årsredovisning haparanda stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "årsredovisning haparanda stad"

Transkript

1 2010 årsredovisning haparanda stad

2 Allt klimatarbete startar med vår klimatstrategi, målet är att minska utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande växthusgaser. Vackra ord, men vad betyder det i verkligheten? Till exempel har vi sedan drygt ett år vattenkaraffer med riktigt vatten istället för kolsyrat på flaska. Tjänstecyklar istället för tjänstebilar. Det papperslösa kontoret för att minska användningen av papper. Plus ökad biobränsleanvändning och energieffektiviserade byggnader... Det här är vårt bidrag till en bättre värld - vad är ditt? 2 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx - xxxxxxx

3 xxxxxxx - xxxxxxx Haparanda årsredovisning

4 4 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx - xxxxxxx

5 innehåll Avsnitt I: Avsnitt II: Avsnitt III: Avsnitt IV: FAKTA OM HAPARANDA STAD 6 KOMMUNstyrelsens ordförandes kommentarer 10 KOMMUNCHEFENs kommentarer 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSe 15 Vision och mål 16 Omvärldsanalys 22 Klimat- och miljöbokslut 25 Ekonomisk översikt 26 Driftredovisning 30 Investeringsredovisning 32 Personalöversikt 34 Finansiell analys Fyra perspektiv 38 Ekonomichefens avslutande kommentarer 42 Finansiella nyckeltal år i sammandrag 45 Haparanda stad/ Sammanställd redovisning Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Finansieringsanalys 48 Noter 50 VA-bokslut Verksamhetsberättelse 58 Resultaträkning/Balansräkning 59 Noter 60 Avsnitt V: VERKSAMHETSBERÄTTELSER 63 Kommunstyrelsen 64 Samhällsbyggnadsnämnden 68 Barn- och ungdomsnämnden 70 Socialnämnden 74 Kommunens bolag och stiftelser 78 Avsnitt VI: REDOVISNINGSPRINCIPER 81 FÖRSLAG TILL BESLUT 83 REVISIONSBERÄTTELSe 84 Innehåll Haparanda årsredovisning

6 fakta om haparanda stad antal invånare antal anställda skattesats : :28 mandatfördelning Socialdemokraterna (S) 22 Centerpartiet (C) 5 Moderaterna (M) 4 Vänsterpartiet (V) 2 FH 1 Kristdemokraterna (Kd) 1 koncernen haparanda kommun Större bolag Haparanda värmeverk AB 50% Stiftelsen Haparandabostäder 100% Haparanda Teknik & fastighets AB 100% Bottenvikens reningsverk AB 25% Övriga mindre bolag och kommunala förbund Högskoleförbundet Östra Norrbotten 27,89% Norrbottens Energikontor 3,57% Länstrafiken Norrbotten 2% Filmpool Nord AB 4,55% IT Norrbotten AB 2,5% Kommuninvest 0,2% Lappiahalli OY 0,5% IUC Norrbotten AB 2,44% Bothnian Arc 1,45% Norrbotniabanan 6 Haparanda årsredovisning 2010 Fakta om Haparanda

7 politisk organisation kommunfullmäktige 35 ledamöter valberedning revisorer kommunstyrelsen Nämnder som måste finnas enligt lag Nämnder som beslutats av kommunfullmäktige valnämnd samhällsbyggnadsnämnd barn- & ungdomsnämnd socialnämnd Fakta om Haparanda Haparanda årsredovisning

8 8 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx - xxxxxxx

9 kommentarer kommunstyrelsens ordförande och Kommunchefen xxxxxxx - xxxxxxx Haparanda årsredovisning

10 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTARER GUNNEL SIMU Kommunstyrelsens ordförande ENERGI, VILJA OCH GLÄDJE! Jag tillträdde som kommunstyrelsens ordförande den 1 november Det är en mycket spännande utmaning. Jag känner energi, vilja och glädje i uppdraget! Det är stort att ha medborgarnas förtroende och att leda det politiska arbetet i Haparanda kommun. Jag kommer att göra mitt allra yttersta för att förvalta detta förtroende. Jag har initierat processer för att utveckla ett tydligt politiskt ledarskap och ett helhetstänk i vår kommun som i förlängningen skapar livskraft och resultat för våra medborgare. En viktig framgångsfaktor för Haparanda kommun är vår förmåga och vilja till samverkan. Tillsammans blir vi starka, tillsammans kan vi förverkliga vår vision 2020 HaparandaTornio ett internationellt centrum mitt i Barents. Tankens kraft är stor! Som vi tänker handlar vi! Jag vill lyssna och ta in synpunkter och idéer samt bjuda in alla medborgare i kommunen att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Att vara lyhörd innebär inte att vi kan gå alla grupper och förslag till mötes, men vi får ett bättre beslutsunderlag för att fatta klokare beslut. En viktig del i ett tydligt ledarskap är också att prioritera och ta ansvar för de ekonomiska ramar vi har att hålla oss till. Vi har som ett led i medborgardialogen initierat ett flertal fokusgrupper som träffas kontinuerligt; företagargrupp, ungdomsgrupp och ett forum för att utveckla Haparanda centrum. Vårt unika gränsläge är vår möjlighet och framtid. Vi har under 25 års tid utvecklat ett långtgående samarbete mellan Haparanda och Tornio som är känt långt utanför våra landsgränser. Vi fortsätter nu att utveckla samarbetet ytterligare. Under 2010 påbörjades byggandet av gränstorget och gränskanalen. Dessa färdigställs i juli respektive september Ett par aittor som tillika ska utgöra salubodar kommer att färdigställas under våren och invigas i sommar. Det pågår full aktivitet i de båda gränsstäderna för att ta fram olika ansökningar för kommande byggprojekt bland annat en EU-park med aktiviteter för unga och gamla och ett gemensamt resecentrum på gränsen. Vi väntar med stor spänning på kyrkans spännande planer på att bygga ett ekumeniskt rum på gränsen som riktar sig till alla religioner. Tillväxten i Haparanda utgör grunden för en fungerande välfärd. Jag kommer att jobba hårt och målmedvetet för att skapa fler arbetstillfällen och att marknadsföra HaparandaTornio som en bra kommun att leva i, flytta till och besöka. Vi har anpassat servicen inom barnomsorgen med förlängda öppettider för att skapa möjligheter för småbarnsföräldrar att arbeta kvällar och helger. Det är unikt! Vi har avgiftsfri barnomsorg och kommer att fortsätta med det under denna mandatperiod. Det gynnar barnfamiljerna i Haparanda. Tyvärr har inte detta ännu påverkat befolkningstalet i en positiv riktning. Detta tror vi är möjligt på sikt. Vi kan under 2010 glädjas åt ett högt födelsetal, då det föddes 107 barn. Haparanda kommun har under 2010 invigt en familjecentral tillsammans med Norrbottens läns landsting. Det är en mötesplats för alla föräldrar med barn som är 0-6 år. Här kan föräldrar mötas och byta erfarenheter med varandra. De erbjuds råd och stöd av professionell personal och har möjlighet att delta i planerade träffar och familjegrupper. Jag vill att HaparandaTornio ska vara en livskraftig region där vi alla har en positiv attityd till entreprenörskap och företagande. Jag vill se fler människor som förverkligar sina idéer genom att starta och driva företag. Jag vill se fler sommarlovsentreprenörer bland våra ungdomar, mer av ungt företagande på gymnasiet. Jag vill också se medarbetare med entreprenörsanda i vår kommunala organisation som har idéer, driv och initiativkraft! Under mina första månader i mitt uppdrag har jag ägnat mycket tid till besök av våra lokala företagare och myndigheter. Jag vill förbättra och utveckla vårt lokala företagsklimat och föra en offensiv dialog med de lokala företagen om hur vi tillsammans ska kunna uppnå denna målsättning. Våra unga är vårt framtidshopp! Våra skolor arbetar för ett livslångt och gränslöst lärande. Skolorna ska vara attraktiva, kreativa och spjutspetsar mot framtiden. Därför har Haparanda stad satsat på ett omfattande projekt Snöflingan-tänk om för att utveckla en ny lärplattform 10 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx Kommentarer - xxxxxxx - Kommunstyrelsens ordförande

11 » Jag vill att HaparandaTornio ska vara en livskraftig region där vi alla har en positiv attityd till entreprenörskap och företagande. Jag vill se fler människor som förverkligar sina idéer genom att starta och driva företag «med datorn som arbetsverktyg. Under 2010 har vi satsat 3 miljoner kronor till nya elevdatorer. Detta är en viktig förberedelse för framtiden och skapandet av nya arbetstillfällen inom de kreativa och interaktiva näringarna kopplat mot det planerade innovationscentrat På gränsen. Högskoleförbundet betyder mycket för den högre utbildningen i östra Norrbotten. Under 2010 har planeringen för en kvalificerad utbildning inom butikskommunikation pågått. Den 2-åriga utbildningen som startar hösten 2011 är inriktad mot handel. Utbildningen stödjer vår strategi att bli ett ännu attraktivare handelscentrum i Barents. Besöksnäringen har en mycket stor potential i HaparandaTornio tack vare etableringen av Ikea. Årligen besöks vår kommun av flera miljoner turister. Under 2010 har ett vällovligt arbete initierats inom näringen för att bredda och fördjupa samarbetet över gränsen för att bättre tillvarata det stora besöksantalet. Haparanda stad har sitt hus i ordning uppvisar vi ett starkt ekonomiskt resultat på +12,6 miljoner kronor. Under året har vi gjort en extra amortering av våra skulder med 20 miljoner kronor i samband med försäljning av bland annat stadshotellet samt mark. Att ha ordning och reda i vår ekonomi är för mig ytterst viktigt. Ett stort tack till vår duktiga personal, förtroendevalda och alla som bidragit till Haparanda stads utveckling under Vi fortsätter att utveckla vår gemensamma Haparanda-anda. Jag vill också tacka för det fina mottagande jag fått som nytillträdd ordförande för kommunstyrelsen. Kommentarer - Kommunstyrelsens xxxxxxx - ordförande xxxxxxx Haparanda årsredovisning

12 KOMMUNCHEFENS KOMMENTARER Patrik Oja Kommunchef 12 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx Kommentarer - xxxxxxx - Kommunchefen

13 » När året sammanfattats så visar kommunen på ett positivt ekonomiskt resultat och verksamheterna har gjort ett mycket bra jobb som under det löpande budgetåret kunnat hantera de ekonomiska ramarna, trots många utmaningar som varit under året.«2010 var ett år fyllt med nya utmaningar. Haparanda har jobbat fram en ny mål- och resultatstyrning med kundfokus som ska ge förutsättningar för att den politiska viljan uppfylls med ökad kvalitet för de vi är till för. Haparanda har gått med i Kommunernas Kvalitet i Korthet och de ska ge förutsättningar att kunna mäta kvaliteten på ett gemensamt sätt tillsammans med 129 andra kommuner. Haparanda har en fastställd verksamhetsidé som är vägledande för det uppdrag samtliga verksamheter har att bedriva. Den kommer att ligga till grund för att tydliggöra för vem vi är till för och vilket uppdrag vi har. Under året har ett nytt ärendehanteringssystem implementerats som ökar säkerheten för hur ärenden hanteras och hur handlingar sparas elektroniskt. En central registratur är inrättad för hjälpa företag som är max tre år gamla har genomfört olika seminarier och aktiviteter. Vi har också jobbat med att utveckla strategin kring varumärket HaparandaTornio. Det har gjorts tillsammans med företagarrepresentanter från HaparandaTornio samt Tornio stad. Stadshotellet såldes under hösten 2010 till en lokal företagare och vi hoppas på en positiv utveckling av hotellet. Under året har problemen med strömförsörjningen till gatubelysningen löst sig. Haparanda stad har haft en bra dialog med tvångsförvaltaren och det har varit pragmatiska lösningar för att få till strömförsörjningen. Arbetet med att bygga upp ett nytt gatubelysningsnät i norra kommunen har pågått och etapp två är klar. Investeringar att hantera ärenden och dokument elektroniskt och på ett enhetligt sätt. Ett nytt stödsystem för målstyrningen och verksamheternas åtaganden är infört som på sikt ger möjlighet att på ett enkelt sätt följa hur poltikens mål införlivas. Haparanda har också utvecklat klimatarbetet och satt upp mål kring detta som redan ger effekt på olika sätt. Under året har ca 50 företagsbesök gjorts inom Haparanda stad vilket skapar bättre kontakt och samarbete mellan kommunen och näringsidkarna i Haparanda. Ett antal nya företagsetableringar har gjorts som skapade ytterligare arbetstillfällen till staden. Haparanda har initierat ett samarbete med det lokala näringslivet för att hjälpa till med att öka samverkan mellan företagarna i de båda städerna. Projektet Växverk påbörjades med en förstudie för att analysera vad som kan göras för att hjälpa arbetslösa ungdomar in på arbetsmarknaden. Destinationsprojektet har fortsatt utveckla HaparandaTornio som en upplevelseoch besöksregion. Projektet nyföretagarcentrum som ska i infrastrukturen kring vägar, vatten och avlopp har gjorts på bland annat Björnholmsgatan, Björkaområdet och På gränsenområdet. Arbetet med Victoriatorget kom igång ordentligt och kronprinsessan Victoria kommer att inviga det under hösten När året sammanfattats visar kommunen på ett positivt ekonomiskt resultat och verksamheterna har gjort ett mycket bra jobb som under det löpande budgetåret kunnat hantera de ekonomiska ramarna, trots många utmaningar som varit under året. Det är med stor stolthet jag är kommunchef i Haparanda och får leda hela den fantastiska organisationen med att skapa en god kvalitet för de vi är till för. Jag vill tacka alla anställda för att med gemensamma krafter ha bedrivit en bra och kostnadseffektiv verksamhet och med den nya mål- och resultatstyrningen ser jag fram emot att 2011 blir ett år med tydligt fokus på kvalitet! Kommentarer xxxxxxx - Kommunchefen - xxxxxxx Haparanda årsredovisning

14 14 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx - xxxxxxx

15 förvaltningsberättelse xxxxxxx - xxxxxxx Haparanda årsredovisning

16 vision och mål HaparandaTornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020, till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på. Visionen om HaparandaTornio som ett internationellt centrum mitt i Barents, är uppbyggd med ett antal ledord samt långsiktiga mål kopplade till varje ledord. Haparandas och Tornios gemensamma vision genomförs i faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden: 1. Gränslös kunskap 2. Logistisk nod 3. Dynamisk företagsamhet 4. Hållbar livsmiljö 5. Upplevelserik handels- och besöksplats De fem utvecklingsområdena bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting redan hade hänt, det vill säga att vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision. Övergripande verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning Haparanda stads övergripande mål för verksamheten fastställs och utvärderas av kommunfullmäktige. De övergripande målen är både mål för verksamheten samt för god ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen, våra värdeord samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i direktiven för budgetoch strategiplan. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning ska vara integrerade mål. Målen har en förklaring samt en beskrivning av utfallet de senaste åren. Detta för att underlätta bedömningen av målens rimlighet. Haparanda Stads värdeord Visionen ska tillsammans med våra värdeord genomsyra all vår verksamhet Demokrati Tryggt samhälle Framtidsinriktad 16 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Vision och mål

17 Gränslös kunskap Logistisk nod Upplevelserik handels- och besöksplats vision 2020 HaparandaTornio Ett internationellt centrum mitt i Barents. Dynamisk företagsamhet Hållbar livsmiljö > Befolkningstillväxt i kommunen. En stor del av skatte- och statsbidragssystemet bygger på kommunens befolkningstal per den 1 november, året före budget. Målet är oförändrad eller ökad befolkningen från föregående år per den 1/ : Befolkning per den 1/11 de tre senaste åren: År Befolkning Förändring Måluppfyllelse: Befolkningen i Haparanda har minskat med 53 personer. Även länet uppvisar under året en befolkningsminskning med 410 personer, det är endast i fyra av länets kommuner som det sker en befolkningsökning. Glädjande är att födelsenettot för Haparanda är +-0 när de flesta av länets kommuner har ett födelseunderskott. Målet med att ha oförändrad eller ökad befolkning uppnås däremot inte. > Arbetslösheten i kommunen ska minska Minskad arbetslöshet i kommunen medför många positiva effekter och lägre kostnader. Målet är att arbetslösheten ska minska och att inom en treårsperiod, , vara lägre än länssnittet. Arbetslösheten i kommunen i länet 2008 december 6,8% 4,4% 2009 december 7,5% 5,1% 2010 december 5,8% 4,0% Måluppfyllelse: Den öppna arbetslösheten sjunker i Sverige och riket uppvisar en sänkning på 0,8 procentenheter. Haparanda följer trenden och minskar sin arbetslöshet med 1,7 procentenheter till 5,8 procentenheter, vilket är lägre än december Delmålet med att minska arbetslösheten är därmed uppnått. Målet att vara lägre än länssnittet inom en tre års period har förändrats i rätt riktning. Skillnaden mellan länets och Haparandas arbetslöshet var år ,4 procentenheter och är nu per december ,8 procentenheter. Målet uppnås dock inte under detta år men kan uppnås under perioden om utvecklingsriktningen fortsätter. Förvaltningsberättelse - Vision och mål Haparanda årsredovisning

18 > Sjukfrånvaron hos kommunanställda ska minska Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier och sjuklön. Sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren: ,34% ,15% ,05% Måluppfyllelse: Den totala sjukfrånvaron, mätt i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden, har minskat med 0,10 procentenheter från 2009 och ligger nu på 4,05 procentenheter. Målet att minska sjukfrånvaron fortsätter att gå åt rätt håll. Det är andra året i rad som sjukfrånvaron understiger 5 procent enheter och målet om minskad sjukfrånvaro är uppnått. > Större andel elever ska lämna grundskolan med godkända betyg i kärnämnena och från gymnasiet med behörighet för högskolan. Betygens utveckling de tre senaste åren: Andelen elever Andel elever med godkända betyg: med högskolebehörighet: Grundskolan Gymnasieskolan ,8% ,7% ,5% ,8% ,3% ,7% Måluppfyllelse: Målen för betygsutvecklingen i Haparanda kommun är uppdelad i två mål där andelen elever med godkända betyg i kärnämnena ökat med 0,8 procentenheter jämfört med Det andra målet för gymnasieelever med högskolebehörighet har även den en positiv utveckling och har ökat med 1,9 procentenheter, vilket gör att det totala målet bedöms vara uppnått. > Kostnaden per invånare inom barnomsorgen ska årligen inte vara högre än av SKL framtagna kostnaden för riket. Kostnadernas utveckling de tre senaste åren: Förskola Familjedaghem Skolbarnomsorg Barnomsorg totalt År Redovisat Riket Redovisat Riket Redovisat Riket Redovisat Riket Måluppfyllelse: Haparanda har sammantaget för barnomsorgen en lägre kostnad jämfört med rikets kostnad. Förskolans högre kostnad kan delvis förklaras av att Haparandas förskola har längre öppethållande vardagar, , samt kvällar och helger anpassade till barn och föräldrars behov. Vidare erbjuder man i den allmänna förskolan och förskoleklass 5 timmar/dag inklusive lunch mot lagstadgade 3 timmar/dag. Målet med att inte ha högre kostnader för barnomsorgen än riket bedöms vara uppnått. 18 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Vision och mål

19 > Kostnaden inom grund- och gymnasieskolan ska årligen inte vara högre än av SKL beräknade standardkostnad för Haparanda kommun. Kostnadernas utveckling de tre senaste åren: Grundskola Gymnasieskola År Redovisad Standard Redovisad Standard Haparanda har för samtliga skolor en högre redovisad kostnad i jämförelse med beräknad standardkostnad. För grundskolan är lärartätheten en förklaring till den högre kostnaden där Haparanda har 9,9 lärare per 100 elever medan riket ligger på 8,3 och kommungruppen på 8,8. En förklaring till detta är modersmålsundervisning med svenska som andra språk, där 19,7% av eleverna deltog 2009 gentemot kommungruppen på 1,2% och rikets 9,9%. För gymnasieskolan har stora steg tagits mot standardkostnaden där skillnaden är 120 kr per invånare för En förklaring till kostnadsskillnaden mot standardkostnaden är kommunens kostnader för interkommunala avgifter. Haparandas ersättning till andra kommuner ligger på kr per elev gentemot kommungruppens kr och rikets kr. Målet med att inte ha högre kostnader än standardkostnaden anses därmed inte uppnåtts för grund- och gymnasieskolan i Haparanda. > Kostnaden för äldre- handikapp och individ/familjeomsorgen ska årligen inte vara högre än av SKL beräknad standardkostnad för Haparanda kommun. Kostnadernas utveckling de tre senaste åren: Äldreomsorg Handikappomsorg Individ/Familjeomsorg År Redovisad Standard Redovisad Riket Redovisad Standard Måluppfyllelse: Äldreomsorg - Haparanda har en högre andel äldre placerade i särskilda boenden än övriga riket. I och med omvandlingen till trygghetsboende kommer antalet särskilda boendeplatser att minskas med 34 platser och kostnadsbilden för särskilt boende att bli mindre. Handikappomsorg - Eftersom det inte finns någon standardkostnad för handikappomsorg görs jämförelsen mellan redovisad kostnad per invånare i Haparanda jämfört med riket. Inom detta område ligger Haparanda högre än riket och detta beror på den stora andelen med LSS- insatser jämfört med andelen i övriga riket. Individ- och familjeomsorgen (IFO) - De senaste åren har en överföring av medel från andra verksamheter skett till IFO. Fler har anställts till enheten då behovet har varit stort inom samtliga områden barnskydd, missbruk och ekonomi. Det förebyggande arbetet har en framträdande roll. Inom kort öppnas en öppenvårdsmottagning inom missbruksenheten, en familjecentral startas tillsammans med NLL, barn- och ungdomsförvaltningen samt kyrkan. Vi har också jobbat med familjestödjare i de barnfamiljer där behov finns. Dessa omstruktureringar kommer att innebära mer resurser till IFO. Förvaltningsberättelse - Vision och mål Haparanda årsredovisning

20 Finansiella mål Haparanda stads finansiella mål är beslutade av kommunfullmäktige och ska också utvärderas av fullmäktige i samband med behandling av delårsbokslut och årsbokslut. I likhet med de övergripande verksamhetsmålen har de finansiella målen en förklaring samt en beskrivning hur det sett ut de senaste åren. > Årligt resultat Målet för kommunen är ett årligt positivt resultat som lägst uppgår till det budgeterade. Resultatets utveckling de tre senaste åren: ,4 Mkr ,4 Mkr ,6 Mkr Måluppfyllelse: Målet på ett resultat som minst uppgår till det budgeterade uppnås då kommunen gör överskott mot budgeten med 7,8 Mkr. > Amorteringar En hög skuldsättningsgrad är en risk. Förändringar i ränteläget kan få stora konsekvenser för den kommunala ekonomin. För att minska känsligheten bör skuldsättningen minska de närmaste åren. Bedömningen är att ingen amortering kan utgå 2010 men målet är att amortera i den utsträckning likviditeten tillåter. Amorteringar de tre senaste åren Mkr ,1 Mkr ,1 Mkr Måluppfyllelse Sedan 2007 har kommunen minskat sina långfristiga skulder med drygt 50 Mkr. Kommunen har under året gjort extraamorteringar, utöver de fasta amorteringarna på 0,1 Mkr, med 20 Mkr då likviditeten har tillåtit detta och därmed uppnås målet. > Målet är att verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag inom tre år, , inte ska överstiga 97%. Målet bedöms även som uppnått om nettokostnadernas andelar som högst uppgå till det budgeterade. Nettokostnadsandel av skatter och statsbidrag. År ,1% ,8% ,5% Måluppfyllelse Nettokostnadernas andelar i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 95,5%. Både det budgeterade målet på 99% och periodens mål att inom en tre år inte överstiga 97% är därmed uppnått. > Soliditeten ska öka Soliditet är ett mått på långsiktig finansiell styrka som skapar förutsättningar för ekonomiskt handlingsutrymme. Utvecklingen de tre senaste åren: Soliditet inklusive totala Soliditet pensionsförpliktelse ,0% 24,7% ,5% 24,5% ,6% 27,7% Måluppfyllelse: Kommunen har minskat de långfristiga skulderna genom att göra extra amortering samt visar ett bra resultat för året. Detta bidrar till att målet med ökad soliditet uppfylls. Soliditeten ökar med 4,1 procentenhet i jämförelse med föregående år och soliditeten inklusive pensionsförpliktelser ökar med 3,2 procentenheter. 20 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Vision och mål

21 Förvaltningsberättelse - Vision och mål Haparanda årsredovisning

22 omvärldsanalys Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Haparanda stad. Analysen berör följande områden; statens ekonomi, kommunsektorns ekonomi, befolkningen, näringslivet och arbetsmarknaden samt infrastrukturen. Analysen kan ligga som grund för strategiska beslut och ställningstaganden. Till sist redovisas en känslighetsanalys av några viktiga faktorer som påverkar kommunens utveckling. Statens ekonomi Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket. BNP steg under året med drygt 5%. Det är den största ökningen ett enskilt år sedan Hela produktionsraset i samband med finanskrisen har därmed återhämtats. Utvecklingen har varit stark över hela linjen. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten ökat kraftigt. Normaliserade förhållanden på de svenska finansiella marknaderna, låga räntor och en ökad tillgång på krediter har bidragit till en uppåtriktad rekyl för investeringar. Det ser ljust ut också framöver. Såväl hushållen som företagens framtidsförväntningar är ytterst positiva. Enligt vad SKL spår blir det en väsentligt lägre tillväxt framledes men tillräckligt hög för att arbetsmarknaden ska fortsätta att utvecklas i riktning mot balans, med lägre arbetslöshet som följd. Trots tillväxt tror man att den svenska exporten dämpas efterhand. En bidragande orsak till detta är en allt starkare krona. Investeringarna beräknas fortsätta växa i snabb takt och framförallt spås bostadsinvesteringarna bli extra starka. Regeringens mål för det offentliga sparandet är 1% av BNP över en konjunkturcykel. Den expansiva finanspolitiken under lågkonjunkturen har bidragit till att sparandet även under 2010 är negativt. SKL tror att under 2011 kommer sparandet uppvisa balans och först 2015 har ekonomin återhämtat sig så pass mycket att det beräknade överskottet ligger på 1,5% av BNP. Kommunernas ekonomi Tillfälliga tillskott, sänkta sjukförsäkringspremier och förbättrade skatteintäkter gör att kommunerna redovisar starka resultat i år. Att större delen av tillskotten är tillfälliga pengar medför att kommunerna måste hålla i pengarna för att inte tvingas till nedskärningar nästa år, då skatter och statsbidrag utvecklas svagt. Enligt SKL:s prognos om resultatet för kommunerna , inklusive antagen uppräkning av statsbidrag, kommer kommunerna att klara positivt resultat för hela perioden, dock inte enligt tumregeln för god ekonomisk hushållning. Utan uppräkning av statsbidraget skulle resultatet bli negativt från 2013 och uppgå till nästan 10 miljarder kronor Nedgången av resultatet hos kommunerna kan motverkas genom att sysselsättningen ökar, statsbidragen höjs eller att kommunerna vidtar åtgärder för att effektivisera verksamheterna och begränsa kostnadsutvecklingen för att möta utvecklingen. En stor utmaning för kommunerna kommer att bli att anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan till avsevärt minskade elevkullar samtidigt som stadsbidraget dras in i samband med den nya gymnasiereformen. Hur stort resultat en kommun ska ha varierar från kommun till kommun. Det är kommunens ekonomiska läge och framtidsutsikter som avgör detta. Haparanda kommun har i år ett resultat på 12,6 Mkr vilket motsvarar 2,5% av 22 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys

23 våra skatter och stadsbidrag, vilket är ett bra resultat då tumregeln för god ekonomisk hushållning är 2%, men här finns ett tillfälligt tillskott på 10 miljoner kronor i form av statsbidrag. Haparanda kommun har inte råd att öka sina kostnader de kommande åren utan att intäktssidan på något sätt ökar, då finns risken att kommunen hamnar under balanskravsresultatet. Befolkning Befolkningen i Sverige har ökat under 2010 medan befolkning i länet har minskat totalt 410 personer. Av fjorton kommuner i länet är det fyra som haft en positiv befolkningsutvecklig. Haparanda har minskat sin befolkning med -54 personer per 31 december vilket beror på att flyttningsnettot varit negativt. Glädjande är att födelseöverskott blev +- 0 då barnafödandet ökat under året. Kommunen tror att folkmängden de närmaste åren inte ska minska mer utan bibehållen befolkningsmängd eller helst ökning är målet. Näringsliv och arbetsmarknad Handeln. Lokala företagare och företagsrepresentanter uppger att det fortfarande går bra. Däremot har några av fåmans företagen inom handel haft det svårare. Några har till och med avslutat sin verksamhet. Detta kan bland annat bero på tuffare konkurrensen från större rikstäckande företagen som har etablerat sig på orten. Det finns ett fortsatt intresse från rikstäckande företag att etablera sig i HapaparandaTornio området och det uppfattas fortfarande som ett attraktivt område för etablering. Cape East Spa anläggning färdigställdes K-Rauta etablerar sig i Haparanda och beräknas vara klara sommaren Truck Stop-etableringen kommer att ske intill Bilprovningen. Nya lägenheter kommer att byggas i Marielund av HIX Fastigheter. Tillverkning samt livsmedel. Inom dessa branscher uppges fortfarande orderingången vara god. Kortare avtalstider har blivit aktuellt men fortfarande är produktionen normal. Det finns vissa behov och tecken hos något av företagen på viss kapacitetsökning men detta kommer knappast att medföra nyanställningar. Övrigt. Nya företag etableras i lite lägre omfattning än tidigare inom hantverk, tillverkning, service samt handel. Närområdet. Tornio. Outokumpus nya investeringar ca 440 milj Euro medför 120 nya arbetstillfällen. Planerna för det gemensamma, gränsöverskridande Närings- och Innovationscentrat på Gränsen-området fortsätter. Övertorneå-Pajala. Gruvetableringen via Northland Resources går stadigt framåt. Nya gruvnäringen ger förhoppningsvis effekter för lokala entreprenörer i HaparandaTornio. Länet i stort. Gruvbrytningen expanderar i malmfälten genom att tidigare stängda gruvor återigen öppnas. Haparandaföretag är sedan tidigare engagerade i underhåll samt serviceuppgifter i malmfälten. LKAB har varit tydliga med att det kommer att ske en reducering av underleverantörer och partners från dagen ca till ett betydligt lägre antal. Detta kan medföra att HaparandaTornios lokala företag tappar uppdrag om de inte lyckas skapa samverkansformer med andra företag som i sin tur kan leverera tjänster åt LKAB. Antalet företag i Haparanda I Haparanda stad fanns 975 registrerade företag (957) varav 300 aktiebolag (286), 57 handelsbolag (58), 11 kommanditbolag (9) och enskilda firmor 607. År 2010 registrerades 49 nya företag (38). Arbetssökande i Haparanda stad enligt arbetsförmedlingen i Haparanda. Från och med 2009 har arbetsförmedlingen i Sverige övergått till EU-standard vid redovisning av anmälda arbetssökande. Detta betyder att idag omfattas alla personer som är mellan år, samt även studerande. Tidigare omfattades inte studerande och enbart personer mellan år. Arbetslösheten var 5,8% (7,5% 2009) vid utgången av år 2010 av gruppen anmälda samt arbetssökande vid arbetsförmedlingen i Haparanda. Till detta tillkommer 9,1% (8,3% 2009) som var i någon form arbetsförmedlingens program. Arbetslösheten i Haparanda har från 2009 till 2010 minskat med 1,7%. Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys Haparanda årsredovisning

24 Infrastruktur. Staden jobbar tillsammans med övriga aktörer vidare på en direkt flygförbindelse från Kemi/Tornio/ Haparanda flygplats till Stockholm. Det är den närmaste flygplatsen för Kalix, Övertorneå, Haparanda och många finska kommuner i gränsregionen vilken skulle stärka områdets konkurrenskraft ytterligare. Hamnarna i HaparandaTornios närhet finns i Kemi, Röyttä och Karlsborg. Investeringar i närliggande hamnar ger positiva effekter på Haparandas arbetsmarknad och bättre konkurrensvillkor för berörda industrier. Byggandet av den nya, moderna och elektrifierade Haparandabanan pågår för fullt och trafikstart beräknas för gods till För att hanteringen över gränsen med skillnader i spårvidd, tåghöjder och driftspänningar ska bli så rationell som möjlig behövs en ny logistikterminal till HaparandaTornio, som också tar tillvara det mycket strategiska läget på Nordkalotten. Staden arbetar också för att järnvägen ska erbjuda persontrafik även på den svenska sidan till HaparandaTornio. I dagsläget finns finsk persontrafik till stadsparet. Ett järnvägsresecentrum kan då inrymmas i den anrika stationsbyggnaden och samsas med ungdomens hus. Bussförbindelserna över riksgränsen kan förbättras genom att de två befintliga busstationerna i Haparanda- Tornio ersätts med ett nytt gemensamt resecentrum invid riksgränsen. Samtliga finska och svenska busslinjer skulle då angöra samma station och arbetspendling, turist- och besöksresor skulle bli lättare att genomföra. Problematiken kring de nationella regelverken för taxiresor mellan Sverige och Finland återstår att lösa. E4 är nu motorväg österut från HaparandaTornio ända till Kemi. Västerut arbetar svenska trafikverket för att vägen ska bli helt mötesseparerad med 2+1-filer och mitträcke. Kommunen arbetar också för en säker gång- och cykelväg parallellt med vägen ända till Kalix. Österut finns det ett bra utbyggt gång- och cykelvägnät. Väg 99 kommunen arbetar för att Trafikverket ska förbättra vägen till en säker och pendlingsvänlig lösning med separat gång- och cykelväg genom hela kommunen och fram till Övertorneå. Vägen är också en viktig turistväg med sin vackra sträckning genom Tornedalen. På de lokala gatorna som är under kommunens ansvar har de större satsningarna gjorts på Storgatan och Björnholmsgatan. Det lokala gång- och cykelvägnätet byggs ut allt eftersom för att göra HaparandaTornio till en cykelbefrämjande stad. Staden har under året deltagit i ett projekt för Bottenvikens skärgård från Skellefteå till Haparanda som bland annat tar sikte på bättre infrastruktur i skärgården. Exempel på konkreta insatser som förordas är förbättrade farleder och hamnar, fler uthyrningsstugor och turbåtar i skärgården. Ett konkret projekt är muddring och förbättring av hamnen på Sandskär i nationalparken. Övrigt En osäkerhetsfaktor blir den framtida möjligheten att rekrytera arbetskraft. Det är främst inom vård och omsorg som behovet av arbetskraft kommer att vara som störst. På grund av demografiska förändringar uppstår nya behov. I framtiden kommer antalet äldre att öka, vilket bland annat beror på en ökad genomsnittlig livslängd. För de närmaste åren medför inte detta något stort problem, då de årliga pensionsavgångarna är relativt små. De förändrade förutsättningarna i Haparanda kan innebära att det uppstår problem att rekrytera arbetskraft även inom andra yrkesgrupper. En annan osäkerhetsfaktor är frågan, vilka effekter förändringarna i statsbidragssystemet kommer att innebära för kommunen? Räntornas utveckling är ytterligare en faktor som påverkar vår ekonomi då vår låneskuld fortfarande är mycket hög trots stora amorteringar under de senaste åren. Känslighetsanalys En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads finansiella resultat. Ränteförändring med 1% Löneförändring med 1% Bruttokostnadsförändring med 1% Generella statsbidrag med 1% Förändrad utdebitering med 1 kr 2,5 Mkr 2,6 Mkr 6,0 Mkr 1,7 Mkr 15,0 Mkr I tabellen ovan framgår bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad på ca 2,6 Mkr. Vidare framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en kostnadsökning på ca 6,0 Mkr. Tabellen visar med tydlighet att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. 24 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys

25 klimat- och miljöbokslut Under 2010 fick Haparanda Stad en nystart på sitt klimat- och miljöarbete. En klimatstrateg anställdes för att ta ett brett grepp om Haparandas klimatpåverkan och omställningen till en hållbar och klimatsmart kommun. Under hösten har en strategi för energieffektivisering utarbetats av en verksamhetsövergripande arbetsgrupp i syfte att minska kommunens energianvändning och därmed kostnader och utsläpp av växthusgaser. I strategin kartläggs Haparanda stads verksamheters energianvändning, åtgärder föreslås samt mål fastslås exempelvis att elanvändningen ska reduceras med 40% och användning av fossil energi till tjänstebilarna med 100% till Strategin beslutas i KF under våren Utsortering av matavfall har införts i kommunens alla skolor och förskolor samt centralköket. Under våren 2011 beslutas i KF om utsortering av matavfall även ska införas i privata hushåll och om det ska produceras biogas av matavfallet i Boden vilket är det mest fördelaktiga för både miljön, klimatet och kommunens ekonomi. En förstudie till att starta Bondens egen marknad eller liknande i Haparanda fick av LEADER Tornedalen kr i syfte att öka konsumtion och produktion av lokalt producerade livsmedel. Under hösten genomfördes tävlingen Klimatkampen som gick ut på att ta sig till jobbet på ett klimatsmart sätt för kommunens alla anställda. På julfesten delades även årets klimatsmarta julklapp ut: LED julgransbelysning. Luftmätningar utfördes under hösten som visar att utsläppen av varken partiklar (PM 10 ), flyktiga organiska kolväten (VOCs) eller kvävedioxider (NO 2 ) överskrider miljökvalitetsnormerna. VOCs överskrider dock miljömålet som bör vara uppnått till Framtiden. Nu blickar vi framåt och 2011 års uppdrag är att, förutom att börja genomföra åtgärderna för att minska Haparanda stads energianvändning, utarbeta en limatstrategi som banar väg för hela kommunens kommande arbete för minskad klimatpåverkan och omställning till ett hållbart samhälle. Energianvändning och koldioxidutsläpp Diagram 1. Alla energislag, MWh El Fjärrvärme Biobränsle Eldningsolja Diesel Bensin Etanol I diagram 1 visas Haparanda stads energianvändning för både fastighetsel, uppvärmning och transporter. Det framgår tydligt att fastighetsel och fjärrvärme är de energislag som används mest medan transporterna i jämförelse står för en väldigt låg del av använd energi. Diagram 2. co 2 utsläpp per energibärare El 81 % Fjärrvärme 16 % Biobränsle 0 % Eldningsolja 1 % Diesel 1 % Bensin 1 % Etanol 0 % I diagram 2 framgår att nästan alla (81%) utsläpp av koldioxid (CO 2 ) orsakas av elanvändningen i Haparanda Stads verksamheter och en mindre del från uppvärmningen. Transporterna orsakar i jämförelse med elanvändningen väldigt låga utsläpp. Förvaltningsberättelse - Klimat- och miljöbokslut Haparanda årsredovisning

26 ekonomisk översikt I denna översikt redovisas en ekonomisk analys av året I den mer djupgående finansiella analysen redovisas fler år och mer detaljerat. Årets resultat +22,5 mkr Årets resultat uppgår till +22,5 Mkr, vilket är 17,7 Mkr bättre än budgeterat. I resultatet finns jämförelsestörande poster på 9,9 Mkr och förvaltningarna har återvunnit 1,0 Mkr i sitt resultat då avtalsförsäkringarna sänkts under året. Driftverksamheten 2010 i förhållande till budget gav ett överskott på 5,3 Mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett överskott på 4,1 Mkr, barn- och ungdomsnämnden 1,7 Mkr och socialnämnden visade ett underskott på -3,8 Mkr medan pensionsutbetalningar har ett överskott på 3,2 Mkr. Skatter och statsbidrag uppvisar ett överskott på 3,7 Mkr i förhållande till budget. Finansiella kostnader och intäkter har genererat ett överskott på 2,4 Mkr vilket i huvudsak beror på minskade räntekostnader. Justerat resultat/balanskravsutredning Årets justerade resultat uppgår till + 12,6 Mkr, vilket är 7,8 Mkr bättre än budget. För att erhålla det justerade resultatet har kostnader av engångskaraktär justerats så som reavinster i samband med markförsäljning och fastigheter på - 9,5 Mkr och slutreglering från Räddningstjänstförbundet - 0,4 Mkr. Det justerade resultatet innehåller i övrigt inga poster av engångskaraktär. Det är det justerade resultatet som avgör huruvida balanskravet uppnåtts. tkr Årets resultat Balanskravsresultat Jämförelsestörande poster Balanskravsresultat Nämndernas budgetavvikelse + 5,3Mkr Övergripande kommentarer redovisas under rubriken driftredovisning. Mer detaljerade kommentarer till det ekonomiska resultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. 26 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Ekonomisk översikt

27 Pensionsförpliktelser Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder och strukturerade produkter i syfte att möta framtida pensionsutbetalningar. De placeringar som finns i strukturerade produkter är uteslutande kapitalgaranterade. Under 2010 har nya placeringar gjorts med 22,5 Mkr. Under året har värdepapper för 22,2 Mkr sålts. Placeringarnas anskaffningsvärde uppgick vid årsskiftet till 46,6 Mkr (45,6 Mkr år 2009). Placeringarna sker i enlighet med kommunens finanspolicy och uppföljning av placeringarna sker kontinuerligt. Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet till 31,0 Mkr (29,2 Mkr). Detta är pensioner avseende åren 1998 och 1999 samt FFU (förmånligt förtida uttag). Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras fullt ut i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Pensionsskulden redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelser. Pensionsutbetalningarna under året uppgick till 9,6 Mkr. Löneskatten på utbetalade pensioner uppgick till 2,3 Mkr. De totala pensionskostnaderna uppgick under året till 29,5 Mkr. Pensionsförpliktelser (Mkr) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt 30,0 31,0 Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt. 260,8 250,8 Finansiella placeringar (anskaffningsvärde) 45,6 45,9 Marknadsvärde 44,2 45,0 Depå medel 0,5 0,1 Återlån 246,6 236,8 Förändring av marknadsvärde 4,1 0,8 Realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering -0,2 0,7 Ökning/minskning av depå 0,0-0,4 Nedskivning/uppskrivning finansiella placeringar 0,8 0,0 Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 290,8 281,8 Värdeökning och nyanskaffning under året 0,6 0,3 Specifikation värdeökning och nyanskaffning Utdelning 0,4 0,3 Vinst vid avyttring av värdepapper 0,1 0,9 Återföring av nedskrivning 0,8 0,4 Delsumma 1,3 1,6 Förlust vid avyttring av värdepapper -0,6-0,5 Nedskrivning 0,0-0,4 Bankkostnader 0,0 0,0 Courtage -0,1 0,0 Överföring från depå 0,0-0,4 Delsumma -0,7-1,3 SUMMA 0,6 0,3 Förvaltningsberättelse - Ekonomisk översikt Haparanda årsredovisning

28 Skatteintäkter och statsbidrag Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarade 2010 för 49% (50%) av kommunens intäkter. Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med 2009 ökat med 3,9 Mkr (15,3 Mkr) eller 1,2% (4,9%). Förutom kommunalskattemedel är statsbidragen en väsentlig inkomstkälla. Under år 2010 erhöll kommunen netto 172,7 Mkr (164,3 Mkr) i statsbidrag (inklusive utjämningsbidrag) vilket är 8,3 Mkr eller 5,1% (+6,1%) mer än Kommunalskatten och statsbidragen svarade år 2010 för 75% (76%) av kommunens samlade intäkter. Ekonomiska engagemang inom koncernen I den kommunala koncernen ingår bolag, stiftelser och kommunförbund vilka kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande i. Nedan följer en samlad bild av flöden som varit under året och engagemang som finns mellan kommunen och de bolag som finns i koncernredovisningen. Ekonomiska engagemang inom koncernen Enhet försäljning lån Amortering under året Borgen Tkr ägd andel Intäkter Kostnader Givare Mottagare Betalare Mottagare Givare Mottagare Kommunen Haparanda Teknik och fastighets AB 100% Stiftelsen haparandabostäder 100% Bottenvikens reningsverk AB 25% Haparanda värmeverk 50% Summa Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Ekonomisk översikt

29 Nyckeltal KOMMUNEN Antal invånare Nettoinvesteringar/invånare, kr Tillgångar/invånare, kr Skulder/invånare,kr Varav pensionsskuld, kr Eget kapital/invånare Årets resultat/invånare Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr Nyckeltal KONCERNEN Nettoinvesteringar/invånare, kr Tillgångar/invånare, kr Skulder/invånare,kr Varav pensionsskuld, kr Eget kapital/invånare Årets resultat/invånare Ansvarsförbindese pensioner/invånare, kr Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr Förvaltningsberättelse - Ekonomisk översikt Haparanda årsredovisning

30 drifts redovisning 2010 (TKR) Budget Utfall Avvikelse intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Räddningstjänsten Fastighetsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Pensionsutbetalningar Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändr sem/ferielöneskuld Intern ränta Interna poster Reavinst/förlust Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Årets resultat Jämnförelsestörande poster Justerat resultat Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Driftsredovisning

31 drifts redovisning 2009 (TKR) Budget Utfall Avvikelse intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Räddningstjänsten Fastighetsförvaltning Pensionsutbetalningar Samhällsbyggnadsn Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändringar semester-/ferielöneskuld Intern ränta Interna poster Reavinst/förlust Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Årets resultat Jämnförelsestörande poster Justerat resultat Förvaltningsberättelse - Driftsredovisning Haparanda årsredovisning

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Conny Erkheikki Auktoriserad revisor April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

H a pa r a n d a s ta d å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 7

H a pa r a n d a s ta d å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 7 H a pa r a n d a s ta d å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 7 Haparanda stad Årsredovisning 2008 pro ucerad av job reklambyrå AB i samarbete med Haparanda stad i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g FAKTA

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2009 Revisionsrapport KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport 2009-08-31 Revisionsrapport

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Rapport över granskning av bokslut 2006

Rapport över granskning av bokslut 2006 Rapport över granskning av bokslut 2006 KPMG Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 2 5. Förenlighet med kommunfullmäktiges mål 3 5.1 Finansiella mål 3

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Jonas Leander Ulrika Strånge Susanne Karlsson Helena Patrikson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Kommunstyrelsens förslag Budget

Kommunstyrelsens förslag Budget 2013-12-02 Kommunstyrelsens förslag Budget 2014-2016 Resultatbudget 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettokostnader, ink löneök -488 797-312 -512 496-522 572 Avskrivningar -23 931-23 931-23 931-23 931

Läs mer