Överklagande av en hovrättsdom arbetsmiljöbrott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överklagande av en hovrättsdom arbetsmiljöbrott"

Transkript

1 Rättsavdelningen Sida 1 (13) Byråchefen My Hedström Datum Högsta domstolen Box Stockholm Överklagande av en hovrättsdom arbetsmiljöbrott Klagande Riksåklagaren Box Stockholm Motparter 1. SE Ombud och offentlig försvarare: Advokaten AV 2. UN Ombud och offentlig försvarare: Advokaten RL Överklagade avgörandet Hovrätten för Nedre Norrlands dom den 3 mars 2015 i mål B Yrkanden Jag yrkar att SE och UN ska dömas för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott, alternativt genom vållande till sjukdom, grovt brott, alternativt genom vållande till annans död. Påföljden bör bestämmas till villkorlig dom i förening med kraftiga böter. Jag förtydligar åtalet såvitt avser brottets rubricering enligt följande. Arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott, alternativt genom vållande till sjukdom, grovt brott, alternativt genom vållande till annans död. Frågan i målet Den fråga som enligt min uppfattning är av intresse ur prejudikatsynpunkt är hur arbetsgivares ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningens regelverk avseende psykosociala förhållanden ska bedömas straffrättsligt. Postadress Gatuadress Telefon E-post Box STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C Telefax Webbadress

2 Sida 2 (13) Bakgrund I hovrättens dom tecknas följande bakgrund (hovrättens dom s. 7). LP anställdes som socialsekreterare i Krokoms kommun i april UN var då socialchef i kommunen. UN hade tidigare i huvudsak arbetat i det privata näringslivet och hade när han tillträdde som socialchef ingen liknande erfarenhet. Själv uppfattade han att det främst var hans förmåga att ansvara för ekonomin som gjorde att Krokoms kommun anställde honom. SE var chef för individ- och familjeomsorgen (IFO). SE var utbildad socionom och hade lång erfarenhet som socialsekreterare. Under våren 2009 blev BB ny gruppledare för IFO. Hon hade en annan ledarstil än LPs tidigare arbetsledare. Innan BB blev arbetsledare trivdes LP bra på arbetet. Det har inte kommit fram att det fanns några särskilda problem under våren 2009, men under senare delen av 2009 uppstod samarbetsproblem mellan BB och LP. Den 4 mars 2010 skickade flera av LPs arbetskollegor en skrivelse till ansvariga funktionschefer. Där angavs bland annat att de under en längre tid uppfattat att det funnits en konflikt på grund av stora samarbetssvårigheter mellan BB och LP och att LP mådde mycket dåligt. SE kom att genomföra en utredning, vilken i målet har benämnts som en mobbningsutredning. Den presenterades på ett möte den 19 april SEs bedömning i utredningen var att det inte hade förekommit någon kränkande särbehandling av LP från BBs sida. Vid mötet väcktes även frågan om LP skulle meddelas en skriftlig varning på grund av brister i arbetet. Efter mötet var LP i princip inte på arbetsplatsen, men han deltog vid ett möte den 19 maj Någon varning kom inte att meddelas vid mötet och inte heller senare utan arbetsgivaren meddelade att man i stället övervägde ett avskedande. UN undertecknade den 26 maj 2010 en underrättelse om avsked genom vilken LP informerades om att Krokoms kommun övervägde att avskeda honom från anställningen som socialsekreterare. Överläggning begärdes med anledning av varslet om avskedande och den 10 juni 2010 skulle en sådan ha ägt rum. LP, som mådde allt sämre under våren 2010, tog sitt liv den 10 juni 2010 och någon överläggning kom därför inte att hållas. Åtalet Åklagaren åtalade SE och UN för vållande till annans död alternativt vållande till kroppskada, grovt brott, enligt följande gärningsbeskrivning. (Målsägandena hade för egen del ett tillägg till gärningsbeskrivningen, vilket inte redovisas här). LP arbetade som socialsekreterare inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) vid Krokoms kommun. Han tog sitt liv den 10 juni 2010 efter långvarig ohälsa till följd av nedan angivna brister i arbetsmiljön. UN och SE har i Krokoms kommun av oaktsamhet orsakat arbetstagaren LPs sjukdom och död genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet under tiden hösten juni 2010 vid Individ- och Familjeomsorgen (IFO) vid Socialförvaltningen i Krokoms kommun åsidosätta vad som i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160)

3 Sida 3 (13) ålegat dem till förebyggande av ohälsa. Nämnda åsidosättande har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Om UN och SE hade handlat i enlighet med de krav som arbetsmiljölagstiftningen ställer på arbetsgivare skulle med hög grad av sannolikhet LP inte insjuknat i en depression och inte tagit sitt liv den 10 juni SE har i egenskap av ansvarig företrädare för arbetsgivaren som enhetschef för Individ- och Familjeomsorgen (IFO) med delegation avseende arbetsmiljöarbetet vid IFO underlåtit att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten i syfte att skapa en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa. SE har underlåtit att regelbundet undersöka arbetsförhållandena för att identifiera de risker som finns på arbetsplatsen, göra en riskbedömning och åtgärda de risker som framkommit. SE har från hösten 2009 erhållit information från arbetsgivarrepresentanter och sedermera även från såväl LP själv som hans arbetskollegor avseende den turbulens och oro som rådde vid arbetsplatsen, de samarbetssvårigheter och den konflikt som rådde mellan LP och gruppchefen och om LPs och hans kollegors upplevelse av att LP blev utsatt för kränkande särbehandling. SE har vidare fått signaler på LPs ohälsa i form av bla koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och viktnedgång. SE har trots nämnda vetskap underlåtit att ta initiativ till åtgärder som kunnat förhindra sjukdom och dödsfall såsom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd såsom omplacering. UN har i egenskap av ansvarig företrädare för arbetsgivaren som socialchef vid Krokoms kommun med delegation avseende arbetsmiljöuppgifterna inom socialförvaltningen vid Krokoms kommun underlåtit att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten i syfte att skapa en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa. UN har underlåtit att regelbundet undersöka eller låta undersöka arbetsförhållandena för att identifiera de risker som finns på arbetsplatsen, göra en riskbedömning, åtgärda de risker som framkommit omgående. UN har sedan hösten 2009 fram till den 10 juni 2010 erhållit information från representanter för arbetsgivaren och sedermera även från LP själv och från hans arbetskollegor avseende den turbulens och oro som rådde vid aktuell arbetsplats, de samarbetssvårigheter och den konflikt som rådde mellan LP och gruppchefen och om LPs och hans kollegors upplevelse av att LP blev utsatt för kränkande särbehandling. UN har vidare fått signaler på LPs ohälsa i form av bla koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och viktnedgång. UN har trots nämnda vetskap underlåtit att ta initiativ till åtgärder som kunnat förhindra sjukdom och dödsfall såsom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd såsom tex omplacering. UN har trots sin kännedom om det bristande arbetsmiljöarbetet vid IFO underlåtit att ingripa och tillse att den som tilldelats arbetsmiljöuppgifter enligt 6 arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete fullgjort sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.

4 Sida 4 (13) Domstolarna Tingsrätten dömde SE och UN för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott, och bestämde påföljden till villkorlig dom i förening med böter. Enligt tingsrätten har SE och UN dels genom oaktsamhet, dels genom grov vårdslöshet orsakat LPs sjukdom och död, genom att de åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen har ålegat dem till förebyggande av ohälsa. Av oaktsamhet genom att de inte har tagit initiativ till åtgärder som kunnat förhindra sjukdom och dödsfall såsom exempelvis en omplaceringsutredning. Av grov vårdslöshet genom att de vidtagit åtgärder för att avskeda LP, trots att de saknade vetskap om huruvida det fanns grund för avsked, och trots att de hade vetskap om de varningar för självmordsrisk som förelåg. Enligt tingsrätten har SE och UN båda ett arbetsmiljöansvar. De har enligt tingsrätten gjort sig skyldiga till arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, vilket är att anse som grovt brott såvitt avser de förhållanden under vilket de arbetsrättsliga åtgärderna vidtogs. UN och SE yrkade i hovrätten att åtalet skulle ogillas. Åklagaren och målsäganden yrkade att straffen skulle skärpas. Hovrätten - som ogillade åtalet i sin helhet har i sina domskäl uttalat bl.a. följande (hovrättens dom s. 27 f.). Hovrätten har tidigare kommit fram till att det fanns brister i SEs och UNs hantering av LPs situation. Dessa brister har bestått i att de inte har undersökt om det gick att anpassa LPs arbetsförhållanden eller om det fanns möjligheter att omplacera honom och att de inte har kartlagt LPs rehabiliteringsbehov. SE har vidare genomfört mobbningsutredningen på ett bristfälligt sätt och UN har inte uppmärksammat bristerna i den. UN har dessutom undertecknat en underrättelse om avskedande till LP utan att det fanns skäl för detta. När det gäller bristerna i att undersöka anpassningsåtgärder och omplaceringsmöjligheter finns det skäl att utgå från att det inte var helt enkelt att i praktiken åstadkomma en ordning som kunde leda till att LPs situation förbättrades. Som hovrätten tidigare har varit inne på skulle eventuella anpassningsåtgärder utan förändring av organisationen kräva kreativa lösningar som inte var helt näraliggande. Enligt vad som kommit fram gav LP själv olika besked i frågan om han ville att möjligheterna till omplacering skulle undersökas och efter hand mådde han allt sämre. Det gjorde att förutsättningarna för en omplacering begränsades. Underlåtenheten att kartlägga LPs rehabiliteringsbehov så att han skulle kunna återkomma till sitt arbete kan inte anses särskilt graverande. Som tidigare har redovisats uppmanades han av flera personer att söka läkar- och psykologhjälp. Han tog också sådana kontakter efter hand. Även om dessa kontakter inte hade till direkt syfte att få LP i arbete utan att få honom att må bättre handlar det om mindre skillnader. Det vanliga är att kartläggningar av en persons rehabiliteringsbehov avser mer konkreta sätt att åtgärda arbetsoförmågan. När det som i detta fall handlar om

5 Sida 5 (13) svårbedömda psykosociala faktorer är det svårt att se hur en sådan kartläggning skulle ha kunnat förändra LPs arbetsförhållanden med de förutsättningar som fanns. Enligt hovrättens uppfattning är bristerna i samband med mobbningsutredningen mer framträdande. Den genomfördes på ett bristfälligt sätt. Det har emellertid kommit fram att SE genom att kontakta Commodia först försökt få en extern part att göra utredningen. Vidare framstår det inte bland annat med hänsyn till att Commodia vid den tidpunkten inte hade någon metodik för denna typ av utredningar som att det då var helt givet hur en sådan utredning borde ha genomförts. Det har inte heller kommit fram att det exempelvis från den fackliga organisation som hade önskat att en mobbningsutredning skulle genomföras begärdes att utredningen skulle kompletteras eller att en ny utredning skulle göras. Enligt AS ville inte heller LP att mobbningsutredningen skulle genomföras. Det finns olika uppgifter i frågan om LP utsattes för mobbning av BB. CB har berättat att det i en tidigare version av skrivelsen den 4 mars 2010 stod att det rörde sig om mobbning, men att två kollegor tyckte att skrivelsen då var för starkt formulerad. Själv upplevde hon att LP till viss del blev kränkt av BB. TH har uppgett att delar av personalen uppfattade det som mobbning och har beskrivit att hon själv upplevde det som att BB förminskade LP genom suckar och blickar. Enligt hennes uppfattning behandlade BB även vissa andra personer på arbetsplatsen, bland andra henne, på ett dåligt sätt. En annan arbetskollega, ÅG, har uppgett att BB även klagade på henne och att hon då sade till BB att hon förbehåller sig rätten att göra fel. PS uppfattade det som att flera personer, bland andra LP, blev utsatta av BB. KJ har uppgett att han inte märkte att BB kränkte eller mobbade LP, men att han lyssnade på LP och märkte att LP mådde dåligt. KJ har vidare berättat att LP använde kränkande uttryck om BB och att han tror att LP inte tålde att få kritik. Ett exempel som förts fram till stöd för att BB utsatte LP för kränkande särbehandling är att hon bestämde att LP inte fick gå på en kurs som handlade om nätdroger. Det har dock redovisats olika uppfattningar i frågan om det fanns skäl för LP att delta i kursen. Som framgått har det på arbetsplatsen funnits olika uppfattningar huruvida LP utsatts för kränkande särbehandling av BB och det framstår mot denna bakgrund inte som helt givet vilken slutsatsen hade blivit om utredningen hade genomförts på ett tillfredsställande sätt. SE och UN har alltså brustit i hanteringen när det gäller anpassning av arbetsförhållandena, omplaceringsmöjligheterna och kartläggning av behovet av rehabilitering. Med hänsyn till LPs egen inställning och svårigheterna att i praktiken åstadkomma tillfredsställande lösningar är SEs och UNs oaktsamhet i dessa avseenden inte så klandervärd att den är straffbar. Oaktsamheten i samband med mobbningsutredningen är mer omfattande. Det finns dock inga tydliga föreskrifter om hur mobbningsutredningar ska genomföras. Bristerna tar därmed sikte på det mer allmänna regelverket i arbetsmiljölagstiftningen. Eftersom det regelverket är mycket generellt lämnar det också utrymme för skiftande tolkningar. Det måste därmed också tolereras ett större utrymme för felbedömningar och misstag än när det finns detaljerade föreskrifter som reglerar en viss situation eller ett visst förhållande. Med hänsyn till detta är inte heller bristerna i anslutning till mobbningsutredningen av sådant slag att de ska bedömas som straffbart oaktsamma.( ).

6 Sida 6 (13) Sammanfattningsvis kom hovrätten fram till att det inte varit fråga om oaktsamhet av sådant slag att den är straffbar som vållande till annans död eller vållande till sjukdom. SE och UN kunde därmed inte heller fällas till ansvar för arbetsmiljöbrott. Grunderna för min inställning Arbetsmiljöbrottet I 3 kap. 10 brottsbalken stadgas att om brott enligt 7 9 har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160) ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, ska dömas för arbetsmiljöbrott. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att begreppet i enlighet med arbetsmiljölagen innebär att inte bara arbetsmiljölagen avses utan också den därtill anslutna arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och föreskrifter som har utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen med stöd av lagen och förordningen (se prop. 1990/91:140, s. 129). Det kan noteras att Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen gick samman år 2001 då den nya myndigheten Arbetsmiljöverket bildades. I propositionen uttalas också att gärningsmannen, vad gäller vållande till annans död och vållande till kroppsskada eller sjukdom, ska ha varit oaktsam i förhållande till effekten. Det subjektiva rekvisitet avser åsidosättandet av skyldigheterna när det gäller arbetsmiljön. Det ska också finnas ett samband mellan åsidosättandet och den inträffade effekten. Vidare uttalas att ett åsidosättande av skyldigheten att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetsmiljön vanligtvis inte sker genom ett aktivt handlande utan genom en underlåtenhet att vidta de åtgärder man är skyldig att göra enligt arbetsmiljöbestämmelserna (se a. prop., s. 129 f.). Enligt 3 kap. 7 brottsbalken döms den som av oaktsamhet orsakar annans död för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Om brottet är grovt, döms till fängelse, lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Enligt 3 kap. 8 brottsbalken döms den som av oaktsamhet orsakar annan person sjukdom som inte är ringa, för vållande till sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag. För att någon ska kunna fällas till ansvar för vållande till annans död (eller vållande till sjukdom) är det inte tillräckligt att hans gärning har orsakat döden

7 Sida 7 (13) (eller sjukdomen) och att gärningen var oaktsam Det krävs att gärningen var oaktsam i förhållande just till den dödliga utgången (eller sjukdomen). Om gärningsmannen visserligen har handlat oaktsamt och genom sin handling har orsakat offrets död (eller sjukdom), men hans oaktsamhet saknade relevans för denna effekt, ska han inte dömas för vållande till annans död (eller till sjukdom). Om gärningsmannen inte hade anledning att ta risken för den inträffade effekten (alltså döden eller sjukdomen) i beräkning, ska han inte heller dömas för vållande av denna, även om han har handlat oaktsamt och genom sin handling har orsakat effekten. Den oaktsamhet som förutsätts för straffansvar ska i viss mån avgöras utgående från det sammanhang vari den relevanta gärningen har begåtts. När där talas om oaktsamhet bör med detta inte förstås vilken som helst avvikelse från det riktiga, det helt aktsamma, beteendet. Vad som avses är en avvikelse som är tillräckligt stor för att i det sammanhang vari ordet förekommer göra beteckningen oaktsam befogad (se Berggren m.fl., Brottsbalken [version den 1 januari 2014, Zeteo], kommentaren till 3 kap. 7 under rubriken Den brottsliga handlingen). Om arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter Den centrala författningen på arbetsmiljöns område är arbetsmiljölagen (1977:1160). Enligt 1 kap. 1 är lagens ändamål att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Av 2 kap. 2 följer att arbetet ska planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. Enligt 3 kap. 2 ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Enligt Tommy Iseskog innebär att vidta alla åtgärder som behövs inte att arbetsgivaren alltid har brutit mot sina skyldigheter om eller när en olycka inträffar. Med formuleringen avses att arbetsgivaren ska agera som en normalt aktsam och seriös arbetsgivare borde agera. Lagtextens uttryck vidta alla åtgärder som behövs kan därför översättas med vidta alla rimliga åtgärder. Detta innebär att arbetsgivaren är skyldig att bl.a. följa de föreskrifter som utfärdats av Arbetsmiljöverket och att bedriva ett eget arbete för att göra arbetsmiljön så säker som möjligt. I detta ligger att arbetsgivaren ska utöva tillsyn och vidta de ytterligare åtgärder som han kan känna till och som är ekonomiskt möjliga att genomföra. Iseskog konstaterar att de allra flesta av Arbetsmiljöverkets föreskrifter inte är direkt straffsanktionerade; de är i stället bindande. Det faktum att föreskriften inte är direkt straffsanktionerad betyder givetvis inte att arbetsgivaren kan nonchalera föreskriften. Det är enligt Iseskog oerhört viktigt att lägga märke till att dessa bindande föreskrifter är en naturlig del av arbetsgivarens skyldigheter enligt 3 kap. 2 arbetsmiljölagen. Detta betyder rent praktiskt att, om en olycka inträffar och det visar sig att arbetsgivaren inte har följt en av Arbetsmiljöverket utfärdad föreskrift, arbetsgivaren inte med någon framgång kan hävda att han har vidtagit alla

8 Sida 8 (13) rimliga åtgärder för att undvika olyckan. Om det då kan bevisas, att det är arbetsgivarens fel (underlåtenhet att följa föreskriften) som har orsakat olyckan, kan arbetsgivaren straffas. På detta sätt blir i praktiken också den föreskrift som inte är direkt straffsanktionerad eller sanktionsavgiftsbelagd oerhört viktig för arbetsgivaren. Enligt Iseskog är den mest uppmärksammade av alla bindande föreskrifter den föreskrift som behandlar systematiskt arbetsmiljöarbete. Den klargör arbetsgivarens skyldigheter att utforma och utöva kvalitetssäkring av arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet (se Iseskog, Arbetsmiljöansvar, [version till och med januari 2010, 11 uppl., Zeteo], avsnitten 4.1 och 4.2.2). Av 3 kap. 2 a första stycket följer att arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras. Enligt paragrafens andra stycke ska arbetsgivaren i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas. Bestämmelsen infördes i början av talet och motiverades med att en förutsättning för ett bra arbetsmiljöarbete är att arbetsgivaren fullgör sitt undersökningsansvar; det krävs att denne fortlöpande undersöker riskerna och bristerna i verksamheten. Syftet med arbetsgivarens dokumentationsskyldighet angavs vara att ge ökad tyngd åt internkontrollen och att underlätta arbetet för alla som medverkar i arbetsmiljöarbetet, t.ex. företagsoch arbetsledning, arbetstagare, skyddsombud och specialister (se prop. 1990/91:140, s. 40 f.). Enligt 4 kap. 10 får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela de ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffenhet och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. I 18 första stycket 6 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) bemyndigas Arbetsmiljöverket att meddela föreskrifter enligt 4 kap 10 arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket har genom AFS 2001:1 meddelat föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. I 2 definieras systematiskt arbetsmiljöarbete som arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Enligt 8 i föreskrifterna ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen ska anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. I kommentaren till 8 uttalas att risker i arbetet behöver undersökas och bedömas systematiskt och att det kan göras genom dagliga undersökningar eller

9 Sida 9 (13) till exempel genom skyddsronder, arbetsmiljöronder och andra probleminventeringar. Arbetsgivaren behöver vara klar över vilka risker som finns så att ohälsa och olycksfall kan förebyggas. Hur ofta undersökningar behöver göras bestäms av de risker som finns i verksamheten. Bedömningen av risker bör alltid resultera i förslag till åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Bedömningen behöver göras mot bakgrund av de allmänna erfarenheter som finns i verksamheten och de rutiner som tillämpas. Enligt 9 ska om någon råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. Enligt 10 ska arbetsgivaren omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ska också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. I kommentaren till 10 uttalas att när åtgärder ska vidtas är utgångspunkten de risker för ohälsa och olycksfall som kommit fram vid undersökningarna. Ofta behövs en prioritering utifrån hur allvarliga riskerna är. I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:17) med föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet definieras kränkande särbehandling som återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. I verksamheten ska det finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller missförhållanden i samarbetet, vilka kan ge grund för kränkande särbehandling. Vidare föreskrivs att motverkande åtgärder snarast ska vidtas och följas upp om tecken på kränkande särbehandling visar sig. Det ska då särskilt utredas om orsakerna till brister i samarbetet finns i arbetets organisation. Min bedömning Som domstolarna angett hade SE och UN genom delegation ansvar för att det på arbetsplatsen bedrevs ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta innebar att de hade en skyldighet att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten i syfte att skapa en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa, allt i enlighet med arbetsmiljölagen och utfärdade föreskrifter. Det står också klart att SE och UN trots att de hade kännedom om den situation som rådde vid arbetsplatsen och LPs ohälsa inte har följt arbetsmiljölagstiftningens bindande regelverk när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete. Hovrätten har vid culpabedömningen vägt in LPs egen inställning och svårigheterna att i praktiken åstadkomma tillfredsställande lösningar. Hovrätten

10 Sida 10 (13) har därvid kommit fram till att SEs och UNs oaktsamhet inte är så klandervärd att den är straffbar. Enligt hovrätten var oaktsamheten i samband med mobbningsutredningen mer omfattande. Enligt hovrätten finns det dock inte några tydliga föreskrifter om hur mobbningsutredningar ska genomföras. Enligt hovrätten tar bristerna därmed sikte på det mer allmänna regelverket i arbetsmiljölagstiftningen. Eftersom det regelverket är mycket generellt lämnar det också utrymme för skiftande tolkningar. Det måste enligt hovrätten därmed också tolereras ett större utrymme för felbedömningar och misstag än när det finns detaljerade föreskrifter som reglerar en viss situation eller ett visst förhållande. Med hänsyn till detta är enligt hovrätten inte heller bristerna i anslutning till mobbningsutredningen av sådant slag att de ska bedömas som straffbart oaktsamma. Jag kan inte instämma i hovrättens bedömningar. Enligt min uppfattning måste kraven på arbetsgivare med det ansvar som följer enligt arbetsmiljölagstiftningen sättas väsentligen högre än vad hovrättens dom ger uttryck för. I prop. 1990/91:140 s. 111 f. preciseras arbetsgivarens aktsamhetskrav. Där anges att kravet på aktsamhet som arbetsgivare har att iaktta i arbetsmiljön är större än vad som allmänt kan krävas av andra personer. De skäl som hovrätten anför till stöd för sin culpabedömning (LPs egen inställning och svårigheter att finna praktiska lösningar) är heller inte övertygande. LPs inställning måste ses och värderas i ljuset av hans successivt och dramatiskt försämrade psykiska status. Svårigheterna att åstadkomma tillfredställande lösningar har överbetonats av hovrätten. Det är vidare uppenbart att den s.k. mobbningsutredning som gjordes är undermålig. Enligt min uppfattning visar utredningen i målet att SE och UN på ett närmast flagrant sätt åsidosatt vad som enligt arbetsmiljölagstiftningen ålegat dem till förebyggande av ohälsa. De har därvid inte bara underlåtit att regelbundet undersöka arbetsförhållandena för att identifiera de risker som finns på arbetsplatsen, göra en riskbedömning och åtgärda de risker som framkommit. De har dessutom underlåtit att vidta sådana åtgärder trots att de från flera håll informerats om den turbulens som rådde på arbetsplatsen, de samarbetssvårigheter och den konflikt som rådde mellan LP och gruppchefen och om LPs upplevelse av att han blev utsatt kränkande särbehandling. Mest klandervärt är dock att de, trots insikten om LPs allt sämre psykiska mående, underlät att vidta åtgärder som kunnat förhindra sjukdom och dödsfall, såsom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan åtgärd såsom omplacering. Med beaktande av det aktsamhetskrav som lagstiftaren preciserat och med hänsyn till deras kännedom om den mycket allvarliga situation som rådde på arbetsplatsen, en situation som dessutom pågick under en längre tid, måste åsidosättandet anses så klandervärt att det ska anses som straffbart oaktsamt. Nästa fråga är då om den oaktsamhet som ligger SE och UN till last har föranlett LPs sjukdom och död. Härvid måste en hypotetisk bedömning göras. Om det då framstår som i hög grad sannolikt att effekten, LPs sjukdom och död, skulle ha

11 Sida 11 (13) uteblivit om de handlat som de borde ha gjort, får erforderligt orsakssamband anses föreligga (NJA 2007 s 369). Såvitt framkommit av utredningen i målet fanns det inte några konkurrerande skadeorsaker i detta fall. Mot bakgrund härav och vad som i övrigt förekommit framstår det därför som i hög grad sannolikt att LPs drastiskt försämrade hälsa och död skulle ha uteblivit om UN och SE handlat i enlighet med regelverket. Det framstår som uppenbart att såväl SE som UN måste ha insett att det fanns en beaktansvärd risk för att LPs depression kunde förvärras och att han kunde komma att ta sitt liv. Trots denna insikt har de på ett närmast flagrant sätt underlåtit att vidta åtgärder för att förhindra sjukdom och dödsfall. Mot bakgrund av den påtagliga risk för att LPs psykiska hälsa skulle ytterligare försämras och att han kunde komma att ta sitt liv måste åsidosättandet i vart fall i förhållande till LPs depressionssjukdom anses ha innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Sammanfattningsvis är enligt min uppfattning åtalet styrkt. UN och SE bör dömas för i första hand arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott. I andra hand arbetsmiljöbrott genom vållande till sjukdom, grovt brott eller, i tredje hand, arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Minimistraffet för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott, är fängelse i ett år. Straffvärdet är därmed så pass högt att detta enligt praxis talar för att påföljden bör bestämmas till fängelse. Enligt uppgift från kammaråklagaren Åse Schoultz pläderade hon vid domstolarna dock inte för att de tilltalade skulle dömas till fängelse. Jag motsätter mig därför inte att påföljden stannar vid villkorlig dom i förening med kraftiga böter. Prövningstillstånd Enligt 54 kap. 10 första stycket 1 rättegångsbalken får prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen (prejudikatdispens). För att bevilja prövning enligt denna punkt krävs alltså att ett avgörande av Högsta domstolen blir av generell betydelse för bedömningen av framtida mål som innehåller liknande frågeställningar. Högsta domstolen har tidigare prövat frågor om ansvar för arbetsmiljöbrott, men bara när det gäller skador och dödsfall till följd av brister i den fysiska arbetsmiljön (se t.ex. NJA 2004 s. 34). Detta mål är också det första mål där åtal väckts för arbetsmiljöbrott med anledning av brister i den psykosociala arbetsmiljön. Fenomenet som sådant är dock långtifrån unikt. I Arbetsgivarverkets rapport om arbetsskador 2013 (Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:1) redovisas att anmälda arbetssjukdomar under 2013 uppgick till totalt , varav 40 procent belastningsskador av anmälningarna, dvs. 28 procent angavs ha organisatoriska/sociala orsaker, dvs. var fjärde anmälan. I 800 anmälningar anges specifikt mobbning/kränkande särbehandling som orsak till

12 Sida 12 (13) sjukdom. 95 procent av sistnämnda anmälare har psykosociala besvär. Sådana anmälningar har också ökat med ca 50 procent under fyra år och enligt Arbetsmiljöverket fortsätter dessa att öka. Av intresse är också att EU:s Europeiska fond för förbättring av arbets- och levnadsvillkor (EWCS) den 23 februari 2015 publicerade en mycket omfattande rapport över undersökningar som genomfördes under 2009 och 2013 (http://bit.ly/1wrs1is). I rapporten kallas mobbning, trakasserier och våld på arbetsplatsen m.m. för ASB (Adverse Social Behaviour). Både nationella undersökningar i medlemsländerna och EWCS visar att antalet (av intervjuade) som ansåg att de under de senaste 12 månaderna utsatts för mobbning på arbetsplatsen ökat från tidigare 8 procent (uppskattat till 12 miljoner utsatta personer enligt en rapport från december 2000) till 11,2 procent under 2005 och till 14,9 procent under Alltså en ökning med nära det dubbla. Sex av medlemsstaterna angav i rapporten från år 2000 att förekomsten av mobbning (redan då) ökat under 3-5 års tid. Vanliga konsekvenser hos arbetstagarna var sömnproblem, depression och självmordstankar, ibland stark aggression och ökade samarbetsproblem, fysiska besvär, yrsel, huvudvärk och mag/matproblem. De som har blivit utsatta för mobbning/trakasserier har, i jämförelse med personer som inte utsatts; fyra gånger fler depressioner (32 procent respektive 8 procent). Nästan tre gånger mer sömnproblem (47 procent respektive 16 procent). Nästan 1,8 gånger mer allmän svaghet/fatigue (62 procent respektive 34 procent). Mer än dubbelt så många rapporterar om stress (52 procent respektive 24 procent). EWCS anmärker följande i rapporten. Att bli utsatt för harassment and violence at work påverkar starkt hälsa och produktivitet och underminerar förutsättningar till arbete genom hela livet. Arbetsförhållanden som bl.a. präglas av större psykiska och fysiska krav, osäkra anställningsförhållanden, arbetsledningsbrister och konflikter på arbetsplatsen ger troliga grundförutsättningar för ASB. Av de publikationer jag redogjort för ovan framgår att ohälsa och sjukdom till följd av brister i den psykosociala arbetsmiljön är vanligt förekommande och dessutom tenderar att öka. För handläggningen av framtida anmälningar om arbetsmiljöbrott på grund av brister i den psykosociala arbetsmiljön är det därför av stor betydelse att arbetsgivarens straffrättsliga ansvar klargörs. Inte minst när det som i detta fall gäller åsidosättande av i och för sig tvingande regler, men där ett åsidosättande inte i sig är straffsanktionerat. Avsikten är ju då att bestämmelserna blir bindande på det sättet att ett åsidosättande ska kunna medföra ansvar för arbetsmiljöbrott (jfr Tommy Iseskogs uttalanden som redovisas ovan). Om hovrättens culpabedömning får stå oemotsagd kan dock befaras att digniteten av bestämmelserna i arbetsmiljölagstiftningen när det gäller ansvaret för den psykosociala arbetsmiljön påtagligt försvagas. Enligt min uppfattning är det därför av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar mitt överklagande.

13 Sida 13 (13) Bevisning m.m. Preliminärt åberopar jag samma bevisning som i hovrätten. Jag ber dock att få återkomma med slutligt bevisuppgift och mina synpunkter på målets fortsatta handläggning för det fall Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Kerstin Skarp My Hedström Kopia till: Utvecklingscentrum Malmö Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (AM ) Kammaråklagaren Åse Schoultz

DOM 2015-03-03 Sundsvall

DOM 2015-03-03 Sundsvall 1 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND Rotel 12 DOM 2015-03-03 Sundsvall Mål nr B 399-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 19 februari 2014 i mål nr B 2863-11, se bilaga A PARTER (antal tilltalade

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2715 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AK m.fl../.

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m.

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2014-01-08 ÅM 2013/10106 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Klagande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m.

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-11-18 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-08-13 B 5810-13 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott

Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (8) Byråchefen My Hedström 2013-06-19 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2714 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm SB./. riksåklagaren

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m.

NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 4421-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m. Högsta domstolen har förelagt

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Definition av Arbetsmiljö

Definition av Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbete Definition av Arbetsmiljö Teknik Fysiska, psykiska och sociala upplevelser Arbetsinnehåll Arbetsorganisation Skyddsarbetets effektivitetstrappa Göra vad man är tvungen Lära av olycksfallen

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom ocker, grovt brott

Överklagande av hovrättsdom ocker, grovt brott Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (7) Byråchefen My Hedström 2012-09-25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom ocker, grovt brott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Riksåklagaren./. HK m.fl. ang. grov misshandel

Riksåklagaren./. HK m.fl. ang. grov misshandel Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2013-01-23 ÅM 2013/0041 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström B 293-13 Riksåklagaren./. HK m.fl. ang. grov misshandel m.m. (Hovrättens för Västra Sverige dom

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom missbruk av urkund, grovt brott

Överklagande av hovrättsdom missbruk av urkund, grovt brott ÖVERKLAGANDE Sida 1 (8) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-04-28 ÅM 2015/2727 Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom missbruk

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom allmänfarlig vårdslöshet

Överklagande av en hovrättsdom allmänfarlig vårdslöshet Överklagande Sida 1 (7) Rättsavdelningen 2012-10-10 ÅM 2012/6707 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom allmänfarlig vårdslöshet Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom bedrägeri

Överklagande av en hovrättsdom bedrägeri Sida 1 (7) Datum Byråchefen My Hedström 2014-11-05 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom bedrägeri Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Motpart NKD Ombud

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m.

Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (6) Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m. Klagande Riksåklagaren Motpart

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom brott mot upphovsrättslagen

Överklagande av hovrättsdom brott mot upphovsrättslagen Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-05-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom brott mot upphovsrättslagen Klagande Riksåklagaren

Läs mer

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-10-02 B 64-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott Högsta domstolen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 maj 2008 B 5251-06 KLAGANDE HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat MN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum 2015-02-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm OK./. riksåklagaren ang. grovt bedrägeri medelst

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-03-31 B 2937-08 Rotel 09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m.

TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (13) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-03-26 ÅM 2014/7560 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2014-10-14 B 2225-14 R 2 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM TA

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

Högsta domstolens mål Somaliska föreningen./. riksåklagaren angående företagsbot

Högsta domstolens mål Somaliska föreningen./. riksåklagaren angående företagsbot Svarsskrivelse Sida 1 (9) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen Ert datum Er beteckning Byråchefen Johan Lindmark 2011-05-10 B 2074-11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Högsta domstolens

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar Två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Avdelningen för regelarbete och expertstöd Redaktör: Annika Hellberg

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar

Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Fjärde upplagan Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Carin Frostberg Redaktör: Annika Hellberg Grafisk

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2008 B 378-07 KLAGANDE BS Ombud och offentlig försvarare: Advokat TÖ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Medhjälp

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 B 2882-02 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART IG Offentlig försvarare och ombud: advokaten LB SAKEN Vållande till miljöstörning

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

GL./. riksåklagaren ang. grovt tullbrott

GL./. riksåklagaren ang. grovt tullbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (11) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-08-08 B 3926-13 Rotel 18 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM GL./. riksåklagaren ang. grovt tullbrott (Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 maj 2008 B 1793-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN II KLAGANDE

Läs mer

K./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om förseelse mot yrkestrafikförordningen

K./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om förseelse mot yrkestrafikförordningen SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Brottmålsavdelningen 2007-10-12 ÅM 2007/3793 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2007-07-02 Ö 3716-06 Rotel 34 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM K./.

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2014 B 1876-12 KLAGANDE Öresundschark AB, 556539-8582 Spettgatan 1 211 24 Malmö Ombud: Advokat MH MOTPART Riksåklagaren Box 5553

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m.

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m. Datum Sida Framställning 2013-10-03 1 (6) Verksjurist Kenneth Edgren Ert datum Dnr Rättsenheten EBM B-2013/0180 Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Framställning om överklagande till Högsta domstolen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 B 4967-12 KLAGANDE 1. ACLE Ombud och offentlig försvarare: Advokat LB 2. JE Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

OR./. riksåklagaren angående häktning

OR./. riksåklagaren angående häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-09-21 ÅM 2015/6399 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2015-09-18 Ö 4583-15 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM OR./.

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott YTTRANDE Sida 1 (8) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-07-05 B 6000-11 Rotel 11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2008-05-22 i mål B 7106-07

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom 2008-05-22 i mål B 7106-07 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 B 2813-08 KLAGANDE IM Ombud och offentlig försvarare: Advokat TS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grov människosmuggling

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-02-20 IMS 2012/36270 1 (5) Distriktet i Stockholm Åke Johansson, 010-730 9042 Stockholms kommun Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm Delgivning Föreläggande efter framställning om ingripande enligt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 februari 2007 B 1544-06 KLAGANDE HL Ombud och offentlig försvarare: Advokat CH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

R./. riksåklagaren ang. förverkande

R./. riksåklagaren ang. förverkande SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-08-25 B 694-09 Rotel 38 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM R./. riksåklagaren ang. förverkande Högsta domstolen

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-12-01 ÅM 2011/7069 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-28 B 2100-11 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm BN./. riksåklagaren

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 mars 2006 i mål nr 366-06 SAKEN Avvisad

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 KLAGANDE KJ Ombud: förbundsjuristen BW MOTPART Riksåklagaren SAKEN Tillåtande av olovlig körning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Antagen xxx Framtagen av Vendela Muhrén, Linda Häggström och Ann-Louise Nyberg. Kommunledningsförvaltningen Handlingsplanen ska ses som ett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2010-04-15 i mål B 1505-09

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2010-04-15 i mål B 1505-09 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 december 2011 B 2350-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART OU Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ SAKEN

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling Handlingsplan mot kränkande DOKUMENTNAMN Handlingsplan mot kränkande GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 1997 DOKUMENTTYP Handlingsplan BESLUTAT/ANTAGET PU 971013 40 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att tillstånd meddelas till målets prövning i hovrätten.

Ert datum. Min inställning Jag medger att tillstånd meddelas till målets prövning i hovrätten. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2011-06-20 ÅM 2011/2787 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-04-18 Ö 1650-11 Rotel 19 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm LC./. riksåklagaren

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

AK./. riksåklagaren ang. egenmäktighet med barn

AK./. riksåklagaren ang. egenmäktighet med barn SVARSSKRIVELSE Sida 1 (8) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-09-20 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2013-03-22 B 311-13 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM AK./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer