årsredovisning haparanda stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "årsredovisning haparanda stad"

Transkript

1 2010 årsredovisning haparanda stad

2 Allt klimatarbete startar med vår klimatstrategi, målet är att minska utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande växthusgaser. Vackra ord, men vad betyder det i verkligheten? Till exempel har vi sedan drygt ett år vattenkaraffer med riktigt vatten istället för kolsyrat på flaska. Tjänstecyklar istället för tjänstebilar. Det papperslösa kontoret för att minska användningen av papper. Plus ökad biobränsleanvändning och energieffektiviserade byggnader... Det här är vårt bidrag till en bättre värld - vad är ditt? 2 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx - xxxxxxx

3 xxxxxxx - xxxxxxx Haparanda årsredovisning

4 4 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx - xxxxxxx

5 innehåll Avsnitt I: Avsnitt II: Avsnitt III: Avsnitt IV: FAKTA OM HAPARANDA STAD 6 KOMMUNstyrelsens ordförandes kommentarer 10 KOMMUNCHEFENs kommentarer 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSe 15 Vision och mål 16 Omvärldsanalys 22 Klimat- och miljöbokslut 25 Ekonomisk översikt 26 Driftredovisning 30 Investeringsredovisning 32 Personalöversikt 34 Finansiell analys Fyra perspektiv 38 Ekonomichefens avslutande kommentarer 42 Finansiella nyckeltal år i sammandrag 45 Haparanda stad/ Sammanställd redovisning Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Finansieringsanalys 48 Noter 50 VA-bokslut Verksamhetsberättelse 58 Resultaträkning/Balansräkning 59 Noter 60 Avsnitt V: VERKSAMHETSBERÄTTELSER 63 Kommunstyrelsen 64 Samhällsbyggnadsnämnden 68 Barn- och ungdomsnämnden 70 Socialnämnden 74 Kommunens bolag och stiftelser 78 Avsnitt VI: REDOVISNINGSPRINCIPER 81 FÖRSLAG TILL BESLUT 83 REVISIONSBERÄTTELSe 84 Innehåll Haparanda årsredovisning

6 fakta om haparanda stad antal invånare antal anställda skattesats : :28 mandatfördelning Socialdemokraterna (S) 22 Centerpartiet (C) 5 Moderaterna (M) 4 Vänsterpartiet (V) 2 FH 1 Kristdemokraterna (Kd) 1 koncernen haparanda kommun Större bolag Haparanda värmeverk AB 50% Stiftelsen Haparandabostäder 100% Haparanda Teknik & fastighets AB 100% Bottenvikens reningsverk AB 25% Övriga mindre bolag och kommunala förbund Högskoleförbundet Östra Norrbotten 27,89% Norrbottens Energikontor 3,57% Länstrafiken Norrbotten 2% Filmpool Nord AB 4,55% IT Norrbotten AB 2,5% Kommuninvest 0,2% Lappiahalli OY 0,5% IUC Norrbotten AB 2,44% Bothnian Arc 1,45% Norrbotniabanan 6 Haparanda årsredovisning 2010 Fakta om Haparanda

7 politisk organisation kommunfullmäktige 35 ledamöter valberedning revisorer kommunstyrelsen Nämnder som måste finnas enligt lag Nämnder som beslutats av kommunfullmäktige valnämnd samhällsbyggnadsnämnd barn- & ungdomsnämnd socialnämnd Fakta om Haparanda Haparanda årsredovisning

8 8 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx - xxxxxxx

9 kommentarer kommunstyrelsens ordförande och Kommunchefen xxxxxxx - xxxxxxx Haparanda årsredovisning

10 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES KOMMENTARER GUNNEL SIMU Kommunstyrelsens ordförande ENERGI, VILJA OCH GLÄDJE! Jag tillträdde som kommunstyrelsens ordförande den 1 november Det är en mycket spännande utmaning. Jag känner energi, vilja och glädje i uppdraget! Det är stort att ha medborgarnas förtroende och att leda det politiska arbetet i Haparanda kommun. Jag kommer att göra mitt allra yttersta för att förvalta detta förtroende. Jag har initierat processer för att utveckla ett tydligt politiskt ledarskap och ett helhetstänk i vår kommun som i förlängningen skapar livskraft och resultat för våra medborgare. En viktig framgångsfaktor för Haparanda kommun är vår förmåga och vilja till samverkan. Tillsammans blir vi starka, tillsammans kan vi förverkliga vår vision 2020 HaparandaTornio ett internationellt centrum mitt i Barents. Tankens kraft är stor! Som vi tänker handlar vi! Jag vill lyssna och ta in synpunkter och idéer samt bjuda in alla medborgare i kommunen att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Att vara lyhörd innebär inte att vi kan gå alla grupper och förslag till mötes, men vi får ett bättre beslutsunderlag för att fatta klokare beslut. En viktig del i ett tydligt ledarskap är också att prioritera och ta ansvar för de ekonomiska ramar vi har att hålla oss till. Vi har som ett led i medborgardialogen initierat ett flertal fokusgrupper som träffas kontinuerligt; företagargrupp, ungdomsgrupp och ett forum för att utveckla Haparanda centrum. Vårt unika gränsläge är vår möjlighet och framtid. Vi har under 25 års tid utvecklat ett långtgående samarbete mellan Haparanda och Tornio som är känt långt utanför våra landsgränser. Vi fortsätter nu att utveckla samarbetet ytterligare. Under 2010 påbörjades byggandet av gränstorget och gränskanalen. Dessa färdigställs i juli respektive september Ett par aittor som tillika ska utgöra salubodar kommer att färdigställas under våren och invigas i sommar. Det pågår full aktivitet i de båda gränsstäderna för att ta fram olika ansökningar för kommande byggprojekt bland annat en EU-park med aktiviteter för unga och gamla och ett gemensamt resecentrum på gränsen. Vi väntar med stor spänning på kyrkans spännande planer på att bygga ett ekumeniskt rum på gränsen som riktar sig till alla religioner. Tillväxten i Haparanda utgör grunden för en fungerande välfärd. Jag kommer att jobba hårt och målmedvetet för att skapa fler arbetstillfällen och att marknadsföra HaparandaTornio som en bra kommun att leva i, flytta till och besöka. Vi har anpassat servicen inom barnomsorgen med förlängda öppettider för att skapa möjligheter för småbarnsföräldrar att arbeta kvällar och helger. Det är unikt! Vi har avgiftsfri barnomsorg och kommer att fortsätta med det under denna mandatperiod. Det gynnar barnfamiljerna i Haparanda. Tyvärr har inte detta ännu påverkat befolkningstalet i en positiv riktning. Detta tror vi är möjligt på sikt. Vi kan under 2010 glädjas åt ett högt födelsetal, då det föddes 107 barn. Haparanda kommun har under 2010 invigt en familjecentral tillsammans med Norrbottens läns landsting. Det är en mötesplats för alla föräldrar med barn som är 0-6 år. Här kan föräldrar mötas och byta erfarenheter med varandra. De erbjuds råd och stöd av professionell personal och har möjlighet att delta i planerade träffar och familjegrupper. Jag vill att HaparandaTornio ska vara en livskraftig region där vi alla har en positiv attityd till entreprenörskap och företagande. Jag vill se fler människor som förverkligar sina idéer genom att starta och driva företag. Jag vill se fler sommarlovsentreprenörer bland våra ungdomar, mer av ungt företagande på gymnasiet. Jag vill också se medarbetare med entreprenörsanda i vår kommunala organisation som har idéer, driv och initiativkraft! Under mina första månader i mitt uppdrag har jag ägnat mycket tid till besök av våra lokala företagare och myndigheter. Jag vill förbättra och utveckla vårt lokala företagsklimat och föra en offensiv dialog med de lokala företagen om hur vi tillsammans ska kunna uppnå denna målsättning. Våra unga är vårt framtidshopp! Våra skolor arbetar för ett livslångt och gränslöst lärande. Skolorna ska vara attraktiva, kreativa och spjutspetsar mot framtiden. Därför har Haparanda stad satsat på ett omfattande projekt Snöflingan-tänk om för att utveckla en ny lärplattform 10 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx Kommentarer - xxxxxxx - Kommunstyrelsens ordförande

11 » Jag vill att HaparandaTornio ska vara en livskraftig region där vi alla har en positiv attityd till entreprenörskap och företagande. Jag vill se fler människor som förverkligar sina idéer genom att starta och driva företag «med datorn som arbetsverktyg. Under 2010 har vi satsat 3 miljoner kronor till nya elevdatorer. Detta är en viktig förberedelse för framtiden och skapandet av nya arbetstillfällen inom de kreativa och interaktiva näringarna kopplat mot det planerade innovationscentrat På gränsen. Högskoleförbundet betyder mycket för den högre utbildningen i östra Norrbotten. Under 2010 har planeringen för en kvalificerad utbildning inom butikskommunikation pågått. Den 2-åriga utbildningen som startar hösten 2011 är inriktad mot handel. Utbildningen stödjer vår strategi att bli ett ännu attraktivare handelscentrum i Barents. Besöksnäringen har en mycket stor potential i HaparandaTornio tack vare etableringen av Ikea. Årligen besöks vår kommun av flera miljoner turister. Under 2010 har ett vällovligt arbete initierats inom näringen för att bredda och fördjupa samarbetet över gränsen för att bättre tillvarata det stora besöksantalet. Haparanda stad har sitt hus i ordning uppvisar vi ett starkt ekonomiskt resultat på +12,6 miljoner kronor. Under året har vi gjort en extra amortering av våra skulder med 20 miljoner kronor i samband med försäljning av bland annat stadshotellet samt mark. Att ha ordning och reda i vår ekonomi är för mig ytterst viktigt. Ett stort tack till vår duktiga personal, förtroendevalda och alla som bidragit till Haparanda stads utveckling under Vi fortsätter att utveckla vår gemensamma Haparanda-anda. Jag vill också tacka för det fina mottagande jag fått som nytillträdd ordförande för kommunstyrelsen. Kommentarer - Kommunstyrelsens xxxxxxx - ordförande xxxxxxx Haparanda årsredovisning

12 KOMMUNCHEFENS KOMMENTARER Patrik Oja Kommunchef 12 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx Kommentarer - xxxxxxx - Kommunchefen

13 » När året sammanfattats så visar kommunen på ett positivt ekonomiskt resultat och verksamheterna har gjort ett mycket bra jobb som under det löpande budgetåret kunnat hantera de ekonomiska ramarna, trots många utmaningar som varit under året.«2010 var ett år fyllt med nya utmaningar. Haparanda har jobbat fram en ny mål- och resultatstyrning med kundfokus som ska ge förutsättningar för att den politiska viljan uppfylls med ökad kvalitet för de vi är till för. Haparanda har gått med i Kommunernas Kvalitet i Korthet och de ska ge förutsättningar att kunna mäta kvaliteten på ett gemensamt sätt tillsammans med 129 andra kommuner. Haparanda har en fastställd verksamhetsidé som är vägledande för det uppdrag samtliga verksamheter har att bedriva. Den kommer att ligga till grund för att tydliggöra för vem vi är till för och vilket uppdrag vi har. Under året har ett nytt ärendehanteringssystem implementerats som ökar säkerheten för hur ärenden hanteras och hur handlingar sparas elektroniskt. En central registratur är inrättad för hjälpa företag som är max tre år gamla har genomfört olika seminarier och aktiviteter. Vi har också jobbat med att utveckla strategin kring varumärket HaparandaTornio. Det har gjorts tillsammans med företagarrepresentanter från HaparandaTornio samt Tornio stad. Stadshotellet såldes under hösten 2010 till en lokal företagare och vi hoppas på en positiv utveckling av hotellet. Under året har problemen med strömförsörjningen till gatubelysningen löst sig. Haparanda stad har haft en bra dialog med tvångsförvaltaren och det har varit pragmatiska lösningar för att få till strömförsörjningen. Arbetet med att bygga upp ett nytt gatubelysningsnät i norra kommunen har pågått och etapp två är klar. Investeringar att hantera ärenden och dokument elektroniskt och på ett enhetligt sätt. Ett nytt stödsystem för målstyrningen och verksamheternas åtaganden är infört som på sikt ger möjlighet att på ett enkelt sätt följa hur poltikens mål införlivas. Haparanda har också utvecklat klimatarbetet och satt upp mål kring detta som redan ger effekt på olika sätt. Under året har ca 50 företagsbesök gjorts inom Haparanda stad vilket skapar bättre kontakt och samarbete mellan kommunen och näringsidkarna i Haparanda. Ett antal nya företagsetableringar har gjorts som skapade ytterligare arbetstillfällen till staden. Haparanda har initierat ett samarbete med det lokala näringslivet för att hjälpa till med att öka samverkan mellan företagarna i de båda städerna. Projektet Växverk påbörjades med en förstudie för att analysera vad som kan göras för att hjälpa arbetslösa ungdomar in på arbetsmarknaden. Destinationsprojektet har fortsatt utveckla HaparandaTornio som en upplevelseoch besöksregion. Projektet nyföretagarcentrum som ska i infrastrukturen kring vägar, vatten och avlopp har gjorts på bland annat Björnholmsgatan, Björkaområdet och På gränsenområdet. Arbetet med Victoriatorget kom igång ordentligt och kronprinsessan Victoria kommer att inviga det under hösten När året sammanfattats visar kommunen på ett positivt ekonomiskt resultat och verksamheterna har gjort ett mycket bra jobb som under det löpande budgetåret kunnat hantera de ekonomiska ramarna, trots många utmaningar som varit under året. Det är med stor stolthet jag är kommunchef i Haparanda och får leda hela den fantastiska organisationen med att skapa en god kvalitet för de vi är till för. Jag vill tacka alla anställda för att med gemensamma krafter ha bedrivit en bra och kostnadseffektiv verksamhet och med den nya mål- och resultatstyrningen ser jag fram emot att 2011 blir ett år med tydligt fokus på kvalitet! Kommentarer xxxxxxx - Kommunchefen - xxxxxxx Haparanda årsredovisning

14 14 Haparanda årsredovisning 2010 xxxxxxx - xxxxxxx

15 förvaltningsberättelse xxxxxxx - xxxxxxx Haparanda årsredovisning

16 vision och mål HaparandaTornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020, till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på. Visionen om HaparandaTornio som ett internationellt centrum mitt i Barents, är uppbyggd med ett antal ledord samt långsiktiga mål kopplade till varje ledord. Haparandas och Tornios gemensamma vision genomförs i faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden: 1. Gränslös kunskap 2. Logistisk nod 3. Dynamisk företagsamhet 4. Hållbar livsmiljö 5. Upplevelserik handels- och besöksplats De fem utvecklingsområdena bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting redan hade hänt, det vill säga att vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision. Övergripande verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning Haparanda stads övergripande mål för verksamheten fastställs och utvärderas av kommunfullmäktige. De övergripande målen är både mål för verksamheten samt för god ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen, våra värdeord samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i direktiven för budgetoch strategiplan. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning ska vara integrerade mål. Målen har en förklaring samt en beskrivning av utfallet de senaste åren. Detta för att underlätta bedömningen av målens rimlighet. Haparanda Stads värdeord Visionen ska tillsammans med våra värdeord genomsyra all vår verksamhet Demokrati Tryggt samhälle Framtidsinriktad 16 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Vision och mål

17 Gränslös kunskap Logistisk nod Upplevelserik handels- och besöksplats vision 2020 HaparandaTornio Ett internationellt centrum mitt i Barents. Dynamisk företagsamhet Hållbar livsmiljö > Befolkningstillväxt i kommunen. En stor del av skatte- och statsbidragssystemet bygger på kommunens befolkningstal per den 1 november, året före budget. Målet är oförändrad eller ökad befolkningen från föregående år per den 1/ : Befolkning per den 1/11 de tre senaste åren: År Befolkning Förändring Måluppfyllelse: Befolkningen i Haparanda har minskat med 53 personer. Även länet uppvisar under året en befolkningsminskning med 410 personer, det är endast i fyra av länets kommuner som det sker en befolkningsökning. Glädjande är att födelsenettot för Haparanda är +-0 när de flesta av länets kommuner har ett födelseunderskott. Målet med att ha oförändrad eller ökad befolkning uppnås däremot inte. > Arbetslösheten i kommunen ska minska Minskad arbetslöshet i kommunen medför många positiva effekter och lägre kostnader. Målet är att arbetslösheten ska minska och att inom en treårsperiod, , vara lägre än länssnittet. Arbetslösheten i kommunen i länet 2008 december 6,8% 4,4% 2009 december 7,5% 5,1% 2010 december 5,8% 4,0% Måluppfyllelse: Den öppna arbetslösheten sjunker i Sverige och riket uppvisar en sänkning på 0,8 procentenheter. Haparanda följer trenden och minskar sin arbetslöshet med 1,7 procentenheter till 5,8 procentenheter, vilket är lägre än december Delmålet med att minska arbetslösheten är därmed uppnått. Målet att vara lägre än länssnittet inom en tre års period har förändrats i rätt riktning. Skillnaden mellan länets och Haparandas arbetslöshet var år ,4 procentenheter och är nu per december ,8 procentenheter. Målet uppnås dock inte under detta år men kan uppnås under perioden om utvecklingsriktningen fortsätter. Förvaltningsberättelse - Vision och mål Haparanda årsredovisning

18 > Sjukfrånvaron hos kommunanställda ska minska Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier och sjuklön. Sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren: ,34% ,15% ,05% Måluppfyllelse: Den totala sjukfrånvaron, mätt i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden, har minskat med 0,10 procentenheter från 2009 och ligger nu på 4,05 procentenheter. Målet att minska sjukfrånvaron fortsätter att gå åt rätt håll. Det är andra året i rad som sjukfrånvaron understiger 5 procent enheter och målet om minskad sjukfrånvaro är uppnått. > Större andel elever ska lämna grundskolan med godkända betyg i kärnämnena och från gymnasiet med behörighet för högskolan. Betygens utveckling de tre senaste åren: Andelen elever Andel elever med godkända betyg: med högskolebehörighet: Grundskolan Gymnasieskolan ,8% ,7% ,5% ,8% ,3% ,7% Måluppfyllelse: Målen för betygsutvecklingen i Haparanda kommun är uppdelad i två mål där andelen elever med godkända betyg i kärnämnena ökat med 0,8 procentenheter jämfört med Det andra målet för gymnasieelever med högskolebehörighet har även den en positiv utveckling och har ökat med 1,9 procentenheter, vilket gör att det totala målet bedöms vara uppnått. > Kostnaden per invånare inom barnomsorgen ska årligen inte vara högre än av SKL framtagna kostnaden för riket. Kostnadernas utveckling de tre senaste åren: Förskola Familjedaghem Skolbarnomsorg Barnomsorg totalt År Redovisat Riket Redovisat Riket Redovisat Riket Redovisat Riket Måluppfyllelse: Haparanda har sammantaget för barnomsorgen en lägre kostnad jämfört med rikets kostnad. Förskolans högre kostnad kan delvis förklaras av att Haparandas förskola har längre öppethållande vardagar, , samt kvällar och helger anpassade till barn och föräldrars behov. Vidare erbjuder man i den allmänna förskolan och förskoleklass 5 timmar/dag inklusive lunch mot lagstadgade 3 timmar/dag. Målet med att inte ha högre kostnader för barnomsorgen än riket bedöms vara uppnått. 18 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Vision och mål

19 > Kostnaden inom grund- och gymnasieskolan ska årligen inte vara högre än av SKL beräknade standardkostnad för Haparanda kommun. Kostnadernas utveckling de tre senaste åren: Grundskola Gymnasieskola År Redovisad Standard Redovisad Standard Haparanda har för samtliga skolor en högre redovisad kostnad i jämförelse med beräknad standardkostnad. För grundskolan är lärartätheten en förklaring till den högre kostnaden där Haparanda har 9,9 lärare per 100 elever medan riket ligger på 8,3 och kommungruppen på 8,8. En förklaring till detta är modersmålsundervisning med svenska som andra språk, där 19,7% av eleverna deltog 2009 gentemot kommungruppen på 1,2% och rikets 9,9%. För gymnasieskolan har stora steg tagits mot standardkostnaden där skillnaden är 120 kr per invånare för En förklaring till kostnadsskillnaden mot standardkostnaden är kommunens kostnader för interkommunala avgifter. Haparandas ersättning till andra kommuner ligger på kr per elev gentemot kommungruppens kr och rikets kr. Målet med att inte ha högre kostnader än standardkostnaden anses därmed inte uppnåtts för grund- och gymnasieskolan i Haparanda. > Kostnaden för äldre- handikapp och individ/familjeomsorgen ska årligen inte vara högre än av SKL beräknad standardkostnad för Haparanda kommun. Kostnadernas utveckling de tre senaste åren: Äldreomsorg Handikappomsorg Individ/Familjeomsorg År Redovisad Standard Redovisad Riket Redovisad Standard Måluppfyllelse: Äldreomsorg - Haparanda har en högre andel äldre placerade i särskilda boenden än övriga riket. I och med omvandlingen till trygghetsboende kommer antalet särskilda boendeplatser att minskas med 34 platser och kostnadsbilden för särskilt boende att bli mindre. Handikappomsorg - Eftersom det inte finns någon standardkostnad för handikappomsorg görs jämförelsen mellan redovisad kostnad per invånare i Haparanda jämfört med riket. Inom detta område ligger Haparanda högre än riket och detta beror på den stora andelen med LSS- insatser jämfört med andelen i övriga riket. Individ- och familjeomsorgen (IFO) - De senaste åren har en överföring av medel från andra verksamheter skett till IFO. Fler har anställts till enheten då behovet har varit stort inom samtliga områden barnskydd, missbruk och ekonomi. Det förebyggande arbetet har en framträdande roll. Inom kort öppnas en öppenvårdsmottagning inom missbruksenheten, en familjecentral startas tillsammans med NLL, barn- och ungdomsförvaltningen samt kyrkan. Vi har också jobbat med familjestödjare i de barnfamiljer där behov finns. Dessa omstruktureringar kommer att innebära mer resurser till IFO. Förvaltningsberättelse - Vision och mål Haparanda årsredovisning

20 Finansiella mål Haparanda stads finansiella mål är beslutade av kommunfullmäktige och ska också utvärderas av fullmäktige i samband med behandling av delårsbokslut och årsbokslut. I likhet med de övergripande verksamhetsmålen har de finansiella målen en förklaring samt en beskrivning hur det sett ut de senaste åren. > Årligt resultat Målet för kommunen är ett årligt positivt resultat som lägst uppgår till det budgeterade. Resultatets utveckling de tre senaste åren: ,4 Mkr ,4 Mkr ,6 Mkr Måluppfyllelse: Målet på ett resultat som minst uppgår till det budgeterade uppnås då kommunen gör överskott mot budgeten med 7,8 Mkr. > Amorteringar En hög skuldsättningsgrad är en risk. Förändringar i ränteläget kan få stora konsekvenser för den kommunala ekonomin. För att minska känsligheten bör skuldsättningen minska de närmaste åren. Bedömningen är att ingen amortering kan utgå 2010 men målet är att amortera i den utsträckning likviditeten tillåter. Amorteringar de tre senaste åren Mkr ,1 Mkr ,1 Mkr Måluppfyllelse Sedan 2007 har kommunen minskat sina långfristiga skulder med drygt 50 Mkr. Kommunen har under året gjort extraamorteringar, utöver de fasta amorteringarna på 0,1 Mkr, med 20 Mkr då likviditeten har tillåtit detta och därmed uppnås målet. > Målet är att verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag inom tre år, , inte ska överstiga 97%. Målet bedöms även som uppnått om nettokostnadernas andelar som högst uppgå till det budgeterade. Nettokostnadsandel av skatter och statsbidrag. År ,1% ,8% ,5% Måluppfyllelse Nettokostnadernas andelar i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 95,5%. Både det budgeterade målet på 99% och periodens mål att inom en tre år inte överstiga 97% är därmed uppnått. > Soliditeten ska öka Soliditet är ett mått på långsiktig finansiell styrka som skapar förutsättningar för ekonomiskt handlingsutrymme. Utvecklingen de tre senaste åren: Soliditet inklusive totala Soliditet pensionsförpliktelse ,0% 24,7% ,5% 24,5% ,6% 27,7% Måluppfyllelse: Kommunen har minskat de långfristiga skulderna genom att göra extra amortering samt visar ett bra resultat för året. Detta bidrar till att målet med ökad soliditet uppfylls. Soliditeten ökar med 4,1 procentenhet i jämförelse med föregående år och soliditeten inklusive pensionsförpliktelser ökar med 3,2 procentenheter. 20 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Vision och mål

21 Förvaltningsberättelse - Vision och mål Haparanda årsredovisning

22 omvärldsanalys Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Haparanda stad. Analysen berör följande områden; statens ekonomi, kommunsektorns ekonomi, befolkningen, näringslivet och arbetsmarknaden samt infrastrukturen. Analysen kan ligga som grund för strategiska beslut och ställningstaganden. Till sist redovisas en känslighetsanalys av några viktiga faktorer som påverkar kommunens utveckling. Statens ekonomi Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket. BNP steg under året med drygt 5%. Det är den största ökningen ett enskilt år sedan Hela produktionsraset i samband med finanskrisen har därmed återhämtats. Utvecklingen har varit stark över hela linjen. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten ökat kraftigt. Normaliserade förhållanden på de svenska finansiella marknaderna, låga räntor och en ökad tillgång på krediter har bidragit till en uppåtriktad rekyl för investeringar. Det ser ljust ut också framöver. Såväl hushållen som företagens framtidsförväntningar är ytterst positiva. Enligt vad SKL spår blir det en väsentligt lägre tillväxt framledes men tillräckligt hög för att arbetsmarknaden ska fortsätta att utvecklas i riktning mot balans, med lägre arbetslöshet som följd. Trots tillväxt tror man att den svenska exporten dämpas efterhand. En bidragande orsak till detta är en allt starkare krona. Investeringarna beräknas fortsätta växa i snabb takt och framförallt spås bostadsinvesteringarna bli extra starka. Regeringens mål för det offentliga sparandet är 1% av BNP över en konjunkturcykel. Den expansiva finanspolitiken under lågkonjunkturen har bidragit till att sparandet även under 2010 är negativt. SKL tror att under 2011 kommer sparandet uppvisa balans och först 2015 har ekonomin återhämtat sig så pass mycket att det beräknade överskottet ligger på 1,5% av BNP. Kommunernas ekonomi Tillfälliga tillskott, sänkta sjukförsäkringspremier och förbättrade skatteintäkter gör att kommunerna redovisar starka resultat i år. Att större delen av tillskotten är tillfälliga pengar medför att kommunerna måste hålla i pengarna för att inte tvingas till nedskärningar nästa år, då skatter och statsbidrag utvecklas svagt. Enligt SKL:s prognos om resultatet för kommunerna , inklusive antagen uppräkning av statsbidrag, kommer kommunerna att klara positivt resultat för hela perioden, dock inte enligt tumregeln för god ekonomisk hushållning. Utan uppräkning av statsbidraget skulle resultatet bli negativt från 2013 och uppgå till nästan 10 miljarder kronor Nedgången av resultatet hos kommunerna kan motverkas genom att sysselsättningen ökar, statsbidragen höjs eller att kommunerna vidtar åtgärder för att effektivisera verksamheterna och begränsa kostnadsutvecklingen för att möta utvecklingen. En stor utmaning för kommunerna kommer att bli att anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan till avsevärt minskade elevkullar samtidigt som stadsbidraget dras in i samband med den nya gymnasiereformen. Hur stort resultat en kommun ska ha varierar från kommun till kommun. Det är kommunens ekonomiska läge och framtidsutsikter som avgör detta. Haparanda kommun har i år ett resultat på 12,6 Mkr vilket motsvarar 2,5% av 22 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys

23 våra skatter och stadsbidrag, vilket är ett bra resultat då tumregeln för god ekonomisk hushållning är 2%, men här finns ett tillfälligt tillskott på 10 miljoner kronor i form av statsbidrag. Haparanda kommun har inte råd att öka sina kostnader de kommande åren utan att intäktssidan på något sätt ökar, då finns risken att kommunen hamnar under balanskravsresultatet. Befolkning Befolkningen i Sverige har ökat under 2010 medan befolkning i länet har minskat totalt 410 personer. Av fjorton kommuner i länet är det fyra som haft en positiv befolkningsutvecklig. Haparanda har minskat sin befolkning med -54 personer per 31 december vilket beror på att flyttningsnettot varit negativt. Glädjande är att födelseöverskott blev +- 0 då barnafödandet ökat under året. Kommunen tror att folkmängden de närmaste åren inte ska minska mer utan bibehållen befolkningsmängd eller helst ökning är målet. Näringsliv och arbetsmarknad Handeln. Lokala företagare och företagsrepresentanter uppger att det fortfarande går bra. Däremot har några av fåmans företagen inom handel haft det svårare. Några har till och med avslutat sin verksamhet. Detta kan bland annat bero på tuffare konkurrensen från större rikstäckande företagen som har etablerat sig på orten. Det finns ett fortsatt intresse från rikstäckande företag att etablera sig i HapaparandaTornio området och det uppfattas fortfarande som ett attraktivt område för etablering. Cape East Spa anläggning färdigställdes K-Rauta etablerar sig i Haparanda och beräknas vara klara sommaren Truck Stop-etableringen kommer att ske intill Bilprovningen. Nya lägenheter kommer att byggas i Marielund av HIX Fastigheter. Tillverkning samt livsmedel. Inom dessa branscher uppges fortfarande orderingången vara god. Kortare avtalstider har blivit aktuellt men fortfarande är produktionen normal. Det finns vissa behov och tecken hos något av företagen på viss kapacitetsökning men detta kommer knappast att medföra nyanställningar. Övrigt. Nya företag etableras i lite lägre omfattning än tidigare inom hantverk, tillverkning, service samt handel. Närområdet. Tornio. Outokumpus nya investeringar ca 440 milj Euro medför 120 nya arbetstillfällen. Planerna för det gemensamma, gränsöverskridande Närings- och Innovationscentrat på Gränsen-området fortsätter. Övertorneå-Pajala. Gruvetableringen via Northland Resources går stadigt framåt. Nya gruvnäringen ger förhoppningsvis effekter för lokala entreprenörer i HaparandaTornio. Länet i stort. Gruvbrytningen expanderar i malmfälten genom att tidigare stängda gruvor återigen öppnas. Haparandaföretag är sedan tidigare engagerade i underhåll samt serviceuppgifter i malmfälten. LKAB har varit tydliga med att det kommer att ske en reducering av underleverantörer och partners från dagen ca till ett betydligt lägre antal. Detta kan medföra att HaparandaTornios lokala företag tappar uppdrag om de inte lyckas skapa samverkansformer med andra företag som i sin tur kan leverera tjänster åt LKAB. Antalet företag i Haparanda I Haparanda stad fanns 975 registrerade företag (957) varav 300 aktiebolag (286), 57 handelsbolag (58), 11 kommanditbolag (9) och enskilda firmor 607. År 2010 registrerades 49 nya företag (38). Arbetssökande i Haparanda stad enligt arbetsförmedlingen i Haparanda. Från och med 2009 har arbetsförmedlingen i Sverige övergått till EU-standard vid redovisning av anmälda arbetssökande. Detta betyder att idag omfattas alla personer som är mellan år, samt även studerande. Tidigare omfattades inte studerande och enbart personer mellan år. Arbetslösheten var 5,8% (7,5% 2009) vid utgången av år 2010 av gruppen anmälda samt arbetssökande vid arbetsförmedlingen i Haparanda. Till detta tillkommer 9,1% (8,3% 2009) som var i någon form arbetsförmedlingens program. Arbetslösheten i Haparanda har från 2009 till 2010 minskat med 1,7%. Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys Haparanda årsredovisning

24 Infrastruktur. Staden jobbar tillsammans med övriga aktörer vidare på en direkt flygförbindelse från Kemi/Tornio/ Haparanda flygplats till Stockholm. Det är den närmaste flygplatsen för Kalix, Övertorneå, Haparanda och många finska kommuner i gränsregionen vilken skulle stärka områdets konkurrenskraft ytterligare. Hamnarna i HaparandaTornios närhet finns i Kemi, Röyttä och Karlsborg. Investeringar i närliggande hamnar ger positiva effekter på Haparandas arbetsmarknad och bättre konkurrensvillkor för berörda industrier. Byggandet av den nya, moderna och elektrifierade Haparandabanan pågår för fullt och trafikstart beräknas för gods till För att hanteringen över gränsen med skillnader i spårvidd, tåghöjder och driftspänningar ska bli så rationell som möjlig behövs en ny logistikterminal till HaparandaTornio, som också tar tillvara det mycket strategiska läget på Nordkalotten. Staden arbetar också för att järnvägen ska erbjuda persontrafik även på den svenska sidan till HaparandaTornio. I dagsläget finns finsk persontrafik till stadsparet. Ett järnvägsresecentrum kan då inrymmas i den anrika stationsbyggnaden och samsas med ungdomens hus. Bussförbindelserna över riksgränsen kan förbättras genom att de två befintliga busstationerna i Haparanda- Tornio ersätts med ett nytt gemensamt resecentrum invid riksgränsen. Samtliga finska och svenska busslinjer skulle då angöra samma station och arbetspendling, turist- och besöksresor skulle bli lättare att genomföra. Problematiken kring de nationella regelverken för taxiresor mellan Sverige och Finland återstår att lösa. E4 är nu motorväg österut från HaparandaTornio ända till Kemi. Västerut arbetar svenska trafikverket för att vägen ska bli helt mötesseparerad med 2+1-filer och mitträcke. Kommunen arbetar också för en säker gång- och cykelväg parallellt med vägen ända till Kalix. Österut finns det ett bra utbyggt gång- och cykelvägnät. Väg 99 kommunen arbetar för att Trafikverket ska förbättra vägen till en säker och pendlingsvänlig lösning med separat gång- och cykelväg genom hela kommunen och fram till Övertorneå. Vägen är också en viktig turistväg med sin vackra sträckning genom Tornedalen. På de lokala gatorna som är under kommunens ansvar har de större satsningarna gjorts på Storgatan och Björnholmsgatan. Det lokala gång- och cykelvägnätet byggs ut allt eftersom för att göra HaparandaTornio till en cykelbefrämjande stad. Staden har under året deltagit i ett projekt för Bottenvikens skärgård från Skellefteå till Haparanda som bland annat tar sikte på bättre infrastruktur i skärgården. Exempel på konkreta insatser som förordas är förbättrade farleder och hamnar, fler uthyrningsstugor och turbåtar i skärgården. Ett konkret projekt är muddring och förbättring av hamnen på Sandskär i nationalparken. Övrigt En osäkerhetsfaktor blir den framtida möjligheten att rekrytera arbetskraft. Det är främst inom vård och omsorg som behovet av arbetskraft kommer att vara som störst. På grund av demografiska förändringar uppstår nya behov. I framtiden kommer antalet äldre att öka, vilket bland annat beror på en ökad genomsnittlig livslängd. För de närmaste åren medför inte detta något stort problem, då de årliga pensionsavgångarna är relativt små. De förändrade förutsättningarna i Haparanda kan innebära att det uppstår problem att rekrytera arbetskraft även inom andra yrkesgrupper. En annan osäkerhetsfaktor är frågan, vilka effekter förändringarna i statsbidragssystemet kommer att innebära för kommunen? Räntornas utveckling är ytterligare en faktor som påverkar vår ekonomi då vår låneskuld fortfarande är mycket hög trots stora amorteringar under de senaste åren. Känslighetsanalys En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads finansiella resultat. Ränteförändring med 1% Löneförändring med 1% Bruttokostnadsförändring med 1% Generella statsbidrag med 1% Förändrad utdebitering med 1 kr 2,5 Mkr 2,6 Mkr 6,0 Mkr 1,7 Mkr 15,0 Mkr I tabellen ovan framgår bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad på ca 2,6 Mkr. Vidare framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en kostnadsökning på ca 6,0 Mkr. Tabellen visar med tydlighet att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. 24 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Omvärldsanalys

25 klimat- och miljöbokslut Under 2010 fick Haparanda Stad en nystart på sitt klimat- och miljöarbete. En klimatstrateg anställdes för att ta ett brett grepp om Haparandas klimatpåverkan och omställningen till en hållbar och klimatsmart kommun. Under hösten har en strategi för energieffektivisering utarbetats av en verksamhetsövergripande arbetsgrupp i syfte att minska kommunens energianvändning och därmed kostnader och utsläpp av växthusgaser. I strategin kartläggs Haparanda stads verksamheters energianvändning, åtgärder föreslås samt mål fastslås exempelvis att elanvändningen ska reduceras med 40% och användning av fossil energi till tjänstebilarna med 100% till Strategin beslutas i KF under våren Utsortering av matavfall har införts i kommunens alla skolor och förskolor samt centralköket. Under våren 2011 beslutas i KF om utsortering av matavfall även ska införas i privata hushåll och om det ska produceras biogas av matavfallet i Boden vilket är det mest fördelaktiga för både miljön, klimatet och kommunens ekonomi. En förstudie till att starta Bondens egen marknad eller liknande i Haparanda fick av LEADER Tornedalen kr i syfte att öka konsumtion och produktion av lokalt producerade livsmedel. Under hösten genomfördes tävlingen Klimatkampen som gick ut på att ta sig till jobbet på ett klimatsmart sätt för kommunens alla anställda. På julfesten delades även årets klimatsmarta julklapp ut: LED julgransbelysning. Luftmätningar utfördes under hösten som visar att utsläppen av varken partiklar (PM 10 ), flyktiga organiska kolväten (VOCs) eller kvävedioxider (NO 2 ) överskrider miljökvalitetsnormerna. VOCs överskrider dock miljömålet som bör vara uppnått till Framtiden. Nu blickar vi framåt och 2011 års uppdrag är att, förutom att börja genomföra åtgärderna för att minska Haparanda stads energianvändning, utarbeta en limatstrategi som banar väg för hela kommunens kommande arbete för minskad klimatpåverkan och omställning till ett hållbart samhälle. Energianvändning och koldioxidutsläpp Diagram 1. Alla energislag, MWh El Fjärrvärme Biobränsle Eldningsolja Diesel Bensin Etanol I diagram 1 visas Haparanda stads energianvändning för både fastighetsel, uppvärmning och transporter. Det framgår tydligt att fastighetsel och fjärrvärme är de energislag som används mest medan transporterna i jämförelse står för en väldigt låg del av använd energi. Diagram 2. co 2 utsläpp per energibärare El 81 % Fjärrvärme 16 % Biobränsle 0 % Eldningsolja 1 % Diesel 1 % Bensin 1 % Etanol 0 % I diagram 2 framgår att nästan alla (81%) utsläpp av koldioxid (CO 2 ) orsakas av elanvändningen i Haparanda Stads verksamheter och en mindre del från uppvärmningen. Transporterna orsakar i jämförelse med elanvändningen väldigt låga utsläpp. Förvaltningsberättelse - Klimat- och miljöbokslut Haparanda årsredovisning

26 ekonomisk översikt I denna översikt redovisas en ekonomisk analys av året I den mer djupgående finansiella analysen redovisas fler år och mer detaljerat. Årets resultat +22,5 mkr Årets resultat uppgår till +22,5 Mkr, vilket är 17,7 Mkr bättre än budgeterat. I resultatet finns jämförelsestörande poster på 9,9 Mkr och förvaltningarna har återvunnit 1,0 Mkr i sitt resultat då avtalsförsäkringarna sänkts under året. Driftverksamheten 2010 i förhållande till budget gav ett överskott på 5,3 Mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett överskott på 4,1 Mkr, barn- och ungdomsnämnden 1,7 Mkr och socialnämnden visade ett underskott på -3,8 Mkr medan pensionsutbetalningar har ett överskott på 3,2 Mkr. Skatter och statsbidrag uppvisar ett överskott på 3,7 Mkr i förhållande till budget. Finansiella kostnader och intäkter har genererat ett överskott på 2,4 Mkr vilket i huvudsak beror på minskade räntekostnader. Justerat resultat/balanskravsutredning Årets justerade resultat uppgår till + 12,6 Mkr, vilket är 7,8 Mkr bättre än budget. För att erhålla det justerade resultatet har kostnader av engångskaraktär justerats så som reavinster i samband med markförsäljning och fastigheter på - 9,5 Mkr och slutreglering från Räddningstjänstförbundet - 0,4 Mkr. Det justerade resultatet innehåller i övrigt inga poster av engångskaraktär. Det är det justerade resultatet som avgör huruvida balanskravet uppnåtts. tkr Årets resultat Balanskravsresultat Jämförelsestörande poster Balanskravsresultat Nämndernas budgetavvikelse + 5,3Mkr Övergripande kommentarer redovisas under rubriken driftredovisning. Mer detaljerade kommentarer till det ekonomiska resultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. 26 Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Ekonomisk översikt

27 Pensionsförpliktelser Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder och strukturerade produkter i syfte att möta framtida pensionsutbetalningar. De placeringar som finns i strukturerade produkter är uteslutande kapitalgaranterade. Under 2010 har nya placeringar gjorts med 22,5 Mkr. Under året har värdepapper för 22,2 Mkr sålts. Placeringarnas anskaffningsvärde uppgick vid årsskiftet till 46,6 Mkr (45,6 Mkr år 2009). Placeringarna sker i enlighet med kommunens finanspolicy och uppföljning av placeringarna sker kontinuerligt. Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet till 31,0 Mkr (29,2 Mkr). Detta är pensioner avseende åren 1998 och 1999 samt FFU (förmånligt förtida uttag). Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras fullt ut i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Pensionsskulden redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelser. Pensionsutbetalningarna under året uppgick till 9,6 Mkr. Löneskatten på utbetalade pensioner uppgick till 2,3 Mkr. De totala pensionskostnaderna uppgick under året till 29,5 Mkr. Pensionsförpliktelser (Mkr) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt 30,0 31,0 Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt. 260,8 250,8 Finansiella placeringar (anskaffningsvärde) 45,6 45,9 Marknadsvärde 44,2 45,0 Depå medel 0,5 0,1 Återlån 246,6 236,8 Förändring av marknadsvärde 4,1 0,8 Realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering -0,2 0,7 Ökning/minskning av depå 0,0-0,4 Nedskivning/uppskrivning finansiella placeringar 0,8 0,0 Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 290,8 281,8 Värdeökning och nyanskaffning under året 0,6 0,3 Specifikation värdeökning och nyanskaffning Utdelning 0,4 0,3 Vinst vid avyttring av värdepapper 0,1 0,9 Återföring av nedskrivning 0,8 0,4 Delsumma 1,3 1,6 Förlust vid avyttring av värdepapper -0,6-0,5 Nedskrivning 0,0-0,4 Bankkostnader 0,0 0,0 Courtage -0,1 0,0 Överföring från depå 0,0-0,4 Delsumma -0,7-1,3 SUMMA 0,6 0,3 Förvaltningsberättelse - Ekonomisk översikt Haparanda årsredovisning

28 Skatteintäkter och statsbidrag Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarade 2010 för 49% (50%) av kommunens intäkter. Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med 2009 ökat med 3,9 Mkr (15,3 Mkr) eller 1,2% (4,9%). Förutom kommunalskattemedel är statsbidragen en väsentlig inkomstkälla. Under år 2010 erhöll kommunen netto 172,7 Mkr (164,3 Mkr) i statsbidrag (inklusive utjämningsbidrag) vilket är 8,3 Mkr eller 5,1% (+6,1%) mer än Kommunalskatten och statsbidragen svarade år 2010 för 75% (76%) av kommunens samlade intäkter. Ekonomiska engagemang inom koncernen I den kommunala koncernen ingår bolag, stiftelser och kommunförbund vilka kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande i. Nedan följer en samlad bild av flöden som varit under året och engagemang som finns mellan kommunen och de bolag som finns i koncernredovisningen. Ekonomiska engagemang inom koncernen Enhet försäljning lån Amortering under året Borgen Tkr ägd andel Intäkter Kostnader Givare Mottagare Betalare Mottagare Givare Mottagare Kommunen Haparanda Teknik och fastighets AB 100% Stiftelsen haparandabostäder 100% Bottenvikens reningsverk AB 25% Haparanda värmeverk 50% Summa Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Ekonomisk översikt

29 Nyckeltal KOMMUNEN Antal invånare Nettoinvesteringar/invånare, kr Tillgångar/invånare, kr Skulder/invånare,kr Varav pensionsskuld, kr Eget kapital/invånare Årets resultat/invånare Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr Nyckeltal KONCERNEN Nettoinvesteringar/invånare, kr Tillgångar/invånare, kr Skulder/invånare,kr Varav pensionsskuld, kr Eget kapital/invånare Årets resultat/invånare Ansvarsförbindese pensioner/invånare, kr Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr Förvaltningsberättelse - Ekonomisk översikt Haparanda årsredovisning

30 drifts redovisning 2010 (TKR) Budget Utfall Avvikelse intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Räddningstjänsten Fastighetsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Pensionsutbetalningar Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändr sem/ferielöneskuld Intern ränta Interna poster Reavinst/förlust Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Årets resultat Jämnförelsestörande poster Justerat resultat Haparanda årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse - Driftsredovisning

31 drifts redovisning 2009 (TKR) Budget Utfall Avvikelse intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Räddningstjänsten Fastighetsförvaltning Pensionsutbetalningar Samhällsbyggnadsn Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändringar semester-/ferielöneskuld Intern ränta Interna poster Reavinst/förlust Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Årets resultat Jämnförelsestörande poster Justerat resultat Förvaltningsberättelse - Driftsredovisning Haparanda årsredovisning

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Årsredovisning Haparanda stad

Årsredovisning Haparanda stad 2011 Årsredovisning Haparanda stad 2 Innehåll Avsnitt i: Inledning 4 Medborgaren 6 Familjen 8 Gränsen 10 Avsnitt II: KOMMUNstyrelsens ordförandes kommentar 12 Avsnitt III: Avsnitt IV: KOMMUNCHefens kommentar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Söderhamns kommun April 2009 Robert Heed Josefin Loqvist Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Delårsrapport, tertial 2

Delårsrapport, tertial 2 Delårsrapport, tertial 2 Haparanda kommun 2012 Innehållsförteckning Kommunfullmäktige, Delårsrapport tertial 2 Sida 1 1 FAKTA OM HAPARANDA STAD... 4 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN... 5 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Revisionsplan 2012. Kommunrevisionen Karlskrona kommun

Revisionsplan 2012. Kommunrevisionen Karlskrona kommun Revisionsplan 2012 Kommunrevisionen Karlskrona kommun 1. Inledning Revisionsplanen är revisionens verksamhetsplan för 2012. Den har tagits fram med stöd av den väsentlighets- och riskanalys som genomfördes

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2014-09-02 Kommunstyrelsen 137 Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning 2013 Dnr KS 2014/0092 Handlingar Kommunens revisorers skrivelse den 24 april 2014.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer