VI GER MER IGEN. Familjen Teräntö sorterar metallavfall

Transkript

1 VI GER Information about waste disposal in English is available at MER IGEN PARGAS ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE INFORMERAR 1/2012 Skärgårdens avfallsservice förnyas Gemensam avfallsnämnd förbereds Rauhala avfallscentral betjänar M BILEN YRJÖS TIDTABELL Familjen Teräntö sorterar metallavfall

2 Ledare Tack för samarbetet Den kommunala avfallshanteringen har under de senaste åren varit föremål för en uppmärksamhet som har varit större än dess betydelse. Nu finns det en utbredd förståelse för att avfallshantering är en kunskapsgren och att arbetet är fackmässigt. Enligt lagen är hanteringen av avfall från bosättning offentlig service som ska produceras på kommunernas ansvar. Kommunerna i Åboregionen har ordnat serviceproduktionen genom att grunda Åbonejdens avfallsservice Ab. Bolaget har fått uppdraget av sina ägare och har skött det. De mål som staten och ägarkommunerna satt upp har företaget nått och i många avseenden rentav överträffat. Delägarna och invånarna i Åboregionen har varit nöjda med bolagets service och vi har haft arbetsro. Vi har kunnat sätta fokus på att utveckla servicen. På grund av min höga ålder är det dags att jag lämnar ledningen av bolaget och förbereder mig för det tredje livet. Jag vill framföra ett tack till våra kunder, våra samarbetspartners, vår personal och vår förvaltning. Det är med tillfredsställelse och sinnesro som jag överlämnar uppgiften till min efterträdare. Markku Lehtokari, verkställande direktör fram till sommaren 2012 I denna tidning: Inte riktigt runt knuten, men nära Nyheter Det långsamma livet och materialeffektivitet var teman för TSJ:s konstutställning... 5 Hemmets sorteringsguide Metallavfall till återvinning Farligt avfall och Yrjö-bilens tidtabell Kontaktuppgifterna VI GER MER IGEN PARGAS 1/2012-tidningen har distribuerats till områdets invånare oaddresserat och till stugägarna addresserat. Den adresserade utdelningens adresskälla: Åbonejdens Avfallsservice Ab, kundregistret, Formansgatan 2, Åbo. Tidningen kan beställas på tfn (lsa/msa) och jateneuvonta@tsj.fi. UTGIVARE Åbonejdens Avfallsservice Ab (TSJ), Formansgatan 2, ÅBO, växel , CHEFREDAKTÖR Päivi Mikkola REDAKTION Åbonejdens Avfallsservice, Tuuli Meriläinen och OS/G Viestintä LAYOUT OS/G Viestintä, UPPLAGA st TRYCKERI PunaMusta Oy Tidningen är tryckt på Galerie Fine Silk-papper som uppfyller EMAS-systemets kriterier. ( 2 VI GER MER IGEN PARGAS )

3 Nyheter Certifierad verksamhet Framför önskemål om fartygsinsamlingens tidtabell Den populära skrotinsamlingen som utförs med fartyg i den yttre skärgården äger i år rum i början av juli. Om du på din holme har stora mängder metallskrot, el- och elektronikskrot samt farligt avfall som borde avhämtas kan du komma med tidtabellsönskemål. Fartyget kan lägga till vid holmar som har en stor och stadig brygga, t.ex. en förbindelsebåtsbrygga. Insamlingen sker i samarbete med Håll Skärgården Ren rf. Dylika insamlingar har arrangerats redan i 18 år. Tidtabellsönskemål kan riktas till Cati Huhta, tfn (må-fre 9-16) eller cati. huhta@tsj.fi I december 2011 fick TSJ ta emot certifikat för kvalitet, miljö och arbetsmiljöarbete. Utvecklingen av verksamhetssystemet och certifieringen var ett av årets mest centrala projekt. På bild Tomi Kasurinen (t.v.), TSJ:s verkställande direktör Markku Lehtokari, utvecklingsingenjör Tuula Salminen samt utvecklingschef Kalle Karsten. Kommunerna förbereder en gemensam avfallsnämnd Förändringar i öppettiderna Avfallslagen som träder i kraft i maj förutsätter att kommunerna grundar gemensamma beslutande organ i områden med kommunala avfallsbolag. Åbonejdens Avfallsservice Ab ägs av fjorton kommuner och således bör kommunerna gemensamt grunda en avfallsnämnd. Avfallsnämnden sköter om uppgifter som hör till den kommunala avfallsservicetjänstemannen. Till avfallsnämndens uppgifter hör bland annat uppdateringen av avfallshanteringsbestämmelserna och beviljandet av undantag. Nämnden godkänner också avfallstaxan och behandlar anmärkningar gällande avfallsavgifterna samt besluter om avfallsservicens servicenivå och transportsystemet. Kommunerna i Åbonejden har utsett sina representanter till den arbetsgrupp som förbereder grundandet av en gemensam avfallsnämnd. Ordförande för arbetsgruppen är Åbo stads miljöchef Mikko Jokinen. Arbetsgruppen skisserar upp avtals- och ledningspraxis som kommunerna därefter godkänner. Målsättningen är att avfallsnämnden inleder sitt arbete då den nya avfallslagen träder i kraft Tilläggsuppgifter: arbetsgruppens sekreterare, miljöingenjör Fredrik Klingstedt, Åbo stads miljö- och planläggningsbyrå, fredrik.klingstedt@turku.fi, tfn Vid årsskiftet ändrades öppettiderna för en del av TSJ:s mottagningsplatser. Rauhala är i år stängd på torsdagar och lördagsöppet flyttades till de sista lördagarna i april och september. Sommarlördagsöppet har slopats på grund av att kunderna varit så få. Också skärgårdens sorteringsstationer har nya öppetider. De nya öppettiderna och mottagningsplatsernas kontaktuppgifter på mittuppslaget i denna tidning. Jukka Heikkilä blir verkställande direktör för TSJ Åbonejdens Avfallsservice Ab:s styrelse har valt diplomingenjör Jukka Heikkilä till ny verkställande direktör för Åbonejdens Avfallsservice Ab. Heikkilä inleder sitt arbete som verkställande direktör sommaren Den nuvarande vd:n Markku Lehtokari fortsätter med specialuppgifter inom ledningen till årets slut då han går i pension. Jukka Heikkilä övergår till TSJ från Rouskis Ab i Saloregionen där han var verkställande direktör i 12 år. ( VI GER MER IGEN PARGAS 3 )

4 Nyheter Skärgårdens avfallsservice förnyas tas egna kärl i bruk? TSJ utvecklar skärgårdens avfallsservice i samarbete med Pargas stad och invånarna. Diskussionstillfällen arrangeras i sommar i alla före detta skärgårdskommuner. Målet är att förbättra servicenivån och fördela avfallsservicens kostnader mer jämlikt. TSJ har som grund för diskussionen sammanställt en plan över hur avfallsservicen i skärgården kunde se ut i framtiden. I planeringsarbetet har huvudöarna och den yttre skärgården behandlats separat. Uppdelningen grundar sig på att huvudöarnas avfallsservice sköts med bil och den yttre skärgårdens avfallsservice med servicefartyg. För tillfället för invånarna sitt brännbara avfall till gemensamma regionala insamlingspunkter. På samma plats finns kärl för returpapper, -glas och -metall. Bristen med det nuvarande systemet är att alla deltar i kostnaderna enligt samma prislista utan möjlighet att påverka avfallsavgiften genom att sortera flitigt, berättar områdesplanerare Cati Huhta från TSJ. Kärlen får också ta emot en del avfall som inte hör hemma där, som till exempel elskrot, farligt avfall och byggavfall. Städningen ökar kostnaderna märkbart. Eget kärl eller ett gemensamt? Störst möjligheter att inverka på avfallsmängderna och avgifterna har man då avfallskärlet för brännbart hushållsavfall finns på den egna gården. Tömningsintervallet för ett eget kärl är 2-8 veckor beroende på avfallsmängd. Genom att sortera flitigt och kompostera bioavfallet spar man in på avfallsavgifterna. Ett med grannarna eller vägens delägare gemensamt kimppa-kärl är ett bra alternativ i områden där sopbilen inte når ända fram. Tömningsavgifterna delas upp mellan alla delägare enligt överenskommelse. Kärlet kan vara låsbart. Återvinningspunkterna får större kärl Nätverket för återvinningsbart avfall förnyas också till en logistiskt fungerande enhet med 20 punkter som täcker Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. Insamlingsplatserna för returglas, -metall och -papper placeras på sådana platser där folk också annars rör sig. Till exempel i kyrkobyarna i närheten av butiker och annan service, vid centrala vägkorsningar eller i närheten av färjor, berättar Huhta. De nuvarande kärlen byts ut till nya större kärl. De mindre öarna som blir utanför huvudöarna använder också i fortsättningen regionala insamlingsplatser för det brännbara och återvinningsbara avfallet. Enligt Huhta är det möjligt att dessa regionala insamlingsplatser får lås så att bara de som anmält sig som användare kan använda kärlen. Den yttre skärgården och Iniö som förr På Iniö hålls det nuvarande systemet kvar. Detta beror på att det på grund av färjtidtabellerna finns så lite tid för tömningen av avfallskärl. Även i den yttre skärgården kvarstår det nuvarande systemet för insamling av avfall i samarbete med Håll Skärgården Ren rf. och rederierna. TSJ har 30 gemensamma punkter med Håll Skärgården Ren. Föreningens servicefartyg sköter om tömningarna under sommaren, vintertid sköts de av förbindelsebåtarna. I den yttre skärgården har TSJ också ett tiotal egna avfallspunkter. Diskussionstillfällen för invånarna Informations- och diskussionstillfällen kring avfallsservicesystemet är nästa steg i utvecklingsarbetet. TSJ vill höra invånarnas åsikter om den nya planen och hoppas på att få ställningstagande utvecklingsförslag. Diskussionstillfällen arrangeras på sommaren i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. Som det ser ut nu kan det nya systemet tas i bruk i januari 2014, säger Huhta. Före det står vi inför mycket informationsspridnings-, utrednings- och planeringsarbete. I skärgården finns det för tillfället insamlingsplatser för både brännbart avfall och återvinningsbart avfall. ( 4 VI GER MER IGEN PARGAS )

5 Text: Johanna Pelto-Timperi Bild: Timo Jakonen Bakom Svansång skymtar verket Kassialma som kom på delad tredje plats. Den nästan viktlösa klänningen har skapats av Anu Corin. Verket Friend or Foe på parkbänken är byggt av avfall och naturmaterial. CellConstruct-verket på golvet har skapats av Mikko Leppänen. Outi Vihlmans verk "Du är vad du konsumerar". Svansång vann TSJ:s konsttävling Syftet med Skapa förebyggande verk-tävlingen som TSJ arrangerade år 2011 var att reflektera över uppkomsten av avfall och överflödig konsumtion. Nyckelord för tävlingen var bland annat slow life, materialeffektivitet och förenkling. Med tävlingen vill TSJ stöda den kreativa och fräscha användningen av återvunnet material inom formgivning och konst. Till tävlingen inbjöds alla studerande inom formgivning och konst. Tävlingsbidragen var sammanlagt över 30 stycken varav 12 gick vidare. De färdiga verken ställdes ut i oktober i den gamla Turbinhallen i Åbo. Första pris vanns av Ilkka Piirainen med verket Svansång. På delad tredje plats kom Anu Corin med verket Kassialma samt Outi Vihlman med Push the button. Mera bilder på ww.tsj.fi/ hem. Försök ger kunskap Att arbeta med plast var en ny erfarenhet för skulptör Ilkka Piirainen. Piirainen tog hem förstapris i tävlingen Skapa förebyggande verk. Svansång var ett så stort projekt att jag under arbetets gång hann lära mig hur man kan bearbeta plast. En del av de kanistrar som behövdes för verket hittade han i omgivningen: i diken, i skogen, längs vägrenen. Svanen skapade han hemma på gårdsplanen i Raunistula, byggandet tog en månad. Att han vann första pris och 3000 euro kom som en överraskning för honom. Då man arbetar är man så nära inpå verket att man inte ser det som andra ser det. Vännerna var fundersamma då jag jobbade på bland kanistrarna dagarna långa. De började till sist hämta fler kanistrar åt mig som jag fogade in i svanen. Piirainens arbestrum avslöjar att han är intresserad av att arbeta med skrot och återvunnet material, speciellt metall. Han besöker inte återvinningscentraler utan säger att han hittar materialen än här, än där, lite överallt. Piirainen utexamineras i vår och hans examensutställning består av ställningstagande verk som han fogat samman av olika typer av skrot. Verken lyfter fram bitar av historien som till exempel Ungernrevolten och de krig som förs på grund av oljan. Jag använder bland annat den rostiga ramen av en gammal Ungersk motorcykel samt oljekanistrar. Piirainens examensutställning hålls i Konstakademins Köysigalleria Verket Svansång som vann TSJ:s konsttävling ställs i sommar ut på Toppå avfallscentral. Ilkka Piirainen som vann konsttävlingen bearbetar skrotfynd och återvunnet material. ( VI GER MER IGEN PARGAS 5 )

6 Hemmets sorteringsguide Avfallsrådgivning (lna, msa) Det sorterade avfallet hör hemma i fastighetens eller återvinningspunktens avfallskärl Rad- och höghusen har egna insamlingskärl för returmetall, returglas och returpapper. I många höghus insamlas också returkartong. Återvinningspunkternas kärl för returmetall, returglas, returpapper och i vissa kartong betjänar småhusägarna. Brännbart avfall och deponiavfall Brännbart avfall insamlas vid alla bostadsfastigheter. Av det brännbara avfallet produceras fjärrvärme vid avfallsförbränningsverket. Alla fastigheter med minst fyra lägenheter bör på gården ha ett eget avfallskärl för deponiavfall. De som bor i egnahem och parhus kan själva föra deponiavfallet till avfallsstationerna. Små fastigheter kan också skaffa ett eget eller med grannen gemensamt avfallskärl för deponiavfall. Problemavfallet är farligt avfall I samband med kommande avfallslagsreform kommer namnet på problemavfall att ändras till farligt avfall. Det nya namnet beskriver avfallets kvalitet bättre: farligt avfall är skadligt eller giftigt för människan och miljön. Varningsmärkena för kemikalier ska också ändras: den orangfärgade bottnen blir vit. Farligt avfall kommer att insamlas vid nuvarande problemavfallsmottagningsplatser. BRÄNNBART AVFALL Hemmets icke-återvinningsbara brännbara avfall: plastpåsar och förpackningar, t.ex kaffepåsar, margarinförpackningar och tvättmedelsflaskor styroxförpackningar smutsiga kartong-, papp- och pappersförpackningar blöjor och andra hygienprodukter städavfall, t.ex. dammsugarpåsar trasiga kläder och skor träbaserat torrströ för husdjur CD-skivor, videokassetter och C-kassetter matrester och växtdelar ifall det vid fas - tig heten inte finns ett separat insam lingskärl för bioavfall eller en kompost DEPONIAVFALL Enbart avfall som inte brinner eller som stör förbränningen: alla glasformar och porslinskärl, keramikföremål trasiga speglar, fönster- och hyllglas glödlampor (inte lysrör eller energisparlampor) mylla och kattsand aska, väl förpackad och nerkyld PVC-plast såsom regnkläder, vaxdukar, mappar, plastfickor, uppblåsbara leksaker och madrasser PVC-förpackningar känner du igen på symbolen här intill. Matrester eller annat bioavfall hör inte hemma på avstjälpningsplatsen! RETURMETALL sköljda konserv- och metallburkar aluminiumformar och aluminiumfolie metallock och kapsyler stekpannor tomma aerosolburkar utan tryck, tomma målburkar små maskindelar Stora metallföremål bör föras till sorteringsstationerna (kontaktuppgifterna på tidningens baksida). Dryckesburkar i aluminium bör föras till butikernas returautomater. RETURGLAS Endast förpackningsglas: tomma glasburkar och glasflaskor avlägsna lock och korkar. Till returglaset hör inte glaskärl, spegelglas, keramik, prydnadsföremål, glödlampor, fönsterglas, vindrutor från bilar De pantbelagda glasflaskorna ska föras till flaskinsamlingen eller Alko. RETURPAPPER dagstidningar och tidskrifter reklam kuvert telefonkataloger trasiga böcker utan pärmar kopieringspapper och ritpapper Till returpappret hör inte papp, bruna papperskassar, förpackningskartong eller presentpapper. Se till att varken plastkassar eller snören följer med. ( 6 VI GER MER IGEN PARGAS )

7 Transportera avfallet till rätt mottagning! Avfallscentralerna och sorteringsstationerna tar emot avfall från hushållen, kommunerna och den offentliga sektorn. Priserna gäller avfall som hämtats med paketbil, personbil eller släpkärra. STORA FÖREMÅL Mottagningsplatser: Toppå och Rauhala avfallscentraler, sorteringsstationerna i Korpo och Houtskär, Mörttilä samt Nagus Mobilinsamling. metallföremål tas emot avgiftsfritt. zsmutsiga metalltunnor (200 liter) 35 e/st. zmadrasser och stoppade möbler: 7,50 e/st, stora möbler 12,50 e/st zpulversläckare 5 e/st. RETURKARTONG Ren wellpapp och kartong: mjölk-, surmjölks- och saftförpackningar yoghurt- och glassförpackningar av kartong fling-, kex- och sötsaksförpackningar engångstallrikar och -muggar samt omslagspapper tomma äggförpackningar och kartonghylsor socker- och mjölkpaket papplådor Skölj ur förpackningarna och låt dem rinna ur, platta till dem och packa dem tätt i varandra. Lägg kartongen bland det brännbara avfallet om det inte finns ett kartonginsamlingskärl nära hemmet. BIOAVFALL matrester skal av frukter och grönsaker kaffesump (filterpåsen kan sättas i komposten) teblad, tepåsar hushållspapper blomjord och växtdelar Bioavfall är brännbart avfall ifall det inte finns ett separat kärl för bioavfall eller en kompost vidfastigheten, mylla är deponiavfall. Mottagningsplatsernas kontaktuppgifter på mittuppslaget. FARLIGT AVFALL, dvs. problemavfall Hushållens farliga avfall mottas avgiftsfritt mätare som innehåller kvicksilver olja, oljefilter och annat avfall innehållande olja kylar-, broms- och kopplingsvätskor målfärg, lack, lim och lösningsmedel bekämpningsmedel framkallnings- och fixerbad kemikalier med helt i orange eller i rött och vitt varningstecken TSJ:s mottagningsplatser: Toppå och Rauhala avfallscentraler, sorteringsstationerna i Korpo och Houtskär, Mörttilä på Utö samt miljöbilen Yrjö. zapoteken mottar mediciner och febertermometrar. zbatterier och ackumulatorer kan returneras till försäljarna och TSJ:s mottagningsplatser (se ovan). zfyrverkeripjäser och nödraketer bör returneras till försäljarna eller till polisen. EE-SKROT Icke-demonterade maskiner tas emot avgiftsfritt. zkylapparater zspisar, tvättmaskiner ztelevisioner, stereoapparater zadb-utrustning zsmåelektronik, t.ex. telefoner, eltandborstar, rakapparater och elvisplar zbelysningsarmaturer, lysrör och energisparlampor Mottagningsplatser: Toppå och Rauhala avfallscentraler, sorteringsstationerna i Korpo och Houtskär, Mörttilä på Utö samt Nagus Mobilinsamling. Återvinningscentralerna och ekotorgen tar emot användbara möbler i gott skick. Gamla bildäck kan föras till däckhandeln. För lös tagningen av fälgarna debiteras en avgift. DEPONIAVFALL Mottagningsplatser: Toppå och Rauhala avfallscentraler, sorteringsstationerna i Korpo och Houtskär, Mörttilä på Utö samt Nagus Mobilinsamling. deponiavfall 29 e/m 3 eller 5,80 e/200 l säck småhusets deponiavfall 1,50 e/avfallspåse BYGGAVFALL Mottagningsplatser:Toppå och Rauhala avfallscentraler, sorteringsstationerna i Korpo och Houtskär, Mörttilä på Utö samt Nagus Mobilinsamling. Skärgårdens sorteringsstationer tar inte emot asbest, jordmassor eller räfsavfall. zlastpallar, impregnerat trä (under 1 m 3 ), metall och rent planglas tas emot utan avgift zträavfall och träbaserade skivor, 7,50 e/m 3 zbitumenavfall, t.ex. takfilt 29 e/m 3 zlavoarer 5 e, wc-stolar 10 e zbetongavfall 12 e/m 3 ztegel 12 e/m 3 zplattor och kakel 29 e/m 3 zplast 12e/m 3 eller 2,40 e/200 liters säck zbrännbart avfall 22 e/m 3 eller 4,40 e/200 liters säck zdeponiavfall 29 e/m 3 eller 5,80 e/200 liters säck zfönster med fönsterbågar 2,50 e/st. zgipsskivor 29 e/m 3 Avfall från trädgård och gårdsplan Mottagningsplatser: Toppå och Rauhala avfallscentraler. zren halkbekämpningssand, ris och kvistar tas avgiftsfritt emot av småenhetskunder zför övrigt hopräfsat trädgårdsavfall (t.ex. löv) debiteras 5 e/m 3 zäpplen 31,50 e/m 3 På grund av risk för övervikt och att avfallskärlet går sönder får städavfallet inte läggas i kärlet för brännbart avfall. Sand och vått trädgårdsavfall stör också avfallsförbränningsanläggningens funktion. ( VI GER MER IGEN PARGAS 7 )

8 Ann-Marie och Sami Teräntö bor på Satava i Åbo och betraktar sortering av hushållsavfall som en naturlig vardagsaktivitet och inte som något extra besvär. Metall och annat återvinnbart avfall för de vid behov från köket till ett mellanlager vid den överbyggda bilplatsen och därifrån till återvinningspunkten. För oss är det en lätt sak, för vi kan föra avfall till tre olika återvinningspunkter. Någon av dem ligger alltid i rätt riktning, funderar Ann- Marie och Sami Teräntö. Det är ledsamt om metall hamnar i fel behållare. Det kan störa återvinningsprocessen och eventuellt förorena miljön. Det grämer dem att återvinningspunkterna missbrukas. Särskilt den vid slalombacken i Hirvensalo har mycket saker som inte hör hemma där. Återvinningspunkten i Harlax är i allmänhet snygg. Till punkten vid bybutiken i Satava kan man inte föra kartong, så den besöker de mer sällan. Metall har evigt kretslopp Ann-Marie Teräntö började jobba som kundservicesekreterare på Åbonejdens avfallsservice i november. Hon tycker det är roligt när kunderna är intresserade av sortering och ringer för att fråga vart de kan föra avfall och vad som händer med det efteråt. Det kommer förfrågningar om små metallföremål också. Jag tycker det är viktigt att veta att det sorterade materialet går till återvinning. Metall är det bra att separera, eftersom det har ett evigt kretslopp metall kan alltid smältas ner på nytt. Samtidigt sparar man jungfruliga råvaror. Som biolog har det viss betydelse för mig hur man kan skona natur och spara naturresurser. Jag hoppas att människor inser att det sorterade avfallet faktiskt återvinns och att sortering inte är onödigt. Hela familjens sak Familjen Teräntö flyttade in i ett egnahemshus i Satava för tre år sedan. Fastän det tidigare var så lätt att bara föra återvinnbart avfall till höghusets avfallsskjul, har det inte varit svårt i egnahemshuset heller. Man måste bara organisera saker och ting. Barnen i familjen, Ada på 3,5 år och Noa på 1,5 år, hjälper till med sorteringen. Åtminstone för Ada är sopsorteringens metallfack redan välbekant. Metallavfall till återvinning Familjen Teräntö har en egen plats för sorterat, återvinnbart avfall i sitt nyrenoverade kök. Mest tar de vara på papper, kartong och glas för återvinning, men behållaren för små metallföremål fyller de regelbundet på med konservburkar, lock, aluminiumformar och på vintern även med värmeljushållare. Fem kilo av var och en Avfallsservicens områdesplanerare Sirkku Nurminen konstaterar att det är viktigt att separera all metall för den goda återvinnbarheten. Särskilt aluminium är det bra att ta tillvara, eftersom det kräver mycket mindre energi att återvinna aluminium än att ta fram den ur naturresurser. Aluminium förorenar också förbränningspannorna, eftersom det smälter och fastnar på väggarna i pannorna. Det är också bra att separera tunt aluminium för metallinsamlingen, såsom aluminiumfolier och -formar, värmeljusbehållare och lock från yoghurtburkar och margarinaskar, berättar Sirkku. TSJ har omkring 430 ställen för metallinsamling vid återvinningspunkterna. Rad- och höghus har egna behållare för metall i avfallsskjulen. Hushållen förde totalt cirka ton små metallföremål till sådana behållare i fjol, vilket utgör cirka fem kilo per invånare i regionen. TSJ:s avfallscentraler och sorteringsstationer tar flitigt emot större metallföremål, totalt cirka 890 ton i fjol. Åbonejdens avfallsservice Bra att aluminiet tas tillvara Enligt Ann-Marie Teräntö är det inte onödigt att sortera utan tvärtemot mycket viktigt. organiserar även ambulerande jippon för metallåtervinning i kommunerna under maj juni. De ger också glädjande mycket metall. I fjol gav den insamlingen ett byte på närmare 120 ton på sex ställen. Sirkku Nurminen lovar att det blir jippon för metallinsamling också i år, på samma sätt som i fjol, då företaget samtidigt tog emot elskrot, stora hushållsmaskiner och bilbatterier. Information om tidsschemat för insamlingen läggs ut i lokaltidningar och på TSJ:s webbsidor på

9 Bra avfallskärl underlättar sorteringen hemma. Det sorterade avfallet som till exempel småmetallerna kan behändigt föras till återvinningspunkterna. Sami Teräntö besöker Haarla återvinningspunkt på väg till arbetet. Många fördelar med återvinning Den metall som familjen Teräntö separerar går från Åbo till Kuusakoskis fabriker i Heinola för vidareförädling. Eftersom metaller kan återvinnas i det närmaste obegränsat, kan materialet från en tom konservburk komma igen exempelvis i familjens nya bil eller en gaffel i rostfritt stål. Försäljningsdirektör Markku Raita på Kuusakoski Oy understryker vilken betydelse hushållens källsortering har för metallåtervinningen, fastän de största volymerna kommer från industrin. Någon kan tänka att hemma hos oss blir metallavfallet inte mer än tio ananasburkar per år, så det har ingen betydelse. Men om en människa ger upphov till ett kilo metallavfall per år och vi multiplicerar det med fem miljoner, så har vi redan fått ihop fem miljoner kilo metall. Om vi multiplicerar det med alla européer, blir slutsumman 200 miljoner kilo, redovisar Markku Raita. Metallavfallet hör i varje fall inte hemma på avstjälpningsplatsen. Sparar naturresurser och energi Metallåtervinning är förnuftigt i många avseenden. Återvinning sparar naturresurser, eftersom man då behöver mindre jungfruliga råvaror. Återvinning är också miljövänligt, för den ger mindre behov av gruvdrift och den energi som den förbrukar. Det finns också ett industriellt och kostnadseffektivt sätt att separera återvinningsmetall. Därtill finns det en marknad för återvunna råvaror. Att till exempel använda återvunnen aluminium som råvara förbrukar bara 5 procent av den energi som går åt för att framställa jungfruligt aluminium. Finland har ett redan utbyggt och välfungerande nätverk för uppsamling. Kuusakoski får varje år ett antal miljoner kilo metall från de små föremål som hushållen separerar. Insamlingen av skrotmetall från hushållen är mångsidig, eftersom allt från kattmatsburkar, kastruller och pannor till cyklar, takplåtar och rostiga spikar passar för återvinning. Mottagningen av metall är avgiftsfri. Metallen rengörs och sorteras Först körs skrotmetallen genom en stor kross, för att de olika materialen ska skiljas åt. Därefter separeras stål från krosset med en magnet och görs till en egen produkt. Sedan separeras magnesium, aluminium, kopparmetaller och rostfritt stål som egna produkter. Zink och bly går från Heinola till vidareförädling. De metaller som separeras i Heinola fortsätter sin resa till stål- och gjuteriindustrin, där de bli råvara. Aluminium smälts ner hos Kuusakoski och gjuts till aluminiumtackor, som går till gjuteriindustrin som råvara. Omkring 80 procent av det aluminium som förädlas i Heinola går på export. Kuusakoskis omsättning uppstår till cirka två tredjedelar utanför vårt lands gränser. Återvinningen av skrotmetall bygger på effektiv separering och förädling. Till exempel kan rostfritt stål genom förädlingen bli en skinande kylskåpsdörr eller det inre i en diskmaskin. Kuusakoskis Heinolafabriker tar årligen emot 25 miljoner kilo aluminium. Det återvunna aluminiet förädlas enligt användningsområde. Av aluminiumtackorna på bild tillverkas delar för till exemepel flygplan eller mobiltelefoner. ( VI GER MER IGEN PARGAS 9 )

10 Inte riktig Annastina Sarlin tar två färjor för att komma till Rauhala avfallscentral. Nagu besöks också regelbundet av sorteringsstationen på hjul. Rolf Tervonen tog emot Annastina Sarlins farliga avfall. Miljöbilen Yrjö stannar i Vikom i Nagu enligt Mobilens tidtabell. Naguborna har inte helt vant sig vid att sorteringsstationen är stängd, men har ända hittat vägarna till såväl Rauhala avfallscentral som Mobilen, dvs. den ambulerande sorteringsstationen. Även nagubon Annastina Sarlin beklagar att sorteringsstationen i Nagu stängdes. Nu kräver transporten av deponiavfall mer planering och organisering, eftersom det är trettio kilometer och två färjor till Rauhala avfallscentral i Pargas. Verksamheten vid sorteringsstationen i Nagu upphörde i början av 2011, eftersom det inte hade gått att förnya miljötillståndet. Driftskostnaderna för stationen var också så höga, att inga rimliga avfallsavgifter hade kunnat täcka dem längre. Tidigare har kommunen gett verksamheten finansiellt stöd. Vi har en släpvagn och åker till Pargas av andra orsaker också, så det här går bra, om man planerar städdagarna på förhand och gör upp tidtabell för resorna, berättar Annastina medan hon lossar ett avfallslass vid Rauhala avfallscentral. De som inte har bil eller släpvagn har svårare att ordna transport ända till Pargas. Särskilt för äldre nagubor är Rauhala ganska långt borta. Annastina Sarlin besöker Rauhala för andra gången. På lasset ligger många slags varor som de har samlat ur sina egna vrår och från mammas hem, eftersom hon ska flytta. Till containern för kylapparater ska hon föra ett vanligt kylskåp och ett gaskylskåp, bland elskrotet slänger hon gamla monitorer och en spelare, och i datorinsamlingen en centralenhet. Till metallinsamlingen går trasiga solstolar och en saftmaja, medan målarfärg och oljefilter hör till farligt avfall. En gammal boj skvallrar om att vi rör oss i skärgården. Lätt att ta sig till Rauhala Fastän det snöar och blåser kallt, är det rätt livligt på Rauhala avfallscentral. Folk lossar elskrot och metall från paketbilar och släpvagnar. Många kommer med sorterat byggavfall. Rolf Tervonen är föreståndare på avfallscentralen och berättar att de får besök av mer än hundra bilar de brådaste dagarna. De livligaste dagarna är måndag och fredag både på sommaren och på vintern. Nu är centralen stängd på torsdagar, då personalen håller jour på sorteringsstationen i Korpo. Vi sträckte ut öppettiderna på måndagar ända till sju på kvällen, för att folk ska hinna hit efter jobbet, berättar Rolf. Ingen har ondgjort sig över stängningen i Nagu för Rauhalapersonalen. Rolf säger att ( 10 VI GER MER IGEN PARGAS )

11 t runt knuten, men nära Det är väldigt snyggt här. Annastina Sarlin kom med en släpvagn avfall till Rauhala avfallscentral. Något egentligt deponiavfall fanns det inte på lasset, för elskrot, metall och IT-utrustning kan återvinnas. kunderna är nöjda över att de kan föra allt avfall till en och samma plats. Rauhala tar emot allt slags avfall, även farligt avfall, dvs. problemavfall. Här är det lätt att köra med bilen från ställe till ställe. Annastina Sarlin ger beröm för den mångsidiga servicen på Rauhala och för att personalen hjälper till med att lossa lasset och visar vägen till rätt container. Stora, tunga föremål skulle hon inte kunna lossa ensam. Det är lätt att ta sig till Rauhala, då det ligger nära huvudvägen. Det är också väldigt snyggt här. Insamlingsbilen och Yrjö åker runt Enligt Annastina uppkommer det varierande mängder av deponiavfall. Farligt avfall som batterier, oljehaltigt avfall och målarfärg uppkommer ändå regelbundet. Och elskrot blir det, när hushållsapparater går sönder. I Nagu är det tätt mellan insamlingsplatserna, dit man kan föra brännbart avfall samt metall, papper och glas för återvinning. Tomflaskor förs till butiken och det finns även ställen för batterier. I skärgården har nästan alla en kompost. Det samlas alla möjliga saker i knutarna och det behövs städdagar. Då skulle det vara bra att kunna föra skräpet till ett mottagningsställe genast, men nu måste man fundera på förhand på transporten. Mobilen, dvs. den mobila sorteringsstationen, besöker Nagu hela 11 gånger i år. I juli under den livligaste säsongen för sommargäster kommer Mobilen till Nagu varje tisdag. På våren stannar Mobilen och miljöbilen Yrjö för farligt avfall vid hållplatsen i Vikom måndag 9.4, tisdag 15.5, 12.6, 3.7, 10.7, 17.7, och På hösten är besöksdagarna 28.8, 9.10 och Exakta tider finns på sidan 12. Bilarna tar emot samma slags avfall som sorteringsstationerna. Avfall kan också föras till Korpo sorteringsstation. I skärgården finns sorteringsstationer även i Houtskär, Iniö och Mörttilä. Toppå avfallscentral i Åbo betjänar också alla. Pargas återvinningscentral tar emot användbara saker. Från återvinningscentralen kan man också beställa transport till Rauhala avfallscentral mot avgift. Öppettider och kontaktinformation finns på sidan 12. ( VI GER MER IGEN PARGAS 11 )

12 MILJÖBILEN YRJÖS TIDTABELL ATTU Storstrandsvägen/Attuvägen, återvinningspunkten ONS ERSBY, Simonby vägskäl, återvinningspunkten ONS TOR ONS ONS GRANVIK Granviksvägen, förbindelsebåtens brygga ONS NORRA CENTRUM Strandvägen, St1 ONS TOR LÖR o ONS ONS KÅRLAX Kårlaxvägen, återvinningspunkten ONS LIELAX Backasplan, återvinningspunkten ONS ONS NILSBY Nilsbybågen, återvinningspunkten TOR ONS ONS SATTMARK Caféet ONS SKRÄBBÖLE Ringvägen 1, återvinningspunkten ONS TOR ONS ONS TENNBY Tennbyvägen 29, Sale, återvinningspunkten ONS TOR ONS ONS NaGU Vikom (intill pressen vid Skärgårdsvägen) MÅN TIS TIS TIS TIS TIS TIS TIS TIS TIS Rauhala avfallscentral Sydmovägen 173, Pargas tfn mån 12 19, tis, ons och fre kl , tor stängt ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE AB Formansgatan 2, 3 vån, ÅBO tfn öppet mån fre kl TSJ:s servicenummer (pvm, mpm) Toppå avfallscentral Långholmsgränden 7, Åbo tfn mån fre Avfallscentralerna håller också öppet lördagarna 28.4 och 29.9 kl PARGAS ÅTERVINNINGSCENTRAL Bergvägen 6, tfn Öppet mån 12-20, tis-tor 9-17, fre samt den första lör varje månad kl Skärgårdens sorteringsstationer Korpo Sorteringsstation Öppen varje torsdag kl samt lördagarna 7.4 och 1.9 kl Tilläggsuppgifter: Cati Huhta, tfn Houtskärs sorteringsstation är öppen tisdagar kl Vintertid ( samt ) håller stationen öppet tisdagar kl endast mot beställning. Ring in din beställning senast fredag före öppethållningsdag, tfn Stationen är därtill öppen lördagarna 7.4 samt 1.9 kl Iniö mottagningspunkt Mottagning av el- och elektronikskrot, möbler och farligt avfall bredvid kommunens områdeskontor. Anmälning Harri Eloranta, tfn Sorteringsstationen Mörttilä, Utö öppettiderna meddelas på butikens anslagstavla Stationsskötare: Aaro Kantonen, tfn Pargas återvinningscentral i nya händer Ansvaret för Pargas återvinningscentral övergick i början av året från TSJ till Kaarinan Työttömät ry. Mobilen I NAGU NaGU Vikom (mellanlastningsstationen vid Skärgårdsvägen) MÅN TIS TIS TIS TIS TIS TIS TIS TIS TIS Mobilen tar emot bl.a. möbler, elapparater samt släpkärrslass med byggavfall. Tilläggsuppgifter och priser: och länkarna Avfallsmottagning och Nagu mobila sorteringsstation. Pargas återvinningscentral spelar en viktig roll som främjare av återvinningsverksamhet såväl som en arbetsplats för sysselsatta. De nya reglerna för sysselsättning ändrades år 2011 så att TSJ inte längre kan anställa arbetskraft med sysselsättningsstöd. Genom att överföra återvinnings- och sysselsättningsverksamheten till Kaarinan Työttömät kan verksamheten vid centralen med säkerhet fortsätta och verksamheten kan utvecklas enligt de ursprungliga principerna för återvinningscentraler. Återvinningscentralens dragare Jan-Egon Aaltonen fortsätter sitt arbete som tidigare och centralens öppettider är de samma fram till årets slut. TSJ sköter också i fortsättningen om städningen och servicen av Pargas återvinningspunkter. TSJ erjuder transporttjänst för saker och avfall som ska till Rauhala avfallscentral eller återvinning. Återvinningscentralen tar emot saker i gott skick som till exempel möbler, fungerande elapparater och övrigt lösöre från hemmen. Pargas Återvinningscentral, Bergvägen 6, Pargas. Obs! Nytt telefonnummer: Öppettiderna uppe på denna sida. Transportbeställningar och prisförfrågningar: Jan-Egon Aaltonen, tfn ( 12 VI GER MER IGEN PARGAS )