Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Transkript

1 En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun gemensamt ska sätta fokus på energianvändning hos företag och samtidigt ge möjligheter till utbildning i ämnet. Vinsterna med en sådan satsning blir att företagen minskar sina energikostnader samtidigt som miljöresurser sparas. För att ha en möjlighet att se en verksamhets energiflöden ska varje företag göra en kartläggning av energiåtgången. Till denna kartläggning behövs: 1. Fakturor med energikostnad 2. En ritning över byggnaden med uppgifter om area 3. Siffror över producerad mängd/volym/st 4. Eventuell tidigare kartläggning 5. Eventuell driftdata Företagets namn Branschkod (SNI): Adress Postadress Kontaktperson (energiansvarig) Telefon och e-post Kontaktperson (miljöansvarig) Telefon och e-post Datum Avser år 1

2 För att se vilken typ av energi som använts för en viss funktion/aktivitet, skriv in rätt nummer framför respektive rad i tabellerna under rubrikerna Produktionsprocesser resp Stödprocesser. Nr Energislag Nr Energislag 1 El (vanlig) 10 Biogas 2 El (grön el) 11 Pellets 3 Olja 12 Sol-el 4 Kol 13 Flis/bark 5 Naturgas 14 Etanol 6 Gasol 15 Metanol 7 Torv 16 Fjärrvärme 8 Vindkraft 17 Bergvärme 9 Sol-värme I kartläggningen ska man separera produktionsprocesser från stödprocesser. Produktionsprocesser är de aktiviteter som producerar produkten som företaget tillverkar. Stödprocesser är de övriga aktiviteter som behövs för att verksamheten ska fungera tex värmning och kylning av lokalerna, belysning, drift av administrationslokalerna mm. För ytterligare exempel se sidan 11. Produktionsprocesser (sortera så störst kommer högst upp) Energislag (nr). 7 Produktionsprocess er Exempel Värmning av plast Åtgång energi kwh Antal prod. enheter st Enhet: (st/ m³/ ton) Processenergiåtgång /producerad enhet 2

3 Stödprocesser Energislag (nr). 7 Stödprocesser Exempel Uppvärmning av lokal Åtgång energi kwh Antal prod. enheter st Enhet: (st/ m³/ ton) Stödprocessenergiåtgång /producerad enhet Nyckeltal Summa inköpt energi/år Antal anställda Byggnadsarea (ytor som uppvärmes till >10 C) Eget mått( t ex producerad enhet): Summa använd energi/ antal anställda Summa använd energi/ byggnadsarea Eget mått( t ex summa använd energi/ producerad enhet): 3

4 Hur mycket är kartlagt? Energislag Nr Summa inköpt energi/aktuellt år Summa kartlagd energi för aktuellt år Diff (kwh) Diff (%) 1 (el) Summa: Energiåtgärder Genomförda (G), påbörjade(pb) eller planerade åtgärder(pl) under de senaste 3 åren och tre år framåt. Ange beräknad besparing. Genomförda (G), påbörjade (PB) och planerade (PL) åtgärder Sparad/återvunnen energi Exempel. G 200st T8 lysrör bytes mot T5 lysrör 36W kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år kwh/år 4

5 Identifiera möjligheter att gå över till förnyelsebara energikällor Miljö- och energiledningssystem och kundkrav Har företaget certifierat miljöledningssystem: Ja Nej Om ja, ange vilket: Har företaget energiledningssystem: Ja Nej Om ja, ange vilket: Har energikartläggning genomförts tidigare: Ja Nej Om ja, ange vilket: Ställer ni krav på era leverantörer vad gäller redovisning av deras energianvändning? Ja Nej Ställer era kunder krav på att ni redovisar er energianvändning? Ja Nej 5

6 Behov av rådgivning Vilken typ av stöd/rådgivning anser ni er behöva i det fortsatta arbetet med att minska energiförbrukningen vid ert företag? Energi- och klimatrådgivare Energikonsult Agenda 21, strateger Företagsutvecklare Miljöinspektör Utbildning Annan form av stöd Företagets kontaktperson i rådgivning om energi och klimatfrågor. En Energikonsultation. Kartläggning, mätning etc. Övergripande miljöfrågor och miljömål etc. Finansierings och rådgivningsfrågor för företagsutveckling.. Enkätfrågor, miljömål, Miljöbalken Vi är intresserade av en praktisk utbildning inom energieffektivisering. Beskriv nedan Beskriv vilken form av stöd Ni söker: OBS! 1. ENkät skall rapporteras in direkt efter besöket för att ge nuläget. 2. Ett exemplar av ifylld ENkät skall finnas på företaget för framtida uppföljning. 6

7 Bilaga 1 Besparingspotential i en pay off kalkyl (hur snabbt kommer investeringen att ha betalat sig?) Planerade insatser och möjligheter Gör en beräkning för när investeringen har betalat sig. Uppskatta besparingen (kwh/år) som åtgärden kommer medföra och multiplicera det med energipriset (=en besparing i kr/år). Ta kostnaden för investeringen och dela den med besparingen( kr/år) som den planerade åtgärden kommer medföra. Förslag på åtgärd, tänkt startdatum Energislag (S) Besparing/återvinning kwh/år Ex. Injustering av ventilation Okt -10 ( kan leda till att även värme sparas El ( värme) (E) Energikostna d kr/kwh (a) Investering kr (b) Besparing (S*E) kr/år Pay off (a/b) År 0, ,55 Tycker du att pay-off-tiden är för lång? Räkna på investeringen i en LCC istället som visar en mer rättvisande bild av besparing/år under en längre tidsperiod. En dyrare investering kan löna sig i längden. Se sid 8 för LCC- kalkylen. 7

8 Bilaga 2 Livscykelkostnad Livscykelkostnaden, LCC (Life Cycle Cost) är totalkostnaden för en viss utrustning under hela dess livslängd, från att den installeras till att den slutligt tas ur bruk eller man gör sig av med den. Vid inköp av energikrävande produkter är det viktigt att inte bara titta på vilken produkt som är billigast vid inköpet utan även vilken produkt som har lägst energikostnader och är billigast att underhålla. Energikostnaderna under produktens livslängd spelar nästan alltid större roll för de totala kostnaderna än vad investeringskostnaderna gör. Var alltså noga med att utvärdera inkomna offerter med hänsyn till både investeringskostnad, underhållskostnad och energikostnad för hela den beräknade livslängden. De viktigaste komponenterna när du ska beräkna en produkts LCC är: Energikostnader under produktens livslängd Investeringskostnader för produkten Underhållskostnader för produkten under dess livslängd Energi- och underhållskostnaderna kommer att variera under årens lopp och det kan vara svårt att förutsäga. För en enkel beräkning kan kostnaderna för elenergi och underhåll antas vara lika stora varje år. Energi- och underhållskostnaderna under produktens livslängd räknas om till dagens pengavärde med hjälp av den så kallade nuvärdesfaktorn. Då kan alla kostnader jämföras med varandra, investerings- energi- och underhållskostnad. För att beräkna livscykelkostnaden finns följande formler: LCC[tot] = investeringskostnad + LCCenergi + LCCunderhåll LCC[energi] = årlig energikostnad nuvärdesfaktorn LCC[underhåll] = årlig underhållskostnad nuvärdesfaktorn Nuvärdesfaktorn se tabell nästa sida! 8

9 9

10 Bilaga 3 Energiinnehåll för olika bränslen - omvandlingstabell 1 ton Stenkol kwh 1 ton Koks kwh 1 m³ Tjockolja Eo kwh 1 m³ Tunn olja Eo 1, diesel kwh 1 m³ Bensin 9100 kwh 1 m³ Metanol kwh 1 m³ Etanol kwh 1 ton Gasol kwh m³ Naturgas kwh 1 ton Trädbränslen Fukthalt 30% (lufttorkat) kwh 50% (färskt) kwh 1 m³ Bark och träflis stjälpt mått Fukthalt 30% (lufttorkat) 950 kwh 50% (färskt) 870 kwh 1 ton Pellets/briketter kwh 1 ton Energiskog. Fukthalt 50% kwh 1 ton Frästorv kwh Fukthalt 50% (lufttorkat) kwh 1 ton Halm, fukthalt 15% kwh 1 ton Lut 3630 kwh 1 ton Beckolja kwh Omvandlingstabell Energistorlek TWh GWh MWh Terawatt timme Gigawatt timme Megawatt timme 1 TWh = 1000 GWh 1 GWh = 1000MWh 1MWh = 1000kWh 1 kwh = 1000Wh 10

11 Bilaga 4 Exempel på Produktionsprocesser Påläggning Formning Värmning Torkning, koncentration Förpackning Pumpning Sönderdelning Blandning Avverkning osv) Hopfogning Kylning Stödprocesser Belysning Ventilation Smältning Lokalvärme Komfortkyla Ånga Tappvarmvatten Interntransporter Administration (datorer, micro, kyl Räkneexempel Stödprocesser - Räkneexempel lysrör För belysning 200st T8 lysrör a 58W som används 9h/dag *22dagar/mån * 11mån /år = 2178h/år. (200*58*2178) /1000 = kWh*1,2= kWh T8 lysrör har drivdon som ger en förlustfaktor på 20%. Därför ska framräknad energiåtgång multipliceras med 1,2. Moderna lysrör har en förlustfaktor på 1,1. Produktionsprocesser Räkneexempel värmning av gods Ett företag använder 5000kWh/år för vämning av 6 ton gods/år i sin tillverkning. Produktionensarean (Atemp) är 1200m2. Samma area används till andra produktionsprocesser samtidigt. Energianvändningen för värmning blir per m2, 5000kWh/1200m2 = 4,17kWh/m2 Energianvändningen för värmning per enhet blir 5000kWh/6ton = 833,3kWh/ton Definitioner Atemp = Golvarea som är uppvärmd till mer än 10 och som begränsas av ytterväggars insida enligt BBR. 11