Mutskandalen inom Systembolaget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mutskandalen inom Systembolaget"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Mutskandalen inom Systembolaget Butikschefernas förklaringar till sina mutbrott samt subkulturens inverkan på deras brottsliga handlingar Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2009 Maria Andersson

2

3 Abstract The bribery scandal within Systembolaget is one of Sweden s most extensive and noticed legal action processes regarding corruption. Totally 75 of Systembolaget s shop managers were sentenced for taking bribes, which meant that more than every fifth shop was affected. How come so many managers within one and the same company accept bribes? The aim of this paper is to find possible explanations to this question on the basis of a combined survey of an individual- and an organizational perspective. This is done partly by examining which rationalizations the shop managers stated to why they carried out their criminal acts and partly by examining if a subculture existed within Systembolaget, and in that case, what effect that subculture had on the shop managers criminal behaviour. With the aid of a qualitative content analysis the six district court judgments concerning the bribery scandal will be studied. In order to structure and analyse the material Coleman s (1985) theory about rationalizations and Schein s (2004) theory about organizational culture are used. On the basis of the individual perspective the results show that the most common rationalizations are; the money was a loan, it was a culture were one enriched oneself, it was a personal gift and the money was accepted due to ignorance. The analysis point out that the shop managers use these rationalizations in order to justify or to apologize for their behaviour. The shop managers often refers to everybody else, the superior managers or the culture and their own acts are justified by others similar actions. The acts are therefore not considered as criminal. The shop managers also refer to other similar, but legal social acts, as for example the accepting of gifts, in order to motivate and justify their criminal behaviour. The result on the basis of the organizational perspective show that the managers had a good understanding about the values that Systembolaget wanted to implement, but these values were not followed. The shop managers instead accepted other values that had occurred during a long time and they referred to a subculture, through which an acceptance for another behavior had been created. The analysis interprets that the subculture had effect on the shop managers behaviour in that they through this subculture could justify their criminal acts by referring to others who acted in accordance with the values within the subculture, but also by referring to others expectations on how the shop managers would act. 2

4

5 Innehållsförteckning Abstract Inledning Systembolaget en kort bakgrund Problemdiskussion Syfte och frågeställningar Begreppen korruption, muta och bestickning Teori och tidigare forskning Teori om rationaliseringar Forskning om förklaringar på individnivå Teori om organisationskultur Forskning om förklaringar på organisationsnivå Metod och material Kvalitativ innehållsanalys Material, avgränsningar och urval Tillvägagångssätt Validitet och reliabilitet Metodproblem Resultat och analys Utifrån individperspektivet Pengarna var ett lån resultat och analys Det var en kultur där man tog för sig resultat och analys Det var en personlig gåva resultat och analys Pengarna accepterades på grund av okunnighet resultat och analys Utifrån organisationsperspektivet Värderingar och grundläggande antaganden resultat och analys Subkulturens inverkan på butikschefernas brottsliga handlingar Slutsatser och avslutande diskussion Litteraturförteckning

6

7 1. Inledning I januari år 2003 lämnade Systembolaget Aktiebolag (Systembolaget) in en polisanmälan mot flera av sina butikschefer, eftersom dessa misstänktes för att ha tagit emot mutor från några av Systembolagets leverantörer. Efter en omfattande förundersökning inleddes i februari år 2005 den första rättegången. De flesta av mutbrotten ägde rum under åren 2000 till Mutorna bestod av kontanter insatta på butikschefernas konton, checkar samt presentkort på resor. Storleken på mutorna varierade kraftigt beroende på att vissa butikschefer tagit emot mutor vid ett flertal tillfällen samt från flera leverantörer, medan andra butikschefer endast tagit emot en eller ett par mutor från endast en leverantör. Den sammanlagda storleken på mutorna som varje enskild butikschef mottog varierade därför mellan belopp från kr upp till kr. Leverantörerna hade systematiskt utarbetat olika system för att muta butikscheferna, i syfte att påverka dessa att köpa in leverantörernas varor. Bland annat hade olika bonusprogram använts, där exempelvis ett visst antal av en inköpt vara motsvarade ett visst antal poäng som sedan omvandlades till kontanter, vilka tillföll butikscheferna. I sex olika rättegångar dömdes sammanlagt 75 butikschefer för mutbrott. Hur kan det komma sig att så många butikschefer inom ett och samma företag accepterar mutor? Kan det bero på individuella förklaringar eller ligger förklaringarna på en strukturell nivå? Utgångspunkten i denna uppsats är att utifrån två olika perspektiv söka förklaringar till butikschefernas mutbrott Systembolaget en kort bakgrund I Sverige får detaljhandel med alkoholhaltiga drycker endast bedrivas av Systembolaget. Systembolaget är statligt ägt och drivs utifrån alkoholpolitiska samhällsintressen, vilket innebär att syftet med det statliga monopolet är att hålla nere alkoholkonsumtionen i Sverige (www.systembolaget.se.../etiska_riktlinjer). Europeiska Unionen (EU) ställer krav för att Systembolaget ska få behålla sin monopolställning och bland annat måste märkesneutraliteten upprätthållas. Kravet på märkesneutralitet innebär att produkturval inte får gynna inhemska produkter, utan urvalet måste ske utifrån objektivt uppställda bedömningsgrunder såsom produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten, kundens efterfrågan samt andra 4

8 affärsmässiga och etiska hänsynstaganden (www.systembolaget.se.../vartuppdrag). Inköp och försäljning ska således ske på sådant sätt att produkter inom EU inte blir diskriminerade. Utifrån detta krav fastställde Systembolaget år 1994 en policy för de anställdas kontakter med leverantörer och i policyn framgår kraven på märkesneutralitet och där ges information om gällande lagstiftning beträffande mutbrott och bestickning. Policyn omarbetades år 1998 med ett förtydligande om att alla erbjudanden, i form av gåvor eller andra förmåner, från leverantörer till anställda inom Systembolaget ska avvisas oberoende av vad förmånerna är värda samt att policyreglerna även gäller under de anställdas fritid (Systembolagets policydokument från år 1994 och 1998, se även Mellan åren 1917 och 1995 hade Systembolaget endast en leverantör, det statligt ägda Aktiebolaget Vin & Spritcentralen (V&S). Eftersom det inte fanns någon risk för att anställda inom Systembolaget skulle påverkas i sin tjänsteutövning genom att gynna en viss leverantör, så behövdes inte några restriktioner beträffande gåvor eller liknande förmåner. Men i samband med Sveriges inträde i EU upphörde V&S:s monopol och mer än 100 nya leverantörer skulle konkurrera om att få sälja direkt till Systembolaget. Mellan åren 2000 och 2002 fanns det cirka 200 leverantörer på den svenska marknaden, som alla tävlade om att få sälja till Systembolaget. Inköpsstrukturen förändrades således radikalt och konsekvenserna blev att risken för korruption också förändrades (Lennerfors 2004, s. 3ff). Denna korta information ger en bakgrund till hur förutsättningarna för korruptionen inom Systembolaget kunde uppstå, men avsikten med denna uppsats är att utifrån två olika perspektiv söka förklaringar till butikschefernas mutbrott. För även om Systembolagets inköpsstruktur förändrades och genom den möjligheten att påverka butikscheferna, så behöver detta förhållande inte automatiskt betyda att butikscheferna var tvungna att acceptera mutor Problemdiskussion En gärningsmans förklaring till sin brottsliga handling behöver inte vara densamma som orsaken till brottet. Enligt Brå:s rapport (2007:21, s. 32f) kan man skilja mellan aktiva och passiva orsaker till ett beteende och en aktiv orsak är exempelvis att personen har ekonomiska motiv. En passiv orsak däremot betyder att beteendet underlättas med hjälp av olika ursäkter, vilka inom kriminologin benämns rationaliseringar (Cressey 1953, Coleman 1985). 5

9 Varför uppger då individen en rationalisering? För att rättfärdiga sitt beteende inför sig själv eller inför omgivningen. Vad är skillnaden? Rationaliseringen underlättar för personen att utföra den brottsliga handlingen samt syftar till att förminska omgivningens fördömande och därigenom möjligen straffet. Av Systembolagets totalt 425 butikschefer, så dömdes 75 butikschefer för mutbrott och omfattningen tyder på att det utöver individuella förklaringar även fanns något inom Systembolagets organisation som inverkade på att butikscheferna accepterade mutor. Utifrån den aspekten är det intressant att undersöka om det parallellt med Systembolagets övergripande företagskultur existerade en subkultur, inom vilken det brottsliga beteendet var accepterat samt vilken inverkan denna subkultur i så fall hade på butikschefernas agerande. Strukturella faktorers påverkan på brottslighet har tidigare diskuterats inom kriminologin och Henrik Tham (2001) har i artikeln Tidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategi reflekterat över problematiken med strukturella aspekters påverkan på individers brottslighet, utifrån deras betydelse för möjligheten att förutspå individers framtida kriminalitet (individprediktion). I denna studie är det intressant att studera vilken inverka det som betraktas som kulturellt vedertaget har på individens brottsliga handlande, eftersom hänvisningen till kulturen kan utgöra ett rättfärdigande om det anses som allmänt accepterat att agera på ett visst sätt (sedvänja) och kulturen kan därigenom hållas ansvarig för individens brottsliga agerande Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett organisationsperspektiv undersöka möjliga förklaringar till mutbrotten. Individperspektivet utgår från butikschefernas uppgivna förklaringar och dessa analyseras med hjälp av Colemans (1985) teori om rationaliseringar. Utifrån organisationsperspektivet undersöks om det existerat en subkultur inom Systembolaget, och i så fall, vilken inverkan denna haft på butikschefernas brottsliga handlande. Analysen av huruvida det förekommit en subkultur inom Systembolaget sker med hjälp av Scheins (2004) teori om organisationskultur. Följande frågeställningar ska undersökas: 1. Vilka var de vanligast förekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som förklaringar till sina mutbrott? 6

10 2. Kan Colemans teori om rationaliseringar användas för att undersöka butikschefernas uppgivna förklaringar? 3. Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet var accepterat, och i så fall, vilken inverkan hade den på butikschefernas brottsliga agerande? 1.4. Begreppen korruption, muta och bestickning Korruptionsbrott är i svensk lagtext uppdelade på straffbestämmelserna mutbrott och bestickning, men själva begreppet korruption definieras inte i svensk författningstext. Mutbrott regleras i 20 kap. 2 brottsbalken och lyder: Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning. Med muta avses en belöning, förmån eller gåva i form av exempelvis kontanter, presentkort, varor eller tjänster av olika slag och mutan syftar till att förmå någon att missbruka sin makt eller position. Gränsen mellan vad som är en acceptabel gåva och vad som är en muta kan dock vara vag och det finns en grå zon mellan vad som är tillåtet och otillåtet (Cars 2001, s. 49ff). För straffansvar krävs att belöningen, förmånen eller gåvan ska avse mottagarens tjänsteutövning samt att den ska vara otillbörlig. Att belöningen ska avse tjänsten innebär att den ska vara inriktad på åtgärd som hör till mottagarens tjänst. Om belöningen istället är lämnad på grund av exempelvis vänskap eller släktskap har någon brottslig handling inte begåtts (Cars 2001, s. 26ff). Vidare krävs att belöningen, förmånen eller gåvan är otillbörlig, men vad som ska anses som otillbörligt preciseras inte lagtexten och i praxis har uttalats att begreppet är beroende av sed och allmän uppfattning och därför varierar över tid. Att ta emot en förmån för att handla i strid med sina arbetsuppgifter är dock alltid otillbörligt och i motiven har angetts att mottagande av kontanta pengar i princip alltid måste anses som otillbörligt (Cars 2001, s.51ff). Arbetstagare inom både den privata och den statliga sektorn omfattas av bestämmelserna, även om det i rättspraxis ansetts att hårdare krav ska gälla för den offentliga sektorn på grund av dess myndighetsutövning (Brå 2007:12, s. 19). Vid mutbrott är det alltid minst två personer inblandade, den som tar emot mutan (muttagaren) och den som erbjuder mutan (mutgivaren eller bestickaren). Men en muttagare 7

11 som begär en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen överlämnats och motsvarande kan en bestickare straffas även om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001, s. 37ff). Bestickning regleras i 17 kap. 7 brottsbalken och lyder: Den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 lämnar, utlovar eller erbjuder för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövning. Eftersom denna uppsats fokuserar på mutbrotten som begåtts av butikscheferna inom Systembolaget, så kommer inte bestickning att närmare beskrivas. Leverantörernas förklaringar till sina bestickningsbrott är dock intressanta utifrån den aspekten att de kan ge en inblick i synen på mutor inom leverantörsbranschen (se Lennerfors 2004). Begreppet korruption kommer dock att användas som samlingsbeteckning för mutbrott och bestickning. 2. Teori och tidigare forskning I detta kapitel redogörs först för de två teorier som ska användas i studien; dessa används dels som hjälpmedel för att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogörelser, dels för att sedan analysera resultaten. Därefter behandlas tidigare forskning på området. Anledningen till att dessa två områden lagts i samma avsnitt är att de är så nära sammankopplade och genom detta presentationssätt undviks alltför mycket upprepningar samtidigt som det förhoppningsvis blir mer lättillgängligt Teori om rationaliseringar James W. Coleman definierar i boken The Criminal Elite. The Sociology of White Collar Crime rationaliseringar på följande sätt: A technique of neutralization is essentially a device that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any definition of themselves as deviant or criminal (Coleman 1985, s. 206). Colemans teori utgör en sammanställning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av ekonomisk brottslighet och Coleman menar att följande sex typer av rationaliseringar är vanligast förekommande: 1. Det är endast ett lån. 2. Brottet skadar ingen person (om offret inte är en fysisk person, betraktas brottet inte som ett lagbrott). 3. Det är lagen, i sig, som är onödig eller orättvis. 4. Brottet är nödvändigt (för att överleva eller för att uppnå ett överordnat ekonomiskt mål). 8

12 5. Alla andra gör det. 6. Jag är faktiskt värd det här. Colemans teori är en vidareutveckling av Donald R. Cresseys teori om rationaliseringar. Cressey (1953) analyserade i sin studie Other People s Money intervjuer med dömda förskingrare och han kom fram till att tre villkor måste vara uppfyllda för att ett förskingringsbrott skulle begås. Först måste personen ha ekonomiska problem som han inte kunde delge andra (själva orsaken till brottet), därefter måste personen ha både tillfälle och kunskap om hur brottet skulle begås, och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom individen måste kunna lösa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade för avsikt att begå och samhällets normer (Cressey 1953, s. 93ff). Coleman menar dock att individen inte behöver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra, utan orsaken till brottet kan lika gärna vara enbart en önskan om att erhålla mer pengar (Coleman 1985, s. 207). Cressey ansåg vidare att gärningsmannen ofta använde den rationalisering som han kom i kontakt med i en kultur där en sådan förklaring var accepterad (Cressey 1953, s. 137). Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifrån sina egna omständigheter, även om han i likhet med Cressey anser att de flesta rationaliseringar är kulturellt överförda (Coleman 1985, s. 210f). Att rationaliseringar är kulturellt överförda innebär att de lärs ut och överförs mellan individer inom den specifika gruppen eller inom den specifika miljön. Rationaliseringar används främst för att rättfärdiga den brottsliga handlingen, men de är inte bara efterhandskonstruktioner, utan rationaliseringen kan även vara användbar inför brottet och utgöra en del av motivationen inför den brottsliga handlingen. Detta kan ske om rationaliseringen stärker individen i och med att den rättfärdigar brottet och rationaliserar bort skulden (Coleman 1985, s. 227f). Coleman menar därför att själva motivationen till att begå ett brott kan delas upp på den ursprungliga orsaken till brottet, exempelvis ekonomiska orsaker, men att enbart detta förhållande inte räcker eftersom samhället ställer upp så starka normer för hur individen ska bete sig. Den andra delen av motivationen fokuserar därför på hur väl personen lyckas upphäva dessa normers kontroll (Coleman 1985, s. 194). Även Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer är av stor betydelse för studier om rationaliseringar. I denna uppsats kommer dock inte deras teori att användas beroende på att de tekniker som de använde framkom utifrån studier av ungdomsbrottslighet. Dessa tekniker kan säkerligen användas på fler brottstyper än ungdomsbrottslighet, men i denna studie används de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av 9

13 ekonomisk brottslighet, eftersom deras teorier utgår från den typ av brottslighet som undersöks i denna studie Forskning om förklaringar på individnivå På individnivå kan korruption förklaras utifrån dels ekonomiska orsaker, dels känslomässiga eller sociala orsaker (Brå 2007:21, s. 31ff). Som ovan nämnts behöver dock inte orsaken till brottet vara densamma som gärningsmannens uppgivna förklaring till sin brottsliga handling, men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgöra en del av motivationen till brottet. Rationaliseringen underlättar i detta avseende för personen att utföra den brottsliga handlingen, eftersom rationaliseringen hjälper till att upphäva den kontroll som samhällets normer har på personen. Vanligtvis uppger dock gärningsmannen rationaliseringen efter det att brottet har begåtts som ett rättfärdigande av den brottsliga handlingen, i syfte att förminska omgivningens fördömande och därigenom med avsikt att förminska straffet. Katarina Jacobsson (2005, s. 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att möjligheten att försvara sina handlingar utgör ett grundläggande socialt beteende och att vi ofta försvarar invändningar eller anmärkningar mot vårt agerande. Jacobsson använder begreppet accounts, förklarande redovisningar. När det gäller misstankar om brottsligt beteende, så är det liksom beskyllningar och påståenden om skuld, moraliska omständigheter som ofta gör det nödvändigt med accounts. Katarina Jacobsson och David Wästerfors (2003, s. 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulär och de tar som exempel på motivvokabulär upp gästfrihet, tacksamhet och sedvänja. Gästfrihet kan lätt passa in under socialt accepterade mönster och även tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung, vilket kan betyda att det kan vara svårt för en person att tacka nej till en gåva om det strider mot ett accepterat kulturellt beteende. I Brå:s rapport (2007:12, s. 38f) menar författarna att den verkliga användningen av rationaliseringar är svår att undersöka eftersom majoriteten av de misstänkta personerna ofta helt bestrider de misstankar som riktas mot dem. De misstänkta personerna framhåller istället att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missförstådda. I de fall gärningsmännen ger uttryck för rationaliseringar hänvisar de till att det var så man gjorde i branschen eller det var bara en gåva som tack för det gångna året eller det var bara vanlig gästfrihet. Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar är vanligt förekommande vid ekonomisk brottslighet. 10

14 2.2. Teori om organisationsskultur Begreppet organisationskultur är en samlingsbeteckning för den forskning som inriktas på kulturen inom en organisation eller inom ett företag (Alvesson & Berg 1988). Professor Edgar H. Schein, forskare inom organisationsteori, definierar i boken Organizational Culture and Leadership organisationskultur på följande sätt: a pattern of shared basic assumptions that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal integration, that has worked well enough to be considered valid and, therefore, to be taught to new members as the correct way to perceive, think, and feel in relation to those problems (Schein 2004, s. 17). Kulturen inom ett företag, företagskulturen, ska forma medarbetarnas sätt att tänka, handla och prägla deras omdömen i olika situationer, utan att någon hela tiden talar om för dem hur de ska bete sig. För att detta ska fungera krävs att det finns väl fungerande redskap, som visar vad som är rätt eller fel i olika situationer och att de anställda har tillgång till och använder sig av dessa redskap. Schein (2004, s. 25ff) menar att kulturen inom ett företag kan analyseras genom olika observerbara nivåer. Han delar in dessa i artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Artefakter är den enklast observerbara nivån, eftersom den tar sikte på det man som utomstående först lägger märke till i en okänd kultur. Denna nivå är dock svår att tolka och kommer inte vidare att beröras i denna studie, eftersom jag själv inte haft möjlighet att vistas i Systembolagets miljö under den aktuella tiden. Värderingar ger uttryck för hur något borde vara, mer än hur det egentligen är. Om ledningen för ett företag inte lyckas överföra sina värderingar till de anställda, kan det uppstå en skillnad mellan företagets värderingar och de anställdas uppfattade värderingar. De anställda kan i detta fall tillägna sig andra värderingar av annat ursprung. En värdering, oavsett ursprung, som visat sig fungera under en längre tid slutar tillslut att ifrågasättas och blir tagen för självklar. Värderingen har då nått nästa nivå och blivit ett grundläggande antagande. Dessa antaganden styr gruppens sätt att uppfatta och reagera på saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer. Värderingar avser således det som förmedlas och grundläggande antaganden det som efterlevs. Om en grupp anställda uteslutande agerar enligt andra värderingar kan en subkultur uppstå som antingen kan existera parallellt med den övergripande kulturen eller krocka och därmed komma i konflikt med denna. 11

15 Anledningen till att Scheins teori valdes för att undersöka om det existerade en subkultur inom Systembolaget var att den på ett tydligt sätt förklarar förhållanden som annars är svåra att tyda, eftersom det är svårt att få fram kriterier för bedömningen av värderingar Forskning om förklaringar på organisationsnivå På organisationsnivå kan orsaksförklaringar ges utifrån faktorer som den sociala kontexten under vilket företaget verkar, organisationskulturen, den interna organisationsstrukturen eller regler och kontrollsystem (Brå 2007:21, s. 34ff). Här kommer dock främst att redogöras för tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer. Göran Ahrne och Peter Hedström (1999, s. 17ff) pekar i sin bok Organisationer och samhälle på svårigheten med att det alltid är människor som handlar när ett företag agerar. Eftersom det är människor som handlar med eget vetande och omdöme kan det uppstå en motsättning mellan det som företaget kräver och den enskilde individen. Detta innebär att individuella motiv och känslor kan finnas med i bilden, vilket kan utgöra både problem och möjligheter. Samtidigt som frivilligt och självmant agerande kan stärka företaget, genom att exempelvis skapa personligt engagemang, kan de individuella motiven också ge upphov till negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata fördelar på företagets bekostnad, vilket i sämsta fall kan utvecklas till mutor. I en del arbetsuppgifter ingår även att anställda ska sköta kontakter med representanter från andra företag och när sådana kontakter blir långvariga kan den mänskliga relationen komma att överväga, vilket kan utgöra ett hot mot företagets perspektiv (se även Lennerfors 2004). Mats Alvesson (2005, s. 45ff), professor i företagsekonomi, summerar i sin bok Organisationskultur och ledning omfattande forskning kring organisationskultur. Alvesson menar att värderingar till stor del kan vara gemensamma, men att det också, i likhet med vad Ahrne och Hedström (1999) uttalar, kan uppstå kulturkrockar exempelvis mellan nyanställda och en befintlig organisation eller mellan två företag som slås samman. Det kan även finnas fler kulturer inom ett och samma företag, så kallade subkulturer, som kan förmedla en viss aspekt eller funktion hos kulturen, exempelvis sättet att se på eller göra affärer (se även Alvesson & Berg 1988). Om en grupp anställda uteslutande handlar enligt andra värderingar, än de av ledningen eftersträvade, kan det uppstå en subkultur och antingen kan subkulturen existera parallellt med den överordnade kulturen eller också krockar den med den gemensamma kulturen och kan därmed vålla stora problem för företaget (Bang 1999, s. 29ff). 12

16 Det är därför ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar överhanden eller underminerar den gemensamma kulturen. Här kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar som kulturellt överförda och vedertagna inom vissa subkulturer. Coleman nämner vissa subkulturer inom polisen, där det kan uppstå en acceptans för att ta emot mutor beträffande vissa förseelser, men inte för andra (clean och dirty pay-off). Coleman anser att detta brottsliga handlande i subkulturer i värsta fall kan överföras på hela branscher och han nämner som exempel byggbranschen (Coleman 2001, s. 199). Även Jacobsson och Wästerfors (2003, s. 114ff) menar att motivvokabulär förutsätter en förankring i det kulturellt vedertagna och att individer förklarar sitt och andras handlande med hjälp av motivvokabulär som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga, det är sedvänja inom branschen eller det är en del av kulturen. Dessa motivvokabulärer uppstår därför inte i individen, utan mellan individerna och motivvokabulären utgörs av vad som är kulturellt vedertaget i just den specifika miljön (exempelvis inom byggbranschen). I den genomgång av korruptionsbrott som Brå gjorde i sin rapport (2007:21, s. 41f) är en av de vanligaste rationaliseringar som de misstänkta uppger till sina korruptionsbrott att de hänvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur. En tillåtande attityd mot mutor inom vissa branscher nämns i flera ärenden och att använda mutor i affärssammanhang är bara en del av hur man gör. 3. Metod och material I en vetenskaplig studie är det viktigt att välja rätt metod för att besvara de ställda frågorna. I denna studie har den kvalitativa innehållsanalysen valts som metod, eftersom den kan hjälpa till att på ett systematiskt sätt strukturera och skapa överblick över ett större material samt ge underlag för jämförelser (Bergström & Boréus 2005, s. 84). Det finns både kvantitativa och kvalitativa innehållsanalyser, men genom den kvantitativa innehållsanalysen läggs fokus mer på vad som uttryckligen sägs och inte på en tolkning av budskapet. Det är dock inte alltid viktigt att räkna exempelvis förekomsten av vissa ord för att kunna dra slutsatser om texten, som är fallet vid den kvantitativa metoden. Ibland är det viktigare på vilket sätt något sägs än hur många gånger det sägs och utifrån det perspektivet är den kvalitativa metoden mer användbar (Bergström & Boréus 2005, s. 77). 13

17 Vid användningen av kvalitativa innehållsanalyser utgår forskaren ofta från en induktiv ansats, vilket innebär att teorin utgör en generell verklighetsbeskrivning av data som observerats och teorin är således slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002, s. 179). Alla kvalitativa innehållsanalyser görs dock inte utifrån denna induktiva syn och i denna studie används de två teorierna istället som utgångspunkt för att härleda data. Denna studie är därför mer deduktiv, det vill säga den utgår från teorier och utifrån dessa tolkas och analyseras materialet (Sohlberg 2002, s. 113ff). När man ska göra en innehållsanalys måste det finnas ett insamlat och avgränsat material att göra analysen på. Urvalet bestäms utifrån vilket syfte man har med undersökningen och vad man vill kunna säga utifrån resultaten (Bergström & Boréus 2005, s. 48f). Materialet till denna studie är mycket omfattande, då det utgörs av sex tingsrättsdomar som tillsammans omfattar mer än 600 sidor. Detta krävde förenklingar och att den metod som valdes skulle kunna hjälpa till med att finna mönster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier som används Kvalitativ innehållsanalys Syftet med denna studie är delvis att redovisa de vanligast förekommande rationaliseringarna och därmed kan ett problem uppstå i och med att detta kan uppfattas som en form av mätning av ett visst fenomen, vilket mer kan hänföras till den kvantitativa metoden. Denna studie bygger dock, liksom kvalitativa innehållsanalyser, på ett processtänkande där materialet ingår i en social kontext, i vilken forskaren betraktas som en självmedveten aktör. Forskaren närmar sig allstå materialet genom att försöka förstå kontexten och i denna process väljer forskaren ut det som är relevant för analysen och sätter samman olika delar för att skapa mönster och strukturer. Denna process består av dekonstruktion, tolkning och rekonstruktion, och bryter således mot de av den kvantitativa metoden uppställda förhållningssätten (May 2001, s. 232f). Den kvalitativa metod som används i denna studie är därför mindre standardiserad än den kvantitativa metoden. Genom att använda den kvalitativa innehållsanalysen kan man på ett tidigt stadium läsa in och strukturera materialet för att finna mönster och teman; tolkningsprocessen börjar således i ett tidigt skede. Metoden är användbar i denna studie eftersom den ger möjlighet att göra tolkningar av innehållet, vilket är av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgångspunkt i form av de två teorierna är beroende av tolkningar. De två teorierna används först för att 14

Mutbrott och bestickning

Mutbrott och bestickning Kriminologiska institutionen En studie om hur åtalade förklarar sina brott Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2008 Sofia Waltin Abstract The core of this study is the

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2008 B 5248-06 KLAGANDE 1. BA Ombud och offentlig försvarare: Advokat FB 2. DF Ombud och offentlig försvarare: Advokat LA 3. LG

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Innehållsförteckning Policy om tagande och givande av muta... 3 Allmänt...3 Syfte...3 Tagande

Läs mer

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-02-02 (Formaliareviderad 2015-09-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen

Läs mer

Policy avseende otillbörliga förmåner

Policy avseende otillbörliga förmåner KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-30, 8 Gäller fr o m den 1 februari 2014 Policy avseende otillbörliga förmåner för förtroendevalda och anställda inom Värnamo kommun 1 (6)

Läs mer

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-02-26 24 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1...4 1.1 1.2 1.3 2 Allmänt...4 Syfte...

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Beslutad av Kommunstyrelsen den 2013-05-29 78 Innehållsförteckning Allmänt...3 Syfte...3 Muta och bestickning...3

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet? Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även

Läs mer

Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning

Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning Styrdokument KS 2010.0256 Ansvarig organisationsenhet: Kansliavdelningen Fastställd av KS 2011-03-22, 74 Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning Inledning Relationsfrämjande åtgärder

Läs mer

Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning

Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning 2004-05-24 Kommunalrådsberedningen Kommunfullmäktige Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning Bakgrund Som tjänsteman, politiker eller uppdragstagare i en kommun så utsätts man för påverkan av

Läs mer

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod Att sälja till E.ON och hur vi köper in i enlighet med vår etiska kod E.ON Sverige ingår i den tyska E.ON-gruppen, som är världens största privatägda energikoncern. E.ON Sverige har drygt 6 000 medarbetare

Läs mer

Handbok mot mutor i Tanums kommun

Handbok mot mutor i Tanums kommun Kommunkansliet Ida Aronsson Hammar Datum 2013-11-15 Vår referens Handbok mot mutor i Tanums kommun Bakgrund Kommunen verkar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med

Läs mer

Policy mot mutor och bestickning

Policy mot mutor och bestickning Antagen av kommunstyrelsen 2004-06-08 Diarienummer 318/04 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2005-10-11 Dnr 318/04 Policy mot mutor och bestickning Bakgrund Som anställd eller förtroendevald i kommunen utsätts man

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun

Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun Riktlinje 2013-03-04 Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun Diarienummer KS 987/2012 003 Riktlinjen är antagen av

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Antikorruptionspolicy

Antikorruptionspolicy Antikorruptionspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Definitioner...1 2. Bakgrund och syfte...1 3. Tillämplighet...2 4. Givande och tagande av alla typer av förmåner...2 5. När medarbetare inom SSAB tar emot

Läs mer

Riktlinjer för att förhindra mutor, bestickning och annan korruption inom Lidköpings kommun.

Riktlinjer för att förhindra mutor, bestickning och annan korruption inom Lidköpings kommun. 2010-08-17 (rev 2011-01-10) Riktlinjer för att förhindra mutor, bestickning och annan korruption inom Lidköpings kommun. Fastställda av kommunstyrelsen i Lidköping 2011-. Inledning Dessa riktlinjer har

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption 1 Syfte och principer I detta dokument beskrivs Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämpning av korruption. Syftet med riktlinjerna är att

Läs mer

Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsfdring

Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsfdring Thorsten Cars Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsfdring Summary in English: Corruption in Swedish law Institutet mot mutor - skrift nr 4 Norstedts Juridik AB Innehâll Fôrord 5 Innehâll 7 Fôrkortningar

Läs mer

Riktlinjer mot mutor. Fastställt: 2015-01-29, 16. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen

Riktlinjer mot mutor. Fastställt: 2015-01-29, 16. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Riktlinjer mot mutor Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-01-29, 16 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Gäller för: Giltighetstid: Karlskrona kommun och dess

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

POLICY MOT MUTOR. Beslutad av kommunfullmäktige 2013-03-04, 34 POLICY

POLICY MOT MUTOR. Beslutad av kommunfullmäktige 2013-03-04, 34 POLICY POLICY MOT MUTOR Beslutad av kommunfullmäktige 2013-03-04, 34 POLICY Haninge kommuns policy mot mutor 1. Bakgrund Som tjänsteman, politiker eller uppdragstagare i en kommun utsätts man för påverkan av

Läs mer

Uddevalla kommun. Granskning av avrop från ramavtal - leverantörskontakter. Rapport 2015-04-09

Uddevalla kommun. Granskning av avrop från ramavtal - leverantörskontakter. Rapport 2015-04-09 Uddevalla kommun Granskning av avrop från ramavtal - leverantörskontakter EY Rapport 2015-04-09 1 Inledning 1.1 Bakgrund I början av 2015 har frågor om personal på Uddevalla kommuns (härefter kommunen)

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Godkännande av Dunis affärsetiska policy

Godkännande av Dunis affärsetiska policy Godkännande av Dunis affärsetiska policy Duni som företag och dess medarbetare ska följa god affärssed och agera i enlighet med koncernens etiska normer och förväntningar. Denna affärsetiska policy anger

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Riktlinjer för att motverka mutor och bestickning i Gävle kommunkoncern

Riktlinjer för att motverka mutor och bestickning i Gävle kommunkoncern 2008-09-15 Sid 1 (6) Riktlinjer för att motverka mutor och bestickning i Gävle kommunkoncern Bakgrund och syfte Alla medarbetare i Gävle kommun är en del av den offentliga förvaltningen. Inom den offentliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Dnr. Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv. Antagen av kommunfullmäktige

Dnr. Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv. Antagen av kommunfullmäktige Dnr Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv Dnr 2/6 Om MUTOR och BESTICKNING Mutor och korruption är inte så utbrett i vårt land, men det förekommer även här. Vi

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

020-01 Policy mot givande och tagande av mutor Nynäshamns Kommun

020-01 Policy mot givande och tagande av mutor Nynäshamns Kommun 020-01 Policy mot givande och tagande av mutor Nynäshamns Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2013-02-13 24 2(9) Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syftet med denna policy 3 1.2 Kommunens syn på

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 februari 2007 B 1544-06 KLAGANDE HL Ombud och offentlig försvarare: Advokat CH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 B 4967-12 KLAGANDE 1. ACLE Ombud och offentlig försvarare: Advokat LB 2. JE Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun

Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Styrdokument Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 87 Giltighetstid --2018-12-31 2 (5) Beslutshistorik

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2010-04-15 i mål B 1505-09

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2010-04-15 i mål B 1505-09 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 december 2011 B 2350-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART OU Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ SAKEN

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

1. Grundläggande värden

1. Grundläggande värden Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: 2014-10-01 Beslut: KF 2014-09-01 109 Policy mot mutor och andra oegentligheter Policy mot mutor och andra oegentligheter 1. Grundläggande värden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Instruktion om förbudet mot mutor

Instruktion om förbudet mot mutor Instruktion om förbudet mot mutor INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Definitioner... 1 2. Bakgrund och syfte... 1 3. tillämplighet... 2 4. Givande och tagande av alla typer av förmåner... 2 5. När medarbetare inom

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Näringslivet är utsatt för bedrägerier och andra ekonomiska brott. Antalet bedrägerier har ökat de senaste

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer mot mutor

RIKTLINJER. Riktlinjer mot mutor RIKTLINJER Riktlinjer mot mutor POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN 1. Omsorgsförvaltningen CL 2009-01-14. Policy och rutiner för hantering av privata medel inom handikappomsorgen.

VIMMERBY KOMMUN 1. Omsorgsförvaltningen CL 2009-01-14. Policy och rutiner för hantering av privata medel inom handikappomsorgen. VIMMERBY KOMMUN 1. Omsorgsförvaltningen CL 2009-01-14 Policy och rutiner för hantering av privata medel inom handikappomsorgen. Inom omsorgsförvaltningens olika verksamheter sker en viss hantering av privata

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

Riktlinjer mot muta och bestickning

Riktlinjer mot muta och bestickning Riktlinjer mot muta och bestickning Riktlinjer mot muta och bestickning Innehållsförteckning Riktlinjer mot tagande av muta... 3 Definitioner 3 Muta 3 Givande av muta 4 Särskilt integritetskänsliga personer

Läs mer

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott Idrottspsykologi för prestation och välbefinnande Fil.Dr Goran.Kentta@gih.se Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott 1 USOC SPORT

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m.

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-11-18 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-08-13 B 5810-13 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillämpningsanvisningar till affärsetisk policy Anvisning 2014-06-02 Kommunstyrelse Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat BÅ

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat BÅ Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 oktober 2010 B 2377-09 KLAGANDE AA Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Strategi mot mutor och jäv

Strategi mot mutor och jäv Datum Strategi mot mutor och jäv Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-04-01, 48 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Strategi mot mutor och jäv Dokumentansvarig:

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

HANDBOK I. Etik & Moral FRIBO

HANDBOK I. Etik & Moral FRIBO HANDBOK I Etik & Moral FRIBO 2 HANDBOK I ETIK & MORAL Miljönätverket Sjuhärad Tillsammans utvecklar och skapar vi tryggare och bättre bostäder FRIBO 2011 Miljönätverket Sjuhärad HANDBOK I ETIK & MORAL

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer