Södersjukhusets invändningar hjälpte inte kravet på 80 cm fritt utrymme kvarstår

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Södersjukhusets invändningar hjälpte inte kravet på 80 cm fritt utrymme kvarstår"

Transkript

1 Tema Arbetsmiljö Nr Årgång 7 Södersjukhusets invändningar hjälpte inte kravet på 80 cm fritt utrymme kvarstår Arbetsmiljöverket krävde minst 80 centimeter fritt utrymme vid sidan av patientsängarna. Helt omöjligt invände Södersjukhuset i Stockholm. Antalet vårdplatser måste då minskas med 225, antalet inläggningar på akuten med 30 procent, eller besök per år, och antalet anställda med personer. Verkets beslut överklagades, men förvaltningsrätten har nu avslagit överklagandet. Arbetsmiljöverket hade på landstingsägda Södersjukhuset AB, som på så många andra sjukhus, sett att det var trångt i många patientsalar, toaletter och duschutrymmen. Sjukvårdspersonal är särskilt utsatt för belastningsskador, och en förutsättning för att undvika skador är att det finns tillräckligt med fritt arbetsutrymme för att kunna arbeta på ett sätt som är skonsamt för kroppen. Arbetsmiljöverket krävde därför i ett inspektionsmeddelande att Södersjukhuset skulle göra något åt de trånga utrymmena. Uppföljningsinspektioner visade att problemen fanns kvar på många håll, och Arbetsmiljöverket beslöt därför i december 2012 om ett förbud. Södersjukhuset förbjöds att efter 2 maj 2013 placera sängar med patienter på annat sätt än att det på båda långsidorna av sängen finns ett utrymme om minst 80 centimeter som är fritt från väggar eller fast monterade föremål eller lösa föremål som är så otympliga att de inte lätt kan flyttas undan. Till förbudet var kopplat ett löpande vite på kronor. Förbudet skulle gälla omedelbart, det vill säga att Södersjukhuset hade att rätta sig efter villkoren i förbudet även om beslutet överklagades. Södersjukhuset överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. I första hand ville man att förbudet inklusive vitet skulle upphävas, i andra hand att vitet skulle sättas ned till högst kronor. I ett yttrande till Förvaltningsrätten förklarade Södersjukhuset att man delar Arbetsmiljöverkets syn att sjukvårdspersonal är särskilt utsatt för risk för belastningsskador. För att i möjligaste mån undanröja denna risk arbetar bolaget systematiskt för att förebygga skador, man har så kallade ryggombud i organisationen och riktlinjer för att underlätta patientarbetet. Men för att uppfylla Arbetsmiljöverkets krav utan att göra några ombyggnationer är bolaget tvunget att reducera antalet vårdplatser med 225 platser. En sådan reduktion skulle i sin tur kräva en minskning av antalet inläggningar på akutmottagningen med 30 procent ( besök per år). Bolaget skulle dessutom tvingas minska antalet anställda med personer något som inte är görligt från Stockholms landstings perspektiv. Problemet med trånga utrymmen orsakas av patientgarderober och handfat, men det är på väga att lösas påpekade Södersjukhuset. En omfattande renovering görs på sjukhuset i en successiv process fram till och med år 2017, och med renoveringen kommer man att leva upp till Arbetsmiljöverkets krav. Tiden är dock för kort för att klara kravet på 80 centimeter runt patientsängar till den 1 maj Södersjukhusets invändningar var verkningslösa. Förvaltningsrätten konstaterar att Arbetsmiljöverket vid inspektioner under perioden september november 2010 uppmärksammat att det saknats minst 80 centimeters fritt utrymme på patientsängarnas långsidor. Vid uppföljande inspektioner fanns bristen kvar. Förbudet har meddelats i syfte att säkerställa att bolaget inte kommer att bryta mot arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsmiljöverket har haft fog för att sätta ut ett löpande vite och vitesbeloppet om kronor är skäligt förklarar Förvaltningsrätten. Södersjukhusets överklagande avslås i sin helhet. Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr Kräver två miljoner i företagsbot efter dödsolycka med Bobcat Hösten 2009 klämdes en 23-årig man ihjäl då lyftarmarna på en Bobcat plötlisgt föll ned. Nu har en företrädare för arbetsgivaren R Altenstam AB åtalats för arbetsmiljöbrott. Dessutom kräver åklagaren att Altenstams och Olofssons i Syd AB, som levererat Bobcaten, ska betala en miljon vardera i företagsbot. Olyckan inträffade den 12 november 2009 på Altenstams anläggning vid Södra Bulltoftaveägen i Malmö där inkommande avfall sorteras. För att underlätta sorteringsarbetet hade bolaget skaffat en Bobcat kompaktlastare, modell 773 TH. Olycksdagen höll 23-åringen på med sorteringsarbete på gårdsplanen, när en kollega som körde Bobcaten fick problem med maskinen. 23-åringen gick då fram till Bobcaten och böjde sig in genom sidofönstret på vänster sida. Av okänd anledning sjönk då lyftarmarna, som varit i upphöjt läge, och krossade 23-åringens huvud. Till hyttens konstruktion hör ett galler utanför sidofönstren. Det ska hindra föraren från att komma under lyftarmarna, som är fästa bakom hytten. På olycksmaskinen var emellertid gallret avsågat och därmed var maskinen livsfarlig, Altenstams hade köpt Bobcaten begagnad av maskinfirman Olofssons i Syd AB, som i sin tur fått in den i samma livsfarliga skick. Kammaråklagare Jan Olof Andersson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har nu åtalat en företrädare för Altenstams för arbetsmiljöbrott innefattande vållande till annans död. Enligt Andersson har företrädaren försummat att göra en ordentlig riskbedömning beträffande användning av Bobcaten, och att ge skriftliga instruktioner för arbetet. Han har heller inte sett till att maskinen var försedd med föreskrivna skydd. Brottsligheten har begåtts i Altenstams näringsverksamhet och därför yrkar åklagaren att bolaget ska åläggas företagsbot på 1 miljon kronor. Olofsson i Syd AB hålls ansvarig för att Bobcaten levererats utan heltäckande skyddsgaller och utan nödvändiga anvisningar för användning och skötsel. Därför anser åklagaren att även Olofssons ska åläggas en företagsbot på 1 miljon kronor. 1

2 Arbetsmiljöverkets krav hot mot prao-verksamheten? Arbetsmiljöverket ställer orimliga krav på skolorna hävdar ordföranden i Lunds barn- och skolnämnd. Högstadieelevernas prao-verksamhet är hotad. Det som enligt hans mening är orimligt är kravet att det ska göras en riskbedömning av varje praktikplats innan praktiken startar. Arbetsmiljöverket inledde i höstas en flerårig nationell tillsynsinsats mot grund- och gymnasieskolor. Verket ska då inspektera både huvudmännen för skolan och skolorna. Tyngdpunkten ligger på att undersöka om skolhuvudmännen har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Inspektionerna har lett till en mängd krav. Så också i Lund, där ordföranden i barn- och skolnämnden Lars Hansson (FP) reagerat starkt på kraven. Vi fick det märkliga kravet från Arbetsmiljöverket att skolorna skulle göra en riskbedömning av varje arbetsplats. De tog som exempel ett bageri där skolpersonal skulle ut och inspektera degblandaren. Det förstår vem som helst att grundskolan inte har personal med den kompetensen, sade han i en intervju med Sydsvenskan. Det är orimligt. Står Arbetsmiljöverket fast vid detta så finns det ingen annan konsekvens än att upphöra med prao. Vi vill inte att det ska ske. Praon är extremt viktig för elevernas framtida yrkesval. Det Arbetsmiljöverket slagit ned på efter att ha inspekterat 14 skolor i Lund är olika brister i rutiner. Bland annat i fråga om rutiner för elevernas praktik. Det visade sig vid inspektionerna att det fanns dokument som anger att skolan har ansvar för att riskbedöma praktikplatserna. Men det var på flera skolor oklart hur riskbedömningen skulle göras. På en skola var rutinen att besöka arbetsplatserna först efter det att eleverna var på plats. Arbetsmiljöverket krävde därför i ett inspektionsmeddelande (dnr ISM 2013/33023) att kommunen skulle upprätta rutiner som innebär att man vid val av praktikplats undersöker och riskbedömer arbetsmiljön för eleverna. Och att det av rutinerna ska framgå att undersökning och riskbedömning ska göras innan praktiken startar, hur det ska genomföras och att hänsyn tas till elevens ålder och mognad. Vid inspektionerna visade det sig också att det fanns anställda som trots att de fått arbetsmiljöuppgifter tilldelade inte hade tillräckliga arbetsmiljökunskaper. Arbetsmiljöverket krävde därför att kommunen skulle se till att det finns rutiner som beskriver när, hur och av vem det ska säkerställas att de som fått uppgifter i arbetsmiljöarbetet har tillräckliga kunskaper. Det kan tilläggas att en gymnasiechef och en lärare i Lund för knappt två år sedan dömdes för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Detta sedan en 16-årig elev som gick första året på Energiprogrammet på Polhemskolan klippt av ett finger i en gradsax på skolan. Saxens skydd var borttaget, det brast i riskbedömningar, undersökningar och rutiner. Åtal för säkerhetsbrister på hyvelmaskiner En anställd på Vinäs Fönsterindustri AB i Mora skadades då han arbetade vid en hyvelmaskin. Bolaget vägrade acceptera ett strafföreläggande, varför åklagaren nu tagit ärendet till tingsrätten. Olyckan inträffade den 29 maj 2012, då en anställd kom i kontakt med en roterande kutter på en hyvelmaskin av märket Robinson. Maskinen saknade fungerande bromsar och kuttrarna slutade därför inte att rotera när en elektriskt förreglad skyddslucka på maskinen öppnades. En del av vänster lillfinger hyvlades av. Enligt kammaråklagare Aino Alhem vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Stockholm har någon hos bolaget uppsåtligen eller av oaktsamhet tillåtit brister dels i förebyggande underhåll, dels i regelbundna kontroller. Förfarandet utgör arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Olyckan anmäldes inte utan dröjsmål till Arbetsmiljöverket, och bolaget gjorde sig därigenom skyldigt till brott mot arbetsmiljölagen. Dessutom upptäckte Arbetsmiljöverket vid en inspektion i augusti 2012 att en förregling på en annan hyvelmaskin av märket Futura utan giltigt skäl hade kopplats ur. Även detta ett brott mot arbetsmiljölagen. Vinäs Fönsterindustri fick i november förra året ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för arbetsmiljöbrott och två brott mot arbetsmiljölagen. Bolaget accepterade inte föreläggandet, och åklagaren har därför väckt talan om företagsbot vid Mora tingsrätt. På samma grunder och med samma företagsbot som i strafföreläggandet. Fortsatta upplageproblem för arbetslivstidningarna Även om raset dämpats något så har de specialiserade arbetslivstidningarna fortsatta upplageproblem visar Tidningsstatistiks, TS, upplageredovisning för Tidningen Arbetarskydd som ges ut av Talentum förlag minskade sin upplaga med 700 ex ( 7,1 procent) och har nu totalt ex. Antalet fullt betalda ex minskade med 100 ex till Upplagan hålls, som tidigare år, uppe med hjälp av friex och/eller kraftigt rabatterade ex (50-99 procent). Samma sak gäller även för den av Talentum utgivna Lag&Avtal. Totalupplagan ökade med ex till 4 700, men hela ökningen och mer därtill ligger på de kraftigt rabatterade exen. Den fullt betalda upplagan minskade med 200 ex. Arbetsmiljöforum i Sverige AB, som gav ut tidningen Du&Jobbet, gick i konkurs förra våren. En ny ägare, Arbetsmiljöforum i Norden AB, tog över tidningen men ägarproblemen har gjort att TS ännu inte kunnat fastställa upplagan för Senast kända TS-upplaga, för andra halvåret 2012, var ex, varav fullt betalda ex. Året före, alltså 2011, hade Du&Jobbet en total upplaga om ex. Saknade riskbedömning av explosionsfarlig miljö Stockholms Lackcenter AB i Sundbyberg sysslar bland annat med pulverlackering. Verksamheten medför att explosionsrisk föreligger och därmed att arbetstagare kan utsättas för fara. Trots det fann Arbetsmiljöverket vid en inspektion den 3 december 2012 att bolaget inte gjort någon riskbedömning av explosionsfarlig miljö och heller inte upprättat något explosionsskyddsdokument. Verket gjorde därför en åtalsanmälan och Stockholms Lackcenter har nu fått och godkänt ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Rörledningar med farliga kemikalier var inte märkta I april förra året inspekterade Arbetsmiljöverket kemiföretaget Ashland Industries Sweden AB i Helsingborg. Vid inspektionen konstaterades att det på rörledningar som innehöll farliga kemiska produkter (som formalin, akrylsyra och epiklorhydrin) saknades märkning med produktens namn, faropiktogram eller farosymbol samt en pil för strömningsriktning. Bristerna har lett till att Ashland Industries fått, och godkänt, ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. 2

3 Uppfyllde inte krav på dubbelbemanning assistansbolag riskerar vite på Brukarkooperativet JAG Service AB förbjöds av Arbetsmiljöverket med omedelbar verkan att låta anställda arbeta med personlig assistans åt en brukare i Kalix om inte två villkor var uppfyllda. Servicebolaget bröt mot båda villkoren, och Arbetsmiljöverket har därför begärt att Förvaltningsrätten i Stockholm dömer ut vitet på kronor. I mars förra året stoppade kommunals regionala skyddsombud arbetet med personlig assistans hos en brukare i Kalix. Skyddsombudet krävde att arbetet hos brukaren alltid skulle ske genom dubbelbemanning, något som assistansanordnaren Brukarkooperativet JAG Service AB accepterade (JAG; Jämlikhet, Assistans, Gemenskap, är en ideell riksförening för personer med omfattande funktionsnedsättningar). Personalbrist gjorde dock att det inte fanns några garantier för att det alltid var minst två personer som arbetade samtidigt. Vilket också visade sig när Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsstället några dagar senare. Och de närmaste två dagarna skulle Arbetsmiljöverket vill ha 120 nya miljoner Ska vi klara vårt uppdrag framöver behövs mer pengar. Det är Arbetsmiljöverkets klara besked i det budgetunderlag som nyligen skickats till regeringen. För perioden begär verket en höjning av anslaget på totalt 120 miljoner kronor. För 2018 vill man ha ytterligare miljoner kronor. Direkt när alliansregeringen tillträdde beslutade den att minska Arbetsmiljöverkets anslag med ungefär 158 miljoner eller närmare en tredjedel. Minskningen skulle genomföras under perioden Personalstyrkan på huvudkontoret i det närmaste halverades, och ungefär 30 procent av inspektörerna försvann. Till det kommer att anslagsstrukturen i staten medför en ständig minskning av de statliga myndigheternas anslag. Den har Arbetsmiljöverket försökt möta med det man kallar en god produktivitets- och effektivitetsutveckling. Men likafullt tvingas verket varje år minska antalet anställda något, och nu börjar man närma assistansen skötas av två personer som var helt nya i arbetet med brukaren. Vid inspektionen framkom också att brukaren, som har en svår muskelsjukdom, krävde att assistenterna skulle utföra massage under långa tider. Inte sällan 3-4 timmar per dag, vilket medfört att assistenter fått belastningsbesvär i händer, axlar, armar och nacke. Arbetsmiljöverket konstaterade att det var förenat med stora risker för belastningsskador att inte vara två när brukaren skulle lyftas och flyttas. Det faktum att servicebolaget anlitade helt oerfaren personal som assistenter hos brukaren ansågs också medföra stora risker för belastningsskador, med hänsyn till hur fysiskt och psykiskt krävande arbetet hos brukaren var. Verkets bedömning var att det fanns en omedelbar fara för allvarliga personskador och därför meddelades ett tillfälligt förbud. En vecka senare beslöt Arbetsmiljöverket att förbudet skulle kvarstå så länge som inte kraven var uppfyllda. Kraven var: 1) att arbetet hos brukaren skulle utföras av två anställda samtidigt, 2) att anställda som var nya i arbetet med brukaren ska ha fått sådan praktisk och teoretisk introduktion så att de har kunskap sig någon sorts gräns där verksamheten på allvar hotas. Och trots att regeringen hittills varit kallsinnig till verkets propåer om höjda anslag gör man alltså ett nytt försök. För de närmaste tre åren vill Arbetsmiljöverket att anslaget höjs med totalt 120 miljoner kronor. För 2018 behövs ytterligare minst 20 miljoner framhåller man. Pengarna vill verket använda till att öka antalet inspektioner, förbättra verksamheten med råd och stöd och till att utveckla arbetet med analys, liksom regel- och EU-arbetet. Som skäl för att höja anslaget lyfter Arbetsmiljöverket bland annat fram utvecklingen och förändringen på arbetsmarknaden. Servicesektorn ökar sin andel av arbetskraften samtidigt som tillverkningsindustrins andel minskar. Antalet företag med få anställda ökar samtidigt som antalet större företag med många anställda minskar. Nya företagsstrukturer växer fram, där fler är anställda av bemanningsföretag och många har tillfälliga anställningar. En tydlig trend i de flesta branscher är en ökad inhyrning av personal och ett ökat antal entreprenader/entreprenörer. Allt fler om de risker som finns i arbetet med brukaren, hur arbetsuppgifter hos denne ska utföras och omfattningen av dessa arbetsuppgifter. Det skulle också vara säkerställt att anställda innan de påbörjar arbete hos brukaren känner till hur förflyttningar av honom till och från säng ska utföras för att undvika belastningsskador, samt hur och i vilken omfattning kroppsmassage på brukaren ska utföras. Till förbudet var kopplat ett vite på kronor. I augusti förra året kontaktade det regionala skyddsombudet Arbetsmiljöverket och berättade att Servicebolaget brutit mot villkoret om dubbelbemanning sedan början av juni. Man hade varit kort om folk hela sommaren, och enligt uppgift hade en assistent arbetat fyra veckor i sträck utan en ledig dag. Genom kontakt med assistenter som arbetat med brukaren fick Arbetsmiljöverket bekräftat att villkoret om dubbelbemanning inte uppfyllts. Det visade sig också att arbetsgivaren brutit mot punkt 2 om introduktion och information i förbudet. Arbetsmiljöverket har därför ansökt hos Förvaltningsrätten i Stockholm om att vitet ska dömas ut. utländska företag etablerar sig i Sverige och det sker också en ökning av utländsk arbetskraft. Även antalet företag och organisationer, såväl inhemska som utländska, som medvetet bryter mot arbetsmiljöreglerna tenderar att öka enligt Arbetsmiljöverket. Strukturomvandlingarna innebär också att arbetsplatserna blir fler, mindre och mindre enhetliga. Det gör dem svårare att analysera, skriva regler för och kommunicera med. Till det lägger Arbetsmiljöverket att den svenska modellen, där arbetsmiljöarbetet byggt på kollektivavtal och en tydlig organisations- och företagsstruktur med distinkta anställningsförhållanden och tydligt arbetsmiljöansvar, håller på att försvagas. Tidigare har skyddsombuden haft en stark roll i arbetsmiljöarbetet och under våra inspektioner, vilket vi bedömer håller på att förändras. En minskad facklig anslutning påverkar partssystemet samt förutsättningarna för att rekrytera skyddsombud. Risk finns då att farliga arbeten inte riskbedöms och åtgärder inte vidtas i den omfattning som skulle behövas. Slutsatsen av allt detta är alltså att det behövs fler inspektioner, och mer pengar. 3

4 PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Mobbad tog livet av sig- chefer döms för grovt I juni 2010 tog en socialsekreterare i Krokoms kommun sitt liv. Han hade då i nästan ett års tid kränkts av sin närmaste arbetsledare, och var djupt deprimerad. Efter en unik rättegång har nu Östersunds tingsrätt meddelat en lika unik dom. Två av socialsekreterarens chefer döms för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, och brottet rubriceras som grovt. Lars Persson hade arbetat som socialsekreterare i närmare 30 år, och i Krokoms kommun i fyra. Han arbetade inom individ- och familjeomsorgen, IFO, med missbrukare, var djupt engagerad i arbetet och trivdes. Lars var okonventionell i sitt arbetssätt och kanske inte den allra bästa på dokumentation och administration, men han fick igenom fler LVM-ärenden än andra i socialnämnden (LVM, lag om vård av missbrukare i vissa fall). Handläggningen av missbruksärenden hade tidigare varit eftersatt. I och med att Lars anställdes våren 2006 kom kostnaderna för missbruksvården i Krokom att öka. Missbruksenheten kunde inte längre hålla sin budget. Den jäveln ska bort På våren 2009 fick Lars en ny, vikarierande, arbetsledare. Hon hade, enligt vad hon senare berättat, varit chef under högst någon vecka när socialchefen, efter en ekonomisk genomgång, sagt om Lars att den djäveln ska bort. Han var för dyr. Hon hade också senare vid flera tillfällen vid flera tillfällen anmodats att göra en sammanställning över brister i Lars arbete. Den nya arbetsledaren var känd för att ha en mycket god administrativ förmåga, men hon hade också en auktoritär ledarstil. Det ledde nästan omgående till en konfrontation mellan henne och Lars, där hon anklagade honom för att göra fel i arbetet. Lars hade svårt att värja sig, blev rädd, fick ont i magen och hade svårt att sova. Han bad flera gånger enhetschefen på IFO om att få en ny arbetsledare, eller att bli omplacerad. Det blev varken det ena eller det andra. Hans kollegor slog larm till ledningen om problemen på arbetsplatsen. I en skrivelse förklarade de att det förekommer en konflikt på grund av stora samarbetssvårigheter mellan en kollega och arbetsledaren, och att kollegan mådde fruktansvärt dåligt. De påpekade att det som pågår är mycket allvarligt och inte acceptabelt och vi kräver 4 att ni tar omedelbar handling för att åtgärda situationen. Det ledde till ett trepartssamtal med kommunens företagshälsosamordnare, och att man ordnade så att Lars fick kontakt med läkare. På begäran av facket inleddes en utredning om mobbning. Utredningen gjordes av enhetschefen. Han hade inte någon erfarenhet av sådana utredningar och när han tog itu med uppgiften talade han med Lars och arbetsledaren, men inte med någon av Lars kollegor. På ett möte i april 2010 fick Lars resultatet av utredningen han hade inte utsatts för kränkande särbehandling eller trakasserier. På mötet fick han också en lista med fel som arbetsledaren ansåg att han gjort sig skyldig till, och besked om att han skulle få en varning. Lars bröts ner, blev djupt deprimerad. Läkare konstaterade att besvären var arbetsrelaterade. På ett möte i mitten av maj 2010 skulle Lars delges varningen, men fick då veta att han skulle avskedas istället. Någon dag senare blev han varslad. Den 10 juni var det tänkt att förhandlingar om varslet skulle inledas mellan kommunen, facket och Lars. Samma dag hittades han död i hemmet. Lars Persson hade endast 53 år gammal tagit sitt liv. Han lämnade fru och tre barn efter sig. Änkan polisanmälde fem chefer i kommunen, och kammaråklagare Åse Schoultz vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund åtalade två av dem, enhetschefen på IFO och socialchefen, för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. För första gången skulle mobbning på en arbetsplats prövas som arbetsmiljöbrott i domstol. Ett medvetet risktagande Enligt Schoultz hade de båda cheferna orsakat Lars Perssons sjukdom och död genom att de åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa. Åsidosättandet innefattade ett medvetet risktagande av allvarligt slag. De båda cheferna hade från olika håll hösten 2009 fått information om den turbulens och oro som rådde på arbetsplatsen, och om de samarbetssvårigheter och den konflikt som fanns mellan Lars och arbetsledaren. De hade också fått information om Lars och hans kollegors upplevelse av att han blev utsatt för kränkande särbehandling hävdade Schoultz. Liksom signaler om Lars ohälsa i form av bland annat koncentrationssvårigheter, sömnproblem och avmagring. Trots denna vetskap tog de inte några initiativ till åtgärder som kunnat förhindra sjukdom och dödsfall, som att exempelvis anpassa arbetsförhållandena eller omplacera honom. Östersunds tingsrätt håller i allt väsentligt med åklagaren. Genom arbetsmiljöansvaret har socialchefen och enhetschefen haft en skyldighet att regelbundet undersöka arbetsförhållandena för att identifiera de risker som fanns på arbetsplatsen, låta göra en riskbedömning och åtgärda de risker som framkommit. Socialchefen hade även en skyldighet att ingripa och se till att den som han hade tilldelat arbetsmiljöuppgifter fullgjorde sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen. Otillräckliga åtgärder Enligt de båda åtalades egen uppfattning så hade de också fullgjort sitt arbetsmiljöansvar. Och visst hade de vidtagit vissa åtgärder, men åtgärderna var långtifrån tillräckliga konstaterar tingsrätten, och radar upp det man ser som uppenbara eller klara fakta. Det är uppenbart att mobbningsutredningen utfördes på ett undermåligt sätt påpekar tingsrätten. Det är klarlagt att Lars Persson insjuknade i en allvarlig depression och att denna har ett klart tidssamband och ett rimligt och mycket sannolikt orsakssamband med den konfliktsituation och den arbetsrelaterade problematik som förelåg på hans arbetsplats. Det finns ingenting som tyder på andra omständigheter och tingsrätten slår därför fast att Lars Perssons dödsfall har orsakats av en arbetsskada. De båda åtalade har enligt tingsrätten inte övervägt om det på något sätt funnits möjlighet att anpassa Lars Perssons arbetsförhållanden på missbruksenheten och de har aldrig ens undersökt möjligheten till omplacering, och det är uppenbart att de inte har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar. Arbetsledningen ansåg att det fanns brister i hur Lars Persson utfört sitt arbete, och mot bakgrund av detta ansåg man att det fanns förutsättning för att ta till arbetsrättsliga åtgärder. Utifrån samtliga de förhör som hållits med enhetschefen, socialchefen, arbetsledaren och personalchefen, om vilka fel som Lars Persson skulle ha gjort sig skyldig till, finner tingsrätten att ingen av dem har kunnat redogöra för någon sådan felaktighet som med fog skulle ha kunnat åberopas som grund för ett avsked. Det är uppenbart att de brister som de påstått att Lars Persson skulle ha gjort sig skyldig till inte hade varit tillräckliga för ett lagligen grundat avsked.

5 arbetsmiljöbrott Det är uppenbart att såväl enhetschefen som socialchefen borde ha gjort en betydligt bättre utredning om de eventuella brister som kunde ha funnits i Lars Perssons arbete innan man tog till arbetsrättsliga åtgärder mot honom. Det är enligt tingsrätten inte visat att de vetat om att det saknades grund för avsked, men det är tydligt att de inte skaffat sig tillräcklig vetskap om huruvida sådan grund faktiskt förelåg. Det är vidare alldeles uppenbart att såväl socialchefen som enhetschefen var mycket väl medvetna om de varningar för självmordsrisk som förelåg vid tidpunkten när de varslade Lars Persson om avsked. Grovt arbetsmiljöbrott Trots vetskapen om den självmordsrisk som faktiskt förelåg och trots att de saknade vetskap om det förelåg grund för avsked, företog de den arbetsrättsliga proceduren som syftade till att avskeda Lars Persson. Det är uppenbart att de härigenom har gjort sig skyldiga till ett medvetet risktagande av allvarligt slag, enligt 3 kap 7 2 st brottsbalken (grovt arbetsmiljöbrott). Hade de båda cheferna handlat som de borde ha gjort framstår det som i hög grad sannolikt att Lars Persson inte skulle ha begått självmord hävdar tingsrätten. Enhetschefen och socialchefen har dels genom oaktsamhet och dels genom grov vårdslöshet orsakat Lars Perssons sjukdom och död, genom att de åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen. Av oaktsamhet genom att de inte har vidtagit initiativ till åtgärder som kunnat förhindra sjukdom och dödsfall såsom exempelvis en omplaceringsutredning. Av grov vårdslöshet genom att de vidtagit åtgärder för att avskeda Lars Persson, trots att de saknade vetskap om huruvida det fanns grund för avsked, och trots att de hade vetskap om de varningar för självmordsrisk som förelåg. De båda cheferna har gjort sig skyldiga till arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, och brottet är grovt i den del som gäller de arbetsrättsliga åtgärderna (avskedandet) påpekar tingsrätten. Brottet har ett straffvärde om fängelse på ett år, men eftersom både enhetschefen och socialchefen är ostraffade tidigare bestäms påföljden till villkorlig dom och 100 dagsböter vardera. Tingsrättens dom lär med största säkerhet bli överklagad. Östersunds tingsrätt, mål nr B Klart samband mellan dålig arbetsmiljö och utmattningssyndrom och symptom på depression visar forskningsgenomgång Arbetsmiljön har betydelse för depressionssymptom och symptom på utmattningssyndrom. Det visar en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som granskat de senaste 20 årens internationella forskning på området. SBU har gått igenom forskningsläget för samband mellan en lång rad faktorer i arbetsmiljön och depressionssymptom, och symptom på utmattningssyndrom. Hur arbetsmiljön utformas har betydelse, konstaterar SBU, flest samband finns mellan psykosociala faktorer i arbetet och dessa tillstånd. Upplevelsen av bra möjlighet till kontroll i arbetet samt rättvis behandling på arbetsplatsen har vetenskapligt säkerställda samband med låg förekomst av både depressionssymptom och symptom på utmattningssyndrom. Gemensamt är även att vissa typer av krav, lågt stöd, pressande arbete och osäkerhet i anställningen har vetenskapligt säkerställda samband med hög förekomst av depressionssymptom och symptom på utmattningssyndrom. Vetenskapligt stöd Enligt SBU finns det vetenskapligt stöd för att nedanstående gäller på gruppnivå: Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymptom. Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar mer symptom på depression och utmattningssyndrom än andra. De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar mer depressionssymptom än andra, men det går inte att säga om det finns något motsvarande samband för symptom på utmattningssyndrom. Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen utvecklar mer symptom på depression och utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för dem som upplever osäkerhet i anställningen, till exempel en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner. Det motsatta gäller också. Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symptom på depression och utmattningssyndrom än andra. PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymptom respektive symptom på utmattningssyndrom. SBU:s rapport bygger på studier som sammantaget har undersökt många olika miljöer, huvudsakligen i Europa och Nordamerika. I de flesta av studierna har forskarna undersökt arbetsförhållanden och symptom på depression, respektive symptom på utmattningssyndrom, för män och kvinnor i flera olika yrken under minst ett års tid. Rapportens resultat och slutsatser har av SBU bedömts vara giltiga för kvinnor och män som arbetar under svenska förhållanden. Rapporten innehåller inte några förslag till förändring i regelverk eller praxisändringar. SBU:s roll är att genom systematisering och vidarebearbetning av den bästa forskningen generera ny kunskap som sedan kan komma till nytta hos andra aktörer. Det finns nu vetenskapligt verifierad kunskap som är användbar för åtgärder på arbetsplatserna framhåller man. Incitament för förbättringar Rapportens resultat visar alltså att en dålig arbetsmiljö har samband med såväl depressionssymptom som symptom på utmattningssyndrom. Därmed finns incitament att förbättra arbetsmiljön och sträva efter att varje arbetstagare har psykosociala villkor som i möjligaste mån motsvarar hans eller hennes behov och förutsättningar. Förväntan på effekten av arbetsmiljöförändring bör dock vara rimlig; även om miljön förbättras går det endast att vänta sig en begränsad förbättring av anställdas psykiska hälsa, då denna också påverkas av faktorer utanför arbetet.. Eftersom förekomsten av många av de arbetsmiljöfaktorer vi funnit vara relevanta troligen är hög, blir ändå den möjliga sammanlagda samhälleliga effekten av generella arbetsmiljöinsatser av stor betydelse för hälsan. I tillägg till detta finns samhällsekonomiska aspekter då symptom på depression och utmattningssyndrom ligger bakom en stor del av sjukskrivningarna.. Statens beredning för medicinsk utvärdering, Arbetsmiljöns betydelse för sytom på depression och utmattningssydrom. 5

6 Gävle Hamn döms för grov oaktsamhet sedan dragtruck och trailer vält vid fartgupp En dragtruck med trailer välte vid ett fartgupp i Gävle hamn. Föraren kastades ur och hamnade under fordonet, men klarade sig med lindriga skador. Händelsen har nu lett till att Gävle Hamn AB dömts att betala företagsbot på kronor för arbetsmiljöbrott genom framkallande av fara för annan. Olyckan inträffade 19 maj 2010 när en anställd med Sisu dragtruck och trailer höll på att transportera virkespaket från ett närbeläget sågverk till hamnen. För att kunna köra trailern måste den höjas upp så mycket att stödbenen framtill inte tog i marken. För att kunna passera de fartgupp som fanns på området måste trailern höjas ytterligare. Med följd att trailern blev instabil i sidled. Instabiliteten ledde till att ekipaget välte vid körning över ett fartgupp, och föraren kastades ut. Ren tur gjorde att han klarade sig undan med lättare skador. Arbetsmiljöverket konstaterade vid en inspektion efter olyckan att ekipaget, kombinationen Sisutruck och trailer, inte var lämpligt för transport över huvud taget med tanke på de brister som fanns. Man lade I januari 2011 föll en betongarbetare drygt 3 meter genom ett hål i golvet som inte var täckt. Det fanns dock en klar regel på bygget som sa att om det inte fanns några andra fallskydd så skulle personligt fallskydd användas. Arbetsledaren hade inte haft anledning att räkna med att det skulle behövas ytterligare instruktioner, och därför ogillas talan mot arbetsgivaren Strängbetong. AB Strängbetong hade anlitats för att tillverka, leverera och montera stommen till ett äldreboende i flera våningar som höll på att byggas i Norrköping. En betongarbetare och en montör, som båda arbetat lång tid åt Strängbetong, gjorde 31 januari 2011 sin första dag på bygget. Vid 18-tiden, när de höll på med att gjuta klackar på byggnadens andra våningsplan, föll betongarbetaren genom ett oskyddat hål i bjälklaget och landade på våningsplanet under. Han fick en fraktur på vänstra 6 därför ett omedelbart förbud att använda trucken. Förutom att fordonskombinationen från början var instabil så kunde truckens manöverdon (en joystick) för att tilta och hissa släpet aktiveras ofrivilligt så att trailern började luta. Joysticken var dessutom i dåligt skick, vilket gjorde att den kärvade och kunde fastna i aktiverat läge. Arbetsgivaren hade inte systematiskt undersökt och bedömt riskerna i arbetet med dragtrucken. Något som lett till att man inte sett till att utrustningen, truck och trailer, kunde användas med betryggande säkerhet. När trucken välte kastades den anställde ut eftersom han inte var fastspänd, vilket inte var så konstigt då trucken saknade säkerhetsbälte. Arbetsmiljöverket hävdade att arbetsgivaren har utsatt sina arbetstagare för livsfara eller fara för svår kroppsskada, och vände sig till åklagare med en begäran om åtalsprövning. I somras väckte kammaråklagare Stig Andersson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund talan om företagsbot mot Gävle Hamn AB. Han grundade sin stämningsansökan på samma brister som Arbetsmiljöverket lyft fram, och hävdade att ansvarig personal vid bolaget av grov oaktsamhet utsatt den anställde för livsfara eller nyckelbenet, och på vänstra överarmsbenet upp mot axeln. I september förra året väcktes talan om företagsbot mot Strängbetong för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Enligt kammaråklagare Bengt Svensson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål hade företrädare för bolaget medvetet tagit risken att låta anställda jobba på våningen trots att belysningen varit bristfällig, det inte fanns fasta fallskydd vid hål i golvet, personligt fallskydd inte användes, instruktioner om att använda personligt fallskydd inte getts, och arbetstagaren inte heller fått tillräcklig utbildning och instruktioner i hur man undgår riskerna i arbetet. Strängbetong borde därför dömas att betala företagsbot på kronor. Hålet i golvet var inte täckt, och belysningen var dålig medgav arbetsledaren inför Norrköpings tingsrätt. Men det var inte meningen att någon skulle befinna sig på den delen av övervåningen förklarade han. Det arbete som skulle göras vid tillfället skulle göras på undervåningen. Han hade inte sagt fara för svår kroppsskada (framkallande av fara för annan). Gävle Hamn AB accepterade åklagarens yrkande om företagsbot. Gävle tingsrätt håller med åklagaren i allt utom då det gäller påståendet att joysticken, styrspaken, varit i dåligt skick och kärvat innan olyckstillfället. Truckföraren berättade nämligen i förhör att styrspaken fungerat utan problem tidigare. Även om styrspaken således inte varit i olag tidigare är det tingsrättens bedömning att det var dragbilens konstruktion med den höj- och sänkbara kopplingsanordningen som möjliggjorde olyckan. Bedömningen stöds av att dragbilen numera, enligt uppgift från bolagets VD, är ombyggd för att förhindra en ny olycka tillägger man. Hade arbetsgivaren gjort en sådan riskbedömning som man är skyldig att göra så torde den ha utvisat att konstruktionen inte var säker påpekar tingsrätten. Åklagaren hade yrkat på kronor i företagsbot, men med beaktande av att styrspaken inte varit i olag tidigare anser tingsrätten att beloppet ska sättas lägre, och bestämmer boten till kronor. Gävle tingsrätt, mål nr B Strängbetong frias från ansvar efter fall åt betongarbetaren och montören att arbeta på övervåningen. Han påpekade också att det fanns lampor och personliga fallskydd att hämta i en container på bygget. Norrköpings tingsrätt konstaterar att i arbetsmiljöplanen och ordnings- och skyddsreglerna för bygget anges att fallsele alltid ska bäras när risk för fall från hög höjd finns, till dess att permanent skydd monterats. Någon muntlig instruktion med den innebörden har inte lämnats. Med hänsyn till betongarbetarens gedigna erfarenheter i yrket anser dock tingsrätten att Strängbetongs företrädare haft anledning att räkna med att han utan vidare instruktioner skulle använda personligt fallskydd vid behov. Sammanfattningsvis anser tingsrätten att företrädaren inte haft skäl att räkna med att betongarbetaren skulle vistas på den del av övervåningen där olyckan inträffade, och inte heller att han skulle arbeta i dålig belysning eller utan personligt fallskydd. Åklagarens talan om företagsbot ogillas. Norrköpings tingsrätt, mål nr B

7 Suppleant var inte behörig företrädare ICA Kvantum i Upplands Väsby bröt mot Arbetsmiljöverkets vitesföreläggande, men slipper ändå betala vite. Skälet är att föreläggandet delgivits bolagets styrelsesuppleant. Hon tjänstgjorde inte som styrelseledamot vid delgivningstillfället, och saknade därmed behörighet att på bolagets vägnar ta emot föreläggandet hävdar Förvaltningsrätten i Stockholm. Vid en inspektion på ICA Kvantum (Salles Invest AB) i mars 2012 upptäckte Arbetsmiljöverket en del brister i fråga om belastningsergonomi. Bristerna beskrevs i ett inspektionsmeddelande, där också krav ställdes på att de skulle avhjälpas. En uppföljande inspektion två månader senare visade att bristerna fanns kvar, och Arbetsmiljöverket beslöt därför om ett vitesföreläggande. Salles Invest skulle senast 18 februari 2013 ha undersökt och riskbedömt hela hanteringen av fisklådor i butiken, från leverans till uppackning, och arbetet i mejeriavdelningen. Utifrån resultatet av riskbedömningen skulle åtgärder vidtas för att minska risken för belastningsskador. Bolaget skulle dessutom se till att samtliga anställda har de kunskaper som behövs så att de kan utföra arbetet på sådant sätt att risken för belastningsskador minimeras. Föreläggandet var förenat med ett vite om kronor. Vid en uppföljning i början av mars kunde Arbetsmiljöverket konstatera att bolaget inte följt föreläggandet, bristerna kvarstod. Verket ansökte därför hos Förvaltningsrätten i Stockholm om att vitet skulle dömas ut. I ansökan förklarade man att föreläggandet skickats till Salles Invest i en rekommenderad försändelse med mottagningsbevis. Den 14 januari 2013 hade Arbetsmiljöverket fått ett påskrivet mottagningsbevis från ett av postens utlämningsställen. Mottagningsbeviset var påskrivet 10 januari av bolagets styrelsesuppleant. Antingen har hon haft fullmakt från motparten att hämta ut vårt beslut eller så har hon hämtat ut försändelsen i egenskap av bud. Förvaltningsrätten tänker annorlunda. Det finns inte anledning till antagandet att styrelsesuppleanten vid delgivningstillfället tjänstgjorde som styrelseledamot, och hon får därför antas ha saknat behörighet att på bolagets vägnar ta emot föreläggandet hävdar förvaltningsrätten. Salles Invest blev alltså inte på korrekt sätt delgiven vitesföreläggandet och därmed finns inte lagliga förutsättningar att döma ut vitet förklarar förvaltningsrätten. Hovrätten fastställer fällande dom mot takfi rma Taket var frostigt och arbetet med att lägga takpapp gjordes utan någon form av fallskydd. Det slutade med att en 22-årig man föll från taket mot asfalten nedanför och bröt handleden. Arbetsgivaren Värnamo Taktjänst AB dömdes i tingsrätten att betala kronor i företagsbot. Göta hovrätt har nu fastställt tingsrättens dom. Värnamo Taktjänst höll på med takarbeten på en fritidsbyggnad i ett radhusområde i Värnamo. Arbetet påbörjades 14 november 2011, och utfördes av 22-åringen och en jämnårig arbetskamrat. Båda var relativt nyanställda. Ingen av dem hade någon formell utbildning som byggnadsarbetare. För 22-åringen var det första anställningen inom bryggbranschen, för kollegan första anställningen över huvud taget. På morgonen den 15 november bad chefen dem att frosta av taket med en gasolbrännare och sedan lite långsamt börja med takpappen medan han åkte i väg för att försöka ordna en ställning. Pappen var hård och besvärlig att arbeta med på grund av kylan. När 22-åringen lagt första bården och skulle skära av den föll rullen över takkanten och han drogs med. Han föll 2-3 meter, skadade ansiktet och några fingrar och bröt en handled. I mars 2013 väcktes talan om företagsbot för arbetsmiljöbrott vid Jönköpings tingsrätt. Bolaget motsatte sig talan om företagsbot och påståendet om arbetsmiljöbrott. Något arbete skulle inte utföras på taket, utan de båda anställda skulle förbereda arbetet genom att frosta av taket från en stege i avvaktan på att deras chef/bolagets företrädare ordnade med fallskydd. 22-åringen hade påbörjat takarbetet på eget initiativ. De båda byggnadsarbetarna gav en helt annan bild av förhållandena. Och Jönköpings tingsrätt konstaterade (Tema Arbetsmiljö nr 7/2013), utifrån företrädarens egna uppgifter och förhören med de anställda, att företrädaren medvetet tagit risken att låta anställda arbeta på taket trots att det inte fanns något fallskydd. Olyckan och den anställdes handledsbrott har ett omedelbart samband med avsaknaden av nödvändigt fallskydd. Fara för allvarligare konsekvenser har förelegat. Mot bakgrund härav och att olyckan berott på ett medvetet risktagande från näringsidkarens sida bör företagsboten, med beaktande av straffskalan för det arbetsmiljöbrott som begåtts, bestämmas till kr. Skäl för jämkning föreligger inte. Värnamo Taktjänst överklagade domen. Bolaget lade hela skulden för olyckan på den skadade 22-åringen och hävdade att han ljugit inför tingsrätten. Därför ville man i första hand att hovrätten skulle ta bort företagsboten eller, i andra hand, att företagsboten skulle sänkas eller jämkas till ett lägre belopp. Göta hovrätt anser dock, precis som tingsrätten, att det inte finns någon anledning att ifrågasätta de båda byggnadsarbetarnas uppgifter om att företrädaren för Värnamo Taktjänst gav dem instruktioner att påbörja takarbetet medan han hämtade en byggnadsställning. På samma sätt bedömer hovrätten takarbetet som att det krävde skyddsutrustning och att bristen på sådan utrustning har ett omedelbart samband med 22-åringens skada. Och därmed är arbetsmiljöbrott styrkt enligt åklagarens gärningsbeskrivning. När det gäller företagsbotens storlek förklarar hovrätten att en bedömning med utgångspunkt enbart i den uppkomna skadan, och den fara för skada som uppkommit talar för en företagsbot av omkring kronor. I mildrande riktning kan enligt hovrätten anföras att det inträffade inte har påståtts vara ett led i ett systematiskt förfarande från näringsidkarens sida, utan får anses ha varit fråga om en enstaka överträdelse. Kanske också det faktum att överträdelsen var kortvarig, eftersom en ställning skulle hämtas. I skärpande riktning talar att takarbete typiskt sett utgör ett farligt arbete där det är särskilt viktigt att säkerhetsföreskrifter iakttas. Försvårande är även att bolagets företrädare, enligt vad hovrätten funnit utrett, har gett direktiv om takarbete i avvaktan på att ställningen skulle hämtas. Sammantaget leder detta en enig hovrätt till slutsatsen att det inte finns några skäl att frångå tingsrättens bedömning. Några skäl att jämka företagsboten har inte heller framkommit. Därför ska tingsrättens dom stå fast, och Värnamo Taktjänst betala företagsbot på kronor. Göta hovrätt, mål nr B Jönköpings tingsrätt, mål nr B

8 Bergtruck rasade utför tipp nu hotar kraftig företagsbot Vid tippning av sprängsten rasade bergtrucken nedför en 5-7 meter hög slänt och hamnade upp och ned. Truckföraren fick bland annat lungsäcken punkterad. Vid tippstället saknades barriär eller liknande som skyddade mot nedstörtning. Nu riskerar arbetsgivaren, Värmdö Schaktmaskiner AB, att få betala en halv miljon kronor i företagsbot. Olyckan inträffade strax efter klockan tio på kvällen den 30 mars 2011 under anläggningsarbete vid Hede-Älvängen i Ale kommun. Från en tunnel transporterade truckföraren sprängmaterial som skulle tippas vid en bergtipp. När han backade bergtrucken mot tippkanten gled truckens bakhjul över kanten. Trucken vreds ett kvarts varv till vänster och kanade nedför slänten. När den slutligen stannade efter ett ras på 5-7 meter låg den upp och ned. Truckföraren var hela tiden vid medvetande. Han fördes med ambulans till Kungälvs sjukhus där det konstaterades att han fått punkterad lungsäck, brott på tolv revben på vänster sida (tre revben hade brott på flera ställen). Han hade dessutom fått sårskador i ansiktet som måste sys, och på armarna. Han skrevs ut från sjukhuset efter en vecka och var sedan helt sjukskriven i ytterligare tre veckor. I en rapport till Arbetsmiljöverket efter olyckan hävdade Värmdö Schaktmaskiner att truckföraren gjort en missbedömning på bergtippens kant. Bolaget hävdade vidare att en rad åtgärder vidtagits på olycksplatsen. Tippen är säkrad och barriärer uppbyggda med massor utefter hela området, med målade markeringar på stenblock. Området där tippning skall utföras övervakas av tippvakt. Belysningsmast kommer att sättas upp på området, så att det blir ordentligt upplyst under dygnets mörka tid.. När Arbetsmiljöverket kontrollerade Värmdö Schaktmaskiners uppgifter förklarade truckföraren att han inte gjort någon missbedömning, utan det var tippkanten som brast. Då verket några veckor senare besökte bergtippen fanns belysning på plats, däremot ingen barriär vid tippkanten. Barriär hade heller aldrig funnits enligt truckförare från bolaget som var med vid besöket. Tippvakt hade funnits på plats efter olyckan och en vecka framåt. Några målade markeringar hade man inte sett. Vid besöket konstaterade verkets inspektör att det var ett överhäng på vänster sida av tippen. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om berg- och gruvarbete (AFS 2010:1) ska det finnas en barriär som hindrar att fordon kör utför tippen. Alternativt att man tippar en bit från slänten och sedan med schaktbladsmaskin knuffar tippmassorna nedför slänten. Vid den aktuella tippen fanns ingen barriär, inte heller användes någon annan metod för att arbeta säkert vid tippningen. Arbetsmiljöverket vände sig därför i maj 2011 till åklagare med en begäran om åtalsprövning. Det framstår som i hög grad sannolikt att arbetstagarens skada skulle ha uteblivit om arbetsgivaren hade sett till att det vid olyckstillfället hade funnits en barriär vid tippstället Det finns därför skäl att misstänka arbetsmiljöbrott innefattande vållande till kroppsskada påpekade Arbetsmiljöverket. Kammaråklagare Maria Johansson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Göteborg har nu väckt talan om företagsbot mot Värmdö Schaktmaskiner AB vid Alingsås tingsrätt. Den eller de personer inom bolaget som burit arbetsgivarens skyddsansvar har försummat sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen att förebygga olycksfall, och har därigenom av oaktsamhet orsakat maskinförarens skador hävdar hon. Oaktsamheten har, som Arbetsmiljöverket påpekade, bestått i att bolaget inte sett till att det fanns en barriär vid tippstället eller att annan metod för att arbeta säkert användes. Dessutom hade man inte gett tillräckliga instruktioner om hur arbetet vid bergtippen skulle utföras. Därför anser åklagaren att Värmdö Schaktmaskiner ska dömas att betala företagsbot på kronor för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Datum för rättegången är ännu inte bestämt. Brister i polisens rehabiliteringsarbete Chefsbyten är vanliga och dessa byten leder ofta till bristande i kontinuitet i rehabiliteringsarbetet. Nu kräver Arbetsmiljöverket att Polismyndigheten i Örebro län går något åt saken. Efter en inspektion i juni förra året påpekade Arbetsmiljöverket att rehabiliteringsarbetet inte fungerade som det skulle på grund av återkommande chefsbyten. Polismyndigheten medger i en svarsskrivelse till Arbetsmiljöverket att det i enstaka fall brustit i informationsöverföringen i rehabiliteringsärendena. Men tillägger att myndigheten erbjuder såväl intern som extern arbetsmiljöutbildning, och att denna utbildning årligen kompletteras med intern utbildning/uppföljning. Det räcker inte anser Arbetsmiljöverket, eftersom cheferna i vissa fall prioriterar bort erbjuden utbildning till förmån för det dagliga arbetet. Det är viktigt att arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering kommer igång så snabbt som möjligt. I de fall detta arbete brister kan arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga komma att under en allt för lång tid tvingas att vara utan åtgärder som syftar till att återställa arbetsförmågan påpekar Arbetsmiljöverket. Polismyndigheten föreläggs därför att se till att alla chefer som nu arbetar med rehabiliteringsärenden och som inte redan fått utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering får en sådan utbildning. Man ska dessutom upprätta en rutin som säkerställer att alla som får i uppdrag att arbeta med rehabilitering får utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Kontakta redaktionen! Har du synpunkter på innehållet? Frågor, tips eller önskemål? Hör då av dig till redaktionen. Enklast genom e-post, eller telefon. Svårt att få tag i domar och annat material som det refereras till i nyhetsbrevets texter? Hör av dig så hjälper vi till. Saknar du något nummer av nyhetsbrevet, eller behöver du fler ex av någon utgåva? Kontakta redaktionen! Redaktör och ansvarig utgivare: Hans Olof Wiklund Prenumeration: Helår, 14 nr, kostar 2 900:- + moms (3 074:-) PlusGiro: Bankgiro: Nr 2/ mars Tema Arbetsmiljö Tema Arbetsmiljö. Citera gärna, men ange källan. Tema Arbetsmiljö produceras, trycks och ges ut av Tema Arbetsmiljö AB. Adress: Skolvägen 1, Flen Telefon: Fax: e-post:

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2014 B 1876-12 KLAGANDE Öresundschark AB, 556539-8582 Spettgatan 1 211 24 Malmö Ombud: Advokat MH MOTPART Riksåklagaren Box 5553

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom arbetsmiljöbrott

Överklagande av en hovrättsdom arbetsmiljöbrott Rättsavdelningen Sida 1 (13) Byråchefen My Hedström 2015-03-30 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom arbetsmiljöbrott Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö

Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö Lunchseminarium den 17 januari 2013 Pia Pehrson Anna Lundberg Foyen Advokatfirma Vad krävs för en giltig delegering? - Det ska finnas ett behov

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar Två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Avdelningen för regelarbete och expertstöd Redaktör: Annika Hellberg

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

Centrala samverkansgruppen. Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön

Centrala samverkansgruppen. Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön Centrala samverkansgruppen Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande misstanke om brott mot arbetsmiljölagstiftningen m.m. Dessa riktlinjer har

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar

Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Fjärde upplagan Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Carin Frostberg Redaktör: Annika Hellberg Grafisk

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-02-20 IMS 2012/36270 1 (5) Distriktet i Stockholm Åke Johansson, 010-730 9042 Stockholms kommun Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm Delgivning Föreläggande efter framställning om ingripande enligt

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2012-10-31 IMS 2012/10479 1 (6) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 90 37 Ellen Hall, jurist, 010-730 93 39 Ekerö kommun Box 205 178 23 EKERÖ Delgivning Förbud och föreläggande enligt 7 kap.

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Sanktionsavgifter 2014-03-16 1 2 2015-06-01 Arbetsmiljöverkets nya regionala organisation Inspektionsavdelningar Nord Öst Mitt Väst Syd Umeå Sundsvall-filial

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING. 2011-07-06 Domar 2009 i mål om viten grundade på arbetsmiljölagen.

SAMMANSTÄLLNING. 2011-07-06 Domar 2009 i mål om viten grundade på arbetsmiljölagen. Avdelningen för juridik SAMMANSTÄLLNING 2011-07-06 Domar 2009 i mål om viten grundade på arbetsmiljölagen. Domarna har vunnit laga kraft om inget annat anges. Att yrkat vite jämkats innebär att vissa krav

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter Maj 2013 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter Ett pussel med sju lika viktiga bitar Innehåll Förord... 2 Olika typer av ansvar... 3 Delegering ett pussel med sju lika viktiga

Läs mer

Definition av Arbetsmiljö

Definition av Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbete Definition av Arbetsmiljö Teknik Fysiska, psykiska och sociala upplevelser Arbetsinnehåll Arbetsorganisation Skyddsarbetets effektivitetstrappa Göra vad man är tvungen Lära av olycksfallen

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Åtal. Åsidosatt sin skyldighet att förebygga olycksfall och ohälsa.säkerhetsanordningar. Anställd föll fem och en halv meter. Svåra ryggskador.

Åtal. Åsidosatt sin skyldighet att förebygga olycksfall och ohälsa.säkerhetsanordningar. Anställd föll fem och en halv meter. Svåra ryggskador. ARBETSMILJÖVERKET SAMMANSTÄLLNING 1 Avdelningen juridiska frågor strafelägganden i arbetsmiljömål 2004 1. Platschef att ebygga olycksfall och ohälsa.säkerhetsanordningar till byggställning saknades. Anställd

Läs mer

Avtal om anställnings upphörande var ogiltigt då arbetstagaren förletts att ingå avtalet

Avtal om anställnings upphörande var ogiltigt då arbetstagaren förletts att ingå avtalet Nr 1 / Januari 2012 Innehållet i korthet Från Arbetsdomstolen AD 2011 nr 90 Avskedande av chef som brutit mot ersättningsregler godtogs AD 2011 nr 92 Avtal om anställnings upphörande var ogiltigt då arbetstagaren

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Blendow Lexnova Expertkommentar - Entreprenadrätt, maj 2014

Blendow Lexnova Expertkommentar - Entreprenadrätt, maj 2014 Expertkommentar - Entreprenadrätt Blendow Lexnova Expertkommentar - Entreprenadrätt, maj 2014 I maj månads expertkommentar i entreprenadrätt skriver Karl-Oscar Dalin om grov vårdslöshet i entreprenadsammanhang.

Läs mer

DOM 2015-03-03 Sundsvall

DOM 2015-03-03 Sundsvall 1 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND Rotel 12 DOM 2015-03-03 Sundsvall Mål nr B 399-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 19 februari 2014 i mål nr B 2863-11, se bilaga A PARTER (antal tilltalade

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 2003-03 LOs utredningsmall vid TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 1 2 Utredningsmall vid tillbud och olycksfall Utredningens avsikt är att klarlägga varför tillbudet/olyckan skedde och förhindra att det

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2010-09-14 INH 2010/26577 1 (5) Distriktet i Härnösand Ingemar Norlén, 063-12 46 58 Skandinavisk Fastighetsfond Holding AB Box 5317 102 47 Stockholm Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn till arbetsgivare inom välfärdssektorn Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt följande råd vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Råden är till för dig som

Läs mer

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Riskbedömning med kvalitet En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Att förbereda förändring Dagens företag står inför ständiga förändringar eftersom omvärlden hela tiden

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

DOM 2012-07-04 Stockholm

DOM 2012-07-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207 DOM 2012-07-04 Stockholm Mål nr M 3321-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-21 i mål nr M 3518-11, se

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

DOM 2010-12-01 Stockholm

DOM 2010-12-01 Stockholm 1 Avdelning 6 Rotel 0613 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 2 juni 2010 i mål nr B 203-10, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagare Leif

Läs mer

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) Distriktet i Stockholm Fredrika Brickman, 010-730 9386 Projektrapport Projektnamn: Projektägare: Projektledare: In- och uthyrning av arbetskraft Ac Boel Callermo, IMA Sc Fredrika

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Vid akuta incidenter sekundär intervention Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer