Brandskydd i offentliga lokaler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brandskydd i offentliga lokaler"

Transkript

1 Brandskydd i offentliga lokaler

2 B Morötter & piskor

3 Förord ersattes den gamla räddningstjänstlagen av den nya lagen ( : ) om skydd mot olyckor med tillhörande allmänna råd. Enligt kap. lagen om skydd mot olyckor ska ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. För att uppfylla detta krav menar Räddningsverket att ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bör bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. Syftet med denna skrift är att närmare analysera och presentera goda exempel på hur kommunala fastighetsorganisationer och verksamheter kan arbeta med systematiskt brandskydd. Den är avsedd som en idéhandbok för att ge tips och inspiration till det kontinuerliga arbetet med brandskyddsfrågor. Flera viktiga områden såsom risker, ansvarsfördelning, lagar samt förslag till arbetsmodell för systematiskt brandskyddsarbete diskuteras och presenteras. Denna skrift vänder sig i huvudsak till den kommunala fastighetsägaren, främst gäller det förvaltare, driftledare, driftingenjörer, fastighetschefer samt verksamhetschefer. Skriften kan med fördel även läsas av verksamhetsansvariga, till exempel rektorer, samt politiker. Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för fastighetsfrågor. Rapporten är författad av Hans Andersson, Svenska Brandskyddsföreningen. Till sin hjälp har författaren haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och gett värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Tommy Söderström, Solna Stad; Per-Arne Jander, Nacka kommun; Gerhard Andersson, Falkenbergs kommun; Susanne Christensson, Skolfastigheter i Stockholm AB; Kenneth Lundstedt, Räddningstjänsten Storgöteborg; Olof Hübner, Ystads kommun; Ann-Christine Åström, Umeå Kommun samt Marcus Cato, Sveriges Kommuner och Landsting. Skriften är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Svenska Brandskyddsföreningen. Magnus Kristiansson och Linda Andersson från Sveriges Kommuner och Landsting har varit projektledare. Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 1

4 Innehåll Sammanfattning Brand konsekvenser och förebyggande åtgärder...7 Brandskadeutveckling under ett decennium...7 Anlagd brand Brandkatastrofen i Göteborg Förebyggande åtgärder mot anlagd brand Ett förändrat brandskyddsarbete Historik En ny lag Kommunens uppdrag enligt LSO Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete Ansvarsfördelning mellan ägare och nyttjare Gränsdragningslistor Hyreskontraktets betydelse...25 Gränsdragning i kommunala verksamheter...25 Exempel från Nacka kommun En modell för det systematiska brandskyddsarbetet Brandskyddspolicy Byggnads- och verksamhetsbeskrivning Riskhantering Brandskyddsorganisation ansvarsfördelning...40 Nödlägesorganisation och rutiner vid brand...44 Övnings- och utbildningsplaner Brandskyddsregler...53 Brandskyddsbeskrivning en teknisk karta...56 Brandskydddokumentation enligt BBR...57 Drifts- och underhållsinstruktioner...58 Kontrollsystem Uppföljning...62 Övriga dokument Att komma igång...66 Metodval...67 Drivkrafter möjligheter hinder...68 Försäkringsbolagens syn på systematiskt brandskyddsarbete steg för att komma igång...71 Exempel på införande av SBA...72 Systematiskt brandskyddsarbete som ett ledningssystem...73 Certifiering

5 6. Skriftlig redogörelse en del i tillsynen Ägaren till byggnad svarar för den skriftliga redogörelsen...77 Objekt som omfattas av krav på skriftlig redogörelse...78 Innehållet i den skriftliga redogörelsen...84 Frister för inlämnande till kommunen Tillsyn...86 Kommunens förebyggande åtgärder...86 Den kommunala tillsynen Tillsynsbesök...89 Tillträde och upplysningar...90 Föreläggande och förbud...90 Överklagande Tillsynsförrättare Avgift för tillsynsbesök Definitioner och referenser Definitioner Källhänvisningar...98 Aktuella hemsidor...98 Appendix: Lagar och regler...99 Lag om skydd mot olyckor, LSO Förordning om skydd mot olyckor Arbetsmiljölagen Byggnadslagstiftning Lag om brandfarliga och explosiva varor, LBE Bilaga Finns på Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Tfn E-post: Webbplats: ISBN: Tryckeri: xxxxxxxx Text: Hans Andersson Illustrationer: Oskar Ohlsson Omslagsbild: Björn Hårdstedt Foto inlaga: Björn Andersson Redigering och grafisk form: Forum1 Distribution: Tfn , fax , (välj Publikationer) 3

6 Sammanfattning Den januari trädde lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. I LSO framkommer vilka skyldigheter enskilda, kommuner och statliga myndigheter har för att minska antalet olyckor och dess konsekvenser. Med enskilda avses i lagen både fysiska och juridiska personer. Kommunen har i lagstiftningen tre olika roller, nämligen rollen som myndighet, rollen som ägare av byggnad eller annan anläggning och rollen som nyttjare. I rollerna som ägare och nyttjare är kommunen att anse som enskild. När det gäller skyldigheter för den enskilde, så handlar dessa i huvudsak om brandskydd, och detta ansvar har i lagstiftningen förtydligats. Det går inte att hitta patentlösningar för hur ett brandskyddsarbete ska bedrivas, utan det skiljer sig från fall till fall beroende på byggnad och verksamhet. För att underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar har Räddningsverket gett ut ett allmänt råd som anger att man bör arbeta systematiskt med brandskyddet. Genom att arbeta systematiskt med brandskyddet lever den enskilde upp till lagstiftningens intentioner, menar Räddningsverket. Brandskyddsarbetet är kopplat till byggnader och andra anläggningar. Dessa representeras av ägare och nyttjare. Varken i LSO eller det allmänna rådet framkommer vem av ägare eller nyttjare som ska göra vad i det systematiska brandskyddsarbetet. För att klara ut sådana frågor behövs det tydligare hyresavtal med tydliga gränsdragningar beträffande brandskyddsfrågorna. Frågeställningar angående vem av ägare eller nyttjare som bär det yttersta ansvaret över brandskyddet i en byggnad eller annan anläggning, och också därmed kan ställas till ansvar vid en olycka, kan inte heller besvaras generellt, utan detta får prövas juridiskt i det enskilda fallet. Kontrollansvaret över brandskyddet har flyttats från kommunen till den enskilde. Genom att för vissa byggnader och verksamheter ställa krav på en skriftlig redogörelse av brandskyddet, blir det frågor som måste beaktas och inte kan prioriteras bort. Därigenom förmodas den enskilde också ta sitt egenansvar för brandskyddet. Att arbeta systematiskt med brandskyddet kan liknas vid ett ledningssystem och de ingående processerna i ledningssystemet bör leda till en ständig förbättring och ökad förmåga att hantera brandskyddsfrågorna. Avgränsning Boken belyser inte frågor som berör den traditionella sotningsverksamheten och det som enligt LSO definieras som brandskyddskontroll. Syfte och läsanvisning Denna bok är primärt framtagen för kommunen i sin roll som enskild, enligt LSO, och då i synnerhet som ägare av byggnader eller andra anlägg- 4 Brandskydd i offentliga lokaler

7 ningar. Men även kommunens roll som nyttjare, det vill säga hyresgäst och utövare av verksamheter, berörs. I lagstiftningen används begreppen nyttjanderättshavare och/eller verksamhetsutövare. I denna skrift är dessa benämningar ersatta av den samlande benämningen nyttjare. Lagstiftningens distinktion mellan begreppen är enbart tillämplig för lagar som rör farlig verksamhet enligt kap i Lagen om skydd mot olyckor. Sådan verksamhet har att följa speciella regler som inte tas upp i denna skrift. Metoderna för systematiskt brandskyddsarbete gäller dock även för dessa verksamheter. Boken kan användas som en idéhandbok för uppbyggnad av ett systematiskt brandskyddsarbete av vem som helst, oberoende av vem som äger eller brukar en byggnad. Den är utformad för att kunna användas även av den som vill ta del av enbart enskilda kapitel. Bokens inledande kapitel ger en allmän orientering i ämnet, därefter behandlas olika aspekter gällande arbetet med systematiskt brandskyddsarbete. Kapitel fyra är bokens huvudkapitel, där ett strukturerat arbetssätt presenteras. Kapitel redovisar utvecklingen av bränder, för att ge en överblick över de digra konsekvenser som följer. Det förs även en diskussion kring anlagda bränder och hur detta kan förebyggas. Bränder orsakar stora kostnader både i människoliv och materiella skador. Kapitel ger en bakgrund till den reformerade lagstiftningen, kommunens ansvar och det systematiska brandskyddsarbetet. Här diskuteras även kring dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet. Kapitel behandlar frågor om gränsdragning mellan fastighetsägaren och verksamheten. Kapitel handlar om innehållet i systematiskt brandskyddsarbete. I varje avsnitt redovisas vad som är syftet med just den delen i det sammantagna brandskyddsarbetet. Ofta avslutas de med en enkel checklista och förslag till åtgärder samt exempel på hur ett dokument kan se ut för just det avsnittet. Kapitel ger information om tillvägagångssätt och tips om vad som kan vara värt att ta med vid uppstartande av ett systematiskt brandskyddsarbete. Här förs även ett resonemang kring att använda systematiskt brandskyddsarbete som ett ledningssystem. Sammanfattning 5

8 Kapitel beskriver syftet med den skriftliga redogörelsen och vilka objekt som omfattas av densamma. Kapitel behandlar kort den tillsyn som utövas av kommunen på den enskilde. Appendix En enkel sammanställning över de lagar, förordningar och föreskrifter som uppmärksammar brandskyddsfrågorna. Bilagorna - finns ej med i boken, utan finns på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida för nedladdning. 6 Brandskydd i offentliga lokaler

9 1. Brand konsekvenser och förebyggande åtgärder Detta inledande kapitel är menat att ge en generell överblick över storleken på bränder och visa lite på de konsekvenser som kommer härav. Statistiken visar skrämmande siffror när det gäller både dödsfall och materiell skadegörelse, vilket med all önskvärd tydlighet klargör vikten av att arbeta med brandskyddsfrågor. Inom både privat och offentlig verksamhet är man idag allt känsligare för skador orsakade av olyckshändelser, inbrott, sabotage, skadegörelse, brand och explosion. Ofta fattas beslut om samhällsutveckling nya kommunikationssystem, stadsdelsetableringar, el-, värme- och VA-system utan att de åtföljande riskerna helt har identifierats och analyserats. Det innebär att den beredskap som samhället håller, ofta ställs inför nya, oväntade och ibland omöjliga uppgifter. Dessa risker, inbyggda i infrastruktur och större stadsbildningar, är ofta omöjliga att i efterhand rätta till. Vi tvingas leva med vissa risker och måste istället söka begränsa konsekvenserna. Detta förutsätter god kunskap hos den enskilde företagaren eller fastighetsägaren, men också en väl utbyggd och fungerande räddningstjänst som samhället tillhandahåller. Med den ökade teknologin, befolknings- och värdekoncentrationer kan även förhållandevis små olyckor ge upphov till stora och dyrbara skador, som även kräver människoliv skador som kanske kunde undvikits helt eller kraftigt begränsats genom en större riskmedvetenhet hos både planerare, beslutsfattare och den enskilde. Att oönskade driftstörningar och avbrott leder till ökade kostnader behöver i sammanhanget knappast nämnas. För privata verksamheter kan en inträffad skada ytterst innebära att driften flyttas till annan ort eller helt läggs ned. Förebyggande skydd, försäkringar och beredskapsplanering är exempel på åtgärder som hjälper till att förhindra eller minska konsekvenserna av en skada. Allt går dock inte att förebygga, försäkra eller planera. Ett företag får räkna med att stå för ca procent av den totala skadekostnaden själv, trots ovan nämnda planering. Med tanke på höga premier och höga självrisker kan kostnaderna för en kommun bli ännu större. Brandskadeutveckling under ett decennium Anmälda brandskador Antalet anmälda brandskador i ett tioårsperspektiv visar en relativt konstant nivå (se figur, nästa sida). var dock ett unikt brandskadeår med 1. Konsekvenser och förebyggande 7

10 Statistik över brandskadeåret Statistiken nedan är hämtad från Svenska brandskyddsföreningen. Bostadsbränderna (inklusive fritidshus) har länge legat i blickpunkten eftersom cirka procent av antalet rapporterade brandskador inträffar i vår boendemiljö. en kraftig ökning av antalet anmälda brandskador. Mängden anmälningar saknar motstycke under modern tid. Efter har antalet anmälda brandskador åter gått ner och legat kring per år. Av de anmälda brandska- 4 3, 5 dorna inträffar cirka procent i våra bostäder. 4 3 Brandskadebelopp i 3, 5 2, Antal miljarder 1, 5 Brandskadebelopp Brandskadebelopp brandskador 2, 5 kronor i miljarder i kronor 2 1 Antal miljarder 4 1, 5 0, 5 brandskador kronor 3, , , 5 2, 5 2, Antal Antal 1, 5 brandskador 1, 5 brandskador , 5 0, Bra bel mil kro 2002 Figur. Figur. Brandskadekostnader Under åttiotalet ökade brandskadekostnaderna kraftigt från, till, miljarder (inklusive kostnaden för avbrott). Trenden bröts och därefter rapporterade försäkringsbolagen sjunkande kostnader ända fram till år. Därefter stabiliserades kostnaderna kring miljarder kronor per år fram till, då det åter igen vände uppåt. års direkta kostnader på, miljarder kronor är ett markant och positivt brott på de föregående två årens negativa utveckling (figur ). Avbrottsskadorna har legat relativt konstant kring miljoner kronor under tioårsperioden och drabbar nästan uteslutande näringslivet. 8 Brandskydd i offentliga lokaler

11 Brandskadekostnaderna inom sektorn har ökat närmast konstant och med drygt procent år. Det bör dock fortfarande påpekas att cirka procent av de totala brandskadekostnaderna drabbar industri, näringsliv och kommersiella fastigheter miljoner kronor under trots att dessa sektorer tillsammans inte står för mer än cirka procent av antalet skador. Det är inom dessa sektorer som de större och mer omfattande skadorna dominerar och utgör ett hot. Det bör även observeras att de totala brandskadekostnaderna för år klart understiger års nivå räknat i fast penningvärde. Senaste decenniums satsningar på bland annat brandvarnare och kampanjer som heta arbeten och anlagd brand har säkerligen bidragit till den förhållandevis återhållsamma utvecklingen. Dödsbränder människor omkom i samband med bränder under år. Av alla dödsbränder inträffade procent i den egna boendemiljön. De vanligaste orsakerna till dödsbränderna var rökning, levande ljus, självmord/anlagd brand och torrkokning. Fungerande brandvarnare en billig livförsäkring saknades i mer än procent av fallen. Av de omkomna var cirka hälften äldre än år. Antalet äldre som omkommer har ökat och särskilda insatser måste till för att bryta en ogynnsam utveckling och göra boendet för våra äldre säkrare. En ökad livslängd, minskade vårdresurser och ett eget boende högre upp i åldrarna förklarar utvecklingen. Olika former av nedsatthet och rörelsehinder som kan drabba de äldre innebär bland annat att förmågan att förebygga och upptäcka brand samt att sätta sig i säkerhet minskar. Detta är ett problem som måste prioriteras kraftfullare om man ska lyckas minska dödsbränderna. Elorsaker Storskador Med storskador avses (sedan ) skador med en kostnad som överstiger, miljoner kronor. Storskadornas utveckling följs med stort intresse. Det beror bland annat på att storskadorna, som utgör mindre än procent av det totala antalet brandskador, normalt svarar för procent av brandskadekostnaderna. Storskadorna speglar även bilden av de större riskerna i samhället. Figur. års storskador ( ). Anlagd brand Okänd orsak Övriga kända orsaker Uppvärmning, torkning Kraftalstring Explosion Heta arbeten 1. Konsekvenser och förebyggande 9

12 I diagrammet på föregående sida visas antal storskador över en -års period, -. Det är cirka storskador till en sammanlagd kostnad av cirka, miljarder kronor. Ungefär en fjärdedel av dessa storskador beror på anlagd brand. Diagrammet anger brandorsakerna i procent fördelade efter antal. Riskslag Brandskada Brand + kostnaden för avbrotten Antal % Mkr % Mkr Elapparater, elanordningar Anlagd brand Uppvärmning, torkning Svetsning, skärning Självantändning Explosion Åska Tobaksrökning Barns lek med eld Övriga brandstiftare Okända brandstiftare Storskadornas fördelning på de största brandorsakerna år. Anlagd brand Några basfakta Omkring en tredjedel av alla bränder är anlagda. Dessa kostar samhället cirka miljard kronor varje år. Människor omkommer, otrygghet och mänskligt lidande följer i spåren. Ofta är inbrott och skadegörelse ett första steg till anlagd brand, men det är inte ovanligt att bränder anläggs av personer som normalt vistas inom anläggningen. Anlagd brand är ett konstant och bestående problem som måste bekämpas med ökad intensitet. Allt från papperskorgar till industrier drabbas, även om allmänna byggnader som skolor, fritidsanläggningar och flerbostadshus är särskilt utsatta. Containrar, lastkajer, entréer, källare, soprum, vindar och fordon är vanliga objekt. Anlagd brand är i hög grad ett ungdoms- och tätortsproblem. Forskning visar att procent av alla barn leker med eld och att procent av de anlagda bränderna utförs av ungdomar under år. 10 Brandskydd i offentliga lokaler

13 Motiv De vanligaste motiven bland barn och ungdomar för att anlägga brand är nyfikenhet, uttråkning, skadegörelse och vandalism. Andra motiv såväl bland ungdomar som vuxna är hämnd, hat, konflikter, försäkringsbedrägerier och att dölja brott. Pyromani svarar för högst procent av de anlagda bränderna. De flesta bränder som anläggs av barn är troligen inte avsiktliga utan börjar som lek. Elden är ofta en symbol för intensiv känsla, vrede, hat och passion. Den har också i hög grad det förbjudnas lockelse. Alla har vi som små blivit varnade för att leka med eld. Elds anläggning lämpar sig därför som trots- och rebellhandling som en utväg ur en kvävande miljö. Källa : Brandskyddsguiden, Svenska brandskyddsföreningen Följande är hämtat från tidningen Säkerhetssamordnaren, december, utgiven av Göteborgs stad försäkrings AB Göta Lejon: I början av januari anlades en brand i Utmarksskolan, stadsdelsförvaltning Kortedala. Mönstret känner vi igen, krossade rutor och inkast av brinnande föremål. Trots att brandlarmet gick igång blev skadorna ganska omfattande. En stor del av skolan fick rök- och sotskador. Skadekostnad: cirka 2 miljoner kronor. I februari drabbades Paprikagatans förskola i stadsdelsförvaltning Gunnared av en anlagd brand. Tillvägagångssättet motsvarar ungefär ovanstående brand. Skadekostnad: cirka 1 miljon kronor. Under april och september drabbades Slakthuset av två bränder, båda troligen anlagda. Branden anlades i pappersskräp på utsidan intill en lastbrygga. Skadekostnad: cirka 1 miljon kronor. I september brann två arbetsbodar upp tillhörande Park- och natur förvaltningen, kostnad cirka kronor. Branden orsakades av att en bil körts upp intill bodarna och därefter troligen antänts. Totalt har våra objekt drabbats av minst fyra bilbränder. Vi vill därför påpeka vikten av att vara extra noga med att förhindra att fordon kan köra intill eller parkera i anslutning till våra anläggningar som exempelvis skolor, daghem eller idrottsanläggningar. 1. Konsekvenser och förebyggande 11

14 Det kan konstateras att bakom var tredje brand döljer sig ett brott, att det oftast är ungdomar som ligger bakom de anlagda bränderna och att ungdomarna inte inser konsekvenserna av sitt handlande, varken för sig själva eller för omgivningen. Skulle till exempel göteborgskatastrofen ha inträffat om insikten om följderna varit kända knappast. Häri ligger den stora utmaningen och den uppenbara möjligheten till långsiktiga förändringar. För mer information inom området hänvisas till Räddningsverkets hemsida Brandkatastrofen i Göteborg 1998 Sent på kvällen den oktober utbröt en brand, i Makedoniska föreningens lokaler inrymda i en större före detta industrifastighet på Hisingen i Göteborg. Denna kväll hade lokalen hyrts av ungdomar som arrangerat ett diskotek. Omkring ungdomar deltog i en fest i en lokal avsedd för som mest personer. Branden startade vid nödutgången och förloppet blev mycket snabbt. Panik utbröt när ungdomarna försökte ta sig ut. Den enda utgången blev snart blockerad av ungdomar som fallit ihop. Några ungdomar lyckades ta sig ut genom de fönster vars underkant var belägen cirka, meter över golvet. Från några av fönstren kunde man hoppa ned till taket på en lägre byggnad. Dessa fönster var dock de som först nåddes av lågorna. Från de övriga fönstren kunde en del av de överlevande i ett tidigt skede rädda sig genom att hoppa eller knuffas ut till gatunivån cirka meter nedanför. Nedan är ett utdrag ur rapport från utryckningsbrandmästare Harald Jansson vid Lundby brandstation, Räddningstjänsten Storgöteborg. Observationerna är gjorda vid räddningstjänstens framkomst till skadeplatsen: 12 Brandskydd i offentliga lokaler

15 Eftersom hela planen framför byggnaden var full av skrikande och skadade ungdomar och det var fullt utbruten brand i det fönsterparti som jag kunde överblicka, tänkte jag att det var ju i alla fall tur att alla var ute ur byggnaden. När vi rullat fram några meter till, blev bilden en helt annan. I två fönster var det folk. På planen nedanför fönstren låg ungdomar och skrek. De som befann sig på insidan tryckte på så att dom i fönstren trycktes ut och ramlade ner på plan, ett fall på ca meter. Några hoppade ut. Hela bilden var kaotisk. Den enda utrymningsväg som gick att använda var den på byggnadens västra gavel. Den i lokalens östra ända var spärrad av branden. Det fanns alltså bara en väg ut i det fria och i den satt ungdomar fastkilade. Rökdykarna fick dra loss dem och när det blev ledig plats täpptes den genast till igen av folk som tryckte på inifrån. Fakta Branden anlades i möbler som burits ut i ett trapphus bakom en av nödutgångarna. ungdomar dog i branden, sammanlagt skadades cirka ungdomar. Först efter omfattande tekniska undersökningar kunde polisen fastslå att branden varit anlagd. Den januari häktades tre unga män misstänkta för grov mordbrand. En månad senare greps och häktades en fjärde. Den juni dömdes de fyra för grov mordbrand. En fick åtta års fängelse, två fick sex års fängelse, och den yngste tre års sluten ungdomsvård. Den augusti skärpte hovrätten straffen för två av de åtalade,från sex till sju års fängelse. Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. Källa: DN. 1. Konsekvenser och förebyggande 13

16 Förebyggande åtgärder mot anlagd brand De skadeförebyggande åtgärderna mot anlagd brand har hittills till stor del prioriterats mot olika former av tekniskt brandskydd och brottsförebyggande arkitektonisk utformning. Detta är i sig mycket viktiga insatsområden, även om de inte angriper symtomen. Detta arbete behöver kompletteras med andra mer informativa insatser inte minst inom till exempel skola och andra offentliga byggnader. Många goda insatser riktat mot ungdomar har utförts, och enskilda exempel i kommuner har visat att de anlagda bränderna temporärt kan minska med upp mot procent och då oftast som en konsekvens av en systematisk och riktad informationsinsats till elever i grundskolan strax före tonåren. Personal inom räddningstjänsterna har oftast utfört detta arbete ett arbete som ofta tillkommit genom frivilliga initiativ från eldsjälar och som bedrivits i projektform. All erfarenhet visar att unga brandanläggare inte inser konsekvenserna, varken för sig själva eller för omgivningen. Information till dessa grupper utgör därför den stora utmaningen och inrymmer även möjligheten till mer långsiktiga och bestående förbättringar. En kontinuerlig och riktad information till elever i grundskolan har påvisat goda resultat och har därför hög prioritet. Erfarenheter visar vidare att bland annat brandmän är särskilt lämpade att utföra denna informationsinsats. Det är tyvärr en alltför vanlig uppfattning att några effektiva förebyggande åtgärder mot anlagd brand inte finns. Detta är naturligtvis fel då de flesta vanliga förebyggande åtgärder mot brand i regel också har effekt mot anlagda bränder. Nedan följer en checklista med generella åtgärder som kan vara lämplig att titta närmare på. 14 Brandskydd i offentliga lokaler

17 Checklista Byggnadstekniska åtgärder Se till att alla förebyggande brandskyddsinstallationer är i funktionsdugligt skick. Kontrollera alla brandsektioneringar. Observera särskilt att brandsektionerande dörrar är täta och hålls stängda. Staket, portar, väggar, tak och ytterdörrar ska vara så beskaffade att de förhindrar intrång. Gårdsplan, fasader, lastkaj och vitala delar inomhus ska vara väl upplysta hela dygnet. Installera brand- och inbrottslarm med sirén inom- och utomhus och blinkande ljus. Förhindra att fordon kan köra intill eller parkera i nära anslutning till byggnader, förutom vid entréer. Rutiner Förvara sopor och avfall på bestämda svåråtkomliga platser. Upprätta fungerande rutiner för hantering av förpackningsmaterial och avfall. Förvara lättantändliga och brandfarliga varor i låsta utrymmen. Se till att lastkajer och platser under skärmtak och liknande är fria från brännbart material. Lagra inte brännbart material för nära ytterväggar. Tänk på att fönster, dörrar och portar ofta sprider en brand snabbt in i en byggnad. Ställ inte upp öppna containers närmare än meter från lastkaj eller fasad. Använd container med lock. Beskär vegetation intill byggnader. Utbilda anställda i risker och åtgärder mot anlagda bränder. 1. Konsekvenser och förebyggande 15

18 2. Ett förändrat brandskyddsarbete Historik Brand har sedan urminnes tider varit en svår skadegörare. Samhället har därför sedan länge engagerat sig i åtgärder för att förebygga och bekämpa brand. Följaktligen är det en utbredd uppfattning att det är samhällets sak att ordna med brandskydd. De gamla lagstiftningarna om brand handlade i huvudsak om de skyldigheter som ställs på samhället. Ansvaret för den enskilde, inskränkte sig i korthet till att bekämpa brand, det vill säga i varje byggnad eller annan anläggning skulle finnas redskap för släckning av brand och för livräddning vid brand. Vid tillkomsten av räddningstjänstlagen ( : ) skärptes den enskildes ansvar genom uttrycket hindra eller begränsa skador till följd av brand Ägare eller innehavare av byggnad eller anläggning skulle på eget initiativ utan åtgärder från myndigheterna vidta de brandskyddsåtgärder som det kunde bli frågan om. Trots denna skärpning i lagen så har brandskyddsarbetet fram till idag generellt upplevts som något samhället ska ta ansvar för. Det kan delvis förklaras av att kommunen tidigare var skyldig att svara för att regelbunden brandsyn på vissa objekt förrättades. Objekt som brandsyn har förrättats på är byggnader eller anläggningar där risken för bränder är särskilt stor eller konsekvenserna av bränder kunnat orsaka svåra och omfattande skador. Med brandsyn har avsetts en kontroll av brandskyddet, genom besök på platsen. Brandsynen har grundat sig på de åtgärder som ägare eller innehavare är skyldiga att vidta mot brand och skador till följd av brand och syftet har varit att en kontroll ska ske över att ägare eller innehavare har vidtagit nödvändiga åtgärder. Den enskildes ansvar har mot bakgrund av ovanstående framstått som oklart och den enskilde kan ha fått ett felaktigt intryck av att kommunen tagit på sig hela ansvaret för brandskyddet. Under arbetet med att reformera räddningstjänstlagstiftningen, framkom att det var angeläget att regelsystemet inte kan ge upphov till en sådan felaktig uppfattning. En ny lag Färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras. Antalet olyckor ska minimeras. Så lyder det högt ställda mål för samhället som ska uppnås genom lagen ( : ) om skydd mot olyckor (LSO), som trädde i kraft den januari 16 Brandskydd i offentliga lokaler

19 . Lagen, och förordningen om skydd mot olyckor som är knuten till lagen, ersätter den tidigare räddningstjänstlagen med tillhörande förordning. Det grundläggande syftet med den nya lagstiftningen är att ge förutsättningar för en bättre förmåga i samhället att förebygga olyckor, men också hantera situationer som kan leda till räddningsinsatser. Lagen tar sikte på skydd av liv, egendom och miljön, men innehåller inte en heltäckande reglering av skyddet mot olyckor i samhället. LSO handlar i huvudsak om den enskildes, kommunernas och statens skyldigheter och ansvar för att vidta åtgärder för och medverka till skydd mot olyckor, och att begränsa skador till följd av olyckor. Bestämmelserna i lagen riktar sig både till enskilda och samhället i stort sett alla berörs. Med enskilda menas både fysiska och juridiska personer. Utöver den generella skyldigheten för alla medborgare att varna och alarmera vid olyckor, så är lagens bestämmelser för den enskilde i huvudsak koncentrerade till brandskydd. Den politiska inriktningen är att det förebyggande arbetet ska prioriteras. I LSO förtydligas de olika aktörernas (enskilda, kommun och stat) ansvar. En grundläggande princip och utgångspunkt är att den enskilde, fysisk eller juridisk person, själv ska vidta och bekosta åtgärder för att förhindra olyckor. Det ankommer också på den enskilde själv att begränsa skador till följd av olyckor. Först eller när den enskilde inte själv eller med hjälp av någon annan kan klara av en olyckssituation har det allmänna en skyldighet att ingripa. Vad är det då som den enskilde ska göra med sitt brandskydd? För att uppfylla och upprätthålla kraven i LSO på ägare och nyttjare enligt ovan, bör ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA), bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. Det är den enskilde som, om myndigheterna så begär, måste kunna visa att man arbetar systematiskt med sitt brandskydd, vilket för många innebär att brandskyddsarbetet behöver dokumenteras. Det egna ansvaret för brandskyddet tydliggörs därmed, och ska över tid leda till en bättre skyddad verksamhet. Kommunens uppdrag enligt LSO Kommunen har sex huvuduppdrag enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa är: Ta initiativ till att samordna olycksförebyggande och skadebegränsande verksamheter inom kommunen. Underlätta för den enskilde att själv bidra till sin egen säkerhet och kunna fullgöra sina skyldigheter. 2. Ett förändrat brandskyddsarbete 17

20 Kommunen ska efter en räddningsinsats undersöka olyckan, dess orsak, olycksförloppet och hur insatserna har genomförts. Kommunen ansvarar för att sotning och brandskyddskontroll genomförs regelbundet. Syftet med brandskyddskontrollen är att upptäcka fel och brister på en eldstad- eller uppvärmningsanläggning. För att kontrollera lagens efterlevnad ska kommunerna utöva tillsyn över enskilda. Kommunen ska tillhandahålla en skadeavhjälpande organisation för räddningstjänst. Enligt lagen om skydd mot olyckor är det en lagstadgad uppgift för varje kommun att ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Kommunen är att betrakta både som enskild (som ägare och nyttjare) och som myndighet. Kommunen som myndighet arbetar med helt andra förebyggande uppgifter än kommunen som enskild. Som enskild ska kommunen skydda sin byggnad eller anläggning mot brand, medan den som myndighet ska skapa bättre förutsättningar i hela kommunen för skydd i allmänhet och brandskydd i synnerhet. Tanken är att kommunen i större utsträckning än i dag ska ta initiativet till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamheter inom kommunen. Kommunens förebyggande ansvar är inte kopplat till några specifika statliga mål eller restriktioner, utan kommunerna är fria att utforma uppgiften som man finner bäst. Människorna, miljön och infrastrukturen ska skyddas mot risker. Syftet är att åstadkomma en samsyn och undvika sektorskollisioner. Kommunens säkerhetsarbete ska ses som en helhet. Kommunen som fastighetsägare Kommunen som myndighet Kommunen som nyttjare (då att betrakta som enskild) Kommunens roller. Mer om detta finns att läsa i kapitel och. 18 Brandskydd i offentliga lokaler

21 Man inom kommunen tydligt skilja på kommunen som myndighet och kommunen som enskild. Att till exempel använda sig av räddningstjänsten som rådgivare och expertstöd vid uppbyggnad av det systematiska brandskyddsarbetet kan vara ett bra sätt att nyttja kommunens rådgivande skyldighet på, men att använda sig av räddningstjänsten för själva driften och kontrollerna i det systematiska brandskyddsarbetet är mindre lämpligt om räddningstjänsten dessutom är tillsynsmyndighet över lagen om skydd mot olyckor. Det är inte olagligt, men bör ändå undvikas. Följande avsnitt är hämtat ur Räddningsverkets allmänna råd: Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete Inledning Det går inte att värdera brandskyddet hos ett objekt med utgångspunkt i de enskilda brandskyddsåtgärderna. Det krävs en helhetssyn och därför är det av stor vikt för brandsäkerheten att ägare och nyttjare av byggnader och andra anläggningar har kunskap om sitt brandskydd, hur vidtagna brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till att minska riskerna. Enstaka kontroller av hur utförda brandskyddsåtgärder fungerar ger inte besked om hur brandskyddet fungerar mellan kontrollerna. Ett gott brandskyddsarbete behöver därför bedrivas systematiskt och kontinuerligt och utgå från de brandrisker som finns. Ett sådant arbetssätt innebär också att kunskaperna om brandskyddet underhålls och utvecklas inom verksamheten. Omfattningen av det systematiska brandskyddsarbetet styrs av den verksamhet som bedrivs inom byggnaden eller anläggningen och hur denna utvecklas och förändras. Behov av kommunikation finns i första hand med dem som äger, nyttjar eller vistas på objektet och i andra hand med de myndigheter som utför tillsyn. Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och nyttjare fortlöpande bör vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns. 2. Ett förändrat brandskyddsarbete 19

22 Dokumentation av brandskyddet För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation av brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. I fråga om enklare byggnader eller anläggningar, med låg brandrisk och en verksamhet som inte ställer särskilda krav på tekniska eller organisatoriska brandskyddsåtgärder samt där tillräcklig information och kunskap kan upprätthållas på annat sätt, behöver skriftlig dokumentation inte upprättas. Det systematiska brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras med dem som berörs av det. Dokumentationen bör beskriva byggnaden och dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som finns för brandskyddet samt de förändringar som sker. Normalt bör dokumentationen finnas samlad. Om det finns skäl att dela upp den, och detta är möjligt utan att minska förståelsen, kan dokumentationen ingå som en del av annan dokumentation och behöver inte vara samlad i en pärm, ett kapitel eller liknande. Dokumentationen bör om möjligt förvaras där den berörda verksamheten bedrivs och den bör finnas tillgänglig vid tillsyn. Den bör uppdateras regelbundet och vid behov. I de fall flera ägare eller nyttjare verkar inom en byggnad eller en anläggning, till exempel i en butiksgalleria, bör en dokumentation upprättas för varje enskild verksamhet. I dessa fall bör dessutom en sammanställning finnas över de sammantagna riskerna och det övergripande brandskyddet. Dokumentationen bör utföras/sammanställas av personer inom den egna verksamheten som är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid särskilda behov kan extern hjälp behöva anlitas. Inom verksamheten bör det finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation. Dokumentationen kan tjäna som underlag för den skriftliga redogörelse för brandskyddet (se kapitel för mer information) som ägaren eller i vissa fall verksamhetsutövaren (nyttjaren) ska lämna till kommunen enligt kap. lagen om skydd mot olyckor. För nyare byggnader där det upprättats brandskyddsdokumentation enligt BBR (Boverkets byggregler), kan den dokumentationen tjäna som grund även för det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. När byggnaden tas i bruk och används, kompletteras dokumentationen från byggskedet med uppgifter om den verksamhet som bedrivs i byggnaden, de förändringar som görs och den organisation som finns för brandskyddet. Det räcker inte med att upprätta dokument 20 Brandskydd i offentliga lokaler

23 för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Avgörande är vad som i praktiken åstadkoms för att upprätthålla och förbättra brandskyddet. Dokumentationen är ett hjälpmedel och en kunskapskälla som används för styrning och vägledning av det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. Det kan finnas skäl att dela upp dokumentationen av brandskyddet i flera delar, exempelvis då informationen om verksamhetens tekniska installationer finns samlade i drifts- och underhållssystem, medan informationen över verksamhet och organisation behandlas i ett eget system. Någon form av hänvisning eller koppling mellan systemen förutsätts dock. Behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet styrs av flera faktorer där byggnaden, verksamheten och organisationen tillsammans eller var för sig utgör de viktigaste. För byggnader eller anläggningar som omfattas av en eller flera av nedanstående fyra kriterier bör det finnas skriftlig dokumentation. Byggnad För de byggnader vars brandskydd inte enkelt kan beskrivas med generella brandskyddsåtgärder, vars brandskyddsåtgärder kräver speciellt underhåll, där det krävs automatiska eller manuella styrningar av brandskyddsinstallationer eller som är kulturhistoriskt värdefulla bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Som exempel kan nämnas stora, höga, djupa eller komplexa byggnader och byggnader vars brandskydd projekterats genom analytisk dimensionering (dimensionering genom beräkning och situationsanpassad bedömning.). Skriftlig dokumentation av brandskyddet behöver normalt inte upprättas för bostads- och kontorshus där förenklad dimensionering* tillämpats vid utformningen av brandskyddet (*förenklad dimensionering = generellt tillämpade lösningar, schabloner, branschpraxis eller beprövad erfarenhet). Detsamma gäller för exempelvis sådana industri- handels- och bostadslokaler som är belägna med utgång direkt till det fria och som rymmer ett fåtal personer. Verksamhet För de byggnader och anläggningar där det bedrivs verksamheter som medför stor risk för uppkomst av brand eller för spridning av brand, omfattar stora personantal, omfattar sovande personer med dålig 2. Ett förändrat brandskyddsarbete 21

24 lokalkännedom, ofta förändras eller kan medföra att utrymningsvägar blockeras, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Som exempel kan nämnas samlingslokaler, skolor, hotell, industrier och sjukhus. Organisation För de byggnader och anläggningar där verksamhetens brandskydd bygger på en organisation där flera personer är engagerade i utformning och upprätthållande av det systematiska brandskyddsarbetet, där det förutsätts ett aktivt deltagande av personalen vid brand eller tillbud eller där brandskyddet till stor del är beroende av ett fungerande samarbete mellan personalen, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Behovet av information till dem som är direkt berörda av verksamheten bör också beaktas. Som exempel kan nämnas industrihotell, butiksgallerior, konsertoch idrottsarenor, skolor, hotell, sjukhus och vissa trafiktunnlar. Övrigt Vid bedömning av behovet av skriftlig dokumentation bör också omkringliggande verksamheters risker beaktas, om de medför större krav på brandskyddet i den egna byggnaden, verksamheten eller organisationen. Som exempel kan nämnas närhet till rekommenderade transportleder för farligt gods, närhet till verksamheter som hanterar större mängder brandfarliga eller explosiva varor samt verksamheter som av annan anledning kan medföra allvarliga konsekvenser för den egna verksamheten vid en brand eller annan olycka. Sammanfattning Alla ägare eller nyttjare till byggnader eller andra anläggningar bör arbeta systematiskt med brandskyddet för att leva upp till kraven i lagen om skydd mot olyckor kapitel (se steg i figur nedan). En stor del av dessa bör dokumentera sitt brandskydd, beroende på byggnad, verksamhet, organisation eller övriga omständigheter. (Steg ) För vissa objekt och verksamheter, där risken för brand är stor eller där konsekvenserna av en brand är stora, har Räddningsverket genom föreskrifter bestämt, att en skriftlig redogörelse över brandskyddet ska upprättas och skickas till kommunen (steg ). För anläggningar som klassats som 22 Brandskydd i offentliga lokaler

25 farliga verksamheter, till exempel kraftverk, hamnar, depåer, terminaler, ska riskanalys genomföras och skriftlig redogörelse av brandskyddet ska skickas till kommunen genom nyttjarens försorg (steg ). Ju farligare byggnad eller anläggning, desto större krav, genom lagstiftningen. 1. Alla förväntas arbeta systematiskt med sitt brandskydd. 2. Vissa förväntas dokumentera sitt systematiska brandskyddsarbete. 4. Vid anläggningar som är klassade som farliga verksamheter, ska nyttjaren lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet, till kommunen. Figur. 3. Ägare till vissa byggnader eller anläggningar ska lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet, till kommunen. Att finna incitament till att arbeta systematiskt med brandskyddet är ganska lätt. Det betalar sig i längden. En brand i ett äldreboende medförde att framför allt äldreomsorgen, men även administrationen fått kostnader utöver normal verksamhet. Kostnadsökningen uppskattas till 2,6 miljoner kr. Äldreomsorgen belastas än i dag av kostnader på grund av branden då byggnaden ännu inte är helt iordningställd. (Utdrag från Bokslutsredovisning, Pajala kommun.) 2. Ett förändrat brandskyddsarbete 23

26 3. Ansvarsfördelning mellan ägare och nyttjare När man börjar arbeta med att definiera vad som ska ingå i det systematiska brandskyddsarbetet kommer en viktig fråga i fokus: att avgöra vem av ägare eller nyttjare som ska göra vad. För kommunen är det ofta samma huvudman för både byggnad och verksamhet vilket medför att gränsdragning blir att betrakta som en intern angelägenhet. Lagen om skydd mot olyckor kap. tar sikte på olycks- och skadeförebyggande åtgärder som åvilar varje ägare eller nyttjare av byggnader eller andra anläggningar. I paragrafen går det inte att klarlägga vem av ägare eller nyttjare som ansvarar för de olika åtgärderna. Under förarbetena till lagstiftningen diskuterades om ägaren och nyttjaren borde ha ett solidariskt ansvar att vidta olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Ett sådant solidariskt eller gemensamt ansvar skulle leda till att ägaren och nyttjaren i samband med upplåtelse av nyttjanderätten, i avtal eller liknande, bättre uppmärksammar frågorna om förebyggande åtgärder, vilket ju är ägnat att stärka brandskyddet. Man kunde heller inte skylla på varandra när det gäller skyldigheten att vidta åtgärder. Ett gemensamt ansvar ansågs emellertid medföra problem av både rättslig och praktisk natur. Om ägaren till byggnaden eller anläggningen har upplåtit hyresrätt till någon annan, bör dessa i ett avtal mellan sig komma överens om vem som ska göra vad beträffande utrustning, installationer och kontroller. För att få motiverade och engagerade brukare måste man ge dem ett medansvar för kommunens skydd mot olyckor, och rimliga förutsättningar för att kunna ta detta ansvar. Om man inte uppmärksammar organisationsoch samverkansfrågorna och deras betydelse för brukarnas motivation och engagemang, kommer man inte att nå ända fram när det gäller att få med sig brukarna. Här har ledningen ett stort ansvar för att det finns incitament som innebär att brukarna vet varför skyddsarbetet behövs och att de insatser som görs leder till resultat, och att det finns ett strukturerat arbetssätt som brukarna kan lita på och ett förtroendefullt samarbetsklimat inom kommunen. Gränsdragningslistor Det primära syftet med en gränsdragningslista är att precisera vad som ingår i hyran. Hyresgästen ska veta vad han kan kräva, och hyresvärden vilket åtagande som gäller gentemot hyresgästen. Jordabalkens regler är utgångspunkten för de flesta gränsdragningslistor. Det framgår att andemeningen i jordabalken är att det som är löst, i den meningen att hyresgäs- 24 Brandskydd i offentliga lokaler

27 ten tar det med sig då han flyttar, är lös egendom och övrigt är fast egendom och tillhör hyresvärden. Det kan vara en utgångspunkt vid upprättandet av gränsdragningslista, men när det gäller brandskyddsfrågor handlar det inte endast om utrustning. Generellt sett är de olika exempel på gränsdragningslistor som förekommer ofullständiga beträffande det systematiska brandskyddsarbetet. En gränsdragningslista som beskriver ett systematiskt brandskyddsarbete ska inte endast innehålla uppgifter om tekniska kontroller och installationer, utan även beskrivning av organisation och organisatoriska åtaganden. Är brandskyddet att hänföra till teknisk försörjning? Det är ganska självklart att inte överlåta på amatörer att utföra tillsyn och service på hissar och elcentraler, lika lite som brandventilatorer, fläktrum, brandlarm och sprinklersystem. När det gäller gränsdragning av brandskyddet är det inte i huvudsak frågan om olika hyressättningar, utan om vem som ska ansvara för vad, och var detta ska ske, för att uppfylla gällande lagkrav. Förekommande gränsdragningslistor i branschen står att läsa om i publikationen Glasklar gränsdragning utgiven av Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S). Hyreskontraktets betydelse Ur Fastighetsägarna Sveriges formulär nr B, hyreskontrakt för lokal, står följande angående myndighetskrav: Det åligger hyresvärden alternativt hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder, som av försäkringsbolag eller byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, brandmyndighet eller annan myndighet kan komma att krävas för lokalens nyttjande för avsedd användning. Hyresgästen skall samråda med hyresvärden innan åtgärder vidtas. En kontraktsskrivning enligt ovan medger inte ett gemensamt ansvar när det gäller brandskyddsfrågorna. Det förutsätts i denna kontraktstyp att antingen hyresvärd eller hyresgäst ansvarar för de åtgärder som respektive myndighet ställer. Men när det gäller olika brandskyddslösningar är det i vissa fall en förutsättning att både ägare och nyttjare vidtar anpassade åtgärder, var och en på sitt håll. För att inom ramen för det systematiska brandskyddsarbetet klara ut var gränssnittet går mellan ägare och nyttjare, är det inte bara att rekommendera, utan rentav nödvändigt, att upprätta gränsdragningslista som bilaga till hyresavtal. Gränsdragning i kommunala verksamheter I interna hyresförhållanden som gäller mellan enheter inom samma verksamhet kan man inte tala om hyresavtalen som juridiskt bindande doku- 3. Ansvarsfördelning 25

28 ment som medför påföljd vid avtalsbrott, eftersom parterna lyder under samma juridiska person. Det går inte att med lagboken i hand kräva att den ena parten ska efterleva den gjorda överenskommelsen, tvister gällande internhyresförhållanden måste klaras upp inom organisationen. Däremot kan dokumentet ligga till grund för en bedömning efter inträffad brand om eventuella ansvarsförhållanden. Exempel från Nacka kommun Gränsdragningslistan på följande sidor är hämtat från Nacka kommuns systematiska brandskyddsarbete. Där presenteras hur ansvarsfördelningen mellan Fastighetskontoret (fastighetsägare) och nyttjare ser ut. Nyttjaren kallas i exemplet nedan för Verksamheten. Ansvarsfördelning Ansvaret för vissa delar av byggnadens brandskydd går relativt enkelt att dela upp på Fastighetskontoret respektive Verksamheten, medan andra delar är betydligt svårare att dela upp. Vissa bitar går inte att dela upp utan båda parterna måsta vara delaktiga i den fortlöpande processen. 26 Brandskydd i offentliga lokaler

29 Fastighetskontorets ansv. omr. Ansvarsområden Verksamhetens ansv. omr. Av byggnadens brandskydd ska Fastighetskontoret ansvara för följande delar: Kontakter med räddningstjänsten Brandskyddsansvarig fastighetstekniker hos aktuell driftentreprenör skall delta vid tillsyn. Brandskyddsansvarig anläggningsskötare ansvarar för kontakter som rör brandlarmsanläggningen. Verksamheten ansvarar för att ta fram en policy avseende brandskyddet och det systematiska brandskyddsarbetet. Policyn måste antas av verksamhetsansvarig för att den ska få genomslagskraft ner i organisationen. Det måste även avsättas tid och medel för att riktlinjerna i policyn ska kunna efterlevas. Policyn ska ange intentionerna med brandskyddsarbetet inom organisationen. När policyn väl har antagits kan det systematiska brandskyddsarbetet börja. Av byggnadens brandskydd ska Verksamheten ansvara för följande delar: Kontakter med räddningstjänsten Brandskyddsansvarig för Verksamheten ska delta vid tillsyn. Brandskyddsansvarig för Verksamheten sköter kontakter med räddningstjänsten då det rör Verksamheten, exempelvis evenemang som påverkar brandskyddet. Förhållanden mellan byggnader Fastighetskontoret ansvarar för samtliga brandskyddsfrågor som rör förhållanden mellan olika byggnader. Förhållanden mellan hyresgäster Verksamheten ansvarar för andrahandsuthyrning av lokalerna, vilket innebär att ansvarsförhållanden avseende brandskydd måste regleras mellan Verksamheten och den som hyr av Verksamheten. 3. Ansvarsfördelning 27

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

ANSVAR OCH ORGANISATION

ANSVAR OCH ORGANISATION ANSVAR OCH ORGANISATION Ansvar Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på ägare av byggnad samt nyttjanderättshavare. Om ägare och nyttjanderättshavare inte är densamme är det viktigt

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Kiruna räddningstjänst Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså hur du hanterar

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

ALLMÄNT RÅD OM SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE

ALLMÄNT RÅD OM SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE ALLMÄNT RÅD OM SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE SRVFS 2004:3 FÖRESKRIFT OCH ALLMÄNT RÅD OM BRANDSKYDDSREDOGÖRELSE SRVFS 2003:10 SRVFS 2004:4 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2004. Med reservation

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20.

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20. Välkommen 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog» Hur arbetar vår förening med SBA?» Tips och lärdomar för att skapa en säker och trygg anläggning

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete

RIKTLINJER. Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete RIKTLINJER Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete RIKTLINJER 2 Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete Håbo kommun ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete enligt SRVFS (2003:10) och

Läs mer

1. Brands kydds policy Varför? I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet.

1. Brands kydds policy Varför? I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet. 1. Brands kydds policy I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet. Brandskyddspolicyn fastställs av ledningen och ska vara känd av alla i organisationen. Exempel

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för ett mindre hotell. Informationen under respektive

Läs mer

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Systematiskt Brandskyddsarbete Originalpärm Detta dokument är framtaget av Södra Stockholms Folkhögskola hösten 2010 Brandskyddspolicy Vi på Södra Stockholms

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större industri. Exemplet

Läs mer

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 POLICY & RIKTLINJER Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete STOCKHOLMS BRANDFÖRSVAR PM SID 1 (13) Systematiskt brandskyddsarbete BAKGRUND...2 LAGSTIFTNING...2 DEN ENSKILDES SKYLDIGHETER...3 BRANDSYN HAR ERSATTS AV TILLSYN...3 INNEHÅLL SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE...4

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större kyrka. Informationen under

Läs mer

Version 1.3 2009-08-20. Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. Brandskyddsplan

Version 1.3 2009-08-20. Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. Brandskyddsplan Version 1.3 2009-08-20 Förvaltnings AB GöteborgsLokaler Brandskyddsplan INNEHÅLL BRANDSKYDDSPLAN ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 3 MÅL 3 FÖREBYGGANDE ARBETE 3 SKADEBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER 4 ANSVARSFÖRDELNING INTERNT/EXTERNT

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för ett mindre hotell. Exemplet

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Systematiskt Brandskyddsarbete BRF Ribe Version 1.0 2015-05-18. Systematiskt brandskyddsarbete BRF Ribe, Malmö

Systematiskt Brandskyddsarbete BRF Ribe Version 1.0 2015-05-18. Systematiskt brandskyddsarbete BRF Ribe, Malmö Systematiskt Brandskyddsarbete BRF Ribe Version 1.0 2015-05-18 Systematiskt brandskyddsarbete BRF Ribe, Malmö Inledning I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges att ägare eller nyttjanderättshavare

Läs mer

Förebyggandekonferensen 2009

Förebyggandekonferensen 2009 Förebyggandekonferensen 2009 Underlag för ett bättre förebyggande arbete SBSC Gunnar Brandsjö gunnar.brandsjo@sbsc.se Områdesansvarig Brand www.sbsc.se AB 1 Besiktningar som underlag vid tillsyn Hur kan

Läs mer

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HAPARANDA STAD

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HAPARANDA STAD 1(7) 1. ANLÄGGNING Objektnamn: Adress: Ort: Fastighetsbeteckning: Byggår: Ägare: Nyttjanderättshavare: Dokumentationen upprättad av: Ägare Nyttjanderättshavare Datum: 2.BYGGNADEN Brandtekninsk byggnadsklass:

Läs mer

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun 1.1 Allmänt Bakgrund Från och med 2004-01-01 har Lag om skydd mot olyckor (2003:778), LSO, bl.a. ersatt den tidigare

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Systematiskt Brandskydds- Arbete

Systematiskt Brandskydds- Arbete Systematiskt Brandskydds- Arbete RÄDDNINGSTJÄNSTEN HÖGA KUSTEN- ÅDALEN Postadress: 870 80 KRAMFORS Besöksadress: KRAMFORS Järnvägsgatan 80 Telefon: 0612-80 000 Telefax: 0612-105 42 Besöksadress: HÄRNÖSAND

Läs mer

13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01 13.07.01. Innehåll i SBA. Bohus Räddningstjänstförbund

13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01 13.07.01. Innehåll i SBA. Bohus Räddningstjänstförbund Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 A Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större grundskola. Exemplet

Läs mer

BYGGNADS- VERKSAMHETS- BRANDSKYDDSBESKRIVNING SAMT RISKBILD

BYGGNADS- VERKSAMHETS- BRANDSKYDDSBESKRIVNING SAMT RISKBILD Systematiskt brandskyddsarbete Komplicerad Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en större industri. Informationen under

Läs mer

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy BORGHOLMS KOMMLrN Brandskyddspolicy 1(5) KF 2007-12-17 109 Antagen betsmiljöarbetet. föreskrifter mm Lagstiftning, 2 (5) för ny- ombyggnader av byggnader lokaler Brandskyddet Boverkets ByggRegler författningssamling

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Policy för brandskydd Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Lagstiftning, föreskrifter mm... 2 Övergripande mål... 3 Systematiskt brandskyddsarbete

Läs mer

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori återfinns de objekt som är byggnadsteknisk komplicerade och där verksamheten medför högre krav på skydd och säkerhet avseende brand. Utöver den

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Beskrivning. Brandskyddspolicy. BRF Lampan 1

Beskrivning. Brandskyddspolicy. BRF Lampan 1 BRF Lampan Systematiskt brandskyddsarbete Beskrivning / Brandskyddspolicy SBA-pärm, flik () Beskrivning Denna dokumentation avser brandskyddet hos BRF Lampan och omfattar fastigheterna på Åsögatan 98 och

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

Tillsyn LSO Checklista

Tillsyn LSO Checklista Anläggning: Objektsnummer Anläggningens namn Fastighetsbeteckning Före tillsynsbesök: Granskade dokument Objektsregister Alarmos Skriftlig redogörelse för brandskyddet Brandskyddsdokumentation Brandskyddsritningar

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Hög nivå

Systematiskt brandskyddsarbete Hög nivå Systematiskt brandskyddsarbete Hög nivå Denna nivå omfattar komplexa samlingslokaler t.ex. Teatrar, Köpcentra, Nöjespalats och större sjukhus, hotell och industrier med komplicerade utrymningsförhållanden

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till Luleå Räddningstjänst 2006-03-16 Senast utskrivet 2006-06-20 08:26 1 INLEDNING... 1 2 ANSVAR... 1 3 ANSLUTNING... 2 4 ORGANISATION VID LARM... 2 5 UTBILDNING...

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Brand & Räddning Securitas tjänster inom brand och räddning är en trygghet för dig som ansvarar för brandskyddet i en verksamhet eller fastighet. Vi hjälper dig att effektivt

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan

Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan 1 Upprättad: 080707/AC Reviderad: 080909 /JH Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga.) Objekt:

Läs mer

12.10.30 Gäller fr.o.m. 12.11.05

12.10.30 Gäller fr.o.m. 12.11.05 Avser Tillfällig övernattning Framtaget av Anders Finn Fastställt av Håkan Lundgren Nr F/04 Avdelning Förebyggande Ersätter nr Datum Rev 12.10.30 Gäller fr.o.m. 12.11.05 Inledning Bakgrund Syfte Ansvar

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...1 2 ANSVAR...1 3 ANSLUTNING...2 4 ORGANISATION VID LARM...2 5 UTBILDNING...2

Läs mer

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Skapad: 2008-10-15 Senast ändrad: 2010-09-15 R.7.4 Riktlinjer för Lars Eliasson/Thomas Thid Karin Sjöndin Lars Eliasson 2010-09-15 2(7) Innehållsförteckning

Läs mer

Regler för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) vid

Regler för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) vid Fastighetsavdelningen STYRDOKUMENT Leif Bouvin 12-10-19 dnr V 2012/443 031-789 58 98 Regler för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) vid Göteborgs universitet Publiceringsdatum November 2012 Publicerad

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete på Stora objekt

Systematiskt brandskyddsarbete på Stora objekt Systematiskt brandskyddsarbete på Stora objekt Typ: större gymnasieskola/industri>20anställda/samlingslokal>150besökare/ varuhus/hotell/kulturbyggnader/motsvarande Följande exempel är en beskrivning av

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand?

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand? Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Bollebygd, Borås, Mark Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun Utbildningen handlar om att förhindra att brand

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för exempelvis en större

Läs mer

Tillfällig förläggning

Tillfällig förläggning Riktlinjer utfärdade av 2010-10-19 Tillfällig förläggning Detta dokument är framtaget av och innehåller de riktlinjer om skäligt brandskydd som ska följas vid tillfällig förläggning inom skol-, fritids-

Läs mer

Vi prövar ansökningar från de som

Vi prövar ansökningar från de som Vi prövar ansökningar från de som vill flytta till Sverige för att bilda eller leva med sin familj vill besöka Sverige vill arbeta eller studera i Sverige vill bli svenska medborgare söker asyl samt ansvarar

Läs mer

Vägledning till systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning till systematiskt brandskyddsarbete Vägledning till systematiskt brandskyddsarbete Som ägare till en byggnad eller ansvarig för en verksamhet är ansvaret för brandskyddet ditt. Med ett systematiskt brandskyddsarbete förebygger du brand och

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Utbildningskatalog sförteckning Brandkunskap för alla 3 Praktiska släckövningar. 4 Heta Arbeten.. 5 HLR & L-ABC 6 Brandskyddskontrollant. 7 Brandskyddsansvarig 8 Föreståndare brandfarlig vara mindre omfattning

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete. Vansbro utbildningscenter

Systematiskt brandskyddsarbete. Vansbro utbildningscenter Systematiskt brandskyddsarbete 0281-751 32 Innehållsförteckning 1. Brandskyddspolicy 2. Brandskyddsorganisation och ansvarsfördelning 3. Riskhantering och nödlägesberedskap 4. Utbildningsplanering 5. Byggnads-

Läs mer

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Sidantal 5 Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Version 2 iderat datum 2013-01-25 Landstingsservice i Uppsala Län 751 35 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(5).dat er Enligt BBR (Boverkets byggregler)

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en större industri. Informationen under respektive

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Arbetsmetodik för tillsynsarbete inom Skåne NordVäst Räddning

Arbetsmetodik för tillsynsarbete inom Skåne NordVäst Räddning Arbetsmetodik för tillsynsarbete inom Skåne NordVäst Räddning Version 2011:1 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Mål och syfte med tillsynshandboken... 5 1.3 Avgränsningar... 5 2 LAGSTIFTNING... 7 2.1.1

Läs mer

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Stöd för bygglovhandläggare Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Brand och räddningstjänstfrågor i byggprocessen Brand- och utrymningssäkerhet är en viktig del av en byggnads egenskaper. För att kunna

Läs mer

Datum: 2015-03-04 Version: 4

Datum: 2015-03-04 Version: 4 Rutin Regionservice Organisatoriska Brandskydd 1. Allmänt Riktlinjer Brandskydd för Region Skåne fastställd av Regionstyrelsen 2005-02-03, 19 gällande från 2005-03-01 ska tillämpas i Regionservices brandskyddsarbete.

Läs mer

Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter

Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter Schema Teori Teori Teori Paus Paus Regelverk/Författningar FÖRFATTNINGAR Författning är ett samlingsbegrepp för: Kraven måste uppfyllas Preciserar lagens

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder Räddningstjänst och

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar Räddningstjänst och

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete. Grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete. Grundskola Systematiskt brandskyddsarbete Nivå mellan Grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en grundskola. Informationen under respektive

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Medelstort objekt Hotell

Systematiskt brandskyddsarbete Medelstort objekt Hotell Systematiskt brandskyddsarbete Medelstort objekt Hotell Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för ett hotell. Informationen under respektive

Läs mer

Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori räknas objekt där kraven på det systematiska brandskyddsarbetet är högre. Många objekt i denna kategori omfattas av kraven om skriftlig redogörelse

Läs mer

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd Enligt 2 kap. 2 i förordningen om skydd mot olyckor får kommunen fastställa med vilket tidsintervall den skriftliga redogörelsen för brandskyddet

Läs mer

Vanliga frågor och svar om brandsäkerhet för bostadsfastighetsägare

Vanliga frågor och svar om brandsäkerhet för bostadsfastighetsägare Samhällsbyggnadskontoret Brandförsvar och säkerhet Vanliga frågor och svar om brandsäkerhet för bostadsfastighetsägare Ansvar för brandskydd Ansvaret för brandskyddet ligger både på den som äger byggnaden

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Utbildning för brandskyddsansvariga. vi skapar trygga arbetsplatser

Utbildning för brandskyddsansvariga. vi skapar trygga arbetsplatser Utbildning för brandskyddsansvariga vi skapar trygga arbetsplatser Detta material är skyddat av upphovsrätten och får endast användas i den egna verksamheten av kunder till Sequro samt deltagare i utbildning

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

Information från Räddningstjänsten i Östra Blekinge. Kontakt Räddningstjänsten Östra Blekinge 0455-303980

Information från Räddningstjänsten i Östra Blekinge. Kontakt Räddningstjänsten Östra Blekinge 0455-303980 Information från Räddningstjänsten i Östra Blekinge Brandskydd i serveringslokal För att få tillstånd att servera alkohol krävs, enligt Alkohollagen, att såväl lokal som verksamhet uppfyller krav på god

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Upprättad av 2009-03-09. Thomas Wrååk. Råd och anvisningar. För systematiskt brandskyddsarbete

Upprättad av 2009-03-09. Thomas Wrååk. Råd och anvisningar. För systematiskt brandskyddsarbete Datum 2009-03-09 Upprättad av Thomas Wrååk Datum Reviderad av Beteckning/dnr Kategori/Ver Instruktion Datum Fastställd av Datum Granskad av Råd och anvisningar För Värends Räddningstjänst, Box 1232, 351

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm

Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för exempelvis en grundskola.

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Dnr: 350-810-02 Arbetsmiljökommmittén. Brandskyddsutbildning för personal och studenter inom Umeå universitet

UMEÅ UNIVERSITET Dnr: 350-810-02 Arbetsmiljökommmittén. Brandskyddsutbildning för personal och studenter inom Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Dnr: 350-810-02 Arbetsmiljökommmittén Brandskyddsutbildning för personal och studenter inom Umeå universitet 1 (9) Innehållsförteckning 1. Allmänt... 2 1.1. Omfattning... 2 1.2. Syfte

Läs mer

BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola

BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola 1 Register Dokumentation av brandskydd 3 Brandskyddspolicy 3 Drift och underhåll 4 Ansvar och organisation 4 Kontroll och uppföljning 5 Utrymningsplan och

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Bohus räddningstjänstförbund 2013-01-01 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 ANSVAR... 4 3 ANSLUTNING... 4 4 ORGANISATION VID LARM... 4 5 UTBILDNING...

Läs mer

Riktlinjer för brandskydd

Riktlinjer för brandskydd Landstinget i Kalmar län Säkerhets- och beredskapsenheten Fastställt av 200x-xx-xx Gäller från och med 200x-xx-xx Version 3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Inledning Landstingets invånare upplever Landstinget

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer