1. Inledning. 1.1 Introduktion. 1.2 Syfte och frågeställning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Inledning. 1.1 Introduktion. 1.2 Syfte och frågeställning"

Transkript

1 1. Inledning 1.1 Introduktion I parlament över hela världen är män i majoritet. Det finns inte ett enda parlament i världen där mängden kvinnor överstiger mängden män. Även om Rwanda just nu har 48,8% kvinnliga parlamentsledamöter och därmed ligger på första plats som det mest jämställda parlamentet i världen (med Sverige som tvåa på 45,3%) 1, så ligger medelvärdet för kvinnorepresentation för hela världens parlament på 16,6% 2. Detta är förstås långt ifrån jämställt. Frågan är vad som kan göras åt situationen? Det finns flera idéer om vad som kan tänkas åtgärda problemet. En del anser att det kommer att jämnas ut med tiden (the incremental track 3 ), andra anser att denna laissez-faire-attityd inte kommer att fungera och att mer konkreta metoder måste tillämpas för att öka kvinnorepresentationen. Kvotering (the fast track 4 ) är en metod som kan användas för att underrepresenterade grupper skall få tillträde till positioner som de annars inte skulle ha tillträde till. De underrepresenterade grupperna kan vara baserade på etnicitet eller kön och man kan kvotera till en mängd olika positioner, till exempel till platser på universitetsutbildningar, till arbetsplatser, till politiska positioner eller till bolagsstyrelser. Jag har valt att i denna uppsats inrikta mig på kvotering av kvinnor till parlamenten i Argentina och Sverige och vilka följder detta har fått för jämställdheten i parlamenten. I Argentina rör det sig om en lagstiftad, tvingande kvotering och i Sverige handlar det om aktiva, men frivilliga i betydelsen icke-lagstiftade, åtgärder av olika slag från de olika partiernas sida för att öka andelen kvinnor som väljs in i den svenska riksdagen. Förklaring av viktiga begrepp följer i stycke Syfte och frågeställning Frågan om kvotering diskuteras och debatteras flitigt i media idag och det är ett ämne som väcker många starka känslor. Eftersom frågan är så pass kontroversiell, anser jag det relevant att undersöka vilka följder kvotering faktiskt kan få för kvinnors inflytande och vilka förhållanden som krävs för att kvotering skall lyckas. Det är förstås intressant att se om det Dahlerup, Drude (red.), Women, Quotas and Politics. New York: Routledge. s. 6ff 4 Dahlerup 2006, s. 6ff

2 verkligen blir så som man debatterat, både för och emot. Eftersom ett stort motargument till användandet av kvotering är att den skapar omvänd diskriminering och är orättvis, är det intressant att se vilka effekter kvotering kan få under olika situationer, utöver rent kvantitativ jämställdhet. 5 Min arbetshypotes är att en ökad mängd kvinnor i parlamentet gör att kvinnors intressen uppmärksammas i högre grad - men inte förutsättningslöst. Frågeställningen för denna uppsats är: Vilka följder har kvoteringen och den därmed ökade kvinnorepresentationen i Sverige och Argentina fått? Vilka karaktäristika har de två länderna som kan förklara eventuella skillnader? Dessa frågor ämnar jag besvara genom att undersöka om kvinnofrågor 6 har fått större plats i parlamenten sedan kvinnorepresentationen ökat. Jag avser även att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan fallet Sverige och fallet Argentina. Då väldigt olika förhållanden råder i länderna, med en stark machismokultur, en mäktig katolsk kyrka och en före detta diktatur i Argentina och ett sekulariserat Sverige som präglas av starkt jämställdhetstänkande och en stark demokrati, avser jag att göra en mest-olika-analys för att se under vilka förhållanden kvotering kan tänkas fungera bäst. 1.3 Material, metod och avgränsningar För att besvara frågeställningarna som formulerades i stycke 1.2 avser jag att göra jämförande fallstudier. De aktuella fallen är dels ett land där kvotering använts med grund i tvång (i form av lagstiftning) och dels ett land där man frivilligt ökat kvinnorepresentation i parlamentet med hjälp av viss kvotering (detta på de olika politiska partiernas egna initiativ). Det ena landet som jag fördjupar mig i är Argentina, som är utvalt eftersom det år 1991 var första landet i världen att lagstifta om könskvotering och det andra är Sverige, där en form av kvotering frivilligt har använts av de politiska partierna för att skapa större jämställdhet i representationen. Genom att följa utvecklingen för kvinnorelevanta frågor i de båda länderna sedan kvotering börjat tillämpas, ämnar jag undersöka hur kvotering påverkat jämställdheten i 5 Kvantitativ jämställdhet innebär en numerär, mätbar jämställdhet. Ett annat viktigt begrepp är kvalitativ jämställdhet, vilket innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar ska tas tillvara, få berika och påverka utvecklingen inom alla samhällsområden (citatet från Tal vid länsstyrelsens seminarium Jämnt på toppen från , aspx) 6 Se stycke 1.4.2

3 de båda länderna och därefter dra slutsatser om under vilka förhållanden kvotering kan fungera bäst. Eftersom det finns teorier om att fler kvinnor i politiken har visat att fler kvinnofrågor tas upp, vilket i sin tur i längden leder till ökad jämställdhet, så kommer jag i denna uppsats att fokusera på just kvinnofrågor i de två olika parlamenten. Hade det funnits mer resurser hade det dessutom varit intressant att undersöka andra tecken på jämställdhet i samhället som kan tänkas följa på att kvinnor får ett ökat inflytande, till exempel attityder till kvoterad föräldraförsäkring, attityder till hemmafruar, et cetera, men det är inte möjligt inom ramarna för denna uppsats. Undersökningen kommer främst att genomföras med hjälp av litteraturstudier. En viss grad av medverkan borde nämligen krävas från samhället i stort. För att undersöka hur jämställdheten utvecklats, kommer jag som analysverktyg att använda frågor som kan sägas vara speciellt relevanta för kvinnor. (En definition av kvinnors intressen följer nedan, i stycke ) Kommer dessa frågor upp på dagordningen oftare sedan kvinnorepresentationen ökat? Och vilka är det som tar upp frågorna för diskussion? Åstadkommer diskussionen förändring av de rådande förhållandena? Jag har valt att undersöka inställningen till kvinnors rättigheter i länderna och hur kvinnornas inflytande i länderna utvecklats sedan kvoteringen kommit igång. Sedan kommer jag att jämföra de två länderna för att se vad som är lika och vad som skiljer dem åt samt dra slutsatser om när förhållandena för kvotering är som gynnsammast. Eftersom länderna tillämpat sin kvotering på så olika grunder är det olika förutsättningar för studerandet av händelseförloppet och resultaten. När det gäller frågan om tidsperioder att undersöka har jag därför gjort avgränsningarna från det första valet efter att det första partiet i Sverige började använda sig av kvotering och från det att lagstiftningen började gälla i Argentina. Det finns rikligt med litteratur om kvinnorepresentation och könsmaktsstrukturer och en hel del litteratur om orsaker till kvotering. Men om just följder av kvotering är det inte lika lätt att hitta litteratur. En uppsats som skrivits är Kvinnornas fel? Om kvotering och organisering i det argentinska parlamentet, en b-uppsats från Lunds universitet. En annan viktig källa till information är Women, Quotas and Politics, red. Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Detta är en helt nyutkommen bok med färsk information och fakta om kvotering i allmänhet såväl som om kvotering i både Sverige och Argentina. Jag har också

4 fått stor hjälp av Global Database of Quotas for Women 7, en sida på nätet där jag hittat statistik, fakta och en del definitioner. Drude Dahlerup är även delaktig i det projektet, som är ett samarbete mellan IDEA (Institute for Democratic and Electoral Assistance) och Stockholms universitet. Jag har också använt mig av artiklar och uppsatser från politiska tidskrifter, som behandlar kvotering och dess följder i Argentina. Den svenska forskaren Lena Wängnerud har doktorerat i kvinnorepresentation i Sveriges riksdag och den svenska delen av undersökningen baseras till stor del på hennes forskning, men har kontrollerats genom att jämföras med statistik från riksdagens hemsida. En annan hemsida som varit till stor hjälp är där jag hittat en uppsats om kvotering i Argentina med mycket värdefull statistik. Bakom sidan ligger FN-stödda projekt, men tyvärr står det inte mer om uppsatsens bakgrund än att den är skriven av Carlos Aggio år Eftersom uppsatsen innehåller relevant statistik för min frågeställning, som jag inte kunnat hitta någon annanstans, har jag trots allt valt att använda mig av informationen, eftersom jag anser FN-stödda projekt vara en relativt pålitlig källa Problem med material och metod Att till stor del basera undersökningen på litteraturstudier innebär att man riskerar att utelämna viktig information. Man skulle självklart kunna göra en betydligt grundligare undersökning än denna baserat på fler primärkällor och fler länder, för ökad trovärdighet. Då denna undersökning inte är menad att vara så omfattande måste jag begränsa mig och har därför valt att göra som beskrivet ovan. Ett annat problem är att jag på grund av de begränsade källorna till statistik inte har hittat statistik för Sverige och Argentina som exakt motsvarar varandra. Detta är givetvis ett problem, men eftersom den statistik jag kommer att använda visar på kvinnors inflytande, får man ändå fram resultat som kan jämföras och som man kan dra försiktiga slutsatser av. 1.4 Definitioner Definition av begreppet kvotering Denna undersökning handlar om följder av kvotering. Av denna anledning är det viktigt att tydliggöra vad jag menar med kvotering. Enligt Svenska akademiens ordlista innebär 7 Ett projekt som International IDEA (Institute for Democratic and Electoral Assistance) och Stockholms universitet har tillsammans. (www.quotaproject.org )

5 kvotera att fördela i el. bestämma andelar för. Enligt Norstedts plus innebär kvotera att fördela (olika kategorier) i bestämda andelar så att varje del säkert blir hyggligt representerad. Global Database of Quotas for Women 8 (GDQW), skriver på sin hemsida angående kvotering: Electoral quotas for women may be constitutional, legislative or take the form of a political party quota. It may apply to the number of women candidates proposed by a party for election, or may take the form of reserved seats in the legislature. 9 Enligt GDQW:s definition anser jag att man både i Argentina och Sverige tillämpar någon form av kvotering till parlamentet. Fördelen med att använda denna definition är att den är vedertagen i sammanhanget, vilket gör det enklare att jämföra med annan forskning. Av denna anledning har jag valt att använda den definitionen för min uppsats Vad menas med kvinnors intressen? Denna uppsats är inte tänkt att behandla orsaker till att man väljer att kvotera, utan kvoteringens följder. Jag anser ändå att man i detta sammanhang bör nämna några av de argument som brukar tas upp till varför kvotering bör användas, eftersom man i debatten ofta nämner att kvinnors intressen bättre skulle tillgodoses om kvinnorepresentationen ökade och att detta är en viktig anledning till att kvotering borde användas. Det råder förstås en viss debatt om det överhuvudtaget finns något som kan kallas kvinnors intressen. Vad som kan räknas till kvinnors intressen är alltså en smula diffust. Alla kvinnor har självfallet inte samma intressen och det är man inom forskningen medveten om. Att benämna vissa frågor kvinnors intressen handlar förstås om generaliseringar, men man kan säga att kvinnors intressen handlar om sådant som speciellt påverkar kvinnors liv och som kommer från kvinnors speciella erfarenheter. (Se även Anne Phillips-citatet i stycke 1.5.1). Det kan handla om rena kvinnorättsfrågor som till exempel lika lön för lika arbete men även om kvinnohälsa eller sociala frågor som barnomsorg. I korthet skulle man kunna säga att det bland annat är sådana frågor som handlar om kvinnors traditionella sysslor, som tidigare kanske inte ansetts vara politik, men som det i det moderna samhället krävs att någon annan än till exempel en hemmafru tar hand om. I det moderna samhället är det snarare kanske just samhället, som får ta hand om de frågorna. Ofta brukar man kalla kvinnors intressen för mjuka frågor 10 och dessa frågor brukar få mycket liten uppmärksamhet i parlament om mansdominans råder och Se till exempel SOU 1987:19 Varannan damernas

6 kvinnor saknar inflytande Teorier om ökad kvinnorepresentation För att förklara vilka effekter som kan tänkas uppnås med kvotering, redogör jag här för begreppet the politics of presence. The politics of presence är en bok av Anne Phillips och i denna bok argumenterar hon bland annat om varför det behövs en ökad mängd kvinnor bland de folkvalda. Hon skriver: There are particular needs, interests, and concerns that arise from women's experience, and these will be inadequately adressed in a politics that is dominated by men. Equal rights to a vote have not proved strong enough to deal with this problem; there must also be equality among those elected to office 12 Idén om the politics of presence är att en ökad mängd kvinnor i en församling gör skillnad i vilka frågor som tas upp. Fler kvinnorelevanta frågor tas upp när mängden kvinnor i en grupp, i detta fall parlament, ökar. Om man alltså vill att kvinnorelevanta frågor skall tas upp i högre utsträckning inom politiken, borde alltså en ökad mängd kvinnor kunna leda till att fler kvinnorelevanta frågor tas upp. Ett relevant begrepp i diskussionen om ökad kvinnorepresentation är idén om kritisk massa. Kritisk massa är en term lånad från kärnfysiken och det betecknar där den kvantitet av något ämne som behövs för att sätta igång en kedjereaktion. Inom samhällsvetenskapen innebär kritisk massa den mängd människor av viss grupp, i denna uppsats kvinnor, som krävs för att en förändring skall ske inom hela mängden människor. 30% är enligt vissa forskare den mängd som behövs för att en förändring skall ske. Man menar att en stor minoritet kan göra skillnad även om det är en minoritet och att det inte nödvändigtvis måste vara till exempel minst hälften 13. Det finns dock kritik mot idén om en kritisk massa inom samhällsvetenskapen. Istället för en kritisk massa kan det inom samhällsvetenskapen vara bättre att leta efter kritiska handlingar, menar Drude Dahlerup i sin artikel 14, eftersom samhällsvetenskap inte är fysik. Kritiska handlingar är som en motsats till kritisk massa -för att en förändring skall ske fungerar inte kritisk massa i samhällskunskaperna, enligt Dahlerup, 11 Carlsson, Kajsa & Persson, Helena, 2004: Kvinnornas fel? Om kvotering och organisering i det argentinska parlamentet. Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet S Wängnerud, Lena, 2000: Testing the Politics of Presence. I Scandinavian Political Studies 2000:1. S Dahlerup, Drude, 1988: From a Small to a Large Minority: Women in Scandinavian Politics. I Scandinavian Political Studies 1988:4. S Dahlerup 1988, s. 290

7 utan istället kan kritiska handlingar bättre förklara en förändring. För även om en stor mängd kvinnor kommer in i parlamentet behöver inte det betyda att de tar upp frågor som är speciellt kvinnliga. Dahlerup skriver angående kritiska handlingar att det krävs en medveten ansträngning att förändra den politiska kulturens mera grundläggande aspekter. 15 Handlingar passar därför bättre in som förklaring på människor än bara massa. 15 Dahlerup 1988, s. 290

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Världshandel och industrialisering

Världshandel och industrialisering Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka

Läs mer

Skriva B gammalt nationellt prov

Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2008

FINLAND I EUROPA 2008 Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat

Läs mer

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel

Läs mer

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv? Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?

Läs mer

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa

Läs mer

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

Något om permutationer

Något om permutationer 105 Något om permutationer Lars Holst KTH, Stockholm 1. Inledning. I många matematiska resonemang måste man räkna antalet fall av olika slag. Den del av matematiken som systematiskt studerar dylikt brukar

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock 2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.

Läs mer

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera? Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling

Läs mer

Lösningar s. 8 Perspek9v s. 7

Lösningar s. 8 Perspek9v s. 7 Källkri9k s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Fördelar och nackdelar s. 4 ELEVHJÄLP Slutsatser s. 9 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspek9v s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Vad är

Läs mer

Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher

Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom torsdag den 7 april 06 Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher SEB har under perioden december 05 - februari 06 låtit Sifo/Research International

Läs mer

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Möten i det mångkulturella Etnografi (2002-2004) i ett sysselsättningsprojekt

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett

Läs mer

Strukturen i en naturvetenskaplig rapport

Strukturen i en naturvetenskaplig rapport Strukturen i en naturvetenskaplig rapport I detta dokument beskrivs delarna i en rapport av naturvetenskaplig karaktär. På skolor, universitet och högskolor kan den naturvetenskapliga rapportens rubriker

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR

ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR Svenska trafik- och transport akademien Rapport Nybro 2012-03-30 Willy Jensen ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR - Vilken tidpunkt är farligast - Handledare: Lars Lindén SAMMANFATTNING Övningskörning har varit tillåtet

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5)

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5) Intervjumall Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5) Intervju Att hålla i en anställningsintervju kan vara svårt.

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma

Läs mer

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.

Läs mer

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3 Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket

Läs mer

Jämförelse länder - Seminarium

Jämförelse länder - Seminarium Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är

Läs mer

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.

Läs mer

AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER

AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 AKTUELLA VÄPNADE

Läs mer

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra. Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att: 1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även

Läs mer

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in: HEJ! Vi fattar att facket kanske inte är det första du tänker på just nu. Men ganska snart kommer du att sluta gymnasiet, och då kan det vara väldigt bra att känna till att vi finns. Läs vidare så berättar

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens

Läs mer

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Ds 2010:20 Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Lättläst sammanfattning Integrationsoch jämställdhetsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013

Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013 Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013 Den här informationen är tänkt att vara en vägledning för organisationer som företräder nationella minoriteter och som vill ansöka om statsbidrag.

Läs mer

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 3: Fortsättning, Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 3: Fortsättning, Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 3: Fortsättning, Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Rawls teori om rättvisa - Den första principen: alla ska ha samma rätt till det

Läs mer

Kristendomen i världen och i Sverige

Kristendomen i världen och i Sverige Kristendomen i världen och i Sverige Vilka kors kan du? Ortodoxt kors Georgekors krucifix Latinskt kors Grekiskt kors Tyska ordens kors (järnkors) Lpp Katolska, Protestantiska och Ortodoxa kyrkan Under

Läs mer

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? 912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning

Läs mer

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen

Läs mer

Barn berättar om relationer

Barn berättar om relationer Barn berättar om relationer 300 Min kollega Hemrik Elmer från Stockholm har en kompis som samlar på barns tankar och jag tyckte de var så tänkvärda att de bör få få en större allmänhet. Frågorna rör relationer

Läs mer

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

När jag har arbetat klart med det här området ska jag: Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...

Läs mer

Väga paket och jämföra priser

Väga paket och jämföra priser strävorna 2AC 3AC Väga paket och jämföra priser begrepp rutinuppgifter tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Den huvudsakliga avsikten med denna aktivitet är att ge elever möjlighet att utveckla grundläggande

Läs mer

Paroc Stenull. ett bergsäkert val

Paroc Stenull. ett bergsäkert val Paroc Stenull ett bergsäkert val Varför säga nej till tryggheten när den inte kostar något extra? En sak är stensäker Idag är det knappast någon som längre tvivlar på att människans aktiviteter, främst

Läs mer

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Uppgift nr Ställ upp och dividera utan hjälp av miniräknare talet 48 med 2 Uppgift nr 2 Skriv talet 3 8 00 med hjälp av decimalkomma. Uppgift nr 3 Uppgift nr

Läs mer

Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden

Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden Sifo Research & Consulting Sid Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden Det är ungefär lika många som tror att det är säkert att förvara avfall i berggrunden som tror att det inte är säkert. Skillnaderna

Läs mer

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

Koll på cashen - agera ekonomicoach! För elever Fördjupningsuppgift: Koll på cashen - agera ekonomicoach! Fördjupningsuppgift: Ekonomicoach Så här går det till Börja med att se filmen Koll på cashen. Därefter är ni redo för att komma igång.

Läs mer

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal

Läs mer

Invisible Friend 2013-02-18 Senast uppdaterad 2013-02-19

Invisible Friend 2013-02-18 Senast uppdaterad 2013-02-19 Invisible Friend 2013-02-18 Senast uppdaterad 2013-02-19 Jenny Axene och Christina Pihl driver företaget Invisible Friend som skänker dockor till barn som sitter fängslade för att dom är födda där, barn

Läs mer

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Förbättringskunskap Senior alert Verktyg att använda i teamutbildning

Förbättringskunskap Senior alert Verktyg att använda i teamutbildning Förbättringskunskap Senior alert Verktyg att använda i teamutbildning Att sätta upp mål Den första frågan i förbättringsmodellen är frågan "Vad vi vill åstadkomma?" Svaret på frågan är de mål vi sätter

Läs mer

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket

Läs mer

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE Ämne: Samhällskunskap, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Elevdemokrati innebär en möjlighet att vara med och påverka och det innebär också ett ansvar. GENOMFÖRANDE Övningen inleds med

Läs mer

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Till dig som vill bli medlem i SEKO Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. BRA VIBRATIONER Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. Namn: Klass: Förmågor som vi kommer att träna på: Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Använda begrepp, modeller

Läs mer

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Information till elever och föräldrar i skolår 5 Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka

Läs mer

Test Virkesmarknad och Lagerteori

Test Virkesmarknad och Lagerteori Test Virkesmarknad och Lagerteori Av Peter Lohmander 111111 1 Uppgift VM1 (maximalt 2.5 poäng): I Skogsland, Nr 46, 11 november 2011, står följande: Citat: Sänkt pris på sågtimmer: Från och med den 1 december

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar

Läs mer

Sanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Sanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Träning i bevisföring

Träning i bevisföring KTHs Matematiska Cirkel Träning i bevisföring Andreas Enblom Institutionen för matematik, 2005 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 1 Mängdlära Här kommer fyra tips på hur man visar

Läs mer

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.

Läs mer

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Regel 1 - Ökad medvetenhet Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra

Läs mer

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?

Läs mer