FLORA- OCH FAUNAVÅRD 24 april GRÄNSLÖS NATURVÅRD med arten i fokus. Sammanfattningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLORA- OCH FAUNAVÅRD 24 april 2013. GRÄNSLÖS NATURVÅRD med arten i fokus. Sammanfattningar"

Transkript

1 FLORA- OCH FAUNAVÅRD 24 april 2013 GRÄNSLÖS NATURVÅRD med arten i fokus Sammanfattningar

2 Vad är problemet? Reflektion över naturvården idag. Perspektiv på bevarande av biologisk mångfald. Missar vi något? Svein Terje Båtvik Direktoratet for naturforvaltning, Norge I föredraget sätts fokus på fyra teser som rör artsbevarande idag. Några av dem vill de allra flesta hålla med om, andra är kanske lite mer kontroversiella. 1. Behovet för mer kunskap och att den kunskapen vi redan har omsätts i handling. Här är de svenska insatserna för ökad kunskap om den nordiska biologiska mångfalden, genom Art- Databankens Artprojekt och Nationalnyckeln, starkt att applådera! Vi kämpar dock med at beslutsfattarna, och kanske särskilt dem som har budgetansvar, mycket sällan är biologiskt skolade. 2. Problemet med att övertyga beslutsfattarna om att hotade arter har ett värde som är tillräckligt stort för att vi bör använda resurser för att försöka rädda dem. De allra flesta rödlistade arter vill nog aldrig kunna tilläggas något betydande direkt ekonomiskt värde i samhället. Den stora satsningen på ekosystemtjänster är säkert väl menad, men vill den bidraga till förnyade insatser för att rädda enskilda arter från utrotning? 3. Men för några arter är det uppenbarligen ekonomiska vinster att hämta, direkta, indirekta, upplevda, eller potentiella. Här måste den tredje länken i CBDs tre huvudmål tilläggas större vikt, nämligen en rättvis fördelning av utbytet från användandet av genetiska resurser, - inte minst gäller detta från länder i den tredje världen. 4. Kopplingen ekologi ekonomi. Erkännandet att världens ekonomi i grund och botten är tuftat på världens naturresurser, där den biologiska mångfalden på artsnivå är en helt central beståndsdel. Och att doktrinen om en evigvarande ekonomisk växt inte är kompatibel med en ändlig mängd naturresurser. Norges nya miljövårdsminister har uttalat att det är lika viktigt med en ekologisk ansvarig politik som en ekonomisk ansvarig politik. Ekologiekonomen Robert Constanza publicerade i 1997 i Nature ett försök på att beräkna det ekonomiska värdet av de samlade, globala ekosystemtjänsterna, och landade på 33 billioner dollar som bästa anslag (i jämförelse var världens samlade GDP det året på 27 billioner dollar). Rom-stadgan från 1998 (med verkan från 2002; 122 länder är nu parter till denne stadgan) etablerade fyra internationella förbrytelser (jfr Den internationella krigsforbrytardomstolen i Haag, ICC): - Folkmord (genocide) - Brott mot mänskligheten (crimes against humanity) - Krigsförbrytelser (war crimes) - Aggressionsbrott (crimes of aggression) I 2010 föreslog den brittiska advokaten Polly Higgins till FN att ecocide borde inkorporeras i detta internationella rättssystem, och hävdade att ekosystem-kriminalitet också är ett långsiktigt hot mot freden i världen. Hon argumenterade också med att utrotning av växt- och djurarter och hela ekosystemer är ett lika allvarligt brott som massmord, och att utvecklingen hotar med att undergräva vår civilisation och mänsklighetens framtid. Higgins initiativ diskuteras fortfarande i UNEP. 2

3 Artinriktad naturvård lösningen på mycket Lena Tranvik ArtDatabanken SLU Vi har i Sverige åtagit oss att bevara biologisk mångfald genom att främja skyddet av ekosystem, naturliga livsmiljöer och bibehållande av livskraftiga populationer av arter 1. För att klara detta bör vi arbeta med bevarande i ett landskapsperspektiv. Det kan låta som en motsägelse, men artinriktad naturvård är en viktig del av lösningen. Hänsyn kan inte lösa bevarande på landskapsnivå men gör stor skillnad för många arters möjlighet att överleva lokalt. Med tillräcklig hänsyn och rätt utformade åtgärder ökar de kvarvarande arternas chanser att återkolonisera t ex efter skogsavverkning. Det är då viktigt att prioritera hänsyn till befintliga förekomster av arter eftersom potentiella strukturer och habitat kan vara tomma. Om man ska ta hänsyn till kända förekomster blir också kunskapskraven på brukaren tydliga, t ex skyldighet att göra utdrag från Artportalen och andra datakällor innan skogsbruksåtgärder genomförs. Skydd av områden kan handla om allt från större sammanhängande områden och representativa landskapstyper till enskilda naturtyper eller arter inklusive restaurering för dessa. Oavsett syfte så finns det alltid ett artperspektiv. Enbart skydd av områden är dock ingen garanti för att de arter som man avser att skydda kan överleva i området. Många arter har särskilda behov och ofta behövs riktad skötsel eller förvaltning för att tillgodose dessa arters krav. Ambitionen att skapa grön infrastruktur, för att säkerställa spridningsmöjligheter i vardagslandskapet, har inneburit att medvetenheten om landskapsnivån i bevarandearbetet har ökat. För att grön infrastruktur ska bli funktionell så är, även här, de enskilda arternas livsmiljökrav avgörande. Utformningen av grön infrastruktur måste anpassas till vilka arter eller artgrupper man väljer att prioritera i olika regioner och planeras utifrån kunskap om deras befintliga förekomst och livsmiljökrav. Livskraftiga populationer av arter är alltså kvitton på att det finns tillräcklig tillgång på livsmiljö, att nödvändiga strukturer och funktioner för deras överlevnad upprätthålls och att det finns spridningsmöjligheter. De utgör också kvitton på att ekosystemtjänsterna fungerar. En ytterligare anledning till artinriktad naturvård är att arter engagerar! Det är lättare för människor att förstå, känna delaktighet och se konkreta resultat i artinriktad naturvård. Eftersom åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) huvudsakligen genomförs utanför skyddade områden är god förankring med markägare och andra aktörer nödvändig. Med ÅGP har vi lyckats bredda naturvården till en rad nya aktörer och därmed bättre fördelat både kostnader och ansvar. Arbetet med att gynna och bevara biologisk mångfald i Sverige behöver bedrivas på flera olika nivåer: landskapsnivå, naturtypsnivå, artnivå och genetisk nivå, samt i hela landet och med olika verktyg. Att jobba artinriktat är ett kostnadseffektivt och smart sätt att få kvitto på kvaliteten i bevarandet. 1 Konventionen om biologisk mångfald, SÖ 1993:77 3

4 Så arbetar vi med åtgärdsprogram för hotade arter En beskrivning av arbetssätt och aktörer. Vad vet vi om framtiden? Maanu Aunapuu Naturvårdsverket och Sofia Brockmark HaV Åtgärdsprogrammen för hotade arter (ÅGP) är ett viktigt verktyg i arbetet för att klara riksdagens uppsatta miljömål och för att nå våra internationella åtaganden. De arter/naturtyper som är föremål för åtgärdsprogram är så hotade att särskilda insatser krävs för att rädda arten, eftersom arbete med områdesskydd, jordbrukets miljöstöd eller tillsyn och tillståndsprövningar inte har varit tillräckliga. Urvalet av arter som ska ingå i programmen baserades främst på hotstatus, möjligheten till att förbättra artens status, internationella åttaganden, om de har miljökrav som de delar med flera andra hotade arter och om det finns kunskap om relevanta åtgärder. Naturvårdsverket (NV) tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ansvar för drygt 200 program och cirka 400 arter. ÅGP är ett vägledande dokument som i första hand ska tjäna som underlag för myndigheters och organisationers arbete, men riktar sig även till privatpersoner. Programmet presenterar fakta kring arten/naturtypen, orsaker till tillbakagång och aktuell hotsituation. I kärnan av programmen finns en tydlig vision som ska motsvara gynnsam bevarandestatus samt lång- och kortsiktiga mål som anger prioriterade åtgärder för att nå dit. Vanligtvis är programmens längd är vanligtvis fem år och vid utgången följs vidtagna åtgärder upp, resultatet utvärderas och programmet omprövas. NV och HaV har det nationella samordningsansvaret för ÅGP. Länsstyrelserna koordinerar programmen regionalt och nationellt, genomför åtgärder och analyserar det pågående arbetet. ArtDatabanken fungerar som kunskapsstöd främst vid framtagande av nya åtgärdsprogram och revidering av utgångna. Förutom samarbete inom eller myndigheter, så är länsstyrelsernas samverkan med övriga aktörer inom naturvården mycket betydelsefull, där kunskapen från ÅGP inkorporeras i befintlig verksamhet genom kontakter med markägare, brukare, frivilliga organisationer och andra som påverkar eller kan påverka artens eller arternas status. NV och HaV vill använda ÅGP effektivare för att stärka naturvårdsarbetet och verka för ett ökat engagemanget från övriga centrala myndigheter med ansvar för biologisk mångfald. NV och HaV vill även se att länsstyrelserna ökar fokus ytterligare på samverkan genom att involvera andra aktörer i sitt arbete. Som en del av detta finns det ett behov att se över ÅGP:s verksamhetsmål och uppdatera ÅGP-listan. 4

5 Kaften kommer ovanifrån och bara fantasin sätter gränser Kristin Norkvist Länsstyrelsen Jönköping och Patric Karlsson E.ON Infrastrukturmiljöer, däribland kraftledningsgator, har på senare tid uppmärksammats för att kunna hysa hög artrikedom eller värdefulla arter. Genom de regelbundna röjningar som utförs i ledningsgatorna skapas och bibehålls öppna miljöer som bland annat påminner om traditionellt hävdade marker. Kraftledningsgator som löper genom ett odlingslandskap kan hysa stor artrikedom särskilt om de är anlagda på mark som tidigare använts som ängs- eller betesmark. De bildar också korridorer mellan fortfarande hävdade marker. Genom att anpassa skötseln av ledningsgatorna där värden finns kan man bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Skötselåtgärderna kan spänna allt från ren hänsyn vid röjningar till slåtter och bete av värdefulla gräsmarker och skapande av kreotoper beroende på vilka värden man vill gynna. Från 2011 har Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med E.ON arbetat i ett projekt för att inventera och kartlägga naturvärden i E.ONs kraftledningsgator (regionnätet från 40 kv och uppåt) i Jönköping län. I projektet ingår även att utföra åtgärder och ge förslag på skötsel för att gynna naturvärdena och den biologiska mångfalden i kraftledningsgatorna. Projektet finanseras av E.ON och utförs av länsstyrelsen i Jönköping i samarbete med E.ON. 5

6 Det finns vägar att ta bort hindren Ida Schönfeldt Trafikverket och Sofia Perä Länsstyrelsen Norrbotten Remibar är ett samarbetsprojekt som ska minska antalet vandringshindrande trummor och dammar i fem stora vattensystem i Norrbotten och Västerbotten. Målet är att skapa fria vandringsvägar vilket gynnar vattenlevande djur. Många vattenlevande djur är beroende av att kunna röra sig fritt i vattendragen för födosök, spridning och reproduktion. I Sverige finns i genomsnitt en väg-vattenkorsning (d.v.s. där vattendrag och väg korsas) per varannan kilometer av ett vattendrag. Ungefär var tredje vägpassage är ett vandringshinder för uppströmsvandrande fisk. Tar man även hänsyn till andra vattenlevande djur och arter som lever både på land och i vatten, är situationen än sämre. Även äldre dammar som inte används i dag kan utgöra vandringshinder. Det finns många vägar som ett vattendrag kan passera och ägarna är ofta olika företag, privatpersoner eller staten. För att få en helhet i åtgärdsarbetet är alla ägare involverade i de utpekade vattenområdena. Det gör att skogsbolags-, Trafikverkets- och även privata markägares väg/vattenpassager kommer att åtgärdas i samma vattendrag. Projektet startade i september 2011 och pågår i fem år. Det är ett av Sveriges största åtgärdsprojekt i sötvatten samt ett av de största LIFE-projekten inom EU. Arbetet sker inom nätverket för Natura och målet är att förbättra förutsättningarna för arterna lax, flodpärlmussla, stensimpa och utter samt deras livsmiljöer. Totalt ska över 300 vandringshinder åtgärdas. Projektet ska också genomföra olika informations- och utbildningsinsatser för att undvika att framtida vandringshinder skapas. Projektet har en budget på cirka åtta miljoner euro och EU-kommissionen stödjer projektet med drygt fyra miljoner euro. 6

7 Att blotta tanken på öppna sandytor Jeanette Erlandsson Länsstyrelsen Halland De kustnära sandmarkernas skötsel har i Halland och i Sydsverige under lång tid präglats av tanken på att sanden ska hållas bunden och vara tätt bevuxen med vegetation. Detta för att motverka sandflykt, som förr var ett stort problem utmed kusterna. Denna syn har levt kvar långt efter det att problemen med storskalig sandflykt upphört. De storslagna och öppna dynlandskapen utmed kusterna, som även är viktiga för turism och friluftsliv, har under senare decennier därmed alltmer omvandlats till igenväxande buskmarker och mörka skogar. Konsekvenserna av den överbeskyddande synen på sandmarkerna har blivit att ett stort antal arter, som har sin hemvist i öppna sandmarker, är på väg att försvinna. Flertalet rödlistade arter i öppna sandmarker är nämligen knutna till yngre successionsstadier, som har ett rikt inslag av blottad sand och blommande örter, vilka erbjuder nektar och pollen. Inom ÅGP i Halland har vi sedan 2005 jobbat aktivt med restaureringsåtgärder för att bevara och utveckla höga naturvärden i våra sandmarker, främst utanför skyddade områden. Sammanfattat går metoderna ut på följande moment: ryckning och röjning av vedväxter, bortgrävning av vresros och annan oönskad vegetation, skapande av sandblottor och andra småskaliga sandytor, grovslåtter av björnbär och annan oönskad vegetation, småskalig naturvårdsbränning av sandhed och dyner. För att kunna jobba med kraftfulla naturvårdsåtgärder i de här ofta tätbefolkade kustområdena har det varit centralt att skapa förståelse för de åtgärder som utförs. Information i form av skyltar, möten och naturvandringar är en viktig del i detta arbete. Att ta tillvara den kunskap som finns hos de närboende i området och att skapa ett engagemang kring skötseln har också varit viktigt. Detta är ju något som även gynnar naturvårdsskötseln framöver. Genom att våga pröva och testa olika tillvägagångssätt vid åtgärder har vi under åren kunnat utveckla olika metoder för sandmarksrestaurering. Samarbetet med duktiga entreprenörer har lärt oss att det ofta räcker att vi naturvårdare beskriver problem och målbilder och sedan kommer man fram till ett tillvägagångssätt, som kan se lite olika ut beroende på kunskap hos entreprenören, yttre omständigheter på plats och vilken maskinpark eller redskap som finns att tillgå. Engagerade entreprenörer fungerar även som utmärkta naturvårdsambassadörer, när de blir kontaktade av närboende eller förbipasserande som undrar vad som är på gång. För mer information kring vårt ÅGP arbete i sandmarker titta gärna in på Länsstyrelsen i Hallands ÅGP-hemsida : Rapporten Skötsel gynnar biologisk mångfald på kustnära sandmarker uppföljning 2011 av ÅGP-åtgärder i Halland (Meddelandeserien 2012:14) hittas här: Rapporter/2012/ Skotsel-gynnar-biologisk-mangfald-pa-kustnara-sandmarker.pdf 7

8 Satsa på en och vinn flera Jan Bengtsson Skogsstyrelsen och Ulrika Sjöberg Länsstyrelsen Västra Götaland Den vitryggade hackspetten är idag vårt lands kanske mest akut hotade art. Trots omfattande inventeringsinsatser noterades 2012 endast 2 häckande par, samt ytterligare 5 fåglar. Till detta kan läggas att 16 fåglar utplanterades från Nordens ark från den avel som där pågår. Vitryggade hackspetten är en symbol för en livsmiljö, en skogstyp som blivit alltmer ovanlig. Att förlora vitryggen som art innebär en förlust inte bara av en av våra rikaste skogsmiljöer utan även en förlust för svensk naturvård. I åtgärdsprogrammet Äldre lövskogar med vitryggiga hackspetten som paraplyart, nämns vitryggen som en paraplyart för c:a 200 sällsynta och rödlistade arter som kan förväntas att gynnas om livsmiljöerna kan återskapas i tillräcklig män gd. De löv- och dödvedsrika skogarna uppkom historiskt främst som en följd av återkommande skogsbränder och vattenstörningar. Idag är bränderna få och små och vattnens flöden reglerade vilket får till följd att de för vitryggen och många andra arter viktiga miljöerna ej återskapas i tillräcklig mängd. Sedan flera år pågår ett aktivt arbete med att på sikt återfå en livskraftig population i landet. I arbetet finns flera nyckelord som ex SAMVERKAN; RESTAURERING och TÅLAMOD. Idag sker en bred samverkan mellan olika parter där myndigheter som berörda Länsstyrelser och Skogsstyrelsen har ett stort ansvar för att formellt säkra och vårda värdefulla livsmiljöer i kontakt med berörda markägare, där kunskapsförmedling är en viktig del. Svenska Naturskyddsföreningen som driver Projekt Vitryggig hackspett är en motor i arbetet, i avelsarbetet, i inventeringar och inte minst som kunskapsspridare. Vid sidan av detta sker föredömliga frivilliga åtaganden där exempelvis Bergvik Skog på egen mark avsatt dryga hektar skogsmark med mål att återskapa värdefulla lövskogsmiljöer. Liknande inriktningar finns även på Sveaskogs marker i mellansverige. Att ny- och återskapa lämpliga miljöer, samtidigt som de idag lämpliga miljöerna vårdas och värnas är den viktigaste delen i arbetet med att återfå en livskraftig population. Arbetsinstruktionen att gör som vanligt fastän tvärsom bär långt i detta arbete. Studier i åtgärdade områden har visat på en god respons från insekter. En god vitryggmiljö bör bland annat ha en lövträdsandel på minst 75% och en andel död ved (stående/liggande) på minst 20%. Minst 100 hektar av denna miljö bör finnas inom en radie på c:a 500 hektar. Målsättningen med arbetet är att vi i Sverige år 2050 skall ha minst 150 häckande par. 8

9 Heta lågor i skogen rätt åtgärd på rätt plats Jonas Hedin Länsstyrelsen Kalmar och Per Petersson Sveaskog För långsiktig överlevnad av hotade arter med stora krav på skogslandskapet är det viktigt att det finns stora sammanhängande områden med en hög andel lämplig livsmiljö även i södra Sverige. För svårspridda arter, ofta arter knutna till sena successionsstadier av gamla träd, bör riktade restaureringsåtgärder utföras precis intill de få kvarvarande förekomsterna. Då finns en chans till kolonisation av restaurerade områden. Sveaskog har avsatt 20% av arealen för naturvård. Ett verktyg är 36 ekoparker med en sammanlagd areal av totalt ha, där Sveaskog bevarar, förstärker men också återskapar. Ekopark Hornsö, ligger i östra Småland och utgör ett ca en kvadratmil stort område runt sjön Allgunnen m.fl sjöar. Ekoparkens areal uppgår till ca 8200 ha och den sammanlagda naturvårdsarealen uppgår till ca 61%. Ekoparken invigdes Ekopark Hornsö är unikt! Inventeringar under åren har påvisat fynd av mer än 700 olika vedlevande skalbaggsarter varav ca 200 av dem är rödlistade. Denna artrikedom på framför allt vedinsekter beror nog på flera faktorer; skogsbränder präglade området regelbundet fram till mitten av 1800-talet (ungefär 100 år längre än i övriga sydöstra Sverige, det har funnits stora områden med gammal ek-,bok-, björk-, asp-och tallskog, samt svämskogar och här är ett gynnsamt klimat med varma somrar. Sveaskog, i samverkan med Länsstyrelsen och i samråd med Skogsstyrelsen, och forskare genomförs nu naturvårdsåtgärder för att återskapa ytterligare ca 2900 ha områden med ädellöv-/lövskogar och tallskogar, som på sikt ska få höga naturvärden. Ett annat mål är att öka mängden död/döende ved i både naturvårds- och i produktionsskogar. Naturvårdsbränning skapar både mycket död ved samtidigt som nya successioner med exempelvis asp-,sälg- och björkföryngringar kommer igång. På sikt leder konkurrensen till en självgallring på klen död ved. En bränningsplan tillsammans med Länsstyrelsen ska möjliggöra målet att bränna minst ett område årligen. Vid stormen Gudrun blåste ungefär två tusen tallar ner och i samråd beslutades att merparten av tall-vindfällena får ligga kvar som död ved. För att få kontinuitet fälls årligen ett antal nya tallar. En areellt omfattande naturvårdsåtgärd är Utglesning av yngre-medelålders lövrika barrskogar för att återskapa lövskogar. Merparten av barrträden tas bort, viktiga lövträd frihuggs och., skadade träd och mer död ved tillskapas av högstubbar. Frihuggning görs runt gamla ofta rötade träd samtidigt som nya yngre arvtagare samtidigt frihuggs. Frihuggning kan också ske genom att konkurrerande träd kapas som högstubbar eller skadas hårdare. Allé-huggning är en naturvårdsåtgärd som innebär en avverkning av en kantzon på 10 m utmed skogsbilvägarna. Gamla lövträd och tallar samt yngre lövträd och buskar friställs för att gynna ljuskrävande trädslag, exempelvis sälg och alla de arter som är beroende av dessa träd. Samtidigt kan en del av de borthuggna yngre träden lämnas som antingen korta högstubbar eller som vedhögar. Här och vid vändplaner i skogsbilvägnätet möjliggörs också för en torrängsflora, viktigt för många insekter. Alléhuggning skapar lövkorridorer och är också positiv för väghållningen. Genom att återskapa våtmarker, framförallt lövsumpskogar, skapas också förutsättningar för mer död och döende ved. Många andra organismgrupper gynnas också av våtmarksåterskapandet. Tillförsel av grova ekstockar har skett genom inköp av utsorterat virke av från en golvfabrik. Dessa ekstockar har placerats ut inom områden där det finns en kontinuitet på gammal ekskog 9

10 och i nära anslutning till landets sista förekomster av några hotade skalbaggsarter. Ekstockarna har grävts ned stående, liggande eller pusslats ihop för att efterlikna liggande stammar. Vad gör vi då för att se om dessa effekter ger resultat?. Genom projekt Effekt 20 som Sveaskog har tillsammans med WWF Världsnaturfonden följer vi under tre år en insektsinventering som löper parallellt med en fågelinventering i samma område. Studien sker i flera ekoparker med tillhörande andra referensområden. Länsstyrelsen har en yta där effekterna av veteranisering av ek kommer studeras framöver. Denna yta ingår i ett internationellt samarbetsprojekt med ett stort antal aktörer i Sverige, Norge och England. Slutsats: Det finns stora fördelar med samverkan mellan olika aktörer. Vi samlar kunskapen och erfarenheterna men utnyttjar också våra olika resurser och kompetenser bättre och effektivare. Sveaskog har med verktyget ekoparker fått möjligheten till Återskapandet av stora områden med en naturvårdsskötsel där vi också både vågar lämna men också tillskapar mycket död ved. Genom att utnyttja kunskapen om förekomster av hotade arter kan rätt åtgärder utföras där de gör störst nytta. 10

11 Nytt från ArtDatabanken Hjalmar Croneborg ArtDatabanken SLU ArtDatabanken fortsätter att arbeta på flera fronter. Med hjälp av kunniga och engagerade amatörer, forskare och naturvårdare utvecklas vi vidare i vår roll som en kunskapsbank om Sveriges arter och för svensk naturvård. Vi levererar nationella rapporteringar om status för svensk natur, tar fram analyser och rekommendationer och utvecklar nya koncept och verksamhetsområden. Vi stärker vår funktion som länk mellan forskare, naturvårdare och allmänheten. Vi arbetar fortlöpande med att sammanställa och tillgängliggöra en allt större kunskapsmängd kring svenska arters namn, förekomst, levnadssätt, status och behov. Viktiga underlag inför en kommande rödlista 2015 ställs samman. I en tid av närmast explosionsartad utveckling på IT-sidan är vi med och utvecklar nya verktyg. Nästa generation av rapportsystemet Artportalen har nu hunnit bli länge emotsedd och tillsammans med vår systerorganisation Artsdatabanken i Norge arbetar vi hårt med att få det hela på plats. Det kommer att innebära stora kliv in i en modern IT-värld som byggs av interaktiva databaser som länkas samman och görs tillgängliga via olika webbplatser, som ger användare tillgång till samlade datamängder på ett nytt sätt. På uppdrag av Vetenskapsrådet leder vi arbetet med Svenska LifeWatch, en spjutspets i riktning mot ett europeiskt nätverk där forskare över hela Europa på sikt kommer att ha gemensam direkt tillgång till data och kraftfulla verktyg från alla håll. Artportalen öppnar också nya möjligheter att organisera övervakningsprojekt för både yrkesverksamma och ideella krafter. Flera intressanta projekt är på gång, bl.a. dagfjärilsövervakning och s.k. faunaväkteri. Vart sjätte år rapporterar EU s alla medlemsstater status för arter och naturtyper som är förtecknade i bilagorna till art- och habitatdirektivet. Förra gången var 2007 och i år är det alltså dags igen. I år är också första gången vi ska rapportera enligt fågeldirektivet. På uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten genomför vi dessa rapporteringar för Sverige. De kan sägas vara de tyngst vägande statusrapporteringarna av svensk natur idag. Skogsstyrelsen har under vintern arbetat med en översyn av föreskrifterna till 30 i skogsvårdslagen. Det är det enda kvarvarande stället i svensk lagstiftning som nämner rödlistade arter. Vi har på uppdrag från dem levererat en rapport som belyser hur hänsyn i skogsbruket påverkar rödlistade arter, och vi hoppas att den ska bidra till att eventuella förändringar i lagrummet blir väl avvägda. Miljödepartementet har lagt flera uppdrag på Naturvårdsverket kring s.k. grön infrastruktur. Vi har bidragit i det arbetet på flera sätt. Inte minst har vi särskilt goda förutsättningar att bistå med databaserade geografiska analyser och modeller, något som vi ser som en förutsättning för att fylla begreppet med verklig mening. Ett bakslag var den nedskärning av budget för Svenska artprojektet, inklusive medlen för biologiska samlingar, som regeringen beslutade om i december. Vi har tvingats hantera följderna i form av minskad personalstyrka m.m. Intentionen för Nationalnyckeln har ända sedan starten varit att materialet även ska göras tillgängligt digitalt. Det har nu blivit dags att förverkliga, vilket får till följd att bokutgivningen avbryts. Ytterligare två bokvolymer är så långt komna att de ändå kommer att publiceras. Utifrån nya direktiv från landsbygdsdepartementet omorienterar vi oss och tar nya tag. Svenska artprojektet lever vidare! Om allt detta och mycket mer kan du läsa på Välkommen! 11

12 Hur sjutton ska vi utveckla naturvården? Om framgångsrikt nordiskt naturvårdsarbete i europeiskt perspektiv. Marina von Weissenberg miljöministeriet i Finland 12 Hotade arter är en av de bästa mätarna på den biologiska mångfaldens utveckling. I Norden kan man och vet man mycket om arter, och uppföljningen är systematisk. För detta tackar vi vetenskapen och det långsiktiga arbete som utförs i de nordiska länderna. 1 Naturvården i ett europeiskt perspektiv De europeiska rödlisterapporterna samt uppgifter sammanställda i enlighet med artikel 17 i EU:s habitatdirektiv visar att en hög andel europeiska arter är hotade och att deras fortlevnad är äventyrad. Våra rödlistor dokumenterar även de huvudsakliga hoten mot dessa arter, till exempel förlust och fragmentering av artens naturliga livsmiljö. För att framgångsrikt kunna skydda arter i Europa är det viktigt att ha en stabil juridisk grund att stå på i detta avseende har man inom EU använt sig av fågel- och habitatdirektiven på två sätt: genom att både ge vissa arter ett strikt skydd och samtidigt skydda områden där det förekommer hotade arter (Natura 2000). Detta hjälper till att uppnå ett högt artskydd, med det är viktigt att implementera lagstiftningen och säkerställa att lagbestämmelserna tillämpas av EU:s medlemsländer. En annan aspekt är finansieringen; det krävs ökade resurser för att framgångsrikt kunna skydda Europas arter. LIFE är ett finansiellt instrument för miljöarbete, och man håller för tillfället på att diskutera hur stor andel av EU:s budget LIFE-programmet ska få. Man har räknat med att det bör vara åtminstone 1 procent av EU:s helhetsbudget, men de nuvarande förhandlingarna indikerar att summan kommer att sänkas. Detta bådar inte gott för Europas arter. Många sätt att bevara naturen många ansvariga aktörer Sektoransvarsprincipen är nödvändig om man vill utveckla artskyddet och arbetet med strategier och handlingsprogram (NBSAP) i linje med konventionen om biologisk mångfald. I Finland godkände regeringen biodiversitetsstrategin i enlighet med Aichi-målen (2010) i december 2012, och den nationella biodiversitetskommittén antog det nya handlingsprogrammet i mars Målet är att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i Finland fram till år Samma mål har den Europeiska unionen. Den röda tråden i handlingsprogrammet är att den biologiska mångfalden inte kan tryggas enbart genom traditionell naturvård. De åtgärder som fastställts gäller därför i bred utsträckning fortsatt skydd, men även ett hållbart nyttjande av naturresurser. Detta i sin tur har lett till att styrmedlen har breddats i tillägg till naturvårdslagen även i skogs- och vattenlagstiftningen, markanvändnings- och bygglagen och strafflagen. Detta gäller också EU-lagstiftningen. Målet har varit att skydd, vård och hållbart nyttjande av arter ska anammas inom beslutsfattandet i de olika förvaltningsområdena. 1 I Finland har över arter och nästan hälften av Finlands arter inventerats (Rödlistade arter i Finland 2010). Bestånden för tre fjärdedelar av dem klassas som livskraftiga. 23 procent är rödlistade och 10,5 procent hotade (antingen akut hotade, starkt hotade eller sårbara). Det har skett en ökning på ungefär 0,5 procentenheter på tio år. Sammanlagt 2247 arter är hotade i Finland, och av dessa är drygt 1200 insekter och spindlar, 700 mossor, lavar och svampar, 200 kärlväxter och 59 fåglar. Bland däggdjuren är 11 arter hotade, däribland björn, varg, järv och lo. Bland fåglarna klassas brushane och höksångare nu som starkt hotade, medan de för tio år sedan bedömdes som livskraftiga. Andelen hotade arter är störst bland fåglar, mossor, däggdjur, lavar och fjärilar. Merparten av de hotade arterna lever i skogar och kulturlandskap. Ornitologerna har varit bekymrade över att antalet hotade fågelarter ökat från 35 till 59 på tio år ( ). Våtmarksfaunan har lidit av igenväxning, dränering och torvtäkt. Experter anser att situationen är värst för sädgåsen, fågeljaktens paradbyte, som är så gott som utrotad. Först när detta var ett faktum backade jägarna och fredade den självmant. Skogsbruket, igenväxning av öppna marker samt byggande är det största hotet mot mångfalden i Finland.

13 IUCN:s Rödlisteindex (RLI) Rödlisteindexet (RLI) har utarbetats av IUCN, och Finland har som första land i världen i den här utsträckningen använt och räknat värden för 11 olika taxonomiska grupper(application of the Red-List Index at a National Level for Multiple Species groups: Conservation Biology, 2013). Detta är något som väckt intresse också på annat håll. Enligt artindexet är artrikedomen i vår natur allt mer hotad. Men det finns också positiva trender. Långa tidsserier och systematiska tillvägagångssätt är viktiga för att kunna utveckla artskyddet och prioritera förfaringssätt. Lösningar där vi samordnar vetenskapen och beslutsfattandet är nödvändiga. Vi behöver utveckla metoder där budskapen kan förenklas och tydliggöras, och där ger Rödlisteindexet nya möjligheter. Kunskap finns. Fattas besluten utifrån kunskapen? Arter i fokus Förlusten av biologisk mångfald och det tryck som olika faktorer orsakar bör tas på allvar. När arterna försvagas kan det leda till att de grundläggande livsvillkoren för människorna hotas. Växters pollinering och näringsämnenas kretslopp är exempel på att arterna spelar en väsentlig roll för ekosystemens funktion. Det är viktigt att naturen berör människors vardag för att det också ska leda till genomslagskraft i besluten. Fisk- och laxbeståndet i Östersjön är ett exempel på arbete som kräver gränsöverskridande åtgärder. Laxfrågan har gjort att allmänhetens intresse för artbeståndet har ökat och att det läggs fram krav på åtgärder. Ekologi och ekonomi möjligheter I den internationella rapporten om det ekonomiska värdet på biologisk mångfald, The Economics of Ecosystems and Biodiversity 2010 (TEEB), framgår det tydligt vilka ekonomiska möjligheter som den biologiska mångfalden medför, samt även riskerna. Det nordiska projektet Socio-economic importance of ecosystem services in the Nordic Countries Synthesis in the context of the Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB, 2012) påvisar naturens roll i bevarandet och upprätthållandet av ekosystemtjänsterna. Resultaten av dessa projekt samt pågående arbete i Norden och EU ger oss nya möjligheter att utveckla artskyddet och värdera naturen, och att förena ekologi och ekonomi på ett nytt sätt. Rödlistade arter är den bästa samarbetsparten många goda exempel finns på lyckade projekt där arten har varit i fokus och samarbetet gett resultat. Vi kan utveckla våra metoder och värderingar. Med olika medel måste vi övertyga beslutsfattarna om att arter är så viktiga att de inte kan marginaliseras i beslutsprocessen. Den kunskap vi har måste omsättas i handling. Skadliga främmade arter och spridningen av dem kräver till exempel insatser och samarbete över gränserna. Vi har alla förbundit oss till att effektivare genomföra målen för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden globalt, regionalt och nationellt fram till år Informationsutbyte över gränserna kan ge lösningar och spara resurser. 13

14 Nu skapar vi framtiden! Alva Sniis Sigtryggsson Fältbiologerna När Fältbiologerna en gång startade bestod föreningen av skalbaggsnördar och fågelskådare. Föreningen var ute i naturen, upplevde naturen och lärde sina medlemmar om allt som där fanns. Men någonstans på vägen så insåg Fältbiologerna att naturen var hotad. Vi började kämpa för natur och miljö, från de stora skogarna till den minsta dolkstekeln. Med ena benet ute i naturen och det andra inne i miljödebatten tar vi oss nu an de stora frågorna om hållbarhet. Hur ser unga på biologisk mångfald? Hur för vi vidare kunskapen och hur ser framtidens naturvård ut? Fältbiologernas vice ordförande och Årets Miljöhjälte 2012, berättar om föreningens och ungas syn på arter och naturvård. Ut till kamp! 14

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 30 juli 2012 KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Sammanfattning av KSLA:s viktigaste synpunkter: Arbetet i Svenska artprojektet är

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Nationellt höstmöte ÅGP 18 september 2014 Eva Grusell Jan-Erik Bjermkvist COPYRIGHT@PÖYRY Svenska kraftnät Kort om oss 3 Kort om oss > Vi är ett statligt

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Registrering av information i SkötselDOS

Registrering av information i SkötselDOS Registrering av information i SkötselDOS Ny uppdaterad version maj 2013 Målsättning: registrering av samtliga: Anordningar Skötselområden Åtgärder Deadline: (2014) / 2015 / (2016) Förvaltningsstöd / Återrapportering

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo 511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun

Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun 2014-02-24 Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun

Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap.

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:

Läs mer

SKRIVELSE Ärendenr: NV

SKRIVELSE Ärendenr: NV 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-01-10 Ärendenr: NV-05519-12 Regeringskansliet Miljödepartementet Registrator 103 33 Stockholm miljodepartementet.registrator

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag 2 2 REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden MINNESANTECKNINGAR Datum 2016-02-19 Dnr 511-1375-15 1(6) Ingrid Thomasson Naturvårdsenheten Tfn: 010-223 92 94 Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2016-02- 16 angående länsstyrelsens

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer