DOLCETA Nätbaserat informationsoch utbildningsverktyg för konsumenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOLCETA Nätbaserat informationsoch utbildningsverktyg för konsumenter"

Transkript

1

2 »» DOLCETA Nätbaserat informationsoch utbildningsverktyg för konsumenter Dolceta är ett nätbaserat informations- och utbildningsverktyg som riktar sig till lärare inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. På kan lärare få tillgång till lektionsplaner och utbildningsmaterial som hjälper till att öka elevernas medvetenhet när det handlar om reklamens roll i vårt samhälle, våra rättigheter när något man köpt slutar fungera efter att man använt den en gång, eller hur man gör upp en budget. År 2011 kommer de olika delarna av Dolceta innehålla: Konsumenträttigheter Finansiella tjänster och ekonomisk kompetens Produktsäkerhet Allmännyttiga tjänster Hållbar konsumtion Livsmedelssäkerhet och hälsosam kost Informationen och utbildningsinnehållet är anpassat för vart och ett av de 27 EU-länderna och utgivet på alla nationella språk. Läranderesurserna är samlade under Lärarnas hörna på

3 Skolkod: FIS -... Skolans namn: Bäste lärare, Syftet med frågeformuläret är att få reda på hur Europakalendern har använts på din skola och i ditt klassrum, samt vad du anser att vi kan göra för att förbättra den inför nästa år. Dina synpunkter betyder väldigt mycket för oss och vi vill därför tacka på förhand för att du fyller i formuläret och returnerar det till oss innan 31 mars Vi vill göra er uppmärksamma på att vi kommer prioritera utskickningen av nästa års upplaga till de som besvarar detta formulär. Om du vill besvara frågeformuläret på nätet går du in på: Alternativt kan du fylla i det här formuläret och skicka in det till: Finlands Ungdomssamarbete Allians rf Stinsgatan Helsingfors Finland Om dig: Vilket/vilka ämnen undervisar du i? (Kryssa i rutorna nedanför) Svenska Geografi Främmande språk Samhällskunskap Naturvetenskap Idrott och hälsa Historia Religion/filosofi q Övrigt (vilka:...) Matematik Företagsekonomi Vilken åldersgrupp tillhör eleverna som du framförallt har använt kalendern tillsammans med? q 13 q 14 q 15 q 16 q 17 q 18 q Annan ålder (vilken:...) Om kalendern: Vad fick dig att använda Europakalendern som läranderesurs? (Välj de påståenden som passar in på dig) Jag blev ombedd att använda den Den är ett hjälpmedel som håller hög kvalitet En del av ämnena passade särskilt bra i min undervisning Några av ämnena intresserar mig personligen Hur ofta planerar du att använda dig av kalendern med din klass? q Inte alls q En eller två gånger q Varje kvartal q Varje månad q Veckovis Hur reagerade majoriteten av dina elever på innehållet i kalendern? q Intresserade q Ointresserade q Varken eller Vilken del av kalendern är mest användbar för din undervisning? (Välj en) Om Europeiska unionen Min hälsa, min säkerhet Mina studier, min framtid Min omgivning Mina rättigheter, mina val Bortom våra gränser Frågeformulär för lärare 1

4 Har kalendern bidragit till en bättre förståelse för den Europeiska unionen: Ja Nej För dig: q q För dina elever: q q Skulle du vilja fortsätta ta emot kalendern nästa år? q Ja q Nej Hade en elektronisk version av kalendern varit en bra ersättare till vår papperspublikation? (antingen PDF-filer som kan läsas på en dator eller ett annat format som används till bärbar utrustning) Ja Nej Enligt dig: q q Enligt dina elever: q q Om Lärarguiden: Vad tycker du bäst om? Frågesporter q Spel/aktiviteter q Diskussionsfrågor Hur många av aktiviteterna som guiden föreslår tänker du använda dig av under skolåret? q Inga q 1-2 q 3-5 q Mer än 5 Vilka aktiviteter tyckte du var bra respektive dåliga. Sätt en etta framför dina tre favoritaktiviteter och en nolla framför de tre aktiviteterna som var mindre användbara.... Europeiska unionen... Energi... EU-länderna... Bistånd... Ekonomisk kompetens... Att välja en karriär... Ekonomiska prioriteringar... Innovation och regional utveckling... Konkurrenskraft... Ett sunt liv... Diskriminering och socialt nätverkande på internet Kan du tänka dig att bli kontaktad av någon från Europeiska kommissionens avdelningar för att svara på mer specifika frågor angående Europakalendern? Europeiska kommissionen har en extern utvärdering av Europakalendern. Resultaten kommer att användas för framtida beslut gällande detta projekt. Dina kommentarer är därför extra viktiga. q Ja q Nej Om ja, var snäll och skriv din adress här:... Övriga kommentarer?... 2

5 »» Välkommen Lärarguiden ger förslag till aktiviteter som grundar sig på texterna i Europakalendern 2011/2012. Aktiviteterna kan användas i samband med ämnen som samhällskunskap, informations- och kommunikationskunskap, företagsekonomi, historia, mediekommunikation, individ och samhälle med mera. Tanken är att de ska utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt, kommunicera och debattera, lösa problem och samarbeta. När du läser igenom kalendern är det bra att utforska ämnena mer ingående genom att gå in på webbplatserna som står i slutet av de flesta texterna. Arbetsbladen är utformade för att man enkelt ska kunna kopiera och dela ut dem till eleverna. Varje del hänvisar till relevant läsning i elevkalendern. Vi rekommenderar att alla lärare uppmuntrar sina elever att läsa texten(-erna) kritiskt och att, om nödvändigt, själva kontrollera ytterligare källor som till exempel de webbplatser som föreslås i det aktuella ämnet. Partiskhet är ett tema som elever, konsumenter och framtida beslutsfattare bör arbeta med dagligen. Vi hoppas att den här guiden kommer att vara till stor användning för dig och vi ser fram emot att få höra dina synpunkter, både vad gäller den här guiden och kalendern så kom ihåg att fylla i och skicka in frågeformuläret på sida 1 till oss! Redaktionen Guiden och kalendern finansieras och kontrolleras av Europeiska kommissionen och produceras av Generation Europe Foundation (leverantör av Europakalendern), i samarbete med Finlands Ungdomssamarbete Allians rf. Innehållsförteckning Frågeformulär för lärare... 1 Introduktion... 3 Europeiska unionen... 4 EU-länderna... 7 Ekonomisk kompetens Ekonomiska prioriteringar Konkurrenskraft Diskriminering och socialt nätverkande på internet Energi Bistånd Att välja en karriär Innovation och regional utveckling Ett sunt liv

6 »» Europeiska unionen Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att testa elevernas förståelse för Europeiska unionen (EU), och att uppmuntra dem till att fundera på relationen mellan deras eget land och EU samt hur EU påverkar deras vardag. Europeiska unionen, aktuella frågor Läsning, arbetsblad, faktaletande och diskussion Samhällskunskap, historia Kunskap, förståelse och tolkningsförmåga Läsning: Tabellen med fakta om EU-länderna + 4-5, 8-10, 11, 12-13, 18-19, Förslag på aktiviteter Läsning Eleverna läser de texter som anges ovan. Arbetsblad Arbetsbladet är ett frågeformulär som har designats för att testa studenternas kunskap och förståelse för textmaterialet. Svaren till frågorna samt en enkel förklaring ges nedan. Hemuppgift och diskussion Som hemuppgift ber läraren eleverna att läsa de viktigaste nyheterna under de senaste sju dagarna, och skriva ner huvudämnena i dem. I klassrummet går läraren igenom de ämnen eleverna har hittat och skriver dem på vita tavlan. Det kan till exempel vara: Internetbrott Produktsäkerhetsskandaler Lokalt våld Ekonomiska eller finansiella kriser Naturkatastrofer Arbetslöshet Barnkidnappningar Strejker Terrorism Miljöfrågor Väpnade konflikter Läraren diskuterar sedan ämnena med eleverna med avseende på följande: Identifiera de frågor som de nationella regeringarna bör kunna lösa själva (nationella frågor). De frågor som de nationella regeringarna kan lösa själva, men som skulle kunna lösas bättre genom samarbete med andra regeringar (blandade frågor). De frågor som nationella regeringar inte kan lösa själva (internationella frågor). 4

7 Leta fakta Som grupparbete delar läraren upp klassen i grupper om fyra. Varje grupp tilldelas en blandad eller nationell fråga att utreda. Gruppen ska sedan skapa en fem minuter lång presentation som innehåller: Â Â En definition av frågan samt en beskrivning av hur det påverkar deras eget land och andra länder; Â Â De mål som de nationella regeringarna har för att kunna lösa problemet; Â Â Organisationer som de nationella regeringarna samarbetar med i dessa frågor (Europeiska unionen, Förenta nationerna, OECD, Röda korset ); Â Â Det aktuella läget idag. Avslutning Som avslutning för läraren in diskussionen mot Europeiska unionen och dess roll i vardagslivet: Â Â Europeiska unionen skapades efter andra världskriget i syfte att förebygga konflikter mellan europeiska länder. Den verkar idag inom många områden däribland konsumentskydd, miljö, forskning, internationell handel, utrikeskontakter, utveckling och rättsväsendet. Tycker eleverna att detta är ett bra bidrag till samhället och/eller det vardagliga livet? Â Â Medias bild av EU: Ger medias bevakning av EU en god bild av de nationella regeringarnas deltagande i EU:s aktiviteter? Svaren till arbetsbladet EUROPA > Lärarrummet Para ihop A-b; B-c; C-d; D-e; E-a Flervalsfrågor 1. Hur många regioner finns det i Europeiska unionen? b Hur stor är EU:s årliga budget? a. ungefär 140 miljarder euro 3. Hur många EU-kommissionärer finns det? b Hur många parlamentariker finns det i Europaparlamentet? c Hur många länder ingår i Europeiska unionen? b. 27 Sant eller falskt 1. Parlamentarikerna i Europaparlamentet utses av de nationella regeringarna. Falskt. Parlamentarikerna väljs av de europeiska medborgarna. 2. Europeiska unionen var tidigare känt som Europeiska ekonomiska gemenskapen. Sant. Namnbytet skedde Om nationella och europeiska lagar krockar har EU-domstolen sista ordet. Sant. Det garanterar att lagar som antagits på EU-nivå tillämpas likadant i alla 27 medlemsländer. 4. Den senaste utökningen av EU skedde Falskt. Rumänien och Bulgarien anslöt sig Alla beslut i EU grundar sig på enhälliga omröstningar. Falskt. Omröstningar med kvalificerad majoritet används i de allra flesta fall. Enhällig omröstning används bara vid de allra känsligaste frågorna. 5

8 Arbetsblad Europeiska unionen Para ihop A. Europeiska kommissionen a. Är inte en EU-institution B. Europaparlamentet b. Representerar Europas gemensamma intressen. Kan föreslå nya lagar. C. Europeiska rådet c. Representerar EU:s medborgare. Kan ändra och gemensamt anta förslag till nya lagar. D. Europeiska unionens råd d. Ger EU politiskt ledarskap. E. Europarådet e. Representerar EU:s medlemsstater. Kan ändra och gemensamt anta förslag till nya lagar. Flervalsfrågor 1. Hur många regioner finns det i Europeiska unionen? a. 140 b. 271 c Hur stor är EU:s årliga budget? a. ungefär 140 miljarder euro b. ungefär 271 miljarder euro c. ungefär 736 miljarder euro 3. Hur många EU-kommissionärer finns det? a. 15 b. 27 c Hur många parlamentariker finns det i Europaparlamentet? a. 140 b. 271 c Hur många länder ingår i Europeiska Unionen? a. 15 b. 27 c. 33 Sant eller falskt Sant Falskt 1. Parlamentarikerna i Europaparlamentet utses av de nationella regeringarna. q q 2. Europeiska unionen var tidigare känd som Europeiska ekonomiska gemenskapen. q q 3. Om nationella och europeiska lagar krockar har EU-domstolen sista ordet. q q 4. Den senaste utökningen av EU skedde q q 5. Alla beslut i EU grundar sig på enhälliga omröstningar. q q 6

9 »» EU-länderna Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att uppmuntra eleverna att forska om andra EU-nationaliteter och att jämföra den erhållna kunskapen med eventuella fördomar de kan ha haft. Att undersöka fördomarnas ursprung och inverkan. Fördomar, kulturell medvetenhet, Europeiska Unionen Forskning, presentation, diskussion Samhällskunskap, geografi Forskning, analys, självprövning Läsning: Tabellen med fakta om EU-länderna Förslag på aktiviteter Arbetsblad Läraren delar ut ett land att studera till varje elev (eller elevgrupp). Detta kan göras genom att klippa ut korten på följande sida, sätta dem i en behållare och be eleverna att välja ett land på måfå. Eleverna ombeds sedan att identifiera det land de har fått och att färdigställa den första hälften av arbetsbladet med eventuell kunskap, idéer eller uppfattningar de redan har om det landet. Hemuppgift Efter detta ska eleverna ta reda på svaren till frågorna i den andra hälften av arbetsbladet. Detta inkluderar tekniska frågor vilkas svar kan hittas i Europakalendern (se läsning ovan), eller på webben. Elever ombeds även att leta i pressen efter nyheter om landet de tilldelats. Detta kan omfatta din lokala eller nationella press, men även den internationella pressen eller, om språket tillåter, den nationella pressen i det för eleverna aktuella landet. Eleverna ombeds lista huvudämnena i dessa nyheter. Slutligen ombeds eleverna att reflektera över vad de har lärt sig. Diskussion Efter detta kanske läraren vill leda en klassdiskussion. Ämnen som behandlas kan inkludera: Hur mycket kände du till om landet från början? Hur hade du fått denna kunskap? (Rykten? Vänner och familj? Resor utomlands? Media?) Visade sig den kunskap och de idéer du hade i början av övningen vara korrekta eller felaktiga? Vad tror du att andra européer har för fördomar om din egen nationalitet? Är de korrekta och rättvisa? Är sådana fördomar bra eller dåliga, och varför? Anser du att det är viktigt för unga människor att veta mer om andra EU-länder? Om så är fallet, varför och hur kan detta uppnås på bästa sätt? 7

10 8

11 Arbetsblad EU-länderna Land:... Del 1: Vad vet du redan? Skriv nedan de nyckelord som du kommer att tänka på när när du tänker på landet du blivit tilldelad. Dessa kan relatera till geografi, kultur, ekonomi, folket, stora historiska eller nutida händelser.. Del 2: Ta reda på mer: Forska och komplettera informationen nedan. Huvudstad:... Talat/talade språk:... Grannländer:... Befolkning:... BNP (i PPS):... EU:s rankning av BNP:... Året det anslöt sig till EU:... Del 3: Vad är det som händer? Nästa uppgift är att ta reda på mer om livet i landet. Du kan leta efter nyheter som gäller det landet i din lokala eller nationella press, men även den internationella pressen eller, om språket tillåter det, den nationella pressen i landet. Var god och lista ämnet nedan, med en sammanfattande mening om de stora nyheterna Del 4: Vad har du lärt dig? Reflektera över nyckelorden du skrev i Del 1 i den här övningen, och hur dessa kan jämföras med vad du har lärt dig. Var dina nyckelord korrekta? Varför eller varför inte?... Var dina nyckelord tillräckligt övergripande? Om inte, vad skulle du vilja tillägga?... Anser du att livet är annorlunda i landet du tittat närmare på? Om så är fallet, i vilket avseende? Om inte, varför inte?... 9

12 »» Ekonomisk kompetens Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att pröva elevernas förståelse om att låna pengar och att stå i skuld. Skuld, låna pengar Läsning, kort, diskussioner Företagsekonomi, samhällskunskap Vokabulär, analys Läsning: Sidorna Förslag på aktiviteter Korten som medföljer på de följande två sidorna kan kopieras upp eller klistras på hårdpapp (ordet på ena sidan och definitionen av ordet på den andra sidan). Läsning Eleverna bör läsa texten som nämns här ovan. Korten Korten kan användas för att pröva elevernas förståelse för nyckeltermer relaterade till ämnet skulder, i smågrupper eller i helklass. Aktiviteten går ut på att en person visar ena sidan av ett kort (antingen ordet eller definitionen) för de andra, som sedan ska förklara ordets innebörd/säga ordet. Läraren kan tillverka ännu fler kort. Diskussion Efter detta kan läraren välja att gå igenom olika sätt att få kredit på: övertrassering (godkänd eller inte godkänd), kreditkort och affärers egna betalkort, banklån och att låna från föräldrar eller vänner. Läraren kan sedan diskutera följande frågor med eleverna: Vilken typ av kredit kostar mest? Vilken typ av kredit bör man använda i vilken typ av situation? Är det bättre att låna pengar från en kompis än att låna från ett låneinstitut/bank? Vilka är anledningarna till detta? 10

13 Kort Ekonomisk kompetens Ränta Kapitalbelopp Effektiv ränta Övertrassering Kreditkort Räntesats Kredithistorik Förtida återbetalning Kreditgräns Betalningsförsummelse 11

14 Summa av lånade belopp. Kostnaden för att låna pengar. Att använda mer pengar än du har på ditt konto. Effektiv ränta: Standardiserat mått på kostnaden av ett lån. Årlig procentandel av lånade pengar. 3 % ränta på ett lån av 100 euro = 3 euro i ränta/år. Kort som används för att betala, pengarna återbetalas månadsvis. Om man utför en återbetalning av en kredit före slutet av den överenskomna tiden kan långivaren begära ersättning. Sammanställning över dina tidigare låneförfrågningar, lån och återbetalningar. Det som händer om man inte betalar tillbaka ett lån enligt överenskommelse. Den maximala summan pengar som du kan låna enligt en överenskommelse. 12

15 »» Ekonomiska prioriteringar Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att hjälpa eleverna förstå de sakfrågor som finns när man ska göra ekonomiska prioriteringar. Budget, ekonomisk planering, prioriteringar Arbetsblad, diskussion Individ och samhälle, företagsekonomi, samhällskunskap Räkneförmåga, problemlösning Läsning: Sidorna Förslag på aktiviteter Diskussion Läraren startar lektionen med att skriva orden stadens budget på tavlan och ber eleverna göra en lista över allt de tror att stadens budget finansierar (samhällstjänster, byggnader, konsumtionsvaror). Arbetsblad Sedan ber läraren eleverna göra uppgifterna i arbetsbladet. Där finns en förenklad variant av olika saker som kan efterfrågas i en stadsbudget. Eleverna blir ombedda att välja ut vilka saker de vill att budgeten ska bekosta. När eleverna har gjort färdigt sina arbetsblad går läraren igenom listan och ber eleverna räcka upp handen för varje alternativ de har valt. Om större delen av eleverna har valt någon av sakerna läggs den till i en egen klassrumsbudget. Diskussion Därefter kontrollerar läraren ifall summan av den totala klassrumsbudgeten överstiger 100. Om så är fallet kan man hålla en kortare diskussion om hur man ska få ner den totala summan till 100. (Om den totala summan är lägre än 100 får man lägga till någonting, eller så kan klassen välja att spara pengarna). Här kan läraren alternativt be eleverna delta i en simulerad budgetförhandling: man delar upp klassen där några får vara kommunfullmäktige och några får representera olika avdelningar (polis, lärare, socialtjänst, osv.). Avdelningarna ska försvara den budgetnivå som de vill ha till sin avdelning, de kan dessutom samarbeta med andra avdelningar för att skydda sina ekonomiska positioner. När alla avdelningar har fått säga sitt röstar kommunfullmäktige fram den slutgiltiga budgeten. Läraren diskuterar sedan den slutgiltiga budgeten med klassen. Bra diskussionsfrågor kan vara: Fanns det några beslut som var svåra att ta? Hur många elever är besvikna över resultatet? Är det normalt eller rättvist att en del människor ska behöva bli besvikna över ett resultat? I hur stor utsträckning tror eleverna att man inom kommunfullmäktige faktiskt tar sådana här beslut? Avslutning Avslutningsvis frågar läraren sina elever om det finns några andra områden där man borde ta sådana beslut enligt dem (t.ex. familjebudget, skolbudget, statsbudget...). Läraren kan ge eleverna en stund att läsa texten som nämns ovan och sedan diskutera vidare om vad eleverna tycker om Europeiska unionens sätt att fördela pengarna i sin budget. 13

16 Arbetsblad Ekonomiska prioriteringar Du är ledamot i kommunfullmäktige och ditt jobb är att planera budgeten för det kommande budgetåret. Nedan hittar du en lista över saker som kan bli finansierade. Välj de saker som du hade velat ha med i budgeten, skriv också in på samma rad vad de kommer att kosta. Dina val borde spegla vad du tycker att staden ska prioritera men se till att den totala summan inte överskrider 100! Pris Vald Kostnad Utbildning Obligatorisk skolgång 10 Vuxen-/vidareutbildning 5 Studentboende på universitetsområdet 20 Polis Nödanrop 10 Regelbunden patrullering, grannsamverkan mot brott 20 Miljö Sophämtning 10 Återvinningstjänst 10 Grönområden och lekplatser 5 Hjälpa den lokala industrin att minska utsläppen 10 Hälsa Lokal klinik 15 Lokalt sjukhus 30 Sportcenter 15 Transport Kollektiv busstrafik 10 Järnvägsstation 10 Vägunderhåll 5 Trafiksäkerhetsarbete 5 Socialtjänsten Lokal förskola 10 Hjälp till äldre 10 Hjälp till hemlösa 5 Övrigt Ge rent vatten till en by i ett utvecklingsland 5 DIN TOTALA SUMMA (max. 100) 14

17 »» Konkurrenskraft Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att hjälpa eleverna förstå vad ordet konkurrenskraft innebär, samt konkurrenskraftens betydelse för en gemensam marknad. Konkurrenskraft, inre marknad, gemensam marknad, innovation Läsning, diskussion, klassrumsövning, diskussion, uppföljande aktivitet Företagsekonomi, samhällskunskap Förståelse, analys Läsning: Sidorna 14-17, 29, 52-53, Förslag på aktiviteter Läsning och arbetsblad Läraren bör ge eleverna i uppgift att läsa de ovannämnda texterna. Diskussion Därefter skriver läraren följande beskrivning på tavlan: Konkurrenskraft: Förmågan att kunna sälja sina produkter Och frågar sedan klassen vad det är som gör en produkt är konkurrenskraftig. Möjliga svar är priset på produkten, kvaliteten, innovationsgraden (speciell, ny, extrafunktioner), referenserna (t.ex. tillhörande reklam, miljövänlighet, inte testad på djur, används av berömda personer, barnsäker, osv.) Klassrumsövning Därefter kan läraren genomföra en mycket förenklad simulering av en gemensam marknad. Det bästa är att dela upp klassen i två grupper: En grupp får vara Land A, den andra Land B. Båda grupperna delas sedan upp i ytterligare tre grupper: företag, regeringar och anställda/konsumenter. Anställda/konsumenter och företag från varje land får tio gem som ska föreställa pengar. Företagen från varje land får fem likadana pennor. Företaget från Land A meddelar att de har ett försäljningspris på fem gem (g) och företaget från Land B meddelar sitt försäljningspris på sju gem (g). 15

18 Grupperna får sedan vara med i ett par omgångar av inköp avlöningsdag skatter, i den ordning som beskrivs nedan: 1. Inköp: Anställda/konsumenter måste köpa en penna. Men eftersom de ingår i en gemensam marknad har de möjligheten att välja mellan att köpa en penna från Land A (kostnad: 5g) eller Land B (Kostnad: 7g). De anställda/konsumenterna ger sina gem till det valda företaget och får en penna. 2. Avlöningsdag: Varje företag ska nu betala sina anställda/konsumenter. Företag A betalar sina arbetare med fem gem, Företag B betalar sina arbetare med sju gem. Om ett företag går i konkurs, får det stänga ner och sluta sälja pennor. Anställda/konsumenterna får två gem från regeringen istället för sin lön. 3. Skatter: Alla företag ger tre gem till regeringen. Den här proceduren borde upprepas ända tills en av regeringarna går i konkurs. Då frågar läraren klassen: Var är alla gem? Vilka anställda har klarat sig bäst? I fråga om lön och om säkerhet? Diskussion Efter övningen är det bra om läraren tar en stund och diskuterar övningen med klassen: I övningen gick ett mindre konkurrenskraftigt företag i konkurs liksom regeringen i samma land. Är detta en helt påhittad förenkling eller speglar det verkligheten i viss utsträckning? Hur hade övningen slutat om konsumenterna inte hade kunnat köpa pennor från ett annat land? Hade det varit bra? Vad kan en regering göra om de har gått i konkurs? De kan låna pengar (till en viss gräns!), De kan minska sina betalningar, De kan trycka upp nya pengar men inte om de har euron som valuta (och det kan orsaka andra problem som t.ex. inflation) Vad kan företagen göra för att bli mer konkurrenskraftiga? Minska sina personalkostnader, Investera i effektivare utrustning, Förnya sig. Valfri uppföljande aktivitet Slutligen kan läraren ge eleverna i uppgift att skriva en uppsats om följande fråga: Innovation är nyckeln till konkurrenskraft. Det är därför företagen fortsätter att lansera nya produkter och marknadsför dem som ett måste. Är det förenligt med tanken om hållbar konsumtion? Varför eller varför inte? 16

19 »» Diskriminering och socialt nätverkande på internet Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att få eleverna att utforska diskriminering och vilken betydelse den kan ha för hur de skapar sin identitet. Olikhet, diskriminering, identitet, nätverkande på internet Diskussion, arbetsblad Samhällskunskap, datoranvändning Diskussion, jämförelse, analys inklusive självanalys Läsning: Sidorna 35-37, Förslag på aktiviteter Diskussion Läraren börjar denna aktivitet genom att diskutera hur eleverna reagerar när de möter människor som är annorlunda : som klär sig annorlunda, pratar annorlunda, har en annan hudfärg, en annan nationalitet, en annan etnisk bakgrund, en annan religion, funktionshinder med mera. Läraren gör en lista på vita tavlan över olikheter och associerade reaktioner (läraren kan också välja att låta eleverna komma fram och skriva på tavlan). Därefter för läraren in klassen i en analys av dessa reaktioner: Vilka olikheter orsakar de mest negativa reaktionerna? Vilka olikheter orsakar de mest positiva reaktionerna? Vad kan de här olika reaktionerna bero på? (Gör det någon skillnad om man ändrar förtrolighetsnivån? Kan en rädsla för det okända spela roll?) Arbetsblad Läraren skriver sen på vita tavlan de sex huvudsakliga egenskaperna som man associerar med diskriminering och ser till att eleverna förstår vad varje egenskap är: ETNISKT URSPRUNG KÖN RELIGION ELLER TRO FUNKTIONSHINDER ÅLDER SEXUELL LÄGGNING. Eleverna gör sedan arbetsbladet som syftar till att ta reda på hur de framställer sig själva på internet och om det skiljer sig från verkligheten. Notera: Eftersom arbetsbladet efterfrågar väldigt personlig information rekommenderar vi alla lärare att tydligt förklara för sina elever att svaren inte samlas in. Tanken är enbart att de ska hjälpa eleverna att tänka igenom problemen med diskriminering och socialt nätverkande på internet. Avslutning Som avslutning kan läraren be eleverna skriva en uppsats om följande påståenden: Människor kan dölja sina olikheter på internet. Människor kan välja mer fritt på internet vilka de vill interagera med. Uppsatsen ska ta upp frågor som: Hur påverkar detta den sociala interaktionen på internet? Löser man diskrimineringsproblem på det här viset eller undviker man dem bara? Tycker eleverna att påhittade identiteter är bättre i vissa fall? Tycker eleverna att internet är ett mer idealiskt samhälle än verkligheten? 17

20 Arbetsblad Diskriminering och socialt nätverkande I den första kolumnen beskriver du dig själv enligt egenskaperna till vänster. I den andra kolumnen skriver du hur du skulle presentera denna egenskap på internet. Egenskap Beskriv dig själv Din internetprofil Etniskt ursprung Kön Religion eller tro Funktionshinder Ålder Sexuell läggning Övrigt Stämmer din internetprofil överens med verkligheten? q Ja q Nej Om inte: Vilka är skillnaderna?... Varför framställer du dig själv annorlunda?... 18

21 »» Energi Mål: Nyckelord: Lektion: Ämnen: Färdigheter: Att beräkna hur mycket energianvändningen kostar och hur mycket pengar man kan spara genom enkla energisparande åtgärder. Energi, besparingar, hållbar konsumtion Arbetsblad som hemuppgift, läsning, diskussion, uppföljande aktivitet Naturvetenskap, matematik, idrott Räkneförmåga, analys Läsning: Sidorna 52-53, 56-57, 58, Förslag på aktiviteter Arbetsblad 1 Ge eleverna i hemuppgift att göra färdigt Arbetsblad 1. Syftet med arbetsbladet är att hjälpa eleverna att räkna ut hur mycket pengar som går åt till att bekosta all belysning i hemmet, samt hur mycket pengar man kan spara in på att byta till lågenergilampor. Eleverna kan antingen fylla i tabellen nedan eller göra en egen tabell i sina anteckningsblock eller på en dator. Notera: Om eleverna redan har lågenergilampor hemma kan de göra tvärtom, det vill säga beräkna hur mycket det hade kostat dem om de inte hade haft sådana lampor. Läsning Låt gärna eleverna läsa texterna som föreslås här ovan. Diskussion Efter att eleverna har gjort färdigt uppgifterna i arbetsbladet och läst texterna är det bra om läraren går igenom resultatet från arbetsbladet med klassen: Blev eleverna förvånade över hur mycket pengar man kan spara? Hur många elever kom ihåg att räkna med vad det kommer kosta att köpa nya och dyrare lampor? Sparar man ändå pengar efter att ha räknat in den kostnaden? Kan eleverna komma på fler enkla åtgärder som kan dra ner på elräkningen? Hur räknar eleverna ut besparingarna? Uppföljande aktivitet Läraren kan sedan dela ut Arbetsblad 2 som uppföljande aktivitet. Det innehåller tips för hållbar konsumtion som de kan jämföra med vad de gör under en dag. Om läraren vill kan han/hon läsa igenom de ifyllda listorna med sina elever och fråga om någon har några ytterligare tips att dela med sig till de andra i klassen. 19

22 Arbetsblad 1 Glödlampor Allt om lågenergilampor: 1. Gör en undersökning om hemmabelysningen Räkna hur många glödlampor ni har hemma. Kontrollera hur många som är glödlampor eller halogenlampor (där ljuset kommer från lystrådar). Fyll i en rad i tabellen nedan för varje sådan lampa, skriv också in lampans wattal och den genomsnittliga tiden som den är tänd. Fortsätt på ett nytt papper om du inte får plats. Glöm inte att ta med utomhusbelysningen! TOTAL Glödlampans placering Wattal Total Tim/dag Energiförbrukning (Wattimmar) X = X = X = X = X = X = X = X = X = X = X = (A) 1 kilowattimme = Wattimmar För att få reda på det totala antalet kilowattimmar (kwh) som förbrukas varje år multiplicerar du den totala summan (A) med 365 och delar det sedan med 1 000: Total (A) x 365 = kwh/år (B) Elpriset kan variera, men brukar i genomsnitt kosta 0,14 per kilowattimme. Räkna ut den årliga belysningskostnaden genom att multiplicera den totala förbrukningen i kwh med priset för kwh: (B) kwh/år x 0,14 = (C) /år 2. Hur mycket pengar kan du spara? Lågenergilampor förbrukar i genomsnitt en tredjedel av den energi som vanliga glödlampor förbrukar. Beräkna hur mycket du sparar! Nuvarande kostnad: (C) en tredjedel av kostnaden: (C) 3 = (D) Skillnad: (C-D) = 20

DOLCETA Nätbaserat informationsoch utbildningsverktyg för konsumenter

DOLCETA Nätbaserat informationsoch utbildningsverktyg för konsumenter »» DOLCETA Nätbaserat informationsoch utbildningsverktyg för konsumenter Dolceta är ett nätbaserat informations- och utbildningsverktyg som riktar sig till lärare inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål LJUSETS VÄKTARE Övningens mål De övergripande målen med övningen är att eleverna ska förstå sambandet mellan belysningen i klassrummet och energiförbrukningen att eleverna ska lära sig minska energiförbrukningen

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

UNDERSÖK ENERGIMÄRKNINGEN!

UNDERSÖK ENERGIMÄRKNINGEN! UNDERSÖK ENERGIMÄRKNINGEN! Övningens mål Eleverna lär sig att hitta information om olika apparaters energiförbrukning, och lär sig tyda energimärken. Eleverna förstår fördelarna med att välja en A-märkt

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22. Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO

Läs mer

RÄKNA MED ELEKTRICITET!

RÄKNA MED ELEKTRICITET! RÄKNA MED ELEKTRICITET! Övningens mål Eleverna lär sig att beräkna energibehoven för elektriska apparater. Eleverna förstår begreppet kwh och kan beräkna det. Eleverna lär sig hur de ska göra för att minska

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Svenska för dig Läs & diskutera!

Svenska för dig Läs & diskutera! Svenska för dig Läs & diskutera! Med Lgr 11 som utgångspunkt har denna nya spännande serie vuxit fram. Delarna fokuserar på olika moment i svenskämnet för att tillsammans täcka in det centrala innehållet

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Vad gör en entreprenör? 1/7

Vad gör en entreprenör? 1/7 i Lektionshandledning #171 Tema: Vad gör en entreprenör? Ämne: SO, Ekonomiska ämnen Rekommenderad årskurs: 8-9 & Gymnasiet Vad gör en entreprenör? 1/7 Lektionslängd: 120 minuter, välj enstaka delar ur

Läs mer

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi De följande 3-4 veckorna kommer ni att arbeta med uppgifter kopplade till hushållsekonomi. Arbetet sker i mindre grupper där ni resonerar och diskuterar

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

döden i datorn SPN-uppdrag

döden i datorn SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till

Läs mer

BORTSPOLADE PENGAR. Övningens mål

BORTSPOLADE PENGAR. Övningens mål BORTSPOLADE PENGAR Övningens mål Eleverna får en förståelse för att vatten är en begränsad naturresurs, och att vi slösar bort en betydande mängd varje dag. Eleverna lär sig att ta ansvar för att minska

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Solution Profiler. Tips till att publicera en framgångsrik lösning

Solution Profiler. Tips till att publicera en framgångsrik lösning Solution Profiler Tips till att publicera en framgångsrik lösning Innehållsförteckning Så här börjar du... 2 1. Grundinformation... 3 1.1 Lösningens namn... 3 1.2 Lösningens beskrivning... 3 1.3 Lösningens

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Hantverksprogrammet Frisör

Hantverksprogrammet Frisör Hantverksprogrammet Frisör Drömmer du om att bli frisör? Är du intresserad av mode och trender? Gillar du att arbeta med färg och form? Tycker du om att möta människor? Utbildningen ger dig grundläggande

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Bilagor till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet B ilaga A. Ämnen Ska alla ha rätt till ett namn? Ska alla ha rätt till en bostad? Ska alla kunna ta del av sjukvård? Ska alla vara lika

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med vatten som tema. Nu ska vi försöka nå barn och föräldrar med budskapet

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner Programmering på papper Lektion 1 av Valentina Chapovalova, valentina.chapovalova@gmail.com Datorer, programmering och instruktioner Uppskattningen är att lektionen kommer ta 40-50 minuter, men det beror

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer