Tvingad att ingå behandling?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tvingad att ingå behandling?"

Andreas Lundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund Tvingad att ingå behandling? Personligt lidande eller fysiska symptom Social och extern press Rättsväsendets reaktion mot förseelser 1

magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

2 Tvångsvård Missbrukarens fria vilja har ingen betydelse Han/hon är genom lag tvingad att underkasta sig vård/behandling Olika typer av tvång Paternalistiskt Har beslutskapacitet men detta är ovidkommande Presumerat Saknar beslutskapacitet Preventivt Fara för sig själv, andra människor eller samhället Homeriskt Har beslutskapacitet och ger ett initialt samtycke, men kan kvarhållas om personen senare vill avbryta behandlingen Kriminalrättsligt Döms till vård/behandling för begångna brott 2

Preventivt Fara för sig själv, andra människor eller samhället Homeriskt Har beslutskapacitet och ger ett initialt

3 Olika typer av lagstiftning Kriminalrättslig lagstiftning Kriminaliserat bruk, missbruk eller innehav för eget bruk Brott relaterade till bruk/missbruk Brott begångna av en missbrukare men inte direkt relaterade till personens bruk/missbruk Sociallagstiftning Speciallagar Rehabiliterande syfte Mentalhälsovårdslagstiftning Akuta omständigheter Längre rehabiliterande syfte Varför så olika? Variationer i länders karaktäristika? missbruksepidemiologi eller resurser att hantera sådana problem symptom på variationer i politiska system eller i medborgerliga rättigheter demografiska förutsättningar eller välfärd kulturellt eller historiskt förflutet 3

Mentalhälsovårdslagstiftning Akuta omständigheter Längre rehabiliterande syfte Varför så olika? Variationer i länders karaktäristika?

4 WHO:s översikter 1962 missbruk och beroende är ett moraliskt problem missbruk och beroende är ett hälsoproblem 1986 fortfarande stora skillnader i vilken typ av lagstiftning som reglerar den frivilliga samt tvångsvård/behandling av missbrukare 1999 fortfarande många länder med straffrättslig inriktning i sin lagstiftning medan andra hade anpassat sin lagstiftning i enlighet med WHO:s rekommendationer WHO Expert Committee on Mental Health 1967 Lagstiftningen bör erkänna att en person som är beroende av alkohol eller andra droger är sjuk Medicinska och folkhälsoexperter bör medverka i utformningen av sådan lagstiftning Adekvat vård och rehabilitering av drogberoende, om nödvändigt, bör försäkras genom vård av medicinska myndigheter, vilka också bör administrera denna vård alltifrån diagnos till rehabilitering Förebyggande arbete och behandling av beroende av alkohol och andra droger bör så långt som möjligt integreras med samhällets hälso- och välfärdstjänster 4

rekommendationer WHO Expert Committee on Mental Health 1967 Lagstiftningen bör erkänna att en person som är beroende av alkohol eller andra droger är sjuk Medicinska och folkhälsoexperter bör

5 Repressiva och restitutiva samhällen Rättsutvecklingen kan återspegla övrig samhällsutveckling Sociala avvikelser hanteras annorlunda av samhällen som nått olika utvecklingsnivå Från repression till restitution dvs. från straff och social exkludering till rehabilitering och social integration Durkheim (1933).The Division of Labour in Society. Free Press, New York Variabler 90 länder från alla kontinenter Lagtyp: akut civil tvångsvård rehabiliterande civil tvångsvård kriminalrättslig tvångsvård Etiskt perspektiv: paternalistiskt presumerat preventivt Homeriskt Kriminalrättsligt Kriminaliserat bruk, missbruk eller innehav? BNP per capita Medianålder Alkoholkonsumtion Konsumtion av cannabis, opiater, kokain, amfetamin och ecstasy Förenta Nationernas Human Development Index (HDI) Freedom House rankningar av political rights och civil liberties Kolonialhistoria Huvudsaklig religion Legislativ tradition: civil/non-communist law civil/ communist law common law Muslim law 5

Free Press, New York Variabler 90 länder från alla kontinenter Lagtyp: akut civil tvångsvård rehabiliterande civil tvångsvård kriminalrättslig tvångsvård Etiskt perspektiv: paternalistiskt presumerat

6 Resultat 81 % (73) av 90 länder hade någon sorts tvångsvårdslagstiftning ang. missbrukare kriminalrättslig tvångsvård 47 % (42) akut civil tvångsvård 27 % (24) rehabiliterande civil tvångsvård 48 % (43) Kriminalrättslig tvångsvård Vårdtid: 14 dagar till fem år samt odefinerad tid, median tre år Tidigare underordning av annan stat samt influens av civil/communist law och mer missbruk av cannabis och amfetamin minskar sannolikheten Kriminalisering av bruk, missbruk och innehav för personligt bruk ökar sannolikheten för kriminalrättslig tvångsvård Afrika och Sydamerika 6

tvångsvård Vårdtid: 14 dagar till fem år samt odefinerad tid, median tre år Tidigare underordning av annan stat samt influens av

7 Akut civil tvångsvård Mentalhälsovårdslagstiftning Presumerat etiskt perspektiv Vårdtid: åtta timmar till sex månader, median en månad Beslut fattas av hälso/sjukvårdande myndighet Ekonomiskt starkare länder (BNP) med högre medianålder, högre välfärd (HDI), högre alkoholkonsumtion, förekomst av civil/communist law ökar sannolikheten Oceanien och Europa Rehabiliterande civil tvångsvård Sociallagstiftning Paternalistiskt etiskt perspektiv Vårdtid: en månad till tre år samt odefinierad tid, median ett år Beslut fattas oftast av domstol Ekonomiskt starkare länder med högre medianålder liksom länder som tidigare varit dominerade av Sovjetunionen ökar sannolikheten Europa, Oceanien och Asien 7

och Europa Rehabiliterande civil tvångsvård Sociallagstiftning Paternalistiskt etiskt perspektiv Vårdtid: en månad till tre år samt odefinierad tid, median ett år Beslut

8 Konklusion Rikare västländer/forna östblocket har i större utsträckning en mer restitutiv hållning i sin lagstiftning men även det moraliska inslaget, kriminalrättslig tvångsvård, existerar I utvecklingsländer är det i större utsträckning fortfarande det moraliska, repressiva, perspektivet som dominerar Europa Stora skillnader Enbart frivillig behandling Extensiva tvingande åtgärder Kriminalisering avkriminalisering Vissa likheter Välfärdsnivå Drogepidemiologi EU:s inriktning mot en gemensam policy 8

det moraliska, repressiva, perspektivet som dominerar Europa Stora skillnader Enbart frivillig behandling Extensiva tvingande

9 No law on compulsory care/treatmentlaw on civil commitmentlaw on civil commitment + penal law Penal law No law on compulsory care/treatment Law on civil commitment Law on civil commitment + penal law Penal law Lag om civil tvångsvård Fjorton länder har någon form av civil tvångsvård Tre har endast rehabiliterande omhändertaganden med stöd av sociallagstiftning Två har endast akut omhändertagande med stöd av mentalhälsovårdslag Två har endast längre tids omhändertagande med stöd av mentalhälsovårdslag Övriga har både akut och längre tids omhändertagande med stöd av mentalhälsovårdslag + i två fall även i kombination med sociallagstiftning 9

omhändertaganden med stöd av sociallagstiftning Två har endast akut omhändertagande med stöd av mentalhälsovårdslag Två har endast längre tids omhändertagande

10 Förändring av lag sedan 1999 Fem har reviderat/kompletterat sin lagstiftning ang. civil tvångsvård Ett land har infört kriminalrättsligt tvång och tre har reviderat tidigare kriminalrättslig lagstiftning Två har helt avskaffat tvingande åtgärder Ett har förändrat den principiella målgruppen för tvångsåtgärderna 10

reviderat tidigare kriminalrättslig lagstiftning Två har helt avskaffat

Relevanta dokument

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner