommunens beslut Det går att överklaga beslut som till exempel byggnadslov eller socialt bistånd. Detta kallas förvaltningsbesvär och det är bara den som är berörd av beslutet som kan överklaga. Hur man gör för att överklaga ska framgå av beslutet. Överklagandet måste göras inom tre veckor från det datum man fick beslutet.

7 Om man tycker att kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat beslut i strid mot gällande regler har man som kommuninvånare rätt att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Detta kallas laglighetsprövning och måste ske inom tre veckor från det att beslutsprotokollet har godkänts (justerats). Kommunalskatten är den största inkomstkällan Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel barnomsorg och äldreomsorg. Kommunernas ansvarsområden Kommunerna ansvarar för merparten av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Vissa verksamheter är kommunerna skyldiga att tillhandahålla enligt lag. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokala politiker. Kommunernas obligatoriska åtaganden: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola och särskola Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare Socialtjänst, inkl. individ och familjeomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Vatten och avlopp Bibliotek Krisberedskap Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Bostadsförsörjning Exempel på frivilliga åtaganden: Öppen förskola

8 Fritidsverksamhet Byggande av bostäder Energi Hälso- och sjukvård i hemmet Sysselsättning Näringslivsutveckling Kultur Barnomsorg och utbildning Kommunerna är skyldiga enligt lag att erbjuda alla barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg från 1 år upp till 12 år. Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga har rätt till förskoleverksamhet under begränsad tid. Från 4 års ålder har barn rätt till allmän förskola, som är kostnadsfri. För övriga verksamheter får kommunen ta ut avgifter. Numera tillämpar alla kommuner maxtaxa, och då får avgiften inte överstiga ett visst belopp. Demokrati För oss står människan i centrum. Moderat politik utgår från allas lika värde och rätt till frihet. Vi arbetar för att stärka de mänskliga fri- och rättigheterna. Ett fritt och öppet meningsutbyte och respekt för den enskildes personliga integritet är grundläggande värden i en demokrati. Stärkta fri- och rättigheter Alliansregeringens demokratimål är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks, och de mänskliga rättigheterna respekteras. Moderaterna arbetar för att Sveriges internationella åtaganden om de mänskliga rättigheterna ska följas på alla nivåer i samhället. I den nyligen förändrade grundlagen har vi stärkt allas rättighetsskydd samt skyddet för integritet och rättssäkerhet. Det var även viktigt att grundlagen blev tydligare och enklare, så att människor vet vilka fri- och rättigheter de har. Moderaterna kämpar för demokratiska värderingar och de mänskliga fri- och rättigheterna både hemma och internationellt. Beslut nära människor Vi vill att varje person ska känna att de styr över sin egen vardag. Valfrihet ger människor möjlighet till ökat inflytande över sin egen situation. Moderaterna tycker att alla beslut ska fattas så nära de människor som påverkas som möjligt och tar starkt ställning för det kommunala självstyret. Vi värnar det öppna samhället som säkrar att vi alla har insyn i den statliga verksamheten och som garanterar rättssäkerhet och effektivitet. Den representativa

9 demokratin ska förnyas så at alla ges chansen att göra sin röst hörd och kan delta i det politiska samtalet. Ansvar För att det ska finnas för de demokratiska institutionerna måste makten utövas på ett rättvist och rättssäkert sätt. Därför vill vi stärka domstolarnas och kontrollorganens roll. Vi ser mycket allvarligt på förekomsten av all slags korruption som försvagar det politiska systemet och skadar demokratin. Syftet med maktdelning är att balansera makten och öka möjligheten att utkräva ansvar. Maktdelningen ska vara tydlig och ge väl avgränsade roller till regering, riksdag, domstolar, kommuner och myndigheter. Här ingår även en självständig riksrevision och riksbank. Moderaterna vill: stärka individens möjligheter till inflytande i vardagen stärka respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna vitalisera den representativa demokratin ha en tydlig maktdelning som bygger på självständighet och effektivitet ha en samlad, tydlig och tillgänglig författning stärka domstolarnas och kontrollorganens roll