Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp
|
|
- Gustav Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp Kursledare: Ulf Nordström, Syfte Kursen syftar till att de studerande får kunskaper om viktiga begrepp och resonemang kopplade till skolans två samhällsuppdrag: kunskaps- och socialisationsuppdraget. Syftet med kursen är även att utveckla de studerandes förmåga att analysera och kritiskt granska förskolans och skolans samhällsuppdrag i ett kulturellt och socio-historiskt perspektiv. - beskriva, redogöra för och konkretisera grundläggande begrepp, resonemang och färdigheter som läraren behöver för att jobba med förskolans och skolans mål samt för att medverka i utvecklingen av förskolans och skolans verksamhet - redogöra för hur lärarens arbete och förskolans/skolans verksamhet kan problematiseras utifrån begrepp som genus, etnicitet, social klass, mångfald/interkultur och hållbar utveckling - redogöra för hur lärarens arbete och förskolans/skolans verksamhet kan problematiseras utifrån ett kunskapsperspektiv - redogöra för och motivera innebörden av att läraren har ett vetenskapligt förhållningssätt till sitt arbete - analysera värdegrundsbegreppet i gällande läroplaner och visa på hur den kan tillämpas i undervisningssammanhang - översiktligt beskriva den svenska förskolans och skolans utveckling mot och i ett demokratiskt samhälle - översiktligt beskriva olika sätt att se på kunskap över tid och deras inverkan på den pedagogiska verksamheten - att med hjälp av kursinnehållet, kunna redogöra för utmaningar som läraryrket står inför idag. Innehåll Den innehåller följande huvudmoment: - Värdegrunden i läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium. - Samhällsuppdraget och lärarprofessionen i ett historiskt och samtida perspektiv. - Hållbar utveckling, jämlikhet, mångfald och social rättvisa som bärande principer i svenskt skolväsende. 1
2 Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, enskilt arbete samt arbete i arbetslag. Seminarierna utgör en del av bearbetningen av kurslitteraturen. Kursen introduceras med en Kursintroduktion av kursledaren och med en Kursupptakt då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare. Innan salsskrivningen kommer det även att finnas ett gemensamt extra seminarium där frågor och upplägg av skrivningen diskuteras. Examination Examinationen består av att (1) kunna återge och förstå delar i ett kursmaterial för att sedan (2) tillämpa och analysera dessa i ett större sammanhang. För det första är avsikten att mäta den studerandes förmåga att specificera, förklara, tillämpa och förstå centrala begrepp och resonemang kopplade till kursen. För det andra syftar examinationen till att mäta den studerandes förmåga att analysera, se större sammanhang och dra slutsatser utifrån kursmaterialet. Examination av kursen sker i form av en salsskrivning som innehåller olika delar anpassade efter vad som avses att mätas: I: - Kunna återge - Kunna förklara II: - Kunna redogöra för - Kunna tillämpa - Kunna analysera och se större sammanhang (essäfråga) Betygskriterier Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Betygssättningen baseras på den individuella salsskrivningen. För att tilldelas betyget G på kursen gäller följande: - Kunna förklara och precisera centrala begrepp från kursen - Kunna redogöra för centrala resonemang - Visa på en förståelse för sammanhang där begreppen är användbara - Kunna visa exempel på hur begrepp och resonemang kan tillämpas i konkret undervisningspraktik 2
3 För att tilldelas betyget VG på kursen skall den studerande (utöver kraven för godkänt) ha en: - en mycket god förmåga att formulera ett helhetsperspektiv, analysera materialet och argumentera utifrån egna och andras ståndpunkter. Strategier för likvärdig/rättssäker bedömning För att sträva efter att salsskrivningen bedöms så likvärdigt som möjligt tillämpas ett system av koder. När studenten anmäler sig till tentan får hon eller han en kod (siffra) som sedan kommer att stå överst på tentan istället för studentens namn. Anledningar till att använda en kod istället för studentens namn är dels att undvika att lärarens omedvetna fördomar färgar av sig på bedömningen, dels att skapa ett system för betygsrapportering på studentportalen som bygger på anonymitet. Det är först när samtliga tentor är rättade som den kursansvariga får tillgång till studentens namn i relation till respektive kod. För att ytterligare stärka att bedömningen av studenternas arbeten sker på ett likartat sätt så rättar samma lärare ett delmoment i tentan. Detta medför att eventuella glidningar i bedömningen från en tenta till en annan kan minimeras. När samtliga delar i tentan är rättad så läggs tentaresultaten samman av den kursansvariga läraren. Strategier för studerandeinflytande När kursen väl har startat är dess syfte, mål och innehåll fast från början, däremot har studenten möjlighet att komma med tips och idéer på hur målen bäst kan uppnås för att passa deras eget lärande. Studentens synpunkter kan dock i ett långsiktigt perspektiv påverka kursens syfte, mål och innehåll. Under kursintroduktion och kursupptakten, då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare, har studenten möjlighet att ställa frågor och lyfta fram eventuella önskemål. Efter varje avslutat seminarium har respektive lärare en utvärdering som ytterligare stärker studentens möjligheter att komma med synpunkter på vad som kan förbättras och vad som enligt dem själva fungerar bra respektive mindre bra med kursen. Utvärderingarna påverkar utformningen av de kommande seminarierna och kan även långsiktigt påverka kursens mål och innehåll. Varje grupp väljer även ut två stycken representanter som kommer att föra gruppens talan i terminsutvärderingar. Dessa utvärderingar är tillsammans med de övriga utvärderingarna viktiga underlag då nästkommande termins kurser planeras. Föreläsningar 1. Kunskap som säkerhet och handling Föreläsning av Jonas Almqvist Vi talar om kunskap med olika begrepp och i många olika sammanhang. Såväl inom forskningsvärlden, olika praktiska yrkestraditioner som i umgänget med andra använder vi kunskap, men i skilda former. Även i förskolans och skolans värld, liksom inom lärarutbildningen, finns 3
4 intressanta spänningar mellan olika kunskapstraditioner. Denna föreläsning ger en introduktion till denna problematik. Litteratur: Gustavsson (2009), Lgr 11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö Förskolans och skolans utveckling Föreläsning av Donald Broady Det svenska utbildningssystemet har en lång historia. Allmän förskola, obligatorisk grundskola för alla och möjlighet för alla att gå i gymnasiet har ingalunda alltid varit självklarheter. Föreläsningen ger en överblick över det pedagogiska tänkandet, från det sena 1700-talets och tidiga 1800-talets bildningstänkande över folkundervisningens expansion under 1800-talets senare hälft fram till talets reformpedagogik och progressivism och de allra senaste årens pedagogiska strömningar. Även den politiska och organisatoriska utvecklingen berörs: framväxten av en statlig styrning av skolväsendet, förskolans och skolsystemets utveckling, uppdraget till lärarna. Vem bestämmer egentligen vad en lärare ska göra? Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005), Lundgren (2005) 3. Värdegrundsbegreppet i gällande läroplaner Föreläsning av Silvia Edling Skolans överordnade perspektiv är demokratin. Detta överordnade perspektiv omtalas ofta i termer av värdegrund och är nära sammanlänkad med frågor som rör social rättvisa. Hur kan skolans demokratiska värdegrund förstås utifrån ett historiskt perspektiv? Vad innebär det för skolans verksamhet att demokratin är dess förutsättning och överordnade perspektiv? Vad betyder begreppet värdegrund? Vilka olika sätt finns det att förhålla sig till värdegrunden sett utifrån aktuell filosofisk och etisk forskning? Dessa frågor är några av dem som kommer att behandlas under föreläsningen. Litteratur: Zachari & Modigh (2000), Ekman & Todosijevic (2003), Gustavsson (2009), Liedman (2000), Lgr11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö Jämställdhet i förskola och skola Föreläsning av Karin Hjälmeskog Enligt skollagen och samtliga läroplaner ingår det i alla lärares uppdrag att verka för jämställdhet det är utgångspunkten för föreläsningen om kön, genus och jämställdhet i relation till förskolans och skolans samhällsuppdrag. Genom en historisk tillbakablick både på skolsystemet i stort och på läraryrket ges en bakgrund till dagens situation. Utifrån aktuell forskning synliggörs att förskolan och skolan idag inte är jämställd och inte ger varje barn/elev möjlighet att utvecklas som den individ hon/han är. Litteratur: Lif (2008), Sahlström (2006), Lgr11, Lpf94 (rev2000), Lpfö98. 4
5 5. Utbildning och hållbar utveckling Föreläsning av Michael Håkansson I strävan efter en mer hållbar utveckling lyfts utbildning ofta fram som ett centralt område. Föreläsningen behandlar relationen mellan hållbar utveckling och utbildning och diskuterar konsekvenser för utbildningens innehåll. Utifrån detta ges konkreta exempel på undervisningsinnehåll med avseende på lärarens val och motiv (didaktisk kompetens), vilka ska baseras på styrdokument, kursplan, läromedel och målgrupp. Under dessa två timmar diskuteras konkreta förslag på hur man som lärare kan ta upp dessa, inte alltid så enkla, frågor i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Litteratur: Östman & Öhman (2002), Lgr11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö Skolan och de nationella minoriteter Föreläsning av Jörgen Mattlar Vad betyder etnicitet? Vad är en minoritet? Vilka är de nationella minoriteterna i Sverige och hur definieras de? Dessa frågor inleder föreläsningen som sedan behandlar de nationella minoriteterna ur ett historiskt perspektiv samt de intentioner som finns inbyggda i det svenska skolväsendets strävan efter en skola för alla. En jämförelse med läroplanens inkluderande intentioner och vissa nationella minoriteters problematiska situation i den svenska skolan reser en rad likvärdighets- och rättvisefrågor om utbildningens fostrande och lärande verksamheter. Litteratur: Månsson (2006), Lorentz & Bergstedt (2006), Skolverket (2003), Lgr11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö98. Seminarier Mer information angående uppgifter och litteratur till seminarierna kommer att meddelas av gruppläraren. Seminarium 1: Förskolans och skolans förändring: kunskap, disciplin etc. Syfte: att få insikter i förskolans och skolans historia, hur synen på kunskap, disciplin, eleven etc. förändrats samt vilken betydelse dessa förändringar har haft för förskolans och skolans verksamhet. Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005), Gustavsson: 2009, Lundgren (2005), Vallberg Roth (2001), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 2: Värdegrunden i läroplanerna Syfte: att ge kunskap om styrdokument för förskola och skola samt klargöra och diskutera värdegrundsbegreppet. Litteratur: Zachari & Modigh (2000), Ekman & Todosijevic (2003), Gustavsson: 2009, Liedman (2000), Lgr11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö98. 5
6 Seminarium 3: Eleven, genus och sexualitet Syfte: att föra ett samtal om skolans ansvar när det gäller kön/genus, sexualitet och könsidentitet och allas lika värde. Syftet är även att klargöra och diskutera begreppet jämställdhet samt att diskutera förskolans och skolans jämställdhetsuppdrag enligt styrdokumenten. Litteratur: Lif (2008), Sahlström (2006), Lgr11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö98. Seminarium 4: Hur behandlas hållbar utveckling i läroplaner och olika ämnens kursplaner? Syfte: att klargöra begreppet hållbar utveckling och diskutera olika skolformers och skolämnens bidrag till utbildning för hållbar utveckling. Inom arbetslaget sker en fördelning av läroplaner och kursplaner så att så många skolformer och ämnen som möjligt finns med i undersökningen. Litteratur: Öhman & Östman (2002), Lgr11, Lpf94 (rev 2000) Lpfö98. Seminarium 5: Mångfalden i skolan, nationella minoriteter ett interkulturellt förhållningssätt. Syfte: att definiera och konkretisera begrepp relaterade till inkludering/exkludering och interkulturellt förhållningssätt. Litteratur: Lorentz & Bergstedt (2006), Månsson (2006), Skolverket (2003), Konventionen om barnets rättigheter, Konventionen om mänskliga rättigheter, Lgr11, Lpf94 (rev 2000). Seminarium 6: Lärarrollens komplexitet Syfte: att skapa ökad förståelse för lärarens arbete utifrån historiskt och samtida perspektiv likaväl som kunskaps- och värdegrundsperspektiv Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005). Varje student väljer en av Alsterdal (2006) eller Bozarslau (2001). Litteraturlista Broady, Donald (1995). Den dolda läroplanen. Särtryck ur KRUT nr 16/ s.* Carlgren, Ingrid (2005). Vad har hänt med läraryrket? I: Anna Forssell (red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 28 s. Ekman, Joakim & Todosijevic, Sladjana (2003). Unga demokrater. En översikt av den aktuella forskningen om ungdom, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. s s. Gustavsson, Bernt (2009). Utbildningens förändrade villkor, nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati. Stockholm: Liber. s , 73-95, s 6
7 Liedman, Sven-Erik (2000). Att se sig själv i andra. Om solidaritet. Stockholm: Albert Bonniers förlag. 124 s. Lif, Jan (red) (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med Jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur. 165 s. Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red)(2006). Interkulturella perspektiv - från modern till postmodern pedagogik. I: Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. s s. Lpf94 (rev 2000) (2010). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kapitel 1 och 2. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lundgren, Ulf, P. (2005). Den politiska styrningen av skolan. I: Anna Forssell (red.) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 32 s. Månsson, Niclas (2006). Romers möte med den svenska skolan. I: Carl-Anders Säfström (red) Den mångtydiga skolan. Utbildning i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. s , 19 s. Skolverket (2003). Sveriges nationella minoriteter. Att gestalta ett ursprung i barnomsorg och skola. Stockholm: Fritzes. Ca 60 s. Sahlström, Jenny (2006). En utmaning för heteronormen lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi. Stockholm: Under ytan. 32, Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk forskning i Sverige Årg 6 nr 4, s s., Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken, om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. 101 s. även Östman, Leif & Öhman, Johan (2002). Inledning; Miljöproblem som värdefråga; Miljöundervisningens traditioner. I: Klas Sandell, Johan Öhman, Leif Östman Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokrati. Lund: Studentlitteratur. s. 9-14, , s , 40 s. Välj EN av följande böcker: Alsterdal, Lotte (red) (2006). Rapporter från ett skolgolv. Tio lärare om dilemman och glädjeämnen i skolan. Arbetslivsinstitutet. Stockholm: Liber. 143 s. Bozarslan, Aycan (2001). Möte med mångfald. Förskolan som arena för integration. Stockholm: Runa. 126 s. Totalt ca 1000 sidor 7
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik SALSSKRIVNING
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik Kod: SALSSKRIVNING Att enbart hänge sig åt praktiska exempel och metoder tenderar att bli ytligt. Teori utan praktik är handfallen, men praktik utan teori
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik SALSKRIVNING
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik Kod: SALSKRIVNING Att enbart hänge sig åt praktiska exempel och metoder tenderar att bli ytligt. Teori utan praktik är handfallen, men praktik utan teori
Läs merKURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att bli lärare, 15 högskolepoäng. Becoming a teacher. Syfte. ifylls av UTSAM LL111G Grundnivå
2007-02-07 1(6) vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Att bli lärare, 15 högskolepoäng Becoming a teacher Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Huvudområde: ifylls
Läs merElevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Läs merBRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Läs merBulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Läs merSammanställning kursutvärdering
Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2015 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson Övriga lärare: Kajsa Åberg, Ulrika Åkerlund Totalt 19 studenter har regelbundet deltagit
Läs merBedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merDISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal
Läs merDagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12.
Dagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12.00 Utvärdering Bedömning Bedömning (eng. assessment) är den process
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs merImplementeringsinsatser för lärare i samarbete med RUC
1 (5) Implementeringsinsatser för lärare i samarbete med RUC Skolverket har låtit ta fram ett ramprogram för kompetensutvecklingsinsatser med syfte att ge lärare i den obligatoriska skolan stöd i implementeringen
Läs merMiljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merArbetsplan för Kometen
Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merFör unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända
För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap 1. Inledning Inriktningen
Läs merLATIN SPRÅK OCH KULTUR
LATIN SPRÅK OCH KULTUR Ämnet latin språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Latinet har varit modersmål och kommunikationsspråk för en stor del
Läs merFörskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Läs merSKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE
Ämne: Samhällskunskap, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Elevdemokrati innebär en möjlighet att vara med och påverka och det innebär också ett ansvar. GENOMFÖRANDE Övningen inleds med
Läs merLathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma
Läs merKvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Läs merSvenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.
Läs merDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DESIGN Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs merVärldshandel och industrialisering
Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka
Läs merKurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger
Läs merAtt visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik
Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik, fil. mag.
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan 3.20 Teknik har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merFormativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014 Bakgrund Formativ bedömning är ett
Läs merPedagogik GR (A), Lek, rörelse och friluftsaktiviteter yngre barn, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Lek, rörelse och friluftsaktiviteter yngre barn, 30 hp Education A, Play, movement and outdoor activities, younger pupils Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merFörskollärarprogrammet
Förskollärarprogrammet Förskolepedagogik: Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5hp Studiehandledning (Preliminär) Kurskod 970G31 HT 2016 1 Välkommen till kursen! Innehållet i denna studiehandledning har utarbetats
Läs merBild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Läs merFÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011. 19.00 ca 21.00. BengtÅke Gindemo
VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011 19.00 ca 21.00 BengtÅke Gindemo Innehållet för kvällen: -Presentation av personal som är här i kväll -Info från rektor om förskoleklass
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merPolicy för bedömning i skolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-04 Handläggare: Anna-Carin Dalborg Telefon: 08-508 33 572 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden
Läs merVilka är Pysslingen Förskolor?
Vilka är Pysslingen Förskolor? Pysslingen startar 1986 Finns 2015/2016 i Stockholms Län Knivsta Enköping Västerås Kristianstad Lund Höganäs Helsingborg 89 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor 2
Läs merFritidshem och skola i samspel
Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag
Läs merTillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik
Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar
Läs merLÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning
LÄRARES YRKESETIK Förslag till innehåll och utformning Lärare utövar ett av samhällets viktigaste yrken. De ansvarar för att medborgarna tillägnar sig nödvändiga kunskaper och kompetens. Lärarprofessionen
Läs merInrättande av pedagogiskt ledarskapspris
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Olle Bergh Birgitta Gisterå Katarina Roland Datum 2016-04-18 Diarienummer UBN-2016-1403 Utbildningsnämnden Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris Förslag till beslut
Läs merVarför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms
Varför IUP Ökad måluppfyllelse Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms Ur skolverkets studie om IUP Juni-07 En grundläggande
Läs merPedagogik GR (A), Tal-, läs- och skrivutveckling hos förskolebarn, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Tal-, läs- och skrivutveckling hos förskolebarn, 7,5 hp Education BA (A), Developing Speaking, Writing and Reading Skills, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen; SKOLFS 2009:16 Utkom från trycket den 4 februari 2009 beslutade
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Tillsyn och granskning Skolinspektionen kvalitetsgranskning i utbildningen för nyanlända
Läs merLikabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14
Likabehandlingspla n Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14 Innehåll Kön sid. 2 Könsidentitet och uttryck sid. 3 Funktionshinder sid. 4 Etnicitet sid. 5 Religion och annan
Läs merMatematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare
Matematiklyftet kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för
Läs merYttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning
Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning Stockholm Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-03-03 Handläggare Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 35 457 Till Arbetsmarknadsnämnden den 15 mars 2016 Ärende 4 Yttrande
Läs merBFL & IKT (och SUA kommer )
BFL & IKT (och SUA kommer ) För hållbar högre måluppfyllelse för alla barn och ungdomar! Alla elever ska stimuleras att nå eller överträffa sina kunskapsmål i alla ämnen utifrån höga förväntningar och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merSyfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Läs merRiktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merSpecialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Läs merLäroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merVad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39
Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska
Läs merAvgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Läs merVill ni på ett enkelt, konkret och roligt sätt arbeta med etik, rättvisa och hållbar utveckling på er skola/förskola?
Inbjudan 2012-01-09 Bli en Skola/förskola för Fairtrade Vill ni på ett enkelt, konkret och roligt sätt arbeta med etik, rättvisa och hållbar utveckling på er skola/förskola? Då ska ni bli diplomerad till
Läs merKvalitetsredovisning 2014. Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening
Kvalitetsredovisning 2014 Föräldrakooperativet Pinocchio Olympia ekonomisk förening 1. Förutsättningar Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening är en personal- och föräldradriven förskola. Den löpande
Läs merResultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...4
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merBeslut för fritidshem
Beslut Lerums kommun Lerums.kommun@lerum.se Beslut för fritidshem efter tillsyn i Lerums kommun Beskgt 2 (6) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen har
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merSkolbeslut för vuxenutbildning
Beslut 2011-06-22 Dnr 43-2010:6484 Skolbeslut för vuxenutbildning efter tillsyn av särvux i Simrishamns kommun Beslut 2011-06-22 1 (9) Dnr 43-2010:6484 Rektorn vid Särvux i Simrishamn Tillsyn i Särvux
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-04-05
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-04-05 Black & Williams fem principer för formativ klassrumspraktik Klargörande av planering och vilka krav som finns
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs merVad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt
Läs merStrategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
Läs merEn offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Läs merFörskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår 2015 2016. Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09
Köpings kommun Förskolan Solbacken Läsår 2015 2016 Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merPlanering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
Läs mer3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merRutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning
Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning Sektor utbildning Antagen av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-11-09 Samverkad 2015-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1.
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merBeslut 2011-06-28. Dnr 44-2011:2344. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Nils Holgerssonskolan i Simrishamns kommun
Beslut 2011-06-28 Dnr 44-2011:2344 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Nils Holgerssonskolan i Simrishamns kommun Beslut Föräldrakooperativet Nils Holgerssonskolan, ekonomiska förening 2011-06-28
Läs merFöräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?
Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs merK U R S P L A N. Allmänt utbildningsområde, kurs 1 Styrdokument och lärande. General Field of Education 1 Policy documents, curricula and learning
1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Allmänt utbildningsområde, kurs 1 Styrdokument och lärande General Field of Education 1 Policy documents, curricula and learning Kurskod GA2111 Dnr 109/2007-514
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merPedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Education BA (C) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PE014G Pedagogik Grundnivå (C)
Läs merBoken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.
Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat
Läs merBeslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan LM Engströms gymnasium i Göteborg. Skolinspektionen
Peter Isac Béens Utbildningsstiftelse 2011-06-11 fredrik.sidenvall@li-ne.nu Dnr 44-2010:5379 efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan LM Engströms gymnasium i Göteborg 2011-06-11 1(2) Dnr 44-2010:5379
Läs merResultatprofil. Läsåret 2013-2014. Alsike skola
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola
Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring
Läs merTvå rapporter om bedömning och betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning
Läs merKristendomen i världen och i Sverige
Kristendomen i världen och i Sverige Vilka kors kan du? Ortodoxt kors Georgekors krucifix Latinskt kors Grekiskt kors Tyska ordens kors (järnkors) Lpp Katolska, Protestantiska och Ortodoxa kyrkan Under
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)
Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna
Läs merVerksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola
Verksamhetsplan för Förskolan Myggan En Reggio Emilia inspirerad förskola 2011 2012 Tillsammans möter vi världen i möjligheternas förskola Förskolan Myggan är en mötesplats för barn, föräldrar och pedagoger.
Läs mer