Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Transkript

1 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Svensby skola och fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Svanenvägen växel bankgiro 82. Svensby skola V. Ämtervik expedition anna.ullenius@sunne.se org nr Sunne mobil

2 Innehåll Kvalitetsanalys läsåret 2013/ Vision för grundskolan i Sunne kommun... 2 Ledord för arbetet i Svensby skola och fritidshem... 2 Beskrivning av skolan... 2 Vad som ska känneteckna undervisningen i skolan och fritidshemmet... 2 Vad som ska prägla vårt uppdrag... 2 Metoder för löpande uppföljning och utvärdering... 3 Kunskap och kompetens... 3 Vår analys och bedömning av måluppfyllelse... 3 Så här har vi arbetat med målen sedan föregående år... 4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 4 Lärandemiljö... 5 Vår analys och bedömning av måluppfyllelse... 5 Så här har vi arbetat med målen sedan föregående år... 5 Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 5 Hållbar utveckling... 6 Vår analys och bedömning av måluppfyllelse... 6 Så här har vi arbetat med målen sedan föregående år... 6 Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 6 Skolan i världen... 6 Vår analys och bedömning av måluppfyllelse... 6 Så här har vi arbetat med målen sedan föregående år... 7 Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 7 Fritidshemmet... 7

3 Kvalitetsanalys läsåret 2013/14 Kvalitetsanalysen är ett led i Svensby skolas systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsanalysen ger en bild av nuläget, beskriver vad vi har gjort och vilka resultat vi har uppnått samt vilka åtgärder vi vidtar för att öka kvaliteten och utveckla verksamheten ytterligare. Underlag för kvalitetsanalysen utgörs av betyg, kunskapsredovisningar för åk 1-5, personalens utvärderingar av undervisning, insatser, åtgärder och arbetsplan samt enkäter till elever och vårdandshavare. Vision för grundskolan i Sunne kommun Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. Ledord för arbetet i Svensby skola och fritidshem Vårt arbete präglas av höga, positiva förväntningar och en tro på att alla kan och vill utvecklas. Genom ett tydligt ledarskap skapar vi en trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö med variation och utmaningar. Beskrivning av skolan Svensby skola är en F-6 skola med integrerad särskola samt två fritidsavdelningar, totalt 82 elever i skolan och ca 60 på fritids. Under läsåret 2014/15 har vi flyttat en fritidsavdelning från en fristående byggnad till huvudbyggnaden, som nu rymmer båda avdelningarna. På grund av en planerad och nu startad ombyggnad har det varit trångt i lokalerna för både skola och fritids. Skolans och särskolans arbetslag har bestått av totalt 9,2 tjänst fördelat på 11 personer, varav sju legitimerade lärare, två obehöriga slöjdlärare, en barnskötare samt en elevassistent. Fritids arbetslag har bestått av 2,75 tjänst fördelat på fyra personer, samtliga utbildade fritidspedagoger. Skolans rektor, elevhälsoteam och utvecklingspedagog arbetar tillsammans med arbetslagen Vad som ska känneteckna undervisningen i skolan och fritidshemmet Tydlighet i mål, innehåll och struktur Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö Individanpassning, variation och utmaningar Vad som ska prägla vårt uppdrag Att se och att bli sedd Alla elever ska känna sig trygga med att det finns vuxna i deras närhet som ser och ingriper i situationer som upplevs obekväma. De ska även känna att deras lärare och fritidspedagoger ser och följer deras utveckling och lärande. Detta innebär att alla vuxna på skolan och i fritidshemmet ska ta gemensamt ansvar för alla barn. Lärare och fritidspedagoger ska uppmärksamma eleverna och skapa ett gott samtalsklimat. Tillgänglighet Skolans och fritidshemmets miljö och undervisning ska vara tillgänglig för alla. Detta innebär att undervisningen och arbetsmaterial ska anpassas utifrån elevernas behov och förutsättningar. Att lärare och övrig personal reflekterar och diskuterar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Att alla elever upplever att de får ta del av utbildningen utifrån

4 sina förutsättningar. Delaktighet och ansvar Elever, vårdnadshavare och personal ska känna delaktighet och ansvar för skolans och fritidshemmets arbetsmiljö. Vi är varandras arbetsmiljö och behöver hjälpas åt för att skapa arbetsro och en stimulerande lärmiljö. Detta innebär att vi i både ord och handling möter varandra med respekt. Metoder för löpande uppföljning och utvärdering Skolans arbetslag har en gemensam konferens per vecka. Vi har tre olika konferenser med olika syften och mål, undervisningskonferens, utvecklingskonferens och arbetsplatsträff (APT). På undervisningskonferenserna ska man reflektera över, diskutera och analysera elevers kunskapsutveckling utifrån egen undervisning. På utvecklingskonferenserna ska arbetslagets utvecklingsområden diskuteras, planeras och utvärderas. APT följer en fast dagordning. Utöver arbetslagets konferenser genomförs fyra klasskonferenser per läsår. Klasskonferenserna syfte är att systematiskt följa upp och utvärdera åtgärder, anpassningar och särskilt stöd. Rektor, elevhälsa och lärare följer upp varje elevs utveckling med fokus på anpassningar och särskilt stöd. Vi genomför resultat- och betygskonferenser minst två gånger per läsår i syfte att delge varandra goda underlag för bedömning och för att säkerställa en likvärdig undervisning/bedömning. Elevernas kunskapsutveckling dokumenteras och redovisas för rektor fyra gånger per läsår. Utvecklingssamtal genomförs två gånger per läsår och IUP med en framåtsyftande planering och skriftliga omdömen upprättas en gång per läsår. Den framåtsyftande planeringen ligger till grund för innehållet i Elevens val. Kunskap och kompetens Vår analys och bedömning av måluppfyllelse Alla elever kan läsa senast i slutet av årskurs % måluppfyllelse. Ett strukturerat arbete med läsinlärning och en tydlig uppföljning ger goda resultat. Även ett gediget arbete med bokstavinlärning i förskoleklassen ger goda förutsättningar. Alla elever ska nå kravnivån på ämnesproven i åk 3 och minst E i åk 6 Måluppfyllelse: Åk 3 (12 elever) Sv 83 %, Ma 92 % Åk 6 (6 elever) No 100 %, So 83 %, Eng 67 %, Ma 67 %, Sv 67 %. Vi når inte hela vägen trots små grupper. Vi ser att det finns brister i läsförståelse samt taluppfattning. Över 90 % av eleverna ska uppnå minst godtagbara kunskaper i alla ämnen i åk 1-5 Målet uppnås inte fullständigt i åk 5 och åk 2. I åk 1, åk 3 och åk 4 uppnår över 90 % av eleverna målen. Det är framförallt i svenska, engelska och matematik eleverna inte når målen. Vi ser att det finns brister i läsförståelse och taluppfattning. Alla elever i åk 6 ska nå minst betyget E i alla ämnen

5 Bi 100 %, Fy 100 %, Ke 100 %, Tk 100 %, Mu 100 %, Hi 100 %, Ge 83 %, Ma 67 %, Idh 83 %, Sl 100 %, Eng 67 %, Sv 66 %, Bil 100 %. Det är framförallt i svenska, engelska och matematik eleverna inte når målen. Vi ser att det finns brister i läsförståelse och taluppfattning. Meritvärdet för betygen i åk 6 ska höjas successivt - VT-15 arbetar vi långsiktigt för att Sunne kommun ska ha det högsta meritvärdet i Värmland åk 9 år 2020 Årets meritvärde är lägre än fjolårets. Så här har vi arbetat med målen sedan föregående år Vi har använt ABC-klubbens material Att skriva sig till läsning samt Skolverkets Leksaksfabriken för både läs- och skrivinlärning. Eleverna har arbetat med texter på olika nivåer, knutna till olika aspekter rörande läsförståelse och textmodeller läsförståelse vilket gett eleverna träning i att läsa texter inom varierande genrer. På mellanstadiet har vi delat upp kunskapskraven i olika områden: läsa och bearbeta text, skriva och bearbeta text, söka och hantera information och tala och samtala. Eleverna har fått flera möjligheter att utveckla och visa sina olika förmågor. Vi genomför matematiktester Att använda och förstå tal två gånger per läsår för alla elever i åk F - åk 6 samt följer upp läsförståelsen i lågstadiet med Vilken bild är rätt. Vi använder Skolverkets bedömningsportal och genomför de diagnoser som finns där i olika ämnen. Vårt arbete med anpassningar och särskilt stöd har tydliggjorts. Vi har haft kompetensutveckling för lärare i matematik, NO och svenska genom kollegiala samtal och träffar med lärare från andra skolor i kommunen. De nationella ämnesproven rättas och bedöms gemensamt i kommunen. I år har vi avidentifierat proven inför bedömningen. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Noggrann regelbunden uppföljning och analys av resultat, åtgärder och insatser Arbeta med en kommungemensam avstämningsmetod för läsinlärning och läsförståelse Undervisningen anpassas genom bredd och variation i metodval efter elevernas förutsättningar och behov Alla arbetar med språkutveckling i alla ämnen Arbetslagets arbete och samverkan mellan skola/fritids vi ska använda våra resurser på så sätt att alla kommer till sin rätt och på rätt plats Elevernas kunskapsutveckling alla elever ska veta vad de ska kunna för att nå målen i alla ämnen och hur det går för dem i skolarbetet Arbetsro målsättningen är att alla elever ska uppleva att de har arbetsro på lektionerna Inflytande över sin studiesituation alla elever ska vara medvetna om vad de kan ha inflytande över och hur de kan påverka sin studiesituation

6 Lärandemiljö Vår analys och bedömning av måluppfyllelse Alla elever känner att undervisningen skapar nyfikenhet och lust att lära sig mera Måluppfyllelse: 67 % i åk 4-6. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö samt alla elever känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten Måluppfyllelse: 80 % i årskurs F-3, 85 % i årskurs 4-6 Alla elever kan samtala om sin egen kunskapsutveckling samt alla elever vet vad de ska kunna i de olika ämnena för att nå målen Måluppfyllelse: 92 % i årskurs F-3, 78 % i årskurs 4-6 Alla elever förstår värdet av att visa respekt för undervisningen samt alla elever känner sig trygga och upplever att de har god arbetsro på skolan Måluppfyllelse: 74 % i årskurs F-3, 81 % i årskurs 4-6 Alla elever känner delaktighet genom att lärarna lyssnar på deras åsikter Måluppfyllelse: 94 % i årskurs F-3 Alla elever känner att lärarna tydliggör målen för varje ämne samt alla elever känner att deras lärare ger dem återkoppling för vad de ska kunna Måluppfyllelse: 92 % i årskurs F-3, 78 % i årskurs 4-6 Alla elever känner att deras lärare förväntar sig att de ska nå de uppsatta målen Måluppfyllelse: 85 % i årskurs 4-6 Alla elever är förtrogna med Likabehandlingsplanen. Måluppfyllelse: 93 % i årskurs 4-6 Så här har vi arbetat med målen sedan föregående år Vi har genomfört utvecklingssamtal två gånger per läsår och följt upp den framåtsyftande utvecklingsplanen genom att arbeta med innehållet under elevens val. Vi har pratat och diskuterat kunskaper och lärande med eleverna samt varit tydliga i krav och uppföljningar. Vi har arbetat förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen. Vi har periodvis ökat antal vuxna ute på rasterna. Alla bär reflexvästar. Eleverna i åk 2 6 turas om att bemanna rastboden, under uppsikt av vuxen. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Elevernas kunskapsutveckling alla elever ska veta vad de ska kunna för att nå målen i alla ämnen och hur det går för dem i skolarbetet

7 Höga förväntningar på eleverna all elever ska känna att lärarna förväntar sig och tror på att de ska nå målen i alla ämnen Lust att lära alla elever ska känna att skolarbetet och lärande gör dem nyfikna och får lust att lära mer Arbetsro målsättningen är att alla elever ska uppleva att de har arbetsro på lektionerna Hållbar utveckling Vår analys och bedömning av måluppfyllelse Eleverna skall ges ökat inflytande över sin studiesituation Vi har arbetat med att tydliggöra vad det innebär att ha inflytande över studiesituationen. Rektors samråd med föräldrar ska dokumenteras och delges vårdnadshavarna Har dokumenterats och protokollet har delgetts vårdnadshavarna genom att det har lagts på skolans hemsida och bloggen. Föräldramöten ska dokumenteras och delges vårdnadshavarna Informationen har meddelats i veckobrev. Så här har vi arbetat med målen sedan föregående år Vi har infört en gemensam dagordning för klassråden. Elevrådet följer upp punkterna från klassråden. Representanterna till elevrådet har varit de samma under en termin. Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande och delaktighet genom rektors samråd två gånger per läsår samt föräldramöten. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Eleverna ska bli mer medvetna om vilka möjligheter de har att påverka sin studiesituation. Vi tydliggör vad det innebär att ha inflytande över studiesituationen. Skolan i världen Vår analys och bedömning av måluppfyllelse Vi ska se och tillvarata den styrka och de möjligheter som finns i att elever med olika språk-, etnisk- och kulturell bakgrund berikar varandra genom dagliga möten och utbyte av erfarenheter I vardagen används alla elevers erfarenheter för att eleverna ska berika varandra. Detta sker varje dag i klassrummen. Eleverna på Svensby skola ska möta sin omvärld genom resor i tid och rum Genom bland annat berättelser, filmer och nyheter. Svensby skola ska ha en öppenhet gentemot företag, föreningar och organisationer i syfte att låta eleverna få bekanta sig med och vissa delar aktivt pröva på de erfarenheter och det utbud som finns i ett lokalt-globalt samhälle som Sunne kommun. Samarbete med lokala föreningar.

8 Så här har vi arbetat med målen sedan föregående år Vi har genomfört studiebesök på NWT och Mårbacka. Varit med eleverna på teaterföreställningar och andra kulturarrangemang, gjort rundvandring i Karlstad samt föreläsning om teknik på Universitetet. F-3 har varit i ishallen tillsammans med Sunne IK, vi samverkar med Svenska kyrkan, Missionskyrkan, VÄIF och Ski Sunne. Lucia på Kålsgården Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi arbetar för att få ett större samarbete med lokala företag. Fritidshemmet Sunne RO har ett gemensamt utvecklingsarbete för fritidshemmen. Detta för att stärka fritids egen särart, men även för att stärka kopplingen till individens och gruppens lärande och utveckling i stort. Samverkan mellan fritids och skola har stärkts genom gemensamma konferenser och samarbeten. I syfte att få en starkare koppling mellan fritids och skola, finns personalen från fritids med i skolan under dagen. Genom detta ges en större möjlighet för helhetssyn på elevens lärande och utveckling. Fritidspersonalens fokus på läroplanens övergripande mål och riktlinjer utgör ett viktigt komplement i undervisningen och raster. De områden som lyfts i Likabehandlingsplanerna är främst en osäker rast miljö. Här är fritidspersonalen en viktig del i arbetet med att skapa trygghet för eleverna. Vi arbetar med att utveckla vår kompetens vad gäller konflikthantering. Vi ser att konfliktsituationer ger barnen möjligheter att, med stöd av personalen träna på att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar. Ett utvecklingsområde för personalen är att inte försöka lägga locket på", komma med snabba lösningar eller blunda för konflikter utifrån rädslor att konflikten ska eskalera och leda till våldsamheter. Brukarenkäter fritids Svarsfrekvensen för brukarenkäterna är mycket låg och ligger mellan 30 och 50 %. Detta medför att underlaget är mycket osäkert. Det framgår att man i stort är mycket nöjd med fritidsverksamheten. Man kan dock konstatera att det är främst inom området Inflytande som vi uppvisar låga siffror. Vårdnadshavare och barn anser inte att de kan påverka innehållet i verksamheten.