GIFTFRI VARDAG. Så vill Centerpartiet förstärka kemikaliepolitiken i Sverige, EU och världen

Transkript

1 GIFTFRI VARDAG Så vill Centerpartiet förstärka kemikaliepolitiken i Sverige, EU och världen September 2010

2 Fem kraftfulla satsningar för en giftfri vardag Snabba på processerna för att skadliga kemikalier ska fasas ut och ersättas med andra ämnen Bättre kontroll, uppföljning och utvärdering av tillämpningen av gällande regler Öka kunskapen om skadliga kemikalier genom krav på tillverkare och ökad forskning Sprid kunskap genom ökad samverkan mellan näringsliv, intresseorganisationer och myndigheter Öka det internationella samarbetet för fasa ut farliga kemikalier och förbättra kemikaliehanteringen, inte minst i utvecklingsländer Inledning Kemikalier finns överallt i vår vardag, i ämnen som används i exempelvis livsmedel, kläder, eller leksaker. Det finns cirka ämnen som cirkulerar i vår miljö, men vi har bara kunskap om ett par hundra. Flera av kemikalierna utgör en risk både för människa och miljö. Att begränsa användningen och på sikt fasa ut skadliga kemikalier är en av våra viktigaste miljöfrågor. Detta är också grunden för regeringens arbete med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Vi tycker att Det ska vara självklart att varje förälder ska behöva känna sig trygg att de produkter barn kommer i kontakt med inte är farliga och skadliga på kort eller lång sikt. Vardagsprodukter ska inte innehålla cancerframkallande ämnen eller orsaka genetiska skador. Kemikalier som används eller kan komma att användas i så stor utsträckning att miljön skadas påtagligt bör begränsas. Om det finns tecken att ett ämne eller produkt är skadlig ska den inte användas förrän testning genomförts så att lämpliga åtgärder kan vidtas. I denna rapport tar vi upp några av de farliga kemikalier vi möter i vår vardag. Vi beskriver vad regeringen gjort och vad som kan göras framöver för att få bort farliga kemikalier och ämnen. Kemikalielagstiftningen beslutas i dag till största del inom EU. Därför är snabbt genomförande och kompletteringar av EU:s kemikalielagstiftning REACH centralt. Det internationella samarbetet, bland annat vad gäller tydligare information om vissa produkter, måste också fördjupas. Sverige ska också gå före med särskilda insatser för att skydda miljö och människor från skadliga kemikalier.

3 1. Kemikalier påverkar i många steg Kemikaliefrågorna måste hanteras utifrån ett livscykelperspektiv. Kunskap och information om hur kemikalierna påverkar i samtliga steg måste vara grunden för bedömningar och åtgärder. Produktion av kemikalier: Vid produktion av kemikalier kan miljö och människor påverkas genom utsläpp till mark, luft och vatten. Om arbetsmiljö och skyddsutrustning är undermålig kan de som arbetar i produktionen påverkas negativt. I Sverige finns en omfattande reglering genom miljöbalken och arbetsmiljölagen som minskat dessa risker. Allt mer industriproduktion och kemikaliehantering flyttar till utvecklingsländer, många gånger utan att lagstiftning och kunskap hinner med. Därför måste vi kraftfullt sträva efter att förhållandena i kemikaliehanteringen förbättras globalt, och att produktion inte sker på oacceptabla villkor. Användning av kemikalier: Tvättmedel, lösningsmedel, målarfärger, hygien- och hudvårdsprodukter, smink och läkemedel är exempel på kemikalier som vi använder i vår vardag. Testning och information är viktig för att vi ska veta hur vi ska använda dem och för att skadliga produkter ska tas bort. För detta finns omfattande EU-regler. Det är viktigt att dessa regler förbättras och kompletteras. Kemikalier i varor: Byggprodukter, plaster, textiler och skor är vanliga produkter som innehåller kemikalier eller behandlats med kemikalier. Flamskyddsmedel, mjukgörare, bakteriedödande ämnen, färger är exempel på sådana kemikalier, varav en del kan ha skadliga effekter på människor och miljö. Nappflaskor och leksaker av plast är några produkter som kommit i fokus eftersom de används av små barn. Inom detta område krävs förbättringar av regler för vad som är tillåtet och hur reglerna ska tolkas. Avfall, avlopp och restprodukter: Alla kemikalier och produkter tar vägen någonstans när de använts. De mediciner och den mat vi äter hamnar i avloppsvattnet när de passerat kroppen. Många läkemedel och andra ämnen bryts inte ner i reningsverken och kommer därför ut i naturen. Skadliga kemikalier som finns i produkter som hamnar i våra sopor kommer till avfallsförbränning och kan släppas ut i luften eller stanna kvar i askan om ämnena inte oskadliggörs i förbränningen. Kemikalier kan finnas kvar i produkter som återvinns och återanvänds, som kan försvåra användningen. Bästa sättet att hindra detta är att begränsa kemikalieanvändningen redan i produktionen. Miljö- och kretsloppsaspekter måste i högre grad än nu finnas med vid val av kemikalier.

4 2. Steg på vägen mot en giftfri vardag Stegen till en helt giftfri vardag är många. Här beskriver vi några av dem som behöver tas för att nå en bit på vägen. Det krävs skärpta lagar, men också fördjupat samarbete och bättre dialog mellan olika aktörer, både på nationell och internationell nivå. 2.1 Skärpt kemikalielagstiftning inom EU Centerpartiet, och regeringen som helhet, anser att EU:s kemikalielagstiftning REACH måste genomföras med full kraft, utvecklas så att den blir mer heltäckande och kompletteras för att i högre utsträckning bidra till Giftfri miljö. Sverige bör tillsammans med likasinnade länder arbeta för att gränsvärden för kemikalier i produkter tillämpas strikt för de ingående delarna. En av REACH:s viktigaste uppgifter är skyldigheten att sprida information om särskilt farliga kemikalier. Uppföljningen av denna informationsplikt måste förbättras. En möjlighet som bör prövas är att konsumentprodukter som inte testats ges en märkning som anger detta. Det krävs också ökad kontroll av de varor som importeras till EU. 2.2 Nationell handlingsplan för kemikalier Centerpartiet vill initiera en nationell handlingsplan för att identifiera, begränsa och fasa ut farliga kemikalier. De ämnen som nämns i denna rapport Bisfenol A, flamskyddsmedel, perflourerade ämnen, mjukgörare och ftalater, samt fosfat, kvicksilver och kadmium bör prioriteras i handlingsplanen. Kemikalieinspektionen ska ha en aktiv dialog med företrädare för näringslivet, konsumentorganisationer och miljöorganisationer. Den kan leda till ökad kunskapen och förbättrad informationen om farliga ämnen, och att farliga ämnen ersätts snabbare med mindre farliga ämnen Handlingsplanen bör också innehålla fördjupade analyser och utredningar om farliga kemikalier i vår omgivning. Utredningsarbetet måste samordnas på internationell nivå. Det är framförallt viktigt att få ökad kunskap om effekterna av att olika kemikalier blandas i kroppen, så kallade kombinationseffekter. Centerpartiet anser att forskning om kemikalier och dess påverkan på miljö och människor bör prioriteras i nästa forskningsproposition. En starkare forskning i Sverige och inom EU är av stor vikt för att öka kunskapsnivån, för att kunna fasa ut farliga kemikalier och minska exponeringen för kemikalier.

5 2.3 Utökat internationellt samarbete I dagens internationaliserade värld med ökad handel mellan länder är det en internationell utmaning att stärka regelverket för att förhindra spridning av skadliga kemikalier. EU:s kemikalielagstiftning, REACH, är central i sammanhanget. Centerpartiet har varit pådrivande för att stärka lagstiftningen och presenterar här ytterligare förslag hur REACH kan förstärkas. Det internationella samarbetet måste stärkas för att kunskapen och informationen om kemiska ämnen ska förbättras. Centerpartiet vill inför ett globalt förbud mot kvicksilver i produkter. Ett ramverk för kemikalier och avfall bör också upprättas på global nivå. Kemikaliefrågorna bör också finnas med i bistånds- och utvecklingssamarbete. Vi vill även utveckla ett globalt informationssystem för prioriterade produktgrupper. 3. Farliga kemikalier i vår vardag Listan på hälsofarliga och miljöskadliga kemikalier kan göras lång. Här redovisas några av de farligaste ämnena som finns i material och produkter som många av oss kommer i kontakt med dagligen: Bisfenol A, flamskyddsmedel, perflourerade ämnen, mjukgörare och ftalater, samt fosfat, kvicksilver och kadmium. 3.1 Bisfenol A Ämnet finns i polykarbonatplast som används i olika sorts plaster, exempelvis förvaringskärl eller nappflaskor, eller i beläggningar som används i lacken i konservburkar. Den grupp som har störst risk att få i sig mest bisfenol A är små barn som dricker modersmjölkersättning i nappflaskor av polykarbonat. Bisfenol A kan störa hormonbalansen och fortplantningsförmågan. Det finns också uppgifter om att ämnet kan öka risken för både hjärtsjukdomar och diabetes hos vuxna. Riskerna har fått flera länder att agera. Kanada förbjöd användning av bisfenol i nappflaskor Det ledde till att Europeiska livsmedelsmyndigheten (EFSA) gjorde en fördjupad analys av riskerna med ämnet. Danmark har sedan i mars 2010 infört ett förbud mot användning av bisfenol A i plastartiklar avsedda för barn under tre år. Andra europeiska länder som Belgien, Tyskland och Frankrike överväger också att införa nationella förbud.

6 Åtgärder Fortsätt processen för att stoppa användningen av Bisfenol A i nappflaskor m.m. Sverige beslutade i juli 2010 att förbereda ett nationellt förbud mot användning av Bisfenol A, i väntan på att ett förbud införs på EU-nivå. Uppmuntra till fortsatt frivillig märkning av produkter som inte innehåller Bisfenol A, vilket gör det möjligt för konsumenterna att köpa bisfenolfria nappflaskor i handeln. Förstärk Livsmedelsverket rådgivning om hur riskerna med bisfenol kan minskas. 3.2 Bromerade flamskyddsmedel Flamskyddsmedel finns i kläder, andra textilier och möbler, för att de inte lätt ska ta eld. Det kan finnas i skyddskläder, gummikablar, isoleringsmaterial och elektroniska produkter. Framförallt har bromerade flamskyddsmedel uppmärksammats, eftersom de har påvisats i både bröstmjölk och blod. Polybromerade bifenyler (PBB) förbjöds 2006 inom EU för användning i elektriska och elektroniska produkter. Ett annat flamskyddsmedel, hexabromcyklododekan (HBCDD), finns upptaget som kandidatämne EU:s kemikalielagstiftning, REACH. Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, har också föreslagit att det ska krävas tillstånd för att använda detta ämne. Åtgärder Agera för att begränsa fler flamskyddsmedel inom EU Öka kunskapen om alternativa flamskyddsmedel hos inköpare och andra viktiga nyckelgrupper Verka för att miljökrav ställs vid upphandling så att miljöfarliga flamskyddsmedel inte ingår Arbeta för ytterligare begränsningar inom EU av bromerade flamskyddsmedel i elektroniska produkter (revidering av RoHS-direktivet) 3.3 Perflourerade ämnen Perflourerade ämnen kan finnas i papper, textilier, rengöringsmedel eller brandsläckningsskum. Ämnet används för att skapa vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. I dag är perflourerade organiska ämnen vitt spridda i naturen. Det finns uppgifter om att halterna i bland annat Arktis ökar snabbt. Vissa av dessa ämnen bryts ner långsamt, andra inte alls. Ämnen som samlas och lagras i naturen giftigt för vattenlevande organismer och kan störa deras reproduktion. Forskare menar också att ämnena kan vara cancerframkallande.

7 Åtgärder Skärp REACH-lagstiftningen för att ytterligare begränsa användningen av perflourerade ämnen Uppdra åt kemikalieinspektionen att verka för att perforerade ämnen i impregnering av kläder och skor ersätts med mindre farliga alternativ. 3.4 Mjukgörare och ftalater Ftalater används bland annat som mjukmedel i plast. Det används framförallt i golvbeläggningar av plast inomhus, men finns även i färger, limmer, tapeter, plastväv, tätningsmedel och olika konsumentprodukter som är gjorda av plast. Problemet är att ftalater kan läcka ut ur plast och tas upp av kroppen. En del ftalater får människor i sig genom direktkontakt med plaster eller indirekt genom maten. Det finns tre ftalater 1 som klassats som hälsofarliga av EU eftersom de anses påverka möjligheten att få barn. Ämnena är förbjudna i leksaker och barnvårdsartiklar, om halten överskrider 0,1 viktprocent. De tre ämnena finns också med bland de 15 mjukgörare och ftalater som producenter måste ange i innehållsförteckningar för varor, enligt EU:s kemikalielagstiftning REACH. Åtgärder Använd REACH-lagstiftningen för att ytterligare begränsa användningen av mjukgörare och ftalater Utred ett nationellt förbud, i vänta på ett förbud på EU-nivå. 3.5 Fosfat Fosfater finns i tvättmedel och maskindiskmedel. Sedan 2008 är det förbjudet att sälja texiltvättmedel i Sverige som innehåller fosfater. Från och med juli 2011 får det inte finnas i maskindiskmedel som säljs i svenska butiker. Övriga länder runt Östersjön planerar ett liknande förbud inom ramen för Helsingforskommissionens arbete. Regeringen driver också krav på totalförbud mot fosfater i tvätt- och maskindiskmedel inom EU. Att förbjuda fosfater är en effektiv åtgärd för att minska utsläppen. Det svenska förbudet har minskat utsläppen med 50 ton per år, vilket motsvarar en sjättedel av Sveriges åtaganden inom Helsingforskommissionen. Åtgärder: Fortsätt verka för ett länderna runt Östersjön förbjuder användning av fosfater i tvätt- och maskindiskmedel. Driv på EU så att fosfatbegränsningarna ska omfatta hela EU. 1 Dietylhexylftalat, dibutylftalat och bensylbutylftalat.

8 3.6 Kvicksilver Kvicksilver är ett av våra skadligaste miljögifter. Genom utsläpp från industrier, utlakning från soptippar eller genom spridning av avloppsslam hamnar kvicksilver i mark och vatten. Andra utsläppskällor är exempelvis smältverk eller avfallsförbränning. De största utsläppen globalt sker genom förbränning av kol i kolkraftverk. Därför är det framför allt utsläpp i andra länder som även drabbar Sverige. Förra året förbjöd Sverige användningen av kvicksilver, ett av våra skadligaste miljögifter. Förbudet innebär att varor som innehåller kvicksilver inte får släppas ut på den svenska marknaden. Sveriges, och EU:s mål, är att få till stånd ett bindande internationellt avtal. Tillsammans med övriga nordiska länder lyckades Sverige får världens länder att enades förra året om att förhandla fram ett globalt avtal för att begränsa användningen av kvicksilver. Avtalet ska vara färdigt att undertecknas Åtgärder Fortsätt bidra konstruktivt i skapandet av ett bindande internationellt förbud mot användning av kvicksilver. Verka för en EU-gemensam begränsning av användningen av kvicksilver i tandamalgam 3.7 Kadmium Kadmium är en giftig metall. Den i särklass största tillförselkällan av kadmium till svensk åkermark är idag i form av nedfall av luftburet kadmium, till stor del från europeiska kolkraftverk. För att minska nedfallet i Sverige arbetar regeringen aktivt inom ramen för FN:s konvention för gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) och genom revidering av EU-direktiv. Kadmium finns i fosfat, som används för att framställa konstgödsel. Enligt miljömålen ska kadmium, så långt det är möjligt, inte finnas i nyproducerade varor. Halterna ska dessutom vara så låga att de inte skadar hälsan. Mängden kadmium i fosforgödning har halverats som sedan Under samma tid har försäljningen av fosfatgödselmedel minskat med 17 procent. När nu handelsgödselskatten tagits bort av konkurrenskraftsskäl är det mycket angeläget att följa utvecklingen och använda andra metoder för att ytterligare minska kadmiumtillförsel till svenska jordar. En dialog med branschen är en viktig del i uppföljningen och fastställande av åtgärder. Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att i samråd med Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket göra en ny riskbedömning med avseende på kadmium. I uppdraget ingår också att utröna om ett behov finns att sänka det nationella gränsvärdet för kadmium i gödselmedel.

9 Just nu pågår diskussioner inom EU om hur gränsvärdet för kadmium i konstgödsel ska harmoniseras. Det är angeläget att harmoniseringen hamnar på en låg nivå för att de totala utsläppen av kadmium ska minska i hela Europa. Åtgärder Ställ hårdare krav på minskade kadmiumutsläpp till luften från Europas kolkraftverk och andra industrikällor, genom att driva på både EU-direktiv och i FN-konventioner för luftkvalitet. Sänk det nationella gränsvärdet för kadmium i handelsgödsel med utgångspunkt från kemikalieinspektionens rapport. Driva på för att EU-gränsvärdena för kadmium hamnar på en betydligt lägre nivå än idag.