NYHETSBREV FRÅN URBACT November 09 # 01

Transkript

1 NYHETSBREV FRÅN URBACT November 09 # 01

2 2 NYHETSBREV FRÅN URBACT Krisens följder för städer - En resa till svenska städer Fördjupning: Den ekonomiska krisens följder för städernas ekonomi Lär dig mer om utveckling av forskningsbyar i krisens nuvarande kontext: lärdomar från erfarenheten hos städer involverade i URBACT-projektet REDIS. Städer över hela Europa har insett att en robust kunskapsinfrastruktur är en viktig ekonomisk tillgång i dagens ekonomi. De har utvecklat en rad verktyg för att ge sin kunskapsekonomi en skjuts framåt: policyer för att attrahera kompetens, för att utveckla kunskapskluster eller för att främja kunskapsöverföring mellan universitet och näringsliv. Städernas övergång till en kunskapsekonomi : hur slår den ekonomiska krisen? Det framgår tydligt att rikspolitikens svar på krisen och graden av FoU-investeringar har avgörande betydelse för städerna. För det första: I den här krisen finns det anledning till optimism, eftersom några länder, t.ex. Tyskland och Frankrike, har aviserat en ökning av FoU-satsningar som ett led i sina ekonomiska räddningspaket. Men i en inte alltför avlägsen framtid måste regeringarna höja skatterna eller skära i sina utgifter för att sänka skulderna. Detta kan utgöra ett hot mot stora kunskapsbaserade program. För det andra: Krisens följder varierar inte bara mellan olika länder, utan också mellan olika städer. Det finns tecken på att industriella regioner drabbas särskilt hårt på grund av sitt stora exportberoende och världshandelns kollaps. Men även om tidiga signaler från Storbritannien och Nederländerna tyder på att diversifierade kunskapsstäder kommer att klara sig genom krisen bättre än industriella regioner, är det för tidigt att dra några tydliga slutsatser.

3 3 För det tredje: Om lågkonjunkturen håller i sig och privatägda företag måste minska kostnaderna, kan detta föra det positiva med sig att samarbetet ökar mellan det offentliga och det privata i utvecklingen av gemensamma projekt. Hur påverkas projekt i forskningsstadsdelar på lokal nivå? Omstruktureringen av stadsdelar till forskningskvarter är en viktig komponent i integrerad hållbar stadsutveckling i ett antal europeiska städer. Under det senaste årtiondet har kunskapskvarter eller kreativa stadsdelar införlivats i stadsbilden till skillnad från i 70- och 80-talens projekt, då forskningsbyar byggdes upp på åkermark utanför städerna. Krisens inverkan på utvecklingen av städernas kunskapsstadsdelar beror på andelen offentliga och privata investeringar i projekten, allt enligt erfarenheter dragna i de städer som är partner i REDIS. I projekt där den privata sektorn är mer involverad, t.ex. i Newcastle, är det mer sannolikt med förseningar eller nergraderingar, eftersom privata investorer reagerar negativt på högre fasta kostnader och lägre förväntade vinster. I de fall då det offentliga står för den största investeringen är krisens inverkan mindre kännbar, som t.ex. i Magdeburg och Bialystok. Slutsatser: faktiska följder av krisen och den offentliga sektorns ökade roll Krisen har märkbara följder för städernas kunskapsekonomier, deras politik och deras projekt, men dessa följder varierar stort mellan olika städer. De huvudsakliga skillnaderna är omfattningen av FoU-investeringar på nationell nivå och städernas ekonomiska karaktär, oavsett om de har en industriell prägel eller driver mer diversifierade kunskapsbaserade aktiviteter. Och slutligen, på projektnivå, har en vanlig trend observerats under lågkonjunkturen, nämligen tendensen hos den offentliga sektorn att ta över den privata sektorns roll som pådrivare av utvecklingsprojekt. Sammanfattning av analysen av Willem van Winden Läs hela artikeln av Willem Van Winden, REDIS huvudexpert på URBACT:s webbplats Läs mer om nätverket REDIS: Reportage: Stadsexkursion till Sveriges mittpunkt Mot bakgrund av Sveriges ordförandeskap i EU och förberedelserna inför den årliga URBACT-konferensen i Stockholm får du här upptäcka Södertälje, Herrljunga och Malmö. Du får en inblick i städernas personligheter och vilka utmaningar de står inför: ett bra sätt att skaffa sig en känsla för den svenska stadskulturen. Visste du att Björn Borg är född i Södertälje? Staden ligger i Stockholmsregionen och har en ytterst internationell prägel: Av stadens invånare har 40 % utländsk bakgrund, och det finns stora turkiska, syriska, libanesiska och irakiska grupper. Södertälje har ensamt tagit emot fler irakiska flyktingar än USA och Kanada tillsammans. Södertälje Anders Bäcklander vid Samhällsbyggnadskontoret var vår ciceron. Södertälje är en vägkorsning, ett kommunikationsnav på tröskeln till landets mest dynamiska region. Hamnen är en av regionens största. Vi har en väldigt levande stadskärna, internationella företag och högre utbildning av god kvalitet. Södertälje är med i URBACT RegGov ( som arbetar för att förbättra samarbetet mellan städer och regioner med ett mål om integrerad utveckling i missgynnade stadsdelar. På och 1970-talet expanderade den lokala industrin, och staden

4 4 växte kraftigt. Stadens fysionomi kom att präglas av det statliga miljonprogrammet, som skulle bygga en miljon bostäder på tio år. De här stadsdelarna består av tätt befolkade byggnader. En av våra stora utmaningar i dag är att på ett bra sätt omvandla de här områdena och integrera dem med resten av staden, förklarar Anders. Vilka två saker kritiserar han i Södertälje? Vissa infrastrukturer är alltför visuellt dominanta, och kollektivtrafiken är inte tillräckligt tilltalande. Vad gillar han med staden? Gamla stan, dess närhet till vattnet, och den vackra omgivande landsbygden. Herrljunga Herrljunga är mest känt för sin cider, som är den mest framgångsrika i hela landet. Den lilla staden, med en befolkning på bara 9 300, växte fram kring en järnvägsknutpunkt i början av nittonhundratalet och är fortfarande en viktig förbindelse. Kommunutvecklare Elin Liljebäck säger: Det är bara en timme med tåg till Göteborg och fem olika universitet. Runt 1,5 miljoner människor kan ta sig till Herrljunga på mindre än en timme! Staden deltar i URBACT-projektet Urban N.O.S.E. ( som syftar till att stödja utvecklingen av sociala företag. Två branschsektorer dominerar Herrljungas ekonomi: produktion och omstrukturering inom lantbruket samt tillverkande industri. Den ideella sektorn är mycket dynamisk. Den har massor av icke-statliga och frivilligorganisationer men få företag. Vår utmaning är att bredda framtidsutsikterna för entreprenöriella aktiviteter, så att entreprenörerna uppmuntras att investera i den icke-vinstdrivande sektorn, förklarar Elin. Vad riktar hon kritik mot i sin egen stad? Vi har fortfarande inte utnyttjat våra möjligheter till fullo, t.ex. vårt förmånliga geografiska läge och vårt entreprenöriella klimat. Kanske har det att göra med bristande självförtroende bland invånarna. Vad tycker Elin är bäst med Herrljunga? Känslan av att ha nära till allt, inte bara geografiskt, utan också tack vare styrkan i våra sociala nätverk. Människor tar hand om varandra och är väldigt engagerade i stadens utveckling. also thanks to the strength of our social networks. People look out for each other and are very involved in the development of their city. Malmö Den spektakulära bostadsskrapan på bilden är Turning Torso, Skandinaviens högsta byggnad. Den byggdes i Malmö år 2005 och förkroppsligar stadens fantastiska energi. Bertil Nilsson säger att Malmö genomgår en omvandling, från att ha varit en industristad till att vara en kunskapsstad. De gamla industrierna har ersatts av investeringar i ny teknik medicinteknik, miljöteknik, datateknik och digitala medier samt utbildningsprogram på hög nivå. Malmö högskola, som slog upp portarna 1998, har i dag studenter. Vi har också en synnerligen välutvecklad infrastruktur, som gör staden väldigt tillgänglig, och en attraktiv och dynamisk miljö för entreprenörer. Malmö deltar i URBACT-projektet CoNet ( där man undersöker befintliga metoder att stärka stadsdelarnas social sammanhållning. Detta är i praktiken Sveriges mest kosmopolitiska stad. Bertil säger att de invånarna har 164 nationaliteter och talar runt 100 olika språk. En tredjedel av befolkningen är första eller andra generationens invandrare. Ändå ökar den sociala och geografiska segregationen, och staden försöker att bättre förstå problemen och komma fram till effektivare och mer hållbara lösningar. Bertil tycker det är synd att det i Malmö är många unga människor som exkluderas ur samhället för att de har slutat skolan och har svårt att hitta jobb. Han bekymrar sig också för osäkerheten som råder i vissa stadsdelar, kriminaliteten och knarkhandeln.. Vad tycker han om i sin stad? Grönområdena och parkerna. Jag tycker verkligen om stadsdelssatsningen Ekostaden Augustenborg och kan knappt bärga mig tills jag får se den nya botaniska trädgården som staden har beslutat att anlägga. Framförallt älskar jag kraften och potentialen i vårt mångkulturella samhälle..

5 5 Läs mer på main/news-and-events/view-one/urbact- news/?entryid=4879 om du vill veta mer om resans övriga anhalter i Umeå, Göteborg, Lidingö, Karlskrona och Solna.

6 6 URBACT NYHETER URBACT:s årliga konferens i Stockholm Den årliga URBACT-konferensen hålls i Stockholm onsdagen den 25 november 2009 (08:00 17:15) på Factory Nacka Strand Stockholm, en bilfabrik från 1900-talets början Mot bakgrund av den ekonomiska nedgången och den miljömässiga osäkerheten kommer man i URBACT-projekten ( att diskutera utmaningarna i integrerad hållbar stadsutveckling ( De interaktiva temaworkshoparna kommer att ha fokus på innovation och kreativitet, humankapital och entreprenörskap, städer och demografisk förändring, bevarandet eller skapandet av stadsidentiteter, ledningsmodeller, nydaning i eftersatta stadsdelar, införandet av Leipzigstadgan samt städernas svar på den ekonomiska krisen. Du är välkommen att delta! Du hittar mer information på Nya URBACT-projekt på gång! Den andra begäran om aktivitetsförslag (call for proposals) för upprättandet av tolv nya temanätverk och tre nya arbetsgrupper stängdes fredagen den 25 september 2009 klockan 12:00. Denna begäran var avsedd att stödja europeiska städer i strävan att hantera två stora aktuella utmaningar: den ekonomiska krisen och dess konsekvenser samt klimatförändringar och deras följder. Alla nya projekt har anknytning till någon eller båda dessa utmaningar. I slutet av november finns en förteckning över godkända projekt på URBACT:s webbplats. Dessa nya URBACT-projekt, som just har gått in i utvecklingsfasen, måste fullfölja partnerskapet. Vi kommer att publicera huvudpartnerns kontaktinformation online. På så sätt kan du kontakta dem om du vill engagera dig i URBACT och bli en partner i något av dessa projekt. Läs mer om varför du bör bli projektpartner i URBACT II och hur blir man partner i URBACT Alla länkar går till URBACTS:s webbplats, där informationen finns på engelska och franska.

7 URBACT är ett europeiskt program för utbyte och lärande som arbetar för att främja hållbar stadsutveckling. I URBACT samarbetar ett stort antal europeiska städer i projekt för att dela och förverkliga erfarenheter. Varje URBACT-projekt fokuserar på en specifik urban fråga, t ex att ta tillvara på positiv potential hos ungdomar, sociala bostadsfrågor eller att ta hänsyn till det kulturella arvet vid stadsutveckling. URBACT möjliggör utveckling av lösningar för utmaningar i det urbana samhället som andra städer kan omvandla till sitt eget sammanhang.